Miljörapport 2015 SSAB Luleå

Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken lämnar bolaget in en årlig miljörapport. Denna del av miljörapporten avser textdelen. Därutöver inlämnas även en emissionsdeklaration och grunddel digitalt via SMP (Svenska erings Portalen). Emissionsdeklarationen finns även med som bilaga 4 i denna miljörapport. Under sommaren har ett omfattande underhållsarbete och ett antal investeringar genomförts på masugn och stålverk. Det har inneburit att det inte var någon produktion av råjärn och stålämnen från juni till i början av september, vilket förklarar att produktionen är lägre än förgående år. Koksverket har producerat i stort sett som vanligt och något mer jämfört med 2014. Vid brikettanläggningen har produktionen pågått i normal takt hela året. Under stoppet har inget stoft tillförts från produktionen. Under denna tid har restprodukter från mellanlager istället kunnat förbrukas. Ett nytt släcktorn har tagits i drift på koksverket under september. Råmaterialfiltret på råjärn har ersatts av ett nytt filter. Ett nytt filter har ersatt tre filter på tapphallen. Den tidigare orenade avluftningen från slagghanteringen har anslutits till detta filter. Dessa åtgärder förväntas sänka stoftutsläppen. Under året har det varit fortsatt stort fokus på effektiv användning av resurser och energi. Det brikettlager som byggdes upp under sommaren har gjort att återvinningen via briketter till masugnen kunde öka efter uppstarten av masugnen. Totala emissionerna till luft har tack vare produktionsstoppet varit lägre än tidigare, förutom för NO x som varit högre. Förhöjda emissioner av NO x orsakades av problem med höga temperaturer på koksbatteriet under början av året. Koksverket, som är den största källan för NO x, producerade också under hela året. Några överskridanden av villkor har förekommit, framförallt för NO x, stoft och ammoniakkväve. Luleå i mars 2016 1

INNEHÅLL 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 1.1 SSAB LULEÅ... 6 1.2 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 6 1.3 ANLÄGGNINGAR I LULEÅ... 7 1.3.1 Koksverk... 7 1.3.2 Råjärn (masugn)... 8 1.3.3 Stålverk (Råstål och stränggjutning)... 10 1.3.4 Interna och externa transporter... 11 1.3.5 Övrig verksamhet... 12 1.4 LALISERING OCH RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN... 12 1.5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 13 2 PRÖVNING OCH TILLSYN... 14 2.1 PÅGÅENDE MILJÖÄRENDE... 14 2.2 BAT & IED... 14 2.3 TILLSYNSMYNDIGHET... 14 3 TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD... 15 3.1 GÄLLANDE TILLSTÅND... 15 3.2 VILLKORSEFTERLEVNAD... 15 3.2.1 Utsläpp till vatten överskridande av villkor... 15 3.2.2 Utsläpp till luft överskridande av villkor... 16 4 PRODUKTIONSVOLYMER... 17 5 RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN... 18 5.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 18 5.1.1 Koldioxid (CO 2 )... 19 5.1.2 Svaveldioxid (SO 2 )... 19 5.1.3 Kväveoxider (NO X )... 21 5.1.4 Stoftutsläpp... 23 5.1.5 Metaller... 27 5.1.6 Organiska föreningar utsläpp av dioxiner och polyaromater... 27 5.2 UTSLÄPP TILL VATTEN... 28 5.2.1 Utsläpp från koksverket till Inre Hertsöfjärden... 29 5.2.2 Utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden... 33 5.2.3 Vattenkontroll Gräsörenbron... 37 5.2.4 Bakgrundshalter i vatten... 38 5.3 BULLER... 38 5.4 RESURSANVÄNDNING... 39 5.4.1 Råvaror & legeringar... 39 5.4.2 Energiproduktion och förbrukning... 40 5.4.3 Energileveranser... 41 5.4.4 Kemikalier... 41 5.5 MATERIALFLÖDEN OCH AVFALLSHANTERING... 43 5.5.1 Farligt avfall... 45 5.6 MILJÖAVVIKELSER I VERKSAMHETEN... 46 5.6.1 Störningar/miljöavvikelser i verksamheten... 46 5.6.2 Övriga störningar och miljöavvikelser... 46 5.6.3 Externa klagomål... 46 5.7 RECIPIENTKONTROLLER... 47 5.7.1 Vatten och bottenfauna... 47 2

5.7.2 Nedfallande stoft och svävande stoft PM10... 47 5.7.3 Metaller i mossa... 50 6 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 51 6.1 VERKSAMHETENS EGENKONTROLL... 51 6.2 MILJÖORGANISATION OCH KOMPETENS... 51 6.3 MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 52 6.4 DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA... 52 6.5 BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT)... 52 6.6 BETYDANDE FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN... 53 6.6.1 Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar... 53 6.6.2 Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda... 53 6.6.3 Utbyte av kemiska produkter... 54 6.6.4 Utveckling avseende restprodukter... 54 6.6.5 Åtgärder för att minska miljörisker... 55 6.7 HANTERING AV RISKER... 55 6.8 PRODUKTERS MILJÖNYTTA... 56 Bilagor 56 75 Bilaga 1 Miljödom, Deldom Mål nr M2350 08 (2010 11 26)... Bilaga 2 Tillståndsbeslut för utsläpp av CO2... Bilaga 3 Länsstyrelsebeslut om mindre förändringar i verksamheten... Bilaga 4 Emissionsdeklaration... Bilaga 5 Sammanfattning av innehållande av villkoren... Bilaga 6 Sammanställning för BAT... 3

Figurförteckning Figur 1: Vy över industriområdet sett från väster med Svartöstaden i förgrunden.... 6 Figur 2: Produktionsflöde från råvaror till ämnen... 7 Figur 3: Koksverk med gasrening... 7 Figur 4: Tryckning av koks (koksverket)... 8 Figur 5: Masugnsprocessen... 9 Figur 6: Masugnen och tappning av råjärn... 9 Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning)... 10 Figur 8: CAS-OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning... 10 Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen som efter kylning transporteras till Borlänge... 11 Figur 10: Karta över industriområdet med närmaste omgivning... 12 Figur 11. Materialflöden översikt... 43 Figur 12: Mätpunkter i recipienten för vatten och nedfallande stoft... 47 Figur 13 Isolinjerna redovisar beräknad nivå av järn 2500 mg/kg TS.... 50 Figur 14: Stålets kretslopp (bild från Jernkontoret)... 56 4

Tabellförteckning Tabell 1. Produktionsvolymer i kton... 17 Tabell 2. Utsläpp till luft... 18 Tabell 3. Utsläpp till luft fördelat på anläggningar... 19 Tabell 4. Uppföljning av villkor för H 2 S resp. SO 2 halt i koksgas... 20 Tabell 5. Uppföljning av villkor för NO x... 21 Tabell 6. Mätningar av stoft (mg/nm 3 ) efter reningsanläggningar (villkor 4)... 24 Tabell 7. Villkorsuppföljning stoftutsläpp... 25 Tabell 8. Beräknade stoftutsläpp i ton från punktkällor... 26 Tabell 9. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I-TEQ, g)*... 27 Tabell 10. PAH- utsläpp till luft från koksverket (kg/år)... 27 Tabell 11. Beräknade utsläpp till vatten... 28 Tabell 12. Analyser i utgående vatten utlopp koksverk... 29 Tabell 13. Månadsmedelvärden för vattenanalyser från biologisk rening... 31 Tabell 14. Maxvärden för dagvatten före utsläpp... 32 Tabell 15. Min- och maxvärden i lakvatten, för icke farligt avfall (IFA) respektive inert deponi.... 33 Tabell 16. Analyser i utgående vatten utlopp Laxviken... 34 Tabell 17. Vattenanalyser från hyttslambassäng... 35 Tabell 18. Vattenanalyser från Reningsverk 75... 36 Tabell 19. Vattenanalyser Gräsörenbron, årsmedelvärden... 37 Tabell 20. Bakgrundsvärde i vatten... 38 Tabell 21. Beräkningsresultat, ekvivalenta ljudnivåer nattetid i kontrollpunkterna (IP)... 38 Tabell 22. Förbrukning av råvaror (kton)... 39 Tabell 23. Förbrukning av legeringar i (ton)... 40 Tabell 24. Produktion och fördelning av interna gasförbrukningar... 40 Tabell 25. Energi- & bränsleförbrukning... 41 Tabell 26. Fördelning av energileveranser... 41 Tabell 27. Sammanställning av förbrukningen av kemiska produkter... 42 Tabell 28. Fallande mängd restprodukter... 44 Tabell 29. Fallande mängd biprodukter... 44 Tabell 30. Övriga allmänna avfall... 44 Tabell 31. Farligt avfall... 45 5

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 SSAB är ett Norden och USA baserat stålföretag med global försäljning. SSAB är en global producent av avancerade höghållfasta stål och seghärdat stål, standardiserad tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn. SSAB är organiserat i fem divisioner där ingår i divisionen SSAB Europe, som är en stålproducent av högkvalitativ tunnplåt, grovplåt och rör. Verksamheten i Luleå är en malmbaserad ståltillverkning. Slutprodukten i Luleå är stålämnen som normalt levereras till valsningen i Borlänge. En mindre del ämnen kan säljas vid överskott i produktionen. Figur 1: Vy över industriområdet sett från väster med Svartöstaden i förgrunden. 1.2 Verksamhetens omfattning och huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten i Luleå omfattar koksverk, masugn, stålverk och stränggjutning. Till anläggningarna hör även kollager, råmaterialhantering och ämnesbehandling. Inom området finns även deponiområden för egna avfall. Anläggningar drivs kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Bolaget producerar stålämnen huvudsakligen utifrån en primär råvara (järnmalm). Miljöpåverkan som orsakas av verksamheten är främst kopplad till förbrukningen av reduktionsmedel i form av kol och koks. Verksamheten orsakar utsläpp till luft av stoft och förbränningsavgaser (CO2, NOX, SO2). Produktionsnivåer visas i diagram 1. För att på ett strukturerat sätt hantera miljöfrågor har bolaget infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO 14001. Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar certifiering av kvalitet enligt ISO 9001 och arbetsmiljö enligt OHSAS 18001. 6

