Dina socialförsäkringsrättigheter i Tjeckien
Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2
Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 6 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 7 Rätt till hälso- och sjukvård... 7 Omfattning... 7 Tillgång till hälso- och sjukvård... 7 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 9 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Omfattning... 9 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom...10 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...11 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...11 Omfattning...11 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...12 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...13 Rätt till förmåner vid invaliditet...13 Omfattning...13 Tillgång till förmåner vid invaliditet...15 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...16 Rätt till åldersförmåner...16 Omfattning...16 Tillgång till åldersförmåner...17 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...19 Rätt till efterlevandeförmåner...19 Omfattning...19 Tillgång till efterlevandeförmåner...20 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar...21 Rätt till förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar...21 Omfattning...21 Tillgång till förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar...23 Kapitel IX: Familjeförmåner...24 Rätt till familjeförmåner...24 Omfattning...25 Tillgång till familjeförmåner...25 Kapitel X: Arbetslöshet...26 Rätt till arbetslöshetsförmåner...26 Omfattning...26 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...27 Kapitel XI: Minimiresurser...28 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...28 Omfattning...28 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...28 Kapitel XII: Långtidsvård...30 Rätt till långtidsvård...30 Omfattning...30 Tillgång till långtidsvård...30 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...31 Juli 2012 3
Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt Socialförsäkringssystemet i Tjecken omfattar systemen för pensionsförsäkring, sjukförsäkring och hälso- och sjukvårdsförsäkring samt den nationella sysselsättningspolitiken och det icke avgiftsfinansierade systemet med sociala förmåner. Sjukförsäkringssystemet finansieras genom försäkringskassorna. Andra komponenter i systemet finansieras genom statsbudgeten. Avgifterna betalas av arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare. Systemen för hälso- och sjukvårdsförsäkring och pensionsförsäkring samt den nationella sysselsättningspolitiken är obligatoriska för alla verksamma personer, medan systemet för sjukförsäkring är obligatoriskt för arbetstagare och frivilligt för egenföretagare. Vissa personer omfattas dessutom av försäkringen utan att de behöver betala någon avgift (studerande, föräldralediga kvinnor osv.) under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Sjukförsäkringen är obligatorisk för alla som är fast bosatta i landet eller som har anställning hos en arbetsgivare med säte i Tjeckien. EU-medborgare som bedriver förvärvsverksamhet som arbetstagare eller som egenföretagare i Tjeckien är också försäkrade. För vissa kategorier betalas sjukförsäkringsavgifterna av staten. Detta gäller bland annat barn och ungdomar utan inkomst (upp till 26 års ålder), ålderspensionärer, mottagare av barnbidrag, föräldralediga kvinnor, arbetssökande osv. Arbetslöshetsförsäkringen ingår i det obligatoriska avgiftsfinansierade systemet för socialförsäkring som omfattar den sysselsatta delen av befolkningen (inklusive egenföretagare) och tillhandahåller inkomstrelaterade förmåner. Det statliga systemet för socialt bistånd är ett icke avgiftsfinansierat system som finansieras genom statsbudgeten och administreras genom särskilda statliga organ. Genom det statliga systemet för socialt bistånd betalar staten ut bidrag framför allt till familjer som har barn med hjälpbehov när det föreligger en erkänd social situation som familjen inte klarar att lösa med egna medel och förutsättningar. Skattefinansierade förmåner för socialt bistånd omfattar, vid sidan av systemet för social service, vissa engångsbidrag till förmån för personer med funktionsnedsättning samt systemet för bistånd vid materiella behov. Det sistnämnda systemet riktar sig till personer med otillräckliga inkomster. Dess övergripande mål är att garantera grundläggande levnads- och boendebehov. Det främsta villkoret för att komma i fråga är låg inkomst som omöjligt kan förbättras genom egen kraft (genom arbete, utnyttjande av kapital och andra prioriterade anspråk). Organisation av det sociala skyddet Hälso- och sjukvård Central myndighet med ansvar för den nationella sjukvårdsförvaltningen är hälsovårdsministeriet (Ministerstvo zdravotnictví), som bl.a. utarbetar lagstiftningen inom det här området. Hälso- och sjukvårdsförsäkring är obligatorisk för alla som är fast bosatta i landet eller som har anställning hos en arbetsgivare med säte i Tjeckien, liksom för alla som omfattas av EU-förordningar eller bilaterala avtal. Sjukförsäkringen Juli 2012 4
tillhandahålls av åtta sjukförsäkringsbolag, som är oberoende privaträttsliga organ. Personer som omfattas av hälso- och sjukförsäkringen har rätt att fritt välja vilket sjukförsäkringsbolag de vill tillhöra samt bland de vårdgivare som har ett avtal med detta. Avtalsbestämmelserna samt tillgängligheten och kvaliteten i vården garanteras i lagstiftningen. Kontantförmåner för ålder, invaliditet, efterlevande och sjukdom Arbetsmarknads- och socialministeriet (MOLSA) (Ministerstvo práce a sociálních věcí) utarbetar lagstiftningen på alla områden som omfattas av den sociala tryggheten (med undantag för hälso- och sjukvårdsförsäkringen). De administrativa uppgifterna sköts av kontoren vid den tjeckiska förvaltningen för social trygghet (Česká správa sociálního zabezpečení, CSSZ), vilken är underordnad ministeriet som även är förvaltningens tillsynsmyndighet. Centrum för den tjeckiska förvaltningen för social trygghet (Ústředí České správy sociálního zabezpečení, CSSZ) har tillsynsansvaret för 76 lokala förvaltningar för social trygghet (Okresní správa sociálního zabezpečení, OSSZ). CSSZ huvuduppdrag är att driva in avgifterna till bassystemet för pensionsförsäkringen, sjukförsäkringssystemet och systemet för den nationella sysselsättningspolitiken (arbetslöshetsförsäkring och