1.3 Anläggningar i Luleå Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. Från processerna erhålls biprodukter t.ex. bensen, svavel, tjära, masugnsslagg samt energirika gaser. Överskottet av gaser och biprodukter säljs till externa kunder. Inom industriområdet finns även en luftgasfabrik och en kalkugn som ägs och drivs av AGA respektive SMA. De levererar en stor del av sina produkter till SSAB. I övrigt finns Lindab som tillverkar väggelement för byggmarknaden samt Duroc Specialstål AB och Duroc Rail AB. Figur 2: Produktionsflöde från råvaror till ämnen 1.3.1 Koksverk Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnen. Som biprodukter erhålls koksgas, koksgrus, råbensen, svavel och tjära. Processen, koksningen, sker i 54 stycken ugnar som tillsammans kallas för batteri. Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som koksgas. Gasen renas i flera steg. Den renade koksgasen används som bränsle. När koksningen i ugnen är klar trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin till en släckvagn. Efter tryckningen av en ugn sker en ny fyllning av ugnen. Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen transporteras koksen vidare med bandtransportörer till masugnen. Figur 3: Koksverk med gasrening Miljöbild koksverket Råvaran till produkten koks, är kol av ett flertal kvalitéer. Från produktionen erhålls en energirik koksgas som till en del (ca 40 45 %) används för att värma upp batteriet. I övrigt förbrukas el och egenproducerad ånga. Överskottet av koksgas används till uppvärmning inom övriga delar av verksamheten samt till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. Biprodukter som faller från produktionen är avsiktad fin andel av koks (s.k. koksgrus), tjära, råbensen och svavel. Alla dessa produkter säljs till externa kunder. 7

Avfall som uppkommer i produktionen återförs med kolet. Mindre mängder keramiskt avfall används som utfyllnadsmaterial inom industriområdet. Små mängder utsorterat industriavfall går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från tryckning, batteri och släcktorn. För rening av luft finns två stoftfilter. Det ena är till för kolhantering och det andra filtret är till för rening av luften från tryckningen (även kallad huven ). I släcktornet sker reningen av stoft. Förutom stoft sker utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X via avgaser från förbränning av koksgas i batteri och ångpanna. Utsläpp av processvatten sker efter biorening till kylvattenutlopp. Föroreningar i vatten efter biorening domineras av kväveföreningar samt organiska (TOC) och suspenderade ämnen. Figur 4: Tryckning av koks (koksverket) 1.3.2 Råjärn (masugn) I masugnen framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid processen erhålls även masugnsgas och masugnsslagg. Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och tillsatser (t.ex. kalksten, LD slagg och briketter) tillförs upptill och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån via blästerformor. Blästerluften värms upp i varmapparater (cowprar) som är uppvärmda med koks och masugnsgas. Kalksten tillsätts för att man skall få ut slaggprodukterna från råjärn till masugnsslagg. Slagg och råjärn tappas ut i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för transport till stålverket. Den flytande slaggen tappas i slaggskänkar och transporteras till produktionsområdet för Hyttsten. Där tippas den varma slaggen ut på bädd, luftkyls under en viss tid och kyls därefter med vatten. Masugnsslaggen bryts upp, krossas och siktas till olika fraktioner som säljs med produktnamnet Hyttsten. 8

Data masugn Ställdiameter: 11,4 m. Volym: ~2 540 m3. Blåsmaskin: 260 270 km3/h Produktion per dygn: ~6 300 ton råjärn Figur 5: Masugnsprocessen Miljöbild råjärn Råvaror som tillförs produktionen är pellets (järnmalm), koks, injektionskol, kalksten och restprodukter t.ex. LD slagg och stoftbriketter. Utöver det tillförs även luft och syrgas. Från produktionen erhålls masugnsgas som till en del används för att värma upp blästerluften till ugnen. I övrigt förbrukas el, koksgas och ånga. Överskottet av masugnsgas används till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. Av fallande material från produktionen återförs gasreningsstoft (hyttsot) och filterstoft till masugnen i form av briketter och galtjärn återförs som skrot till stålverket eller säljs till externa kunder. Från hösten 2013 kan hyttsotet även injiceras i masugnen. Av masugnsslagg framställs Hyttsten för försäljning. Gasreningsslam (hyttslam) deponeras. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via behandling till deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar, takventilationer och slaggskorsten. För rening av luft finns stoftfilter. För råmaterialhanteringen som till stor del är inbyggd sker utsugning av luft till ett flertal filteranläggningar. Förutom stoftemissioner sker utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X via avgaser från förbränning av masugnsgas och koksgas i en s.k. cowperanläggning. Diffust utsläpp av svavel sker även från slagghantering. Utsläpp till vatten sker från gasreningen via hyttslambassäng till kylvattenutlopp (Laxviken). Föroreningar som släpps ut till detta vatten domineras av ammoniumkväve. Figur 6: Masugnen och tappning av råjärn 9

1.3.3 Stålverk (Råstål och stränggjutning) I stålverket behandlas det flytande råjärnet till stål av önskad kvalitet enligt följande flöden. Omhällning, avsvavling: Råjärnet hälls över i skänkar i omhällningsstationen och transporteras vidare till avsvavling. I avsvavlingsstationen injiceras kalciumkarbid och magnesium som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas flyter upp på ytan och avskiljs. Efter kylning upparbetas den stelnade slaggen för återanvändning eller säljs för externt bruk. LD konverter: I processen som kallas färskning förädlas råjärnet till stål. Det sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta varvid kolet avgår som gas. En del av den gas som bildas, återvinns som bränsle. Vid rätt analys och temperatur tappas det flytande stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålet tillsätts vid behov legeringar. Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning) Skänkmetallurgi: Det finns två olika skänkmetallurgier, CAS OB och RH. I CAS OB justeras stålet till rätt temperatur och kvalitet genom bl.a. tillsatser av legeringsämnen och genom homogenisering. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Stålet kan värmas med syrgas och tillsats av aluminium eller kylas med stålskrot. Stål med extra höga krav på låga kol, syre eller vätehalter behandlas i RH anläggningen. Där pumpas stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår inneslutna gaser. Vid processen används ånga för att erhålla vakuum. Stränggjutning: Stålet tappas via en gjutlåda in i gjutkokillen som i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor. Kokillen och stålet kyls med vatten. När stålsträngen lämnar gjutkokillen styrs den i en gjutbåge från vertikal till horisontalläge. När stålet stelnat kapas det i rätta längder. Produkten, slabs, lastas på järnvägsvagnar för transport till Borlänge. Figur 8: CAS OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning 10

Miljöbild stålverk Råvaran till stål är råjärn från masugnen. Övriga råvaror som tillförs verksamheten är bl.a. kalciumkarbid, magnesium, bränd kalk, dolomit, skrot, galtjärn och legeringsämnen. För övrigt förbrukas el, koksgas och egenproducerad ånga. En viktig biprodukt utöver ånga är LD gas som går till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga samt hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. De järn och stålhaltiga materialen bl.a. slagg, samt keramiskt avfall som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta främst kalk och järninnehållet i masugnen eller LD konverter. Detta utförs i en anläggning, placerad inom industriområdet, som ägs och drivs av BDX. Materialen behandlas i en anläggning där det ingår magnetseparering, krossning, siktning, skärning och hejning. Grovandelen och delar av det finkorniga LD slammet samt filterstoft återförs via briketterna som råvara i masugnen. Framförallt är det omagnetiska rensmassor som går till deponi. Finkornigt LD slagg används som konstruktionsmaterial på deponierna. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar och takventilationer. För rening av luft finns fyra stoftfilter för produktionen av stål samt ett antal för råmaterial, stränggjutning och övriga serviceanläggningar. Förutom stoft sker utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X via avgaser från fackling av LD gas. Utsläpp till kylvattenutloppet sker från RH anläggning och från reningsverk 75 för stränggjutningen. Föroreningar som släpps ut från RH anläggningen är bland annat zink. Reningsverk 75 är utformat för att rena med avseende på suspenderade ämnen och olja. Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen som efter kylning transporteras till Borlänge 1.3.4 Interna och externa transporter Transport av material inom verksamheten sker med egna till stor del speciellt anpassade fordon. En stor del av de tunga transporterna inne på verksområdet går på järnväg. Loken drivs med diesel av miljöklass 1. De interna transporterna kan orsaka en del buller och bidrar till utsläpp av NO X och CO 2. Interna transporter kan vid ogynnsamma fall även orsaka diffus damning från vägar inom industriområdet. Även externa företag (t.ex. BDX) utför transporter inom området. Externa transporter av råvaror och produkter sker till stor del med tåg och fartyg. Viktigaste råvaran järnmalmspellets och produkten slabs transporteras med tåg som har en låg miljöbelastning. Kol transporteras med båt. Endast en mindre del av tonnaget transporteras med lastbilar på väg. Fördelningen av det totala tonnaget som transporteras till och från verksamheten är, ca 77 % per tåg, ca 23 % med båt och <1 % med lastbil. De externa transporterna, främst fartygstransporterna, orsakar utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X. 11

1.3.5 Övrig verksamhet Material som för närvarande inte kan omhändertas på annat sätt, mellanlagras eller deponeras. Bolaget mellanlagrar eller deponerar material på egna deponiområden. I huvudsak deponeras avskiljd slagg från stålverket, fallande mängd slam från gasrening för masugn och finandelen slam från gasrening stålverk. Läckage av störande ämnen är litet och påverkar utsläppen endast marginellt. Grundvatten från området kontrolleras årligen. Övriga verksamheter som finns är bl.a. fordons, mekaniska och elverkstäder samt energicentral (ångpanna), gasolanläggning, pumpstationer, laboratorium och brandstation. Sett ur miljösynpunkt är dessa verksamheter av mindre betydelse. Hanteringen av kemikalier och farligt avfall är det som ligger i fokus för en del av dessa verksamheter (verkstäderna). 1.4 Lokalisering och recipientförhållanden Bolagets anläggningar i Luleå är belägna på Svartön och Börstskärets industriområde. För anläggningarnas placering och vattenförsörjning, se karta nedan. Närmast industriområdet i riktning sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns bostadsområdet Örnäset. Söder om industriområdet finns en omfattande fritidsbebyggelse på Sandön och norr om på ca 3 km avstånd finns bostadsområdet Hertsön. Kylvatten för verksamheten tas från Luleälv vid Svartöns småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Utflödet av vatten sker huvudsakligen via två punkter, utlopp Laxviken och utlopp koksverk, figur 10, till Inre Hertsöfjärden och därifrån vidare till Luleälvs mynningsområde. Vattenomsättningen i fjärden är starkt påverkad av dels de utfyllnadsarbeten som genomfördes inom ramen för Stålverk 80 och dels dämningen vid Gräsörenbron. Dämningen ligger på nivån 0,5 m enligt RAK 1900, vilket för år innebär ca +0,6 m dämning jämfört med normalt medelvattenstånd. Fjärden är mycket grund och vatten tillförs till övervägande del via utlopp från SSAB och Lulekraft AB. Figur 10: Karta över industriområdet med närmaste omgivning 12

1.5 Administrativa uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövare Anläggningsnamn: Organisationsnummer: 556313 7933 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer: 2580 101 Kommun: Luleå kommun, Norrbottens län Ort där anläggningen finns: Luleå Huvudbransch: 27.10 (Anläggning för produktion av järn eller stål) Övriga branschkoder: 23.10 (Tillverkning av koks) EPRTR huvudverksamhet: 2.(b) (Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning). Huvudsaklig BREF: Järn & ståltillverkning 2012/35/EU Kod för farliga ämnen: SevF14 (gasol), SevS3 (giftiga och miljöfarliga ämnen), SevK08 (brandfarliga gaser) Gällande beslut se kapitel 3 Tillståndsgivande myndighet: Mark och Miljödomstolen i Umeå Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Norrbottens län Miljöledningssystem: ISO 14001 Koordinater: (SWEREF 99 TM): N= 7 290 430 E= 831 875 (masugnen) N= 7 289 425 E= 834 420 (koksverkets släcktorn) Länk till anläggningens hemsida: http://www.ssab.com/ Juridiskt ansvarig och kontaktperson Förnamn: Karin Efternamn: Lundberg Telefonnummer: 0920 92000 E postadress: karin.lundberg@ssab.com Gatuadress: Svartövägen 1 Postnummer: 97188 Ort: Luleå Telefonnummer: 0920 92 000 13

2 Prövning och tillsyn 2.1 Pågående miljöärende Arbetet med prövotidsutredningar och åtaganden kopplat till miljödomen daterad 26 november 2010 har fortsatt även under. I december inlämnades prövotid U7 till mark och miljödomstolen (MMD). Prövotiden rörde lakvattenkvalitet från deponeringen av icke farligt avfall och behovet av behandling av lakvattnet. De tidigare inlämnade prövotidsutredningarna är fortfarande inte avgjorda. Under året har kemisk karakterisering och fiskförsök genomförts, som båda utgör delar av den stora prövotidsutredningen om vatten, som ska redovisas i december 2017. I april lämnade SSAB in en inlaga till länsstyrelsen med förtydliganden kopplat till prövotiden som rör intern beredskap. Länsstyrelsen, som har delegation att besluta i ärendet om intern beredskap, har i december översänt yttranden i ärendet till SSAB för möjlighet att bemöta dessa. Under sommarstoppet har två större miljöinvesteringar genomförts, som båda är åtaganden kopplade till miljödomen. Det är det nya släcktornet på koksverket och det nya filtret vid masugnen. 2.2 BAT & IED De ansökningar som i november 2014 lämnades in till MMD och till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) rörande dispens för utsläpp av totalkväve från bioreningen samt en rad alternativvärden enligt kraven i industriutsläppsförordningen (2013:250), har hanterats vidare under året. Skriftväxlingar i båda ärendena har pågått under. I ärendet hos MPD har SSAB lämnat in kompletteringar som begärts i april. Därefter har yttrande inkommit som SSAB har bemött. MPD fattade beslut i ärendet i januari 2016. I ärendet som ligger hos MMD har det varit yttranden från myndigheter och bemötande av yttranden i tre omgångar under. MMD fattade beslut i ärendet den 7 mars 2016. Enligt kraven i industriutsläppsförordningen (2013:250) har ett arbete pågått med att ta fram en statusrapport för föroreningar i mark och grundvatten vid. Statusrapporten lämnades in till tillsynsmyndigheten den 4 mars 2016. 2.3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten är länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har under genomfört 10 tillsynsbesök samt behandlat flera anmälningsärenden. Vid tillsynsbesöken informerar bolaget om eventuella avvikelser samt om planerade förändringar i verksamheten. Dessutom har varje möte ett speciellt tema för att hantera vissa miljöfrågor mer ingående. Anmälningsärenden enligt miljöbalken och beslut från länsstyrelsen finns i bilaga 3. 14

3 Tillstånd och villkorsefterlevnad 3.1 Gällande tillstånd Bolaget har ett miljötillstånd för verksamheten enligt 9 kap i miljöbalken, enligt beslut från Miljödomstolen i Umeå 2010 11 26 (M 2350 08). Tillståndet togs i anspråk 2011 02 09. Mark och miljööverdomstolen har gjort en justering i tillståndsmeningen i en dom daterad 2011 10 04. Bolaget erhöll 2014 12 17 tillstånd från länsstyrelsen i Norrbottens län, för utsläpp av koldioxid enligt SFS 2004:1199. Gällande tillstånd och anmälningsärenden redovisas i bilaga 1 3. 3.2 Villkorsefterlevnad Ett antal överskridande av villkoren har förekommit och redovisas nedan. Produktionen har varit på nivåer under givna tillstånd. Produktionsvolymer redovisas under avsnitt 4. Bolaget har i det gällande tillståndet ett antal provisoriska villkor, i redovisningen betecknat med P. Nedan beskrivs de överskridande av specifika villkor som har förekommit under året. Vid överskridanden har åtgärder vidtagits för att villkoren åter skall kunna innehållas. Länsstyrelsen har informerats om alla överskridanden. Utöver de överskridanden som beskrivs nedan har villkoren innehållits för verksamheten. En sammanställning över samtliga villkor och uppfyllande av dessa finns i bilaga 5. Resultatet av uppföljningen av villkoren redovisas i form av tabeller och diagram under avsnitt 5 Resultat från egenkontrollen. 3.2.1 Utsläpp till vatten överskridande av villkor P7 Halten av ammoniakkväve i vatten från Laxvikenbassängerna Det har varit ett antal överskridanden av villkoret för ammoniakkväve från Laxvikenbassängerna under första halvåret och vid ett tillfälle i december. Några av de överskridanden som varit under året kan troligen förklaras av ett antal bräddningar från förtjockaren på stålverket. Det finns dock även tillfällen där orsaken inte är tydlig. Nuvarande tätning mellan LD kamin och gasrening (vattenlås), ersattes under sommarstoppet med en mekanisk tätning av typ rostfri kompensator. Detta kommer att reducera tillfört vatten vid totalstopp och därmed minska risken för bräddning. Höga ph värden i vatten från Laxvikensystemet i kombination med ammoniumkväve från hyttslambassängen gör att ammoniakkväve bildas. En prövotidsutredning pågår för att utreda storleken av och orsaken till utsläppet av ammoniakkväve. P8 Halten av suspenderande ämnen från biologin till utlopp koksverk Vid några tillfällen under hösten har det varit problem på den biologiska reningsanläggningen. Överskridandet av villkoret bedöms bero på hög slammängd i bassängen, högt ph in till bion samt problem med flockningen. Även en del mindre störningar i processen med stopp och starter har bidragit. Nya underhållsrutiner har tagits fram och doseringen av järnklorid och polymerer har justerats. P12 Halten av suspenderande ämnen i vatten från det recirkulerande industrivattensystemet till Laxvikenbassängerna Villkoret för suspenderade ämnen efter reningsverk 75 överskreds under oktober och november. Utredningen visar inte på någon särskild orsak till det något förhöjda värdet. 15