sysselsättningspolitiskt program). CSSZ har dessutom ansvaret för beräkning och utbetalning av förmåner från pensions- och sjukförsäkringssystemen samt för datahanteringen när det gäller de försäkrade (med undantag för det system som avser den nationella sysselsättningspolitiken). Arbetslöshet I de olika regionerna finns 14 regionala arbetsmarknadskontor (Úřad práce) och deras kontaktpunkter som lyder under Republiken Tjeckiens arbetsbyrå (DG), vilken styrs av MOLSA:s avdelning för arbetsmarknad (Sekce trhu práce). De ansvarar huvudsakligen för utbetalningar av arbetslöshetsförmåner, registrering av arbetssökande samt främjande och skapande av sysselsättningsmöjligheter. De utvecklar och organiserar dessutom sysselsättningsprogram (praktikplatser, yrkesvägledning, återinträde på arbetsmarknaden osv.). Familj De statliga systemen för socialt bistånd, där familjeförmåner och begravningsbidrag ingår förvaltas av arbetsmarknadskontoren (Úřad práce) och deras kontaktpunkter. Dessa kontaktpunkter och kontor ansvarar för all verksamhet som rör förvaltningen av de bidrag som utbetalas inom ramen för offentligt socialt bistånd, särskilt mottagande av ansökningar, registrering av sökande, sammanställning av nödvändiga uppgifter, drift av det nationella informationssystemet och beviljande av förmåner samt officiella beslut). Socialt bistånd Engångsförmåner eller periodiska förmåner tillhandahålls av de regionala arbetsmarknadskontoren och deras kontaktpunkter och finansieras genom statsbudgeten (genom det allmänna skattesystemet). Det kan röra sig om obligatoriska eller frivilliga förmåner för inköp av särskilda hjälpmedel, bostadsanpassning samt inköp, specialanpassning och drift av ett motorfordon, individuella transporter och foder till ledarhundar. Juli 2012 5
Inom ramen för systemet för bistånd vid materiella behov förekommer följande periodiska förmåner eller engångsförmåner: inkomsttillägg, bostadstillägg och exceptionella stödåtgärder. Förmånerna är avsedda för personer med låg inkomst eller i samband med en nödsituation. Biståndet vid materiella behov administreras av de regionala arbetsmarknadskontoren och deras kontaktpunkter och finansieras genom statsbudgeten (genom det allmänna skattesystemet). Inom ramen för den sociala omvårdnaden tillhandahålls hjälp och stöd till personer som befinner sig i en svår social situation samt ett vårdbidrag. Det sistnämnda bidraget är periodiskt och betalas ut månadsvis till personer som är beroende av hjälp från tredje part på grund av ett långvarigt negativt hälsotillstånd. Vårdbidraget administreras av de regionala arbetsmarknadskontoren och deras kontaktpunkter och finansieras genom statsbudgeten (genom det allmänna skattesystemet). Långtidsvård Långtidsvård tillhandahålls inte genom ett enda system, utan ingår till viss del i hälsooch sjukvårdssystemet, som lyder under hälsovårdsministeriet, och i det sociala omvårdnadssystemet, som administreras av arbetsmarknads- och socialministeriet. Finansiering Socialförsäkringssystemet och förmånerna vid arbetslöshet finansieras genom avgifter från arbetstagare och arbetsgivare. Hälso- och sjukvårdssystemet finansieras genom avgifter och skatteintäkter. Familjeförmåner och socialt bistånd är skattefinansierat. Juli 2012 6
Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Alla fast bosatta i landet, anställda hos en arbetsgivare med säte i Tjeckien och egenföretagare som omfattas av tjeckisk lagstiftning är obligatoriskt sjukförsäkrade och har rätt till allmän sjukvård. Omfattning Personer som omfattas av sjukförsäkringen har rätt att fritt välja en primärvårdsläkare som har ett avtal med deras sjukförsäkringsbolag. De kan omregistrera sig hos en ny läkare var tredje månad. Det finns inga begränsningar när det gäller patientens val av vårdgivare. Vid besök hos allmänläkare, specialist eller tandläkare där det görs en klinisk undersökning tas det ut en avgift på 30 tjeckiska koruna (1,16 euro) och vid besök hos en akutläkare en avgift på 90 tjeckiska koruna (3,49 euro). Sjukhusvistelse (vård på institution och heltäckande balneologisk vård) är avgiftsbelagd. Avgiften är 100 tjeckiska koruna (3,88 euro) per dag. Flera personkategorier behöver inte betala dessa avgifter. Det gäller särskilt personer på barnhem, barn i familjehem, personer på hem för funktionshindrade personer eller äldre personer om deras resterande minimiinkomst (som fastställs genom en annan lagbestämmelse) underskrider 800 tjeckiska koruna (31 euro), personer som har tilldömts skyddsvård genom domstolsbeslut, personer som har ett styrkt materiellt behov, personer som är skyldiga att bli behandlade för en infektionssjukdom. Sådana avgifter tas inte heller ut i samband med förebyggande hälsokontroller, vård på mottagningar för vissa grupper av patienter (däribland gravida kvinnor), bloddialys, laboratorietester eller undersökningar för diagnosändamål, undersökning av blodtransfusionsläkare eller för barn upp till 18 år. Öppenvårdsavgifterna omfattar egenavgifter för läkemedel och hjälpmedel. En fastställd avgift på 30 tjeckiska koruna (1,16 euro) måste betalas för ett recept. Undantagen för dessa avgifter är desamma som ovan. Tandvård ersätts enligt en särskild taxeordning, och patienten betalar inte kostnaderna själv om inte lagen föreskriver något annat. Tillgång till hälso- och sjukvård Patienterna har direkt tillgång, och detta begränsas inte genom något grindvaktssystem. Den enda begränsningen gäller om de vill ha tillgång till icke-akut Juli 2012 7
vård som betalas av det offentliga sjukförsäkringssystemet: i så fall måste leverantören ha ett avtal med sjukförsäkringsbolaget för den aktuella personen. Man kan fritt välja mellan avtalsanslutna sjukhus efter remiss från primärvårdsläkare eller specialist. Juli 2012 8
Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Sjukförsäkringen ingår i det obligatoriska systemet för socialförsäkring för arbetstagare, vars förmåner står i proportion till deras inkomster. Egenföretagare får del av detta försäkringssystem på frivillig basis. Arbetstagare som tjänar mindre än 2 000 tjeckiska koruna (78 euro) per månad eller som arbetar mindre än 14 kalenderdagar i följd per månad omfattas inte av skyldigheten att teckna en försäkring. Enligt sjukförsäkringssystemet för arbetstagare finns följande fyra typer av bidrag: Sjukbidrag. Förmåner för vård av anhörig. Havandeskaps- och moderskapsersättning. Moderskapsersättning. Sjukförsäkringen för egenföretagare är frivillig och omfattar förmån vid sjukdom och moderskapsersättning. Förmån vid sjukdom utbetalas under förutsättning att den sökande saknar arbetsförmåga, vilket ska intygas av läkare från och med tjugoandra sjukdagen. Från den fjärde till den tjugoförsta kalenderdagen betalar arbetsgivaren ut en lönekompensation för varje förlorad arbetsdag på grund av sjukdom. Ingen arbetsperiod eller kvalifikation är nödvändig. För att egenföretagare ska ha rätt till denna förmån måste de vara frivilligt försäkrade, ha valt premiebelopp som betalas in till sjukförsäkringen samt ha varit anslutna till sjukförsäkringen för egenföretagare under en minimiperiod på tre månader före den tillfälliga arbetsoförmågans inträdande. Förmånerna för vård av anhörig består av ett ekonomiskt stöd som betalas ut till arbetstagare som vårdar ett sjukt barn eller en sjuk vuxen familjemedlem. Den sjuke måste tillhöra arbetstagarens hushåll (med undantag för barn under 10 år), det får inte finnas någon annan som kan sörja för den sjukes vård och det får inte finnas några möjligheter till intagning på sjukhus. Omfattning Det beviljade förmånsbeloppet baseras på ett referensbelopp (beräkningsgrund) som beräknas på grundval av bruttolönen för de tolv senaste månaderna omvandlat till en daglig beräkningsgrund och beaktas enligt följande: Upp till 825 tjeckiska koruna (32 euro): 90 %. Från 825 tjeckiska koruna (32 euro) till 1 237 tjeckiska koruna (48 euro): 60 %. Från 1 237 tjeckiska koruna (48 euro) till 2 474 tjeckiska koruna (96 euro): 30 %. Inkomster över 2 474 tjeckiska koruna (96 euro) beaktas inte. Juli 2012 9
Sjukbidragen beräknas med utgångspunkt från det dagliga referensbeloppet på grundval av följande procentsatser: Förmåner för vård av anhörig. 60 % av den dagsinkomst som ligger till grund för beräkning av avgiften. Sjukersättning: 60 % av den dagsinkomst som ligger till grund för beräkning av avgiften från och med den femtonde dagen. Dessa bidrag beviljas per kalenderdag. De betalas ut i högst 380 dagar räknat från arbetsoförmågans början, men inte utöver denna periods slut eller efter bekräftad total eller partiell invaliditet. För ålderspensionärer och mottagare av tredje gradens invaliditetspension, betalas bidragen ut under hela arbetsoförmågan om orsaken är yrkessjukdom eller arbetsolycksfall. De kan beviljas i högst 70 kalenderdagar under ett kalenderår eller för en period av 70 dagar om arbetsoförmågan går över ett årsskifte. Det dagliga referensbeloppet beräknas på grundval av den månatliga bruttoinkomsten. Förmånerna för vård av anhörig beviljas för högst de första 9 kalenderdagarna eller i högst 16 kalenderdagar om arbetstagaren är ensamstående eller måste ta hand om ett barn som inte uppnått lagstadgad skolålder och som utan arbetstagaren skulle vara ensamt. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Vid ansökan om förmån vid sjukdom ska arbetsoförmåga intygas av läkare från och med första sjukdagen. Arbetstagare lämnar in sin ansökan via arbetsgivaren, medan egenföretagare lämnar in den via den förvaltning i deras distrikt som handhar socialförsäkringsfrågor. Alla arbetstagare vars anställningsavtal upphör, men som fortfarande omfattas av skyddsperioden, har rätt till bidrag. Skyddsperioden omfattar 42 dagar räknat från den dag då anställningen upphör. Om arbetstagaren har arbetat under en period som understiger den föregående anställningstiden, omfattar skyddsperioden endast antalet faktiska arbetsdagar. Juli 2012 10
Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Utöver mödravård och vård efter förlossningen, vilket också inbegriper kostnadsfri förlossnings- och sjukhusvård, omfattar socialförsäkringssystemet kontantförmåner som avser moderskap/faderskap. För att få moderskapsförmån ska arbetstagare ha betalat avgift till sjukförsäkringen i minst 270 kalenderdagar under de två åren närmaste före barnets födelse. Egenföretagare ska ha betalat in sjukförsäkringsavgifter och varit anslutna till sjukförsäkringen för egenföretagare i minst 180 dagar under året närmast före barnets födelse Egenföretagare ska ha betalat in sjukförsäkringsavgifter. Havandeskapsersättning beviljas till gravida arbetstagare eller till modern fram till nionde månaden efter nedkomsten om hon, på grund av graviditeten, har omplacerats till en annan plats med lägre lön. Omfattning Moderskapsförmånen är 70 % av referensbeloppet. Moderskapsersättning beviljas för högst 28 veckor, eller 37 veckor vid flerbarnsfödsel eller om modern ansvarar för vården om minst två av sina barn, till ogifta mödrar, änkor, frånskilda eller mödrar som är ensamstående av någon annan viktig anledning eller som inte sammanlever med en partner. Denna ersättning beviljas i högst 22 eller 31 veckor, eller i undantagsfall fram tills dess att barnet är åtta månader, om mottagaren åtar sig att varaktigt vårda ett barn på grundval av ett beslut från behörigt organ, eller ett barn vars mor har avlidit, samt om mottagaren tar på sig vården om ett barn på uppdrag av maken till en kvinna som på grund av hälsoskäl inte har tillstånd eller förmågan att vårda barnet och som inte uppbär moderskapsersättning. Ersättningen beräknas utifrån mellanskillnaden mellan den genomsnittliga dagsinkomst som arbetstagaren skulle ha varit berättigad till före omplaceringen och den dagliga inkomsten efter omplaceringen. Det dagliga referensbeloppet (MRJ) beräknas på grundval av den månatliga bruttoinkomsten, i enlighet med följande: Upp till 825 tjeckiska koruna (32 euro): 100 %. Från 825 tjeckiska koruna (32 euro) till 1 237 tjeckiska koruna (48 euro): 60 %. Från 1 237 tjeckiska koruna (48 euro) till 2 474 tjeckiska koruna (96 euro): 30 %. Inkomster över 2 474 tjeckiska koruna (96 euro) beaktas inte. Havandeskapsersättning beviljas högst fram till dess att kvinnan påbörjar sin moderskapsledighet och därefter fram till och med den nionde månaden efter födseln. För kvinnor vars anställning har upphört under graviditeten är skyddsperioden alltid sex månader. Samma sak gäller för egenföretagare. Juli 2012 11
Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap För att ansöka om moderskapsförmån krävs det ett läkarintyg som bekräftar graviditeten. Kvinnor som vill adoptera ett barn måste lämna in en skriftlig ansökan om moderskapsersättning. Juli 2012 12
Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Tre invaliditetsgrader är erkända. Den tredje invaliditetsgraden innebär att de förmågor som är nödvändiga för att förvärvsarbeta är nedsatta med minst 70 %. För andra invaliditetsgraden är de förmågor som är nödvändiga för att förvärvsarbeta nedsatta med 50 69 % och för första invaliditetsgraden är de nedsatta med 35 49 %. Den första invaliditetsgraden motsvarar minimigrad av arbetsoförmåga som ger rätt till förmån. För att ha rätt till detta bidrag måste man ha varit ansluten till försäkringen under en minimiperiod som varierar beroende på vid vilken ålder funktionshindret uppstår. Yngre än 20 år: mindre än ett års försäkring är tillräckligt. 20 22 år: ett år. 22 24 år: två år. 24 26 år: tre år. 26 28 år: fyra år. 28 38 år: fem år. Mer än 38 år: fem år (under de senaste tio åren) eller tio år (under de senaste tjugo åren). Om försäkringstagaren är 28 38 år bedöms minimiantalet försäkringsår under en tioårig referensperiod före invaliditetens uppkomst. Om försäkringstagaren är äldre än 38 år är referensperioden tio eller tjugo år (se ovan). Personer vars funktionshinder har uppstått före 18 års ålder är berättigade till tredje gradens invaliditetspension (personer vars funktionshinder uppstått efter barndomen). Omfattning Förmånen beviljas för den period som löper från invaliditetens uppkomst och fram till 65 års ålder. När en funktionshindrad person uppnår pensionsåldern kan han eller hon ansöka om ålderspension, som betalas ut om det beloppet är högre. Bidragsbeloppet beräknas på grundval av medelinkomsten och försäkringsperioden. Alla pensioner består av två delar: ett grundläggande schablonbelopp på 2 230 tjeckiska koruna (87 euro) per månad och en procentandel som är knuten till inkomsten och som beräknas på grundval av den personliga beräkningsgrunden och det antal år som avgifter betalats in till försäkringen. Det procentuella beloppet får lägst uppgå till 770 tjeckiska koruna (30 euro). Den personliga beräkningsgrunden baseras på den genomsnittliga bruttoinkomsten under åren som föregick invaliditetens uppkomst. Denna referensperiod var ursprungligen tio år, men förlängs med ett år i taget fram till dess att den uppgår till totalt 30 kalenderår. För närvarande omfattar den alla inkomster efter 1985. Juli 2012 13
Den procentuella sammansättningen varierar beroende på typen av pension. För tredje gradens invaliditetspension är det 1,5 % av den personliga beräkningsgrunden per försäkringsår. För andra och första gradens invaliditetspension är det 0,75 % och 0,5 % av den personliga bedömningsgrunden per försäkringsår. För personer som har ett funktionshinder sedan barndomen motsvarar procentandelen 45 % av det årliga generella basbeloppet, vilket fastställs utifrån den genomsnittliga nationella månadslönen, efter samma typ av avdrag som tillämpas på den personliga beräkningsgrunden för året närmast före pensionens beviljande. Samma modell för beräkning används även för personer som kan styrka att de har varit anslutna till försäkringen i minst 15 år (med undantag för tillgodoräknade avgiftsperioder) och vars pension i annat fall skulle ha varit lägre. Särskilda bestämmelser Avgiftsfria perioder tillgodoräknas följande kategorier: Heltidsstuderande inom sekundärskola eller högskola och universitet för studieperioder före 1 januari 2010 (högst sex år efter 18 års ålder). Arbetssökande som är registrerade vid en arbetsförmedling för de perioder då arbetslöshetsförmån erhålls (högst tre år för personer över 55 år och högst ett år för personer under 55 år). Personer med nedsatt arbetsförmåga som deltar i en utbildning. Inkallade till civil- eller militärtjänst. Personer som vårdar ett barn upp till fyra års ålder (tio år om barnet har ett allvarligt och varaktigt funktionshinder som kräver särskild vård). Personer som vårdar en funktionshindrad person. Personer som har tredje gradens invaliditetspension fram till pensionsåldern. Det är möjligt att man har rätt till flera pensioner enligt följande: Ålders- och invaliditetspensioner: endast en pension får uppbäras, det vill säga den högsta. Ålderspension, invaliditetspension (oavsett grad) samt änke-, änklings- eller barnpension: hela beloppet i den högre pensionen får uppbäras och hälften av procentandelen för den andra pensionen. Familjeförmåner får läggas samman med invaliditetspensioner. Förmåner vid arbetslöshet får läggas samman med första och andra gradens invaliditetspension. Det finns ingen begränsning för sammanslagningen av en invaliditetspension och arbetsinkomst. Återanpassning och omskolning Återanpassning och omskolning genomförs inom ramen för hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Det kan ske i form av förebyggande läkarundersökningar, specialistbehandling (vid kurort), öppenvårdsbehandling vid kurort, subventionerad specialistbehandling, obligatorisk specialistbehandling och omskolning på rekommendation av en specialist. Vårdbidrag är också tillgängligt för personer som dagligen, personligen och systematiskt vårdar en anhörig eller en utomstående person som är delvis, Juli 2012 14
huvudsakligen eller fullständigt funktionshindrad. Bidraget tillhandahålls enligt systemet för socialt bistånd. Tillgång till förmåner vid invaliditet En läkare som är särskilt utsedd av den tjeckiska förvaltningen för social trygghet fattar beslut om nivån på patientens arbetsoförmåga. Juli 2012 15
Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Om den sökande redan har uppnått den lagstadgade pensionsåldern för män plus fem år krävs minst 17 års avgifter till försäkringen för att ha rätt till ålderspension. För att få ta ut pensionen vid den lagstadgade åldern krävs en försäkringsperiod på minst 28 år om han/hon uppnått pensionsåldern 2012. Den minsta försäkringsperiod som krävs kommer kontinuerligt att höjas till 35 år 2018 och senare. Pensionsåldern är inte densamma för män och kvinnor. Män kan ta ut sin pension när de har fyllt 62 år och fyra månader, medan pensionsåldern för kvinnor är beroende av hur många barn de har fostrat, enligt följande: Inga barn: 60 år och åtta månader. Ett barn: 59 år och åtta månader. Två barn: 58 år och åtta månader. tre eller fyra barn: 57 år och åtta månader. fem barn eller fler: 56 år och åtta månader. Pensionsåldern höjs gradvis varje år, med två månader för män och fyra månader för kvinnor, tills den når 65 år för män och