3.2.2 Utsläpp till luft överskridande av villkor 4 Stoftfilteranläggningar Under året har villkoret för stoft från filteranläggningar med en kapacitet större än 60 000 Nm 3 /h överskridits för ett filter. Kontrollmätning av huv filtret på koksverket i juni visade på för höga värden. Efter byte av strumpor samt flera åtgärder under hösten visade efterkontrollen att villkoret innehölls. Men eftersom utfallet ligger på villkorsgränsen planeras en större insats under 2016 för att ytterligare förbättra statusen på filtret. För filteranläggningar med en kapacitet mindre än 60 000 Nm 3 /h överskrids villkoret för hörnstationsfiltret. Filtret visade sig ha omfattande skador och kommer därför att tas bort och ersättas av det nya filter som planeras att tas i drift under våren 2016. Det nya filtret installeras på en annan plats efter samma transportband. P4 Utsläpp till luft av kväveoxider från batteriet Villkoret för NO x för batteriet på koksverket har överskridits för februari till och med maj. Det var flera saker som tillsammans bidrog till överskridandet. Kolet hade högre fukthalt än normalt samtidigt som det kol som användes hade relativt hög flykthalt. Under perioden ökades även produktionstakten, vilket kräver kortare koksningstid och högre temperatur. Dessa förhållanden medförde en del problem som sammantaget påverkade NO x utsläppen negativt. Justering av kolmixen och optimering av eldningen av batteriet gav positiv effekt. Även en längre koksningstid november till december har inverkat positivt. Villkoret har innehållits från juni. P3 Utsläpp till luft av kväveoxider De höga halterna av NO x för batteriet på koksverket medförde att även villkor P3 NO x för Metallurgi har överskridits från februari till och med maj. Eftersom villkor P3 redovisas som utsläpp av NO x per ton ämnen och inga ämnen producerades under juni augusti, på grund av underhållsstopp, finns inget utfall för denna period. Under september, då stålproduktionen återupptogs, visar beräkningarna på ett överskridande, vilket beror på villkorets konstruktion. Med låg produktion av stålämnen, samtidigt som koksverket producerar som vanligt blir utfallet per ton stålämnen högt. 9 H 2 S i renad koksgas Villkoret för H 2 S överskreds i mars på grund av ett antal kortare störningar på nya spaltugnen. Eftersom det var korta störningar cirkulerades processgasen tillbaka till tvättarna, enligt gällande rutiner, i stället för att starta den gamla spaltugnen. Detta gav höga halter vid mättillfällena men begränsad påverkan på det totala utsläppet av SO 2. P1 Stoft från Metallurgi På samma sätt som för NO x överskreds villkoret för stoft (kg/ton ämnen) under september beroende på att produktionen av ämnen var låg samtidigt som koksverket producerade. Stoftutsläppet från koksverket var visserligen högre än normalt eftersom det nya släcktornet på koksverket installerades under denna period, vilket innebar släckning på ramp utan möjlighet till stoftrening. Men med en normal produktion i hela verksamheten hade ändå villkoret innehållits. 16

4 Produktionsvolymer Produktionen av ämnen i s anläggningar har stått under nästan 15 veckor (1 juni till 10 september) på grund av ett omfattande renoveringsarbete på masugnen och stålverket. Koksverkets produktion har varit högre under än under 2014. Produktionsvolymer redovisas i tabell 1 och diagram 1. Störningar i produktionen redovisas under avsnitt 5.6. Definitionen av prima ämnen har ändrats från och med. Gjutning av stålämnen sker på ett sådant sätt att både sammansättning och bredder förändras utan att gjutningsprocessen stannar. Det innebär att det uppstår en blandzon där analysen ändras och ett s.k. V ämne där bredden ändras. Både blandzoner och hela V ämnet räknas bort från tillverkade ämnen. Tidigare har enbart blandzoner dragits bort från mängden tillverkade ämnen. Den förändrade beräkningen av prima ämnen innebär en minskning av tonnaget prima ämnen med ca 3 %. Detta kommer att påverka resultatet av uppföljningen av de nyckeltal och villkor (P1, P2 och P3) som beräknas per ton ämnen. Tabell 1. Produktionsvolymer i kton Produktion 2014 2010 2005 2000 Tillstånd Koks 698,7 652,5 705,1 741 714 800/1 100* Råbensen 7,0 7,8 5,6 8,0 8,8 Tjära 27,5 24,6 26,7 28,7 29,5 Svavel 1,3 1,3 1,4 0,97 1,4 Koksgas (Mm3) 332 302 331 360 360 Råjärn 1 531,9 2 092,6 2 223,2 2 223,1 1 766 Injektionskol (förbrukat) 182,7 273,9 286,5 314 147 Masugnsslagg 243 346 345 353 304 Galtjärn 57,8 65,2 110,1 88,3 78,8 Masugnsgas (Mm3) 2 148 2 847 3 028 3 207 2 684 Avsvavlat råjärn (till LD) 1 434,2 1 957,7 2 028 2 087,0 1 632 Råstål (LD konverter) 1 574,1 2 169,6 2 195,3 2 238,0 1 798 Vakuumbehandlat stål (RH ugn) 84,8 81,2 220 234,3 256 Ämnen (prima ämnen) 1 445,9 2 030,4 2 090,1 2 057,5 1 534 2500/3 000* LD gas levererad (Mm3) 128 175 94 179 139 *Miljötillståndet innebär att möjligheten till utökad produktion gäller till december 2022 Diagram 1. Årsproduktion av koks, råjärn, råstål och ämnen 2 500 Råstål [kton] 750 Koks [kton] 2 000 1 500 1 000 500 700 650 600 0 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 550 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2 500 Råjärn [kton] 2 500 Ämnen [kton] 2 000 2 000 1 500 1 500 1 000 1 000 500 500 0 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 0 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 17

5 Resultat från egenkontrollen Redovisning av egenkontrollen inklusive kontrollen av specifika villkor återfinns i detta avsnitt. Alla överskridanden av villkor redovisas ovan under 3.2 Villkorsefterlevnad. De specifika villkoren och en sammanfattning av övrig egenkontroll beskrivs kortfattat under varje punkt nedan. Emissionsdeklarationen, som inlämnas via SMP (Svenska erings Portalen), finns med som bilaga 4. 5.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft av NO x var högre än normalt under på grund av störningar på koksbatteriet, se diagram 6 och Villkorsefterlevnad under 3.2.2. Förändring av kolmixen samt optimering av eldning av batteriet gav därefter en sänkning av NO x till mer normala nivåer. För merparten av övriga ämnen var utsläppen till luft under lägre jämfört med tidigare år, beroende på stoppet på masugnen och stålverket under juni augusti. Under hösten har stoftutsläppen till luft minskat tack vare det nya släcktornet vid koksverket och det nya stoftfiltret vid masugnen, dit det tidigare orenade utsläppet från slaggskorstenen nu leds. Utsläppen av metaller beräknas från analyser av stoftet utom för Hg som analyseras även i gasfas. I tabell 2 redovisas beräknade utsläpp till luft i sammanfattning, tillsammans med resultat från tidigare års kontroller. Diffusa utsläpp från t.ex. transporter och damning ingår inte i redovisningen. I tabell 3 redovisas beräknade utsläpp till luft fördelat per anläggning. Den uppskattade andelen PM10 och PM2,5 är beräknade baserat på kornstorleksanalyser på olika typer av stoft. Tabell 2. Utsläpp till luft Ämnen Enhet 2014 2010 2005 2000 1995 Koldioxid (CO 2 ) kton 885 1 186 1 442 1 247 1 348 1 594 Järn (Fe) ton 61 88 88 127 96 250 Fluor (F)* ton 5 6 6 6 11 22 Mangan (Mn) ton 0,7 0,9 2,2 1,8 1,5 2,2 Kväveoxider (NO X ) ton 473 384 399 573 562 671 Svaveldioxid (SO 2 ) ton 318 457 494 1 158 616 1 000 Stoft ton 199 247 294 400 656 1 690 Stoft andel PM10 ton 118 150 141 184 145 340 Stoft andel PM2.5 ton 65 83 87 68 39 100 Vanadin (V) ton 0,11 0,19 0,23 0,36 0,15 0,48 Zink (Zn) ton 0,46 0,7 1,3 2,2 0,71 3,4 Bly (Pb) kg 47 57 181 298 110 1 200 Kadmium (Cd) kg 1,2 1,7 4 5 5 12 Koppar (Cu) kg 10 15 17 31 33 97 Krom (Cr) kg 24 42 53 57 41 270 Kvicksilver (Hg) kg 2,5 2,8 3,1 5 7 19 Nickel (Ni) kg 31 47 44 69 34 280 Naftalen kg 292 360 250 500 Polyaromater (PAH 4) kg 4,6 3,3 2,0 25 Dioxiner (I TEQ)** g 0,05 0,04 0,03 0,24* 0,3* 1,5* * Uppskattat från 2005 års nivå. **Före 2004, redovisat som TCDD ekv. enl. Eadon. 18