kvinnor med ett eller inga barn, samt 62 64 år för kvinnor med två barn eller fler. Omfattning Belopp De faktorer som avgör pensionens storlek är inkomsterna och försäkringsperioden. Den metod som används för att beräkna pensionen består av följande två faktorer: ett basbelopp, som är ett fast belopp på 2 230 tjeckiska koruna (87 euro) per månad, och en procentandel som är knuten till inkomsten och som beräknas på grundval av det personliga basbeloppet och det antal år som avgifter betalats in till försäkringen (1,5 % av det personliga basbeloppet per försäkringsår). Det procentuella beloppet får lägst uppgå till 770 tjeckiska koruna (30 euro) per månad. Den personliga bedömningsgrunden bygger på den genomsnittliga bruttoinkomsten under de år som föregår pensionen. Denna period var ursprungligen tio år och förlängs med ett år i taget fram till dess att den uppgår till totalt 30 kalenderår. För närvarande omfattar den alla inkomster efter 1985. Alla inkomster som beaktas indexeras i förhållande till genomsnittslönen. Den personliga bedömningsgrunden beräknas på grundval av denna bruttoinkomst enligt följande formel: Upp till 11 000 tjeckiska koruna (427 euro): 100 % tillgodoräknande. Från 11 000 tjeckiska koruna (427 euro) till 28 200 tjeckiska koruna (1 095 euro): 30 % tillgodoräknande. Över 28 200 tjeckiska koruna (1 095 euro): 10 % tillgodoräknande. Juli 2012 16
Justering Pensionerna omvärderas regelbundet i januari varje år, med minst 100 % av prisökningarna (beräknat på grundval av de 12 månaderna före juli månad föregående år) och minst en tredjedel av de faktiska löneökningarna (beräknat på grundval av de 12 månaderna före den 1 januari föregående år). Pensionerna kan omvärderas genom regeringsdekret för att påskynda lagstiftningsprocessen och deras belopp avspeglar alltid pris- och löneutvecklingen. Även taken för de personliga basbeloppen omvärderas regelbundet, i syfte att säkerställa sambandet mellan befintliga och nya pensioner samt mellan pensioner och inkomster. Det finns ingen inkomstgräns. Alla inkomster är tillåtna. Förtidspension och uppskjuten pension Den inkomstrelaterade delen av pensionen minskas med 0,9 % för varje 90-dagarsperiod (även ofullständig) som pension erhålls inom en referensperiod på 720 dagar före den normala pensionsåldern och med 1,5 % för varje 90-dagarsperiod som pension erhålls före denna referensperiod, upp till maximalt tre ytterligare år. Senarelagda pensioner omfattas av en minimigräns på 90 dagar efter den normala pensionsåldern. För varje 90-dagarsperiod av förvärvsarbete under vilken ansökan om ålderspension senareläggs, föreskrivs en höjning med 1,5 % av beräkningsgrunden. Så länge som en person med ålderspension arbetar (och endast uppbär hälften av pensionen) höjs pensionen med 1,5 % för varje period på 180 kalenderdagar eller med 0,4 % för varje period på 360 dagar om förmånstagaren arbetar och har full pension. Tillgång till åldersförmåner I Tjeckien finns ett system för obligatorisk socialförsäkring som finansieras av avgifter från arbetsgivare och arbetstagare. Den garanterar de ersättningar som är knutna till lönen i förhållande till den tid som arbetstagaren har varit försäkrad. Pensionerna beviljas i allmänhet genom socialförsäkringssystemet. Den garanterar de ersättningar som är knutna till lönen i förhållande till den tid som arbetstagaren har varit försäkrad. Alla arbetstagare och jämställda kategorier (det vill säga studerande vid gymnasium, högskola eller universitet för studieperioder före 1 januari 2010, arbetslösa, personer som vårdar barn/funktionshindrade personer, inkallade till militärtjänst osv.) och egenföretagare måste vara anslutna till pensionsförsäkringen. De personer som anges i lagen om pensionsförsäkring är skyldiga att betala in avgifter till denna försäkring och uppfylla de villkor som fastställs i denna lag. De flesta betalar avgifter till en försäkring i enlighet med denna lag, utan att behöva skriva in sig. Undantag görs för personer som personligen vårdar ett närstående barn (under tio år) med hjälpbehov av första fjärde graden eller en äldre person med hjälpbehov av andra till fjärde graden, under förutsättning att personen är bosatt i samma hushåll (om det är en nära anhörig är kravet på att vara bosatt i samma hushåll inte tillämpligt). I så fall är det möjligt att ansluta sig till pensionsförsäkringen genom att lämna in en ansökan om bedömning av vårdperioden efter eller under vårdperioden i fråga i samband med att ansökan lämnas in om en pension. Ansökan ska lämnas in vid förvaltningen för social Egenföretagare Egenföretagare måste underrätta förvaltningen för social trygghet i det distrikt där de är fast bosatta (eller, om de saknar fast bostad i Tjeckien, förvaltningen för social Juli 2012 17
trygghet i det distrikt där de bedriver sin näringsverksamhet) om att de har inlett eller återupptagit sin näringsverksamhet eller sitt samarbete med en annan oberoende person, eller om att de har avbrutit sin verksamhet som egenföretagare, senast åtta kalendermånader efter den månad då händelsen i fråga inträffade. Frivilliga försäkringar Personer över 18 år kan göra frivilliga inbetalningar till pensionsförsäkringen, under förutsättning att de har ansökt om anslutning till försäkringen och att denna avgift täcker någon av följande perioder: Period då personen är registrerad som arbetssökande utan rätt till arbetslöshetsförmån, om denna period överstiger det år (de tre år) som krävs i lagen. Period då personen studerar vid sekundärskola, högskola eller universitet, med undantag för de sex första studieåren efter 18 års ålder, vilka täcks av lagen (om perioden inträffade före 1 januari 2010). Personen vistas utomlands som medföljande maka/make till en person som arbetar inom Tjeckiens diplomatkår. Period då personen bedriver näringsverksamhet i utlandet. Period då personen arbetar som volontär på grundval av ett avtal som ingåtts med en organisation som ansvarar för placeringen, i kraft av lagen om volontärtjänst. I de första tre fallen enligt ovan kan en ansökan om tillstånd att göra frivilliga inbetalningar lämnas in och avgifter betalas när som helst innan en ansökan om pension görs. Personer som bedriver näringsverksamhet i utlandet eller volontärtjänst kan betala in avgifter retroaktivt för en period motsvarande högst två år innan ansökan om tillstånd att betala in avgifter till försäkringen lämnas in. Alla andra personer över 18 år kan göra frivilliga inbetalningar till en pensionsförsäkring. De kan dock bara betala in avgifter retroaktivt för en period som motsvarar högst ett år innan ansökan om tillstånd att betala in avgifter till försäkringen lämnas in. Totalt kan på detta sätt upp till tio pensionsgrundande år förvärvas. Ansökan ska lämnas in vid den tjeckiska förvaltningen för social trygghet i det distrikt där sökanden är fast bosatt. Pensionsförsäkringen omfattar följande pensioner: Ålderspension. Invaliditetspension. Änke-/änklingspension och barnpension. Juli 2012 18
Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandepension har efterlevande make/maka och barn. Villkoren för rätt till en efterlevandepension är uppfyllda om den avlidne försäkrade uppbär eller har rätt till ålders- eller invaliditetspension eller om den försäkrade avled till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom. Föräldralösa barn kan ha rätt till en efterlevandepension (för föräldralösa barn) om den avlidne föräldern uppfyllde minst hälften av de år som krävs för att få rätt till invaliditetspension (dvs. två år och sex månader de senaste tio åren eller minst fem år de senaste 20 åren). De måste dessutom vara försörjningsberoende och yngre än 26 år om de fortsätter utbildning eller yrkesutbildning. Omfattning Belopp Efterlevandepension: Basbelopp: fast bidrag på 2 230 tjeckiska koruna (87 euro) per månad. procentuellt belopp: 50 % av procentandelen på basbeloppet som den avlidne skulle ha haft rätt till. Vid omgifte upphör pensionen och ett schablonbelopp på 12 gånger den månatliga pensionen betalas ut. Efterlevande barn Basbelopp: fast bidrag på 2 230 tjeckiska koruna (87 euro) per månad. procentuellt belopp: barn som förlorat en förälder: 40 % av procentandelen på basbeloppet som den avlidne skulle ha haft rätt till. Barn som förlorat båda föräldrarna: 40 % av procentandelen på varje förälders pensionsbelopp. Minimipension Basbelopp: fast bidrag på 2 230 tjeckiska koruna (87 euro) per månad. procentuellt belopp: efterlevande make/maka: 385 tjeckiska koruna (15 euro) per månad, efterlevande barn: 308 tjeckiska koruna (12 euro) per månad. Efterlevandepension till make/maka beviljas alltid för en period på ett år räknat från tidpunkten för dödsfallet. Ersättningen fortsätter att betalas ut efter denna period om den efterlevande makan/maken har uppnått pensionsåldern, har mindre än fyra år till pensionsåldern för män, har tredje gradens invaliditet, tar hand om ett barn med hjälpbehov, eller Juli 2012 19
tar hand om ett barn eller den avlidne makans/makens förälder som bor i samma hushåll och som har ett hjälpbehov av andra till fjärde graden. Tillgång till efterlevandeförmåner Ansökan ska lämnas in vid ett kontor för förvaltningen för social trygghet i det distrikt där sökanden är fast bosatt. Juli 2012 20
Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar Rätt till förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar Alla arbetsgivare med minst en anställd är, enligt lagstiftningen, försäkrad mot ansvar för de skador som drabbar den anställda till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom. Den här försäkringen innebär en rad fördelar för alla arbetstagare och för deras anhöriga, samt för vissa andra kategorier (till exempel pensionärer och studerande). Alla företag och organisationer måste betala in avgifter till den obligatoriska försäkringen för att deras anställda ska vara skyddade mot skador, sjukdomar eller dödsfall som är orsakade eller direkt knutna till deras arbetsverksamhet. När det gäller yrkessjukdomar omfattas företagen av ett blandat system som är utformat på grundval av en sjukdomsförteckning. För vissa yrken eller miljörisker fastställs de högre taken för exponeringsnivåerna av ett behörigt organ för arbetshygien. Det finns ingen minimiperiod när det gäller exponering för arbetsförhållanden, kemiska agenser eller farligt buller för att kunna göra anspråk på ersättning. Omfattning Tillfällig arbetsoförmåga Vid tillfällig arbetsoförmåga är arbetstagare fria att välja läkare, med undantag för den förebyggande vård som tillhandahålls av företagshälsovården. Det är arbetsgivaren som står för kostnaderna för medicinsk behandling, vanligen kallade «adekvata utgifter» och fastställda genom lag. Bidragens varaktighet är obegränsad. Kompensation för inkomstbortfall som har sin grund i arbetsoförmåga utbetalas upp till 65 års ålder. Arbetsgivaren har obegränsat skadeståndsansvar så länge det inte finns någon överenskommelse som helt eller delvis befriar honom eller henne från detta ansvar. Bidragsbeloppet motsvarar mellanskillnaden mellan arbetstagarens medelinkomst före olyckan eller yrkessjukdomens uppkomst och sjukersättningens totala belopp. Permanent arbetsoförmåga Vid permanent arbetsoförmåga fastställs nivån på patientens arbetsoförmåga av en läkare som är särskilt utsedd av den tjeckiska förvaltningen för social trygghet. En person anses vara fullständigt invalidiserad om arbetsoförmågan uppgår till minst 66 %. En partiell invaliditet motsvarar en nedsättning med minst 33 %. (I dessa fall är personen berättigad till en invaliditetspension). Ersättningen beräknas på grundval av tidigare inkomster, det vill säga den genomsnittliga bruttoinkomsten under de tre månaderna närmast före arbetsoförmågan. Bidraget utgör en garanti för att den försäkrades inkomst efter olyckan eller sjukdomen förblir likvärdig med den genomsnittliga lönen före olyckan. Bidraget beräknas dessutom med hänsyn till invaliditetsersättningar som eventuellt utbetalats efter olyckan eller sjukdomen. Arbetsgivaren betalar ut denna ersättning alla månader, fram till slutet av den kalendermånad då mottagaren fyller 65 år. Inget tillägg föreskrivs för personer som den försäkrade försörjer eller för vård som Juli 2012 21
tillhandahålls av utomstående. En sammanslagning med en ny arbetsinkomst är möjlig, eftersom kompensationen för inkomstbortfallet fastställs i förhållande till inkomsterna efter arbetsolyckan. En sammanslagning med andra pensioner är också möjlig. Andra förmåner Ersättning för skada och minskad förmåga att bedriva sociala aktiviteter, vilken beräknas på grundval av ett system med poäng som fastställs av läkaren. Ersättning för materiella skador, det vill säga alla skador som orsakats av arbetsolycksfallet eller yrkessjukdomen och som inte ersätts genom ovannämnda ersättning (oförmåga att utföra hushållsuppgifter som innebär beroende av avlönad hjälp). Ersättning för adekvata utgifter i samband med behandling utbetalas till den person som har betalat den medicinska behandlingen. Skyddade verkstäder och arbetsplatser ger tillgång till sysselsättning för personer som inte har möjlighet att finna sysselsättning på den vanliga arbetsmarknaden. I de skyddade verkstäderna består mer än 60 % av arbetskraften av personer med nedsatt arbetsförmåga. En skyddad arbetsplats når inte dessa procenttal, men är anpassad för en eller flera funktionshindrade personer. Förmånen kan också vara tillämplig för behoven hos en funktionshindrad person som arbetar i hemmet. Dessa program finansieras av den offentliga arbetsförmedlingen, på begäran av en arbetsgivare, en funktionshindrad person eller en intresseorganisation. Omskolning förvaltas vanligen av sysselsättningsmyndigheterna, som ansvarar för utbildningskostnaderna samt, om utbildningen är förlagd långt från hemmet, kostnaderna för kost, logi och resor. Utbildningsprogrammen varar vanligen i högst tre månader. Arbetsgivarna är skyldiga att anpassa arbetsplatsen till funktionshindrade arbetstagare och att se till att dessa får en yrkesutbildning. Alla arbetsgivare som har mer än 20 anställda är skyldiga att avsätta minst 4,5 % av sina anställningstillfällen till funktionshindrade personer, och ytterligare 0,5 % till personer som har ett allvarligt funktionshinder. De regionala arbetsförmedlingarna hjälper funktionshindrade personer att söka ett arbete som är lämpligt för deras situation. De har tillgång till särskilt utbildade konsulter som har direktkontakt med arbetsgivarna. Dödsfall Vid dödsfall kan efterlevande till personer som drabbats av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom vara berättigade till följande förmåner: Ersättning för vårdkostnader för efterlevande, som betalas ut till efterlevande som var beroende eller försörjdes av den avlidne försäkrade. Schablonmässig engångsersättning för efterlevande enligt följande: Make/maka: 240 000 tjeckiska koruna (9 317 euro). Efterlevande barn: (barn som den avlidne försörjde): 240 000 tjeckiska koruna (9 317 euro). Släktingar till den avlidne (som tillhör samma hushåll): 240 000 tjeckiska koruna (9 317 euro). Juli 2012 22
Högre belopp kan fastställas inom ramen för kollektiva avtal eller interna bestämmelser som antas av arbetsgivaren enligt följande. Ersättning för inkomstbortfall upp till 50 % (respektive 80 %) av anställdas genomsnittliga månadsinkomst, om familjen inte har någon annan inkomstkälla. Ersättning för de efterlevandes kostnader för uppehälle. Det finns inget villkor beträffande den avlidnes kvalifikationstid eller makens/makans ålder, yrkesstatus osv. Ersättning för begravningskostnader till den person som ansvarat för dessa. De obligatoriska begravningsbidrag som inom ramen för det obligatoriska systemet för socialt bistånd beviljas till alla efterlevande dras från detta belopp. Efterlevande barn har rätt till en efterlevandepension. Bidragsbeloppet vid dödsfall (begravning) är fastställt till 5 000 tjeckiska koruna (194 euro). Det betalas ut till den som organiserar begravningen av en tredje person som vid sin död var stadigvarande bosatt i Tjeckien och försörjde ett barn. Ersättningen vid dödsfall härrör från det offentliga systemet för socialt bistånd. Tillgång till förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar Det är den organisation inom vilken arbetstagaren senast arbetade innan sjukdomen uppkom som är ansvarig för ersättningen. Anmälan måste göras inom en viss tidsfrist, vilken räknas från och med det att symtomen först debuterar och oberoende av vilka dessa symtom är. Juli 2012 23
Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Barnbidrag Barnbidraget (Přídavek na dítě) är ett allmänt skyddssystem som är skattefinansierat och som garanterar inkomstrelaterade behovsprövade förmåner till alla som är fast bosatta och har barn som bor i Tjeckien. Berättigade till bidraget är barn som är varaktigt bosatta i Tjeckien. Bidraget kan betalas ut till dess att barnet avslutar den obligatoriska skolan (vanligen vid 15 års ålder), men det kan förlängas upp till 26 års ålder om barnet bedriver studier vid sekundärskola, yrkesskola eller högskola och universitet eller inte kan arbeta eller utbilda sig för ett framtida yrke på grund av allvarliga hälsoskäl. Rätten till barnbidrag är begränsad till familjer med en inkomst som är under 2,4 gånger existensminimum för familjer (Životní minimum). Föräldrapenning Föräldrapenningen (Rodičovský příspěvek) är avsett för föräldrar som personligen och på heltid vårdar ett barn i låg ålder. Det rör sig om ett allmänt skyddssystem som är skattefinansierat och som garanterar ett skydd till ett fast belopp för alla som omfattas av tjeckisk lagstiftning eller vistas i Tjeckien och har barn i Tjeckien. En förälder kan ansöka om föräldrapenning om han/hon personligen och på heltid vårdar det yngsta barnet i familjen. Födelsebidrag Detta är en engångsförmån för familjer med låg inkomst, för att hjälpa dem att täcka kostnaderna i samband med födseln av deras första barn. En familj har rätt till födelsebidrag om familjens inkomst under det kalenderkvartal som föregick barnets födsel inte överskred 2,4 gånger familjens existensminimum. Andra förmåner Övriga familjeförmåner omfattar följande: Barnbidrag till fosterföräldrar. Ersättning till fosterföräldrar (bidrag). Fosterhemsersättning. Stöd för motorfordon. Juli 2012 24
Omfattning Barnbidrag Barnbidraget uppgår till ett fast belopp beroende på barnets ålder och motsvarar 500 tjeckiska koruna (19 euro) för barn under 6 år, 610 tjeckiska koruna (24 euro) för barn som är 6 15 år, 700 tjeckiska koruna (27 euro) för barn som är 15 26 år. Föräldrapenning Föräldrapenning ges till dess att ett belopp på sammanlagt 220 000 tjeckiska koruna (8 541 euro) tagits ut, högst fram till barnets fjärde födelsedag. Förutsatt att minst en av föräldrarna har en sjukförsäkring, kan en förälder välja föräldrapenningens storlek (inom vissa gränser) och alltså även uttagsperioden. Föräldrapenningens storlek beräknas enligt den dagliga bedömningsgrund som används för att räkna ut sjukförmånen. Föräldrapenningen är inte förmögenhetsprövad utan föräldern får utöva en yrkesverksamhet utan att förlora sin rätt till föräldrapenning. Föräldern måste dock se till att barnet tas om hand av en annan vuxen medan han/hon är på arbetet. Mer information finns i MISSOC-tabellerna. Födelsebidrag Födelsebidraget uppgår till 13 000 tjeckiska koruna (505 euro) för det första barnet som föds levande. Vid tvillingfödsel (eller födsel av flera barn vid samma tillfälle) är beloppet 19 500 tjeckiska koruna (757 euro). Tillgång till familjeförmåner Familjeförmånerna administreras av de regionala arbetsmarknadskontoren och deras kontaktpunkter. Juli 2012 25
Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Det tjeckiska socialförsäkringssystemet omfattar arbetslöshetsförmåner som är relaterade till inkomsterna under en period på högst fem månader (åtta månader för personer som är 50 55 år, elva månader för personer över 55 år). Alla tjeckiska medborgare och EU-medborgare har rätt till dessa förmåner, så länge de uppfyller följande villkor: Den arbetslöse får inte bedriva någon förvärvsverksamhet eller studera. Den arbetslöse ska vara inskriven som arbetssökande vid det regionala arbetsmarknadskontoret och får inte uppfylla villkoren för rätt till ålderspension. Den arbetslöse måste ha tolv månaders försäkringstid för baspension under de senaste två åren, antingen genom anställning eller någon annan förvärvsverksamhet (eller från perioder som är att jämställa med anställning, t.ex. personlig vård av barn). Arbetssökande som inte uppfyller vissa villkor (främst samarbetet med de regionala arbetsmarknadskontoren) avstängs från arbetsförmedlingens register. Efter sex månader kan den arbetssökande skriva in sig igen. Den arbetssökande måste dessutom betala tillbaka alla bidrag som han inte var berättigad till. Arbetslöshetsförmånen betalas inte ut om personen har rätt till avgångsvederlag. När avgångsvederlaget upphör (t.ex. efter tre månader) kan arbetslöshetsförmån betalas ut. Sammanläggning Arbetslöshetsförmånen får läggas samman med familjeförmåner, förmåner vid materiella behov (Dávky pomoci v hmotné nouzi) och sociala biståndsförmåner till funktionshindrade. Arbetslöshetsförmånen får inte kombineras med lön från arbete. En sökande får inneha visstidsanställning under högst tre månader om han tackar ja till en anställning som inte är lämplig med hänsyn till hans kvalifikationer och erfarenhet samt skyldigheten att betala in avgifter till pensionsförsäkringssystemet. Omfattning De faktorer som avgör arbetslöshetsbidragets belopp är arbetstagarens tidigare inkomster och arbetslöshetsperiodens omfattning. Arbetslöshetsbidragen beräknas på grundval av den genomsnittliga månatliga nettoinkomsten under föregående kvartal. För en person som har uppfyllt villkoret om tidigare arbete genom perioder som är att jämställa med anställning, som inte kan styrka sin genomsnittliga nettomånadslön eller som det inte går att fastställa något sådant belopp för, tillämpas ett annat referensbelopp: den nationella genomsnittslönen räknat från det första till det tredje kvartalet under det kalenderår som föregick det kalenderår då förmånsanspråket uppstod. Storleken på arbetslöshetsförmånen minskar efterhand enligt följande: Juli 2012 26
65 % av referenslönen under de första två månaderna. 50 % av referenslönen under de följande två månaderna. 45 % av referenslönen under resten av ersättningsperioden. 60 % av referenslönen under omskolning. 45 % av referenslönen under hela bidragsperioden om personen lämnade sitt arbete självmant eller efter överenskommelse med arbetsgivaren. Den maximala arbetslöshetsförmånen uppgår till 0,58 (under omskolning: 0,65) gånger den nationella genomsnittslönen räknat från det första till det tredje kvartalet under det kalenderår som föregick det kalenderår då förmånsanspråket uppstod. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Den arbetslöse måste skriva in sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen, ansöka om arbetslöshetsförmåner och uppfylla fastställda villkor. Juli 2012 27
Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Stöd vid materiella behov Förmåner som avser garanterat minimistöd tillhandahålls genom systemet för stöd vid materiella behov (SAMN, Systém pomoci v hmotné nouzi). SAMN är avsett för personer med otillräckliga inkomster. Målet är att garantera grundläggande levnadsoch boendebehov. Det främsta villkoret för att komma i fråga är låg inkomst där sannolikheten är låg för att en förbättring ska kunna uppnås genom egen kraft (genom arbete, utnyttjande av kapital och andra prioriterade anspråk). De förmåner som tillhandahålls inom ramen för SAMN är behovsprövade. Omfattning Stöd vid materiella behov Tre förmåner tillhandahålls inom ramen för detta system: Inkomsttillägg (Příspěvek na živobytí) är en förmån som beviljas en person eller familj som inte har tillräckliga inkomster för att klara sina grundläggande behov (med undantag för boenderelaterade behov). Detta tillägg fastställs som differensen mellan levnadsomkostnaderna för en person eller familj och inkomsterna för denna person eller familj minus skäliga boendekostnader (skäliga boendekostnader är kostnader för boende upp till högst 30 %, i Prag 35 %, av personens eller familjens inkomst). Beloppet beräknas från fall till fall och baseras på en bedömning av personens eller familjens inkomst, ansträngningar och möjligheter. Bostadstillägg (Doplatek na bydlení) är en förmån som beviljas en person eller familj som inte har tillräckliga inkomster för att klara skäliga boendekostnader. Det beräknas så att det täcker differensen mellan de skäliga boendekostnader som betalas och levnadsomkostnaderna. Skäliga boendekostnader omfattar hyra samt tjänster som avser boende- och energikostnader. Exceptionella stödåtgärder (Mimořádná okamžitá pomoc) utgörs av en engångsförmån som beviljas personer i en utsatt situation, som fastställs i lagstiftningen. Beloppet varierar beroende på vilken situation bidraget ska åtgärda. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Stöd vid materiella behov Det sociala biståndet organiseras centralt, men förmånerna utbetalas av de regionala arbetsmarknadskontoren och deras kontaktpunkter enligt samma villkor över hela landet. Arbetsmarknadskontorens kontaktpunkter gör en bedömning av den behövandes situation på dennes begäran. Först sedan en ansökan om en förmån har lämnats in på föreskrivet sätt kan beslut fattas om att bevilja en förmån. Juli 2012 28