Tabell 3. Utsläpp till luft fördelat på anläggningar Parameter Enhet Koksverk Råjärn (M3) Råmaterial (M3) Råstål (LD) Serviceanl. Strängen CO 2 kton 177 646 55 6 NO x ton 375 48 42 8 SO 2 ton 68 231 19 Stoft ton 77 26 2 93 1 PM10 ton 15 23 2 77 1 PM2.5 ton 7,8 11,0 1,2 43,9 0,6 5.1.1 Koldioxid (CO 2 ) Utsläppen av koldioxid är beräknat som skillnaden mellan materialflöden av kol IN och UT. De beräknade CO 2 utsläppen ingår i handelssystemet för utsläpp av koldioxid (s.k. ETS). De totala CO 2 utsläppen (från SSAB, Lulekraft AB, SMA och Luleå Energi) som till största del härrör från masugnen, var lägre under jämfört med tidigare år eftersom masugnen renoverades under juni augusti. De specifika utsläppen räknat per ton ämnen har ökat något jämfört med 2014. Detta beror delvis på att produktionen av ämnen var lägre under med anledning av stoppet, delvis på att definitionen av prima ämnen har ändrats från och med, vilket har förklarats under avsnitt 4. Diagram 2. Totala utsläpp av CO 2 i kton och specifikt per ton ämnen 4 000 3 000 2 000 1 000 0 CO2 (totalt) [kton] 1990 1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 CO2 [kg/ton ämne] 2 050 Gamla CCP 1 950 1 850 Nya CCP 1 750 1 650 1 550 1 450 1 350 1990 1995 2000 2005 2010 5.1.2 Svaveldioxid (SO 2 ) Utsläppen av SO 2 var lägre än föregående år. Den största orsaken till detta är att masugnen, som står för den största andelen av SO 2 utsläppen, renoverades under sommaren. Det finns två villkor kopplat till utsläpp av svavel (9 och P2). Villkoren gäller inte vid drift av reservugnen och andra nödvändiga revisionsstopp. Takvillkoret på 850 ton SO 2 /år gäller dock alltid, se diagram 4. Villkor P2 har ändrats från och med i och med att en ny spaltugn har tagits i drift, se diagram 3. Villkorsuppföljningen redovisas även i tabell 4. 19

Diagram 3. Utsläpp av H 2 S halt, villkor 9 samt utsläpp av SO 2, villkor P2 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 H2S [g/nm3] Villkor 9 0,6 0,4 0,2 SO2 (kg/ton ämnen ) Villkor P2 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram 4. Utsläpp av SO 2 i ton per år, villkor P2 1 250 1 000 SO2 [ton] 750 500 250 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Villkor 9: Halten av svavelväte i renad koksgas får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,5 g/nm 3. (Gäller inte vid nödvändiga revisionsstopp i spaltugnen.) Provisoriskt villkor P2: Utsläppen av svavel räknat som SO 2, får baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,35 kg/ton ämnen(exklusive diffusa utsläpp, utsläpp från rörliga källor och utsläpp från reservugnen)fram till att en ytterligare spaltugn tagits i drift och därefter 0,30 kg/ton ämnen. Ovannämnda utsläpp får dock uppgå till högst 850 ton/år. Tabell 4. Uppföljning av villkor för H 2 S resp. SO 2 halt i koksgas Villkor Nr Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Villkor H 2 S 9 g/nm3 0,16 0,12 0,16 0,64* 0,18 0,09 0,10 0,09 0,16 0,23 0,18 0,22 0,18 0,5 SO 2 P2 kg/ton ämnen 0,22 0,20 0,20 0,21 0,20 0,22 0,26 0,20 0,19 0,20 0,3 *Överskridande av villkor 20

5.1.3 Kväveoxider (NO X ) Utsläpp till luft av NO x var hög under första halvåret, se diagram 6, vilket medförde att årsutsläppet var högre jämfört med tidigare år. Orsakerna till detta beskrivs under avsnitt Villkorsefterlevnad under 3.2.2. I diagram 5 redovisas utsläppen i ton per år. Diffusa utsläpp från t.ex. transporter inkluderas inte. Det finns två provisoriska villkor (P3, P4) kopplat till utsläpp av kväveoxider, se diagram 6 och tabell 5. Diagram 5. Utsläpp av NO X i ton per år NOx [ton/år] 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Provisoriskt villkor P3: Utsläppen till luft av kväveoxider får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,25 kg/ton ämnen. Provisoriskt villkor P4: Utsläppet av kväveoxider från koksbatteriet får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 500 g/ton koks. Tabell 5. Uppföljning av villkor för NO x Villkor nr Enhet jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec Villkor P3 kg/ton ämnen 0,27 0,18 0,25 0,32 0,29 0,27 0,46* 0,21 0,20 0,21 0,25 P4 g/nm3 462 337 520* 650* 652* 563* 497 492 400 439 361 338 298 500 *Överskridande av villkor 21

Diagram 6. Utsläpp av NO X, villkor P3 och P4 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Metallurgi NOx [kg/ton ämnen] Villkor P3 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec KV Batteri, NOx [g/ton koks] Villkor P4 22

5.1.4 Stoftutsläpp Utsläppen av stoft var lägre än föregående år, se diagram 7, eftersom det inte var produktion i masugnen och stålverket under sommaren. Nyckeltalet för stoft i kg/ton RS blev högre, vilket beror på såväl ökade utsläpp på koksverket samt lägre stålproduktion. Vad gäller ökade utsläpp på koksverket se 3.2.2 Villkorsefterlevnad, 5.6.1 Störningar/miljöavvikelser och 6.6.2 Förbättringar. Samtliga större reningsanläggningar för utsläpp av stoft övervakas via kontinuerligt verkande stoftmätare sedan 2002. Medelhalterna från dessa mätningar under ca 10 år visar på en trend med minskad stofthalt från ca 7 till 1 mg/nm 3 som medelvärde. De kontinuerliga mätningarna används även för beräkningar av stoftutsläppen efter filteranläggningar. Övriga utsläpp beräknas via 1 3 manuella kontrollmätningar per år. Villkorskontrollen sker genom manuell stoftmätning. Det finns fem villkor (4, 11, P1, P5, P6) kopplade till stoftutsläpp. Stoftutsläpp som härrör från diffus damning är inte inräknade i statistiken för stoftutsläpp, förutom utsläpp från lanterniner på stålverk och masugn. Diagram 7. Utsläpp av stoft i ton per år och per ton råstål Stoft [ton] 800 0,40 Stoft [kg/ton RS] 600 0,30 400 0,20 200 0,10 0 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 0,00 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 6.6 Villkor 4: Stoftutsläpp efter filter 5 mg/nm3 som dygnsmedelvärde för filteranläggningar med en kapacitet större än 60 000 m3/h från och med 1 januari 2012. 10 mg/nm3 för resterande filter fram till 1 januari 2014. Villkor 11: Utsläpp av stoft från masugnen får som riktvärde baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,03 kg/ton råjärn. Provisoriskt villkor P1: Utsläppen till luft av stoft får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,2 kg/ton ämnen tom 2014 (0,15 kg/ton ämnen fr.o.m. ). Provisoriskt villkor P5: Utsläppet av stoft från stålverkets filteranläggningar, fackling av gas, lanterniner och taköppningar får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,1 kg/ton råstål. Provisoriskt villkor P6: Stoftemissionen vid fackling efter LD primärrening får som riktvärde inte överstiga 50 mg/nm 3 vid mätning. 23

Tabell 6. Mätningar av stoft (mg/nm 3 ) efter reningsanläggningar (villkor 4) Reningsanläggning Mätning, typ Medel, kontinuerlig mätning Senaste Kontrollmätning HUV filter Kontinuerlig & Kontroll 6,7 5,3 Kommentar M3 filter Kontinuerlig & Kontroll 0,9 1,4 Nytt filter IF filter M3 Kontinuerlig & Kontroll 1,1 Ersatt av M3 filter ITK filter M3 Kontinuerlig & Kontroll 0,7 Ersatt av M3 filter Bachofilter M3 Kontinuerlig & Kontroll 1,2 Ersatt av M3 filter Kolinjektion 98 Kontinuerlig & Kontroll 0,6 1,3 Råmaterial (bunkerfilter) Kontinuerlig & Kontroll 1,2 0,3 Nytt filter Råjärnsomhällning Kontinuerlig & Kontroll 0,5 0,4 Svavelreningsfilter Kontinuerlig & Kontroll 0,6 0,2 LD sekundär filter Kontinuerlig & Kontroll 0,6 0,4 CAS OB / Sträng 5 Kontinuerlig & Kontroll 0,5 0,1 Hyvling (Adjustage) Kontinuerlig & Kontroll 0,4 0,5 Slittning (Adjustage) Kontinuerlig & Kontroll 0,4 0,4 Kolbunker, filter Kontroll 0,7 Brikettfilter (PF) Kontroll 0,1 Chargering M3 (PF) Kontroll 0,1 Hörnstation Kontroll 8,5 * Efterkontroll ej utförd Kross & sikt Kontroll 0,2 Omlastning (PF) Kontroll 0,1 Pelletslossning Kontroll 4,2 Pelletssilo Kontroll 0,7 Pelletstransport Kontroll 4,6 Skrotskärning Kontroll 1,2 Murningscentralen Kontroll 0,1 Kol 98 Kontroll 0,2 * Överskridande av villkor vid minst ett mättillfälle under senaste året Villkoret 5 mg/nm 3 gäller för alla filteranläggningar från 2014. I tabell 7 och diagram 8 redovisas uppföljningen av villkor P1, P5, P6 och 11. Av redovisningen framgår att stoftutsläppen kopplat till de produktionsrelaterade stoftvillkoren uppvisar en nedåtgående trend sedan 2006 (se villkor P1). I Tabell 8 redovisas de beräknade stoftutsläppen uppdelat på olika produktionsanläggningar och respektive utsläppspunkter för 2014 under några jämförelseår. Villkor P1 är från och med förändrat till 0,15 kg/ton ämnen, se diagram 8. Villkor 10, som avsåg utsläpp av stoft från koksverket, har från och med upphört att gälla. 24

Tabell 7. Villkorsuppföljning stoftutsläpp Villkor nr Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Villkor P1 kg/ton ämnen 0,13 0,11 0,12 0,12 0,11 0,12 0,24* 0,12 0,12 0,10 0,15 P5 kg/ton råstål 0,059 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,06 0,1 11 kg/ton råjärn 0,017 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 0,03 P6 mg/nm3 31 25 50 * Överskridande av villkor Diagram 8. Villkor P1, P5 och 11 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 Stoft [kg/ton ämnen] Villkor P1 0,05 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,15 0,10 0,05 Råstål stoft [kg/ton RS] Villkor P5 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 Råjärn Stoft [kg/ton råjärn] Villkor 11 25

Tabell 8. Beräknade stoftutsläpp i ton från punktkällor Utsläpp av stoft (ton) enhet Anm. 2014 2010 2005 Summa Koksverk ton 77 61 85 86 Batteriskorsten ton * 8,1 5,9 5,1 4,0 Koksuttryckning (utan huv) ton 33 18 25 22 Huvfilter ton * 7,2 Störning 2,5 0,3 1,4 Släcktorn ton 28 33 54 58 Sortenbunker, filter ton 0,2 1,3 1,4 1,0 Ångpanna ton 0,1 0,1 0,1 0,2 Summa Råjärn ton 26 39 36 53 Lanternin Ö ton 2,2 1,1 0,7 0,1 Lanternin V ton 5,3 7,0 5,4 3,2 Taköppning ton 10,6 12,0 8,7 2,2 Processfilter M3 ton * 1,2 Nytt sept Slaggskorsten ton 5,5 ** 13,5 16,9 24,8 Industrifilter ton * 0,3 ** 1,0 1,2 1,0 ITK filter ton * 0,2 ** 2,5 1,9 7,2 Bacho, JSS Filter ton * 0,4 ** 1,5 0,8 7,1 Cowpereldning ton 0,4 0,6 0,6 7,4 Summa Råmaterial (M3) ton 2,0 6,1 9,7 23,8 Hörnstation ton 0,4 Störning 0,0 0,0 0,4 Brikettfilter ton 0,0 0,0 0,0 0,0 Omlastning ton 0,0 0,0 0,0 0,0 Chargering ton 0,0 0,0 0,0 0,1 Råmaterial ton * 0,5 3,1 5,6 15,5 Kolinjektion 98 ton * 0,1 0,1 2,8 2,0 Kross o sikt ton 0,1 2,0 0,7 5,6 Pelletslossning ton 0,7 0,2 0,1 0,1 Pelletssilo ton 0,1 0,3 0,1 0,0 Pelletstransport ton 0,1 0,2 0,3 0,1 Summa Råstål ton 93 138 157 220 LD primärrening ton 18 19 43 44 LD Sekundär ton * 3,5 2,6 3,0 64,3 Avsvavling ton * 0,8 1,2 6,5 4,9 Omhällning ton * 0,7 1,0 2,9 10,4 LD Lanterniner ton 41 70 66 79 Lanterniner LD tak (summa) ton 29 45 36 18 Summa Serviceanläggningar ton 1,0 1,5 6,2 16,3 CAS OS / Sträng 5 ton * 0,4 0,6 3,5 7,3 Adjustage, Hyvling ton * 0,2 0,3 0,5 5,8 Adjustage, Slittning ton * 0,1 0,4 0,3 0,2 Russkärning filter ton 0,3 0,3 1,9 0,5 Murningscentralen, filter ton 0,0 0,0 0,0 0,1 Totalt SSAB ton 199 247 294 400 Summa kg/ton RS 0,12 0,11 0,13 0,18 * Medelvärde beräknat från kontinuerliga mätare (totalt antal 17 st.). **Ersatts av processfilter M3 september 26

5.1.5 Metaller Utsläppen av metaller till luft påverkas till stor del av stoftutsläppen men halterna av respektive metall varierar dock från år till år. Tendensen på längre sikt är att utsläppen för de flesta metallerna minskar eftersom stoftutsläppen minskar. Metallhalter i stoft analyseras normalt en gång per år. Vid beräkningen av metallutsläppet för senaste året används ett medelvärde från de tre senaste metallanalyserna på stoft. Halterna av zink och bly redovisas i diagram nedan. Den ökning av utsläppt mängd zink, som kunde noteras 2013, ser med beräkningen för 2014 och ut att vara en tillfällig ökning. Diagram 9. Utsläpp av zink och bly Zn [ton] 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2005 2010 2011 2012 2013 2014 400 300 200 100 0 Pb [kg] 2005 2010 2011 2012 2013 2014 5.1.6 Organiska föreningar utsläpp av dioxiner och polyaromater Mätningar av dioxiner utförs efter lanterniner, LD primär och sekundärreningen i stålverket. De uppmätta värdena varierar. Utsläppen är att betrakta som låga, även i jämförelse med branschen i övrigt. Resultat från mätningarna och beräknade utsläpp redovisas i tabell 9, nedan. De senaste mätningarna av dioxiner på koks och stålverket utfördes. Tabell 9. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I TEQ, g)* Anläggning 2014 2010 2005 2000 Koksverk <0,04 <0,02** <0,007*** 0,06 Stålverk <0,008 0,016 0,026 0,17 0,27 * Massan av de kongener som är under detektionsgränsen är satta till detektionsgräns (s.k. Upper Bound). **Beräknad med 2012 års mätning ***Beräknad med 2009 års mätning. Utsläppen av PAH beräknas på mätningar utförda på emissionerna från tryckningen, släckningen och batteriskorstenen på koksverket. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell 10, nedan. Tabell 10. PAH utsläpp till luft från koksverket (kg/år) Koksverket 2014 2010 2005 2000 PAH 4 5 3 2 24 11 PAH 16 492 510 320 990 1 200 Naftalen 292 360 250 500 430 27

5.2 Utsläpp till vatten Vatten släpps ut till Inre Hertsöfjärden huvudsakligen via utloppen från Laxviken bassäng 3 (ca 70 % av flödet) och från KV utloppet (knappt 30 % av flödet). Det finns även ett litet flöde via Svartöviken (knappt 0,5 % av totala flödet). Förändringarna av utsläppta mängder till vatten jämfört med föregående år är små och ligger till stor del inom normala årliga variationer förutom för suspenderade ämnen från koksverkets biorening och ammoniumkväve (NH 4 N). Koksverkets biorening har under senare delen av haft driftproblem som medfört onormalt höga utsläpp av suspenderade ämnen. Villkoret för utsläpp har överskridits, vilket beskrivs i kap 3.2 Villkorsefterlevnad. Totala utsläppen av ammoniumkväve ligger på normal nivå för. Jämfört med fjolåret 2014 är utsläppen klart högre. Det beror på att utsläppen detta år var betydligt lägre, vilket i sin tur beror på att det inte var några utsläpp från hyttslambassängen under flera månader då en ny bassäng togs i drift. Att kväveutsläppen ligger på normal nivå trots att produktionen stått still under ca tre månader beror framförallt på att utsläppen från Laxvikenutloppet varit förhöjda under första halvan av. Stora variationer i analyser på inkommande vatten påverkar beräkningen av utsläppta mängder av bl.a. Ntot, TOC och metaller. I bakgrundsvärdena, som dras av vid beräkning av utsläpp, har extremvärden exkluderats för att inte underskatta utsläppen. Analysvärden för parametrar som t.ex. Cd, Cr, Ni, Pb, Zn och TOC i utgående kylvatten ligger på så låga halter att bakgrundsvärden ibland överstiger respektive värden i utgående vatten. Analysvärden ligger ofta på detektionsnivå för ett flertal parametrar vilket ger en osäkerhet i beräkningen av utsläppta mängder. Mindre än värden (<) i tabell, innebär att flera av analyserna ligger under detektionsgräns med aktuell analysmetod. I tabell 11 nedan redovisas beräknade totala utsläpp med utgående vatten. Tabell 11. Beräknade utsläpp till vatten Parameter Enhet 2014 2010 2005 2000 Ammoniumkväve (NH4 N) ton 31 14 33 37 22 del NH 4 N (Laxviken) ton 28 8,7 28 33 15 del NH 4 N (utlopp Bioreningen KV) ton 3,3 5,3 4,7 3,9 6,7 COD (utlopp bio) ton 28 48 25 67 64 Fluorider ton 16 38 23 35 20 Järn (Fe)* ton 6 11 1,3 4 4 Kväve total (Ntot) ton 94 61 80 81 48 Mangan (Mn)* ton 1,2 1,2 0,43 1,6 2,2 Olja (efter reningsverk) ton <0,09 <0,14 <0,04 0,43 1,6 Olja (i kylvatten) ton ed. ed. <0,5 <3,6 <8 Susp (utlopp bio) ton 9,0 3,3 3,0 2,7 2,7 TOC (totala organinska ämnen) ton 15 19 22 34 14 del TOC (utlopp bio) ton 7,1 12 5,6 12 11 Bly (Pb)* kg <17 <44 <8 33 110 Fenoler ** kg 64 <90 <62 <120 <220 Fosfor total (P tot) kg 290 200 ed. 310 Kadmium (Cd)* kg ed. <1 <0,1 <0,2 <0,6 Koppar (Cu)* kg 68 65 <30 57 50 Krom (Cr)* kg ed. <11 <2 <14 <4 Nickel (Ni)* kg 2,0 7 1,1 <1 2 Cyanid lättillgänglig (CN fri) ** kg 20 ed. <200 ed. <300 PAH 4 (kylvatten KV) kg <1,0 <1 <1 <3 del PAH 4 (utlopp Bio) kg <0,01 <0,02 <0,02 <0,10 <0,05 Zink (Zn)* kg 380 370 670 920 1 320 * Metaller analyseras sedan 2014 på ofiltrerade prover ** Ändrad beräkningsmetod ed: ej detekterbara halter med aktuell analysmetod, ( ) analys saknas. 28

Under har beräkningen av massflöde för fria cyanider och destillerbara fenoler ändrats, markeras med dubbel asterix (**) i Tabell 11. Bestämning av utsläpp sker genom att summera beräknade massflöden vid varje utsläppskälla istället för att som tidigare förlita sig på mätning vid utlopp till Inre Hertsöfjärden. 5.2.1 Utsläpp från koksverket till Inre Hertsöfjärden Utsläppet av vatten från koksverket till Inre Hertsöfjärden består till största delen av: uppvärmt kylvatten från koksverksområdet renat processvatten från bioreningen dagvatten från gasbehandlingsområdet lakvatten från deponierna I tabell 12 redovisas medel, min och maxanalyser under året. Provisoriskt villkor finns (P10) för ammoniakkväve (NH 3 N) och för PAH 4. Diagram 10 visar uppföljningen av villkoret från analys av dygnsprov en gång per vecka. Diagram 11 visar variationer av några parametrar i utlopp koksverk under året. För att följa de dagliga variationerna av ammoniumkväve och ph, vilket ger underlag till bestämning av ammoniakkväve, finns kontinuerlig mätning. I de fall den kontinuerliga mätningen indikerar överskridande analyseras extra dygnsprover för att få en kvalitetssäkrad bestämning av halterna. I diagram 10 kan man notera att ammoniakkväve halten går upp vid främst tre tillfällen under våren. Den sannolika orsaken till detta är tillförseln av mer lakvatten med högt ph under dessa perioder, vilket medför att halten ammoniakkväve blir högre. Tabell 12. Analyser i utgående vatten utlopp koksverk Utlopp koksverk Analys Bakgrunds Utsläpp Enhet Medel Min Max värde kg/år Konduktivitet ms/m 110 11 >140 Surhetsgrad, ph ph 7,8 6,9 9,3 Temperatur o C 19,4 14,6 27 Flöde m3/h 1 890 1 400 2 800 Totalfosfor, Ptot mg/l 0,013 0,006 0,023 0,018 ed. Totalkväve, Ntot* mg/l 3,5 1,9 5,7 0,24 54300 Ammonium, NH 4 N mg/l 0,21 0,10 0,54 0,10 1300 Ammoniak, NH 3 N mg/l 0,02 0,01 0,16 Totalt organiskt kol, TOC* mg/l 3,4 1,2 5,1 3,1 7100 Fenoler µg/l <1,1 <1 4 62 PAH4 µg/l <0,06 <0,04 0,41 1 Cyanider fria, CNfri mg/l <0,01 <0,01 0,04 10 *Beräknat på utsläpp från biologin. ed. = ej detekterat utsläpp Provisoriskt villkor P10: I vatten som släpps ut från koksverket till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov respektive stickprov innehållet av ammoniakkväve (NH3 N) inte överstiga 0,2 mg/l och innehållet av PAH 4 inte överstiga 1 µg/l. 29

Diagram 10. Utsläpp av NH3 N och PAH 4 utlopp koksverk, villkor P10 0,3 0,2 0,1 NH3 N [mg/l] Villkor P10 0,0 1,0 0,5 PAH 4 [µg/l] Villkor P10 0,0 Diagram 11. Analyser utlopp koksverk 0,1 CNfri mg/l 2,0 Ammoniumkväve NH4 N [mg/l] 1,5 0,05 1,0 0,5 0 0,0 10 Fenol µg/l 0,20 NH3 N mg/l 0,15 0,10 0,05 0 0,00 9 TOC mg/l 30 Temp o C 6 20 3 10 0 0 10,0 ph 200 Kond ms/m 9,0 8,0 100 7,0 6,0 0 30

Biologisk reningsanläggning Analyser från bioreningen vid koksverket redovisas som medelvärden per kalendermånad i tabell 13. Det finns ett provisoriskt villkor (P8) för utloppet från den biologiska reningsanläggningen, se diagram 12. Den biologiska reningen har fungerat bra stora delar av året, men har under hösten haft några tillfällen med driftstörningar vilket lett till förhöjda halter av suspenderade ämnen i utgående vatten. Provisoriskt villkor P8: Föroreningshalterna får som medeltal för kalendermånad uppgå till: Fenoler 0,1 mg/l, Cyanid (CN ) 0,1 mg/l, Ammoniumkväve 60 mg/l, TOC 70 mg/l, Suspenderade ämnen 20 mg/l. Flödet av detta vatten får i medeltal för kalendermånad inte överstiga 60 m 3 /tim. Tabell 13. Månadsmedelvärden för vattenanalyser från biologisk rening Parameter Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Villkor Flöde ut m3/h 37 38 40 38 39 38 38 37 39 39 38 42 60 NH 4 N mg/l 14 8 12 21 20 10 8 6 3 5 4 5 60 Fenol mg/l 0,02 0,03 0,02 0,03 0,02 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 0,1 CN mg/l 0,02 0,03 0,03 0,02 0,03 0,03 0,02 0,03 0,02 0,03 0,04 0,03 0,1 susp mg/l 11 8 6 9 7 6 6 15 41* 21* 317* 19 20 TOC mg/l 24 22 16 20 26 27 22 22 27 24 29 24 70 ph ph 7,4 7,5 7,7 7,3 7,3 7,8 7,5 7,3 7,3 7,3 7,2 7,3 PAH 4 µg/l <0,04 <0,04 <0,04 <0,04 <0,04 <0,04 <0,04 <0,04 0,06 0,04 0,04 0,05 Naftalen µg/l 0,06 <0,02 <0,02 0,03 0,03 0,12 0,04 <0,02 <0,02 0,05 0,06 0,02 Ntot mg/l 180 200 200 140 160 160 170 190 200 150 170 120 * Överskridande av villkor Diagram 12. Utlopp biologisk rening, villkor P8 70 60 50 40 30 20 10 0 NH4 N mg/l Villkor 80 70 60 50 40 30 20 10 0 TOC mg/l Villkor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 Fenol mg/l Villkor 0,00 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 50 40 30 20 10 susp mg/l Villkor 0 0,12 70 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 CN fri mg/l Villkor 60 50 40 30 20 10 Flöde m3/h Villkor 0,00 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 31

Dagvatten koksverket Dagvatten från koksverksområdet leds via koksverkets utlopp till Inre Hertsöfjärden. Dagvattnet från gasbehandlingsområdet (del av koksverksområdet) samlas upp och kontrolleras innan beslut tas om att kunna släppa ut det via koksverkets utlopp. Maxvärden per månad för det dagvatten som släppts till koksverkets utlopp redovisas i tabell 14. Ett provisoriskt villkor finns (P9). Provisoriskt villkor P9: Vid utsläpp av uppsamlat dagvatten från gasreningsanläggningen till KV utloppet får innehållet av fenoler inte överstiga 5 mg/l och ph inte överstiga 9. Tabell 14. Maxvärden för dagvatten före utsläpp Parameter Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Villkor Tömningar antal 27 32 42 48 65 68 54 65 90 69 90 75 ph max 7,5 8,0 7,5 7,9 7,7 7,7 7,6 7,5 7,2 7,0 7,6 7,5 9 Fenoler max mg/l 3,0 4,5 4,5 4,5 3,0 3,5 3,5 3,1 2,0 2,5 3,0 2,5 5 Lakvatten På deponiområdet finns två deponier från vilka det samlas upp lakvatten, deponin för icke farligt avfall (IFA) och deponin för inert avfall. Krav finns på mätning av volym och kvalitet på lakvatten för IFA deponin. Lakvattnen leds via koksverkets utlopp till Inre Hertsöfjärden. Det finns ännu inga fastställda utsläppsvillkor för lakvatten då kvalitet och behandlingsbehov är under utredning (prövotidsutredning U7). Utredningen har redovisats till mark och miljödomstolen i december. Flödet från deponierna utgör en liten andel av flödet vid koksverkets utlopp. Under var totala flödet ca 12 000 m 3. Flödet är inte konstant över året utan kan starkt kopplas till snösmältningsoch regnperioder. Kvaliteten påverkas till mycket stor del av de konstruktionsmaterial som använts vid anläggandet av deponin, vilka till största delen utgörs av slagger. Stora delar av deponiytorna har inte börjat fyllas med avfall, varför stor del av nederbörden som faller och alstrar lakvatten endast har påverkats av passage genom de olika konstruktionslagren. Det egentliga avfallet bidrar till en mindre del till lakvattnets kvalitet. Detta är tydligt då de båda deponityperna (inert och IFA) uppvisar likartad lakvattenkvalitet. I tabell 15 redovisas min och maxvärden för de båda deponiernas lakvatten utifrån provtagning som genomförts månadsvis under den period då deponin inte varit frusen. 32

Tabell 15. Min och maxvärden i lakvatten, för icke farligt avfall (IFA) respektive inert deponi. Ämne Enhet Icke farligt avfall deponi Inert deponi Min Max Min Max ph 12,4 12,8 12,4 12,7 Konduktivitet ms/m >140 >140 >140 >140 TS g/l 4,9 6,1 2,7 6,7 Klorid mg/l 5,5 100 14 44 Fluorid mg/l <0,2 1,7 0,55 1,7 Sulfat mg/l 590 3500 500 1800 p alkalinitet mekv/l 0 saknas 0 35 m alkalinitet mekv/l 25 33 2,4 34 Turbiditet FNU <1 3 <1 <1 Kväve mg/l 26 410 27 100 Ammonium kväve mg/l 0,47 143 0,16 64 Nitrit kväve mg/l <1 21,6 <1 <1 Nitrat kväve mg/l <1 6,2 <1 12,2 Fosfor mg/l 0,036 0,78 0,044 0,42 DOC mg/l 17 210 13 66 TOC mg/l 2,3 74 <1 120 Cyanid mg/l <0,010 0,065 0,01 0,038 Fenol µg/l <1 11 2 32 Al µg/l <10 1400 11 59 As µg/l 12 110 <1 <1 Ba µg/l 0,2 400 230 390 Ca mg/l 32 470 180 450 Cd µg/l <0,1 <0,4 <0,1 <0,1 Co µg/l <1 18 1,6 8,7 Cu µg/l 5 33 6 20 Cr µg/l 11 230 16 67 Fe µg/l 1 110 10 410 Mn µg/l <1 <4 <1 13 Ni µg/l 1 31 <1 11 Pb µg/l <0,5 <2 <0,5 0,93 V mg/l 0,37 25 0,43 5 Zn µg/l <5 <20 <5 12 5.2.2 Utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden Laxvikensystemet består av tre sammanlänkade sedimenteringsbassänger. Utsläppet till Inre Hertsöfjärden går via bassäng 3. Det vatten som går till Inre Hertsöfjärden via Laxvikensystemet utgörs av: kylvatten från stålverksområdet renat gasreningsvatten från masugnen (hyttslambassängen) avblödning från det recirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen (reningsverk 75) vatten från RH anläggningen vatten från LD gasreningen vid störningar eller i samband med underhållsstopp dagvatten från stålverksområdet vatten från kylning av masugnsslagg. Delar av vattnet samlas upp och leds till Laxvikenbassäng 1 och delar avleds via Uddebovägen till Laxvikenbassäng 3 vatten från kylningen av LD och avsvavlingsslagg. 33

I tabell 16 redovisas medel, min och maxanalyser under året baserat på veckoprovtagningen. Diagram 13, visar veckovariationer av några parametrar i utsläppet under året. Det finns ett provisoriskt villkor (P7) för utsläpp av ammoniakkväve från Laxviken till Inre Hertsöfjärden. På samma sätt som för utlopp koksverk finns en kontinuerlig mätning av ammoniumkväve och ph som indikerar risken för överskridande av villkoret för ammoniakkväve. Diagram 14 visar villkorsuppföljningen för ammoniakkväve där även extraprover redovisas. Extra dygnsprover analyseras när den kontinuerliga mätningen indikerat höga värden. Provisoriskt villkor P7: I vatten som släpps ut från Laxvikenbassängen till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov innehållet av ammoniakkväve (NH3 N) inte överstiga 0,5 mg/l Tabell 16. Analyser i utgående vatten utlopp Laxviken Utlopp Laxviken Analys Bakgrund Utsläpp Parameter Enhet Medel Min Max värde kg/år Konduktivitet ms/m 17 6 45 Surhetsgrad, ph ph 8,5 7,0 9,7 Temperatur C 14,9 8,3 22,8 Flöde m3/h 4 675 448 7 826 Totalfosfor, Ptot mg/l 0,018 <0,005 0,0910 0,009 370 Totalkväve, Ntot* mg/l 1,1 0,3 2,2 0,17 39700 Ammonium, NH 4 N mg/l 0,8 <0,1 2,1 0,1 30000 Ammoniak, NH 3 N mg/l 0,2 <0,01 1,2 Bly, Pb µg/l 1,1 <0,5 3,5 <0,7 17 Kadmium, Cd µg/l 0,10 <0,10 0,10 <0,10 ed. Järn, Fe µg /l 381 130 750 228 6300 Koppar, Cu µg/l 2,7 1,4 5 <1,0 68 Krom, Cr µg/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 ed. Mangan, Mn µg/l 47 19 160 19 1200 Nickel, Ni µg/l 1,1 <1 1,8 <1 2 Zink, Zn µg/l 14 <5 47 5 380 Totalt organiskt kol, TOC mg/l 2,7 1,0 4,9 2,5 9700 Fenoler µg/l 1,3 <1 6 1,0 2 Cyanider fria, CNfri mg/l <0,01 <0,01 0,01 10 *Beräkning av utsläpp är osäker pga. stor variation av halt i inkommande vatten. ed. = ej detekterat utsläpp Diagram 13. Utsläpp till vatten utlopp Laxviken 25 Temp O C 2,5 Kväve (mg/l) 20 2,0 1,5 15 1,0 10 0,5 5 0,0 NH3 N mg/l NH4 N mg/l 10,5 9,5 8,5 7,5 6,5 ph 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Zink (µg/l) 34

Diagram 14. Utsläpp NH3 N utlopp Laxviken, villkor P7 1,5 NH3 N mg/l Villkor 1,25 1 0,75 0,5 0,25 0 Gasreningsvatten masugn (utlopp hyttslambassäng) Efter sedimentering släpps vattnet från hyttslambassängen till Laxvikenbassäng 3, där det blandas med i huvudsak kylvatten. Från Laxvikenbassäng 3 släpps vattnet ut till Inre Hertsöfjärden. Analyser på vattnet från hyttslambassängen redovisas i tabell 17 och diagram 15. Utsläppen från hyttslambassängen har påverkats av produktionsstoppet under sommaren. Det har dock inte varit ett nollflöde ut från bassängen under hela stoppet. Detta beror på att nivån sänkts i bassängen (med tillhörande utsläpp) för att parera för eventuella problem vid uppstart. Det flöde som mäts är flödet in till hyttslambassängen, förutom för perioden under sommarstoppet då ett uppskattat flöde anges på utgående vatten. Bedömning är att under normal drift är utgående lika med inkommande flöde. Med anledning av att det var produktionsstopp har inte ordinarie villkorsuppföljning genomförts. Provisoriskt villkor P11: Halten susp.ämnen i vatten från gasreningen till Laxvikenbassänger får som månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/l. Dessutom får flödet som månadsmedelvärde inte överstiga 100 m 3 /h. Tabell 17. Vattenanalyser från hyttslambassäng Parameter Enhet jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt Nov dec Villkor Flöde* m3/h 66 58 55 50 45 1 30 11 41 52 50 49 100 Susp mg/l 4 5 10 5 6 11 6 5 4 20 ph ph 8,1 8,1 8,2 8,1 8,2 8,0 8,2 8,2 8,1 Fenol µg/l < 1 < 1 < 1 < 1 < 2 140 < 2 < 1 < 1 CN mg/l < 0,05 < 0,01 < 0,02 < 0,01 < 0,05 < 0,04 < 0,03 < 0,06 < 0,05 - NH 4 N mg/l 128 121 99 132 127 53 75 90 125 Zn mg/l 0,18 0,18 0,20 0,11 0,25 0,12 0,06 0,07 0,15 - *Uppmätt flöde till bassäng, förutom för jun aug då utgående flöde uppskattats 35

Diagram 15. Hyttslambassäng, villkor P11 120 100 80 60 40 20 Flöde* m3/h Villkor P11 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 25 20 15 10 5 Susp [mg/l] Villkor P11 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slaggkylvatten och dagvatten Vatten från kylningen av slagg samlas upp och leds till Laxvikenbassäng 1. Vad gäller masugnsslaggens kylvatten har denna uppsamling varit i funktion sedan i slutet av. Delar av kylvattnet för masugnsslaggen går dock fortfarande i diken vid Uddebovägen till Laxvikenbassäng 3. I dessa diken samlas även dagvatten från slaggkylningsområdet och områden i anslutning till dikena upp. Syftet med att leda slaggkylvattnen till Laxvikenbassäng 1 istället för Laxvikenbassäng 3 är att öka omblandningen och uppehållstiden innan utlopp Laxviken. Flödet av slaggkylvatten uppskattas till ca 75 m 3 /h. I samband med omledningen av slaggkylvattnet har flödet via Uddebovägen minskat avsevärt. ph i slaggkylvattnen varierar men ligger normalt från 10,5 till drygt 12. Merparten dagvatten från stålverksområdet leds till Laxvikensystemet, vars utlopp mynnar i Inre Hertsöfjärden. Strängens kylvatten, Reningsverk 75 Kylvatten som används för direkt kylning av stränggjutna ämnen, s.k. spritsvatten, renas i Reningsverk 75 och recirkuleras. Avblödningen efter reningen leds ut till Laxvikenbassäng 1. Analyser per månad jämfört mot villkor, redovisas i tabell 18. Diagram 16 visar uppföljningen mot villkor P12. Som redovisats i avsnitt 3.2.1 visar diagrammet på ett överskridande av suspenderande ämnen i oktober och november. Provisoriskt villkor P12: Halterna av olja och susp ämnen i vatten som leds till Laxvikenbassängen från det recirkulerande vattensystemet får som månadsmedelvärde inte överstiga 1 mg/l respektive 5 mg/l. Flödet av detta vatten får som månadsmedelvärde inte överstiga 500 m3/h. Tabell 18. Vattenanalyser från Reningsverk 75 Parameter Enhet jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov dec Villkor Flöde** m3/h 1078 1121 1115 1203 1256 1029 1123 806 630 Avblödning m3/h 247 373 346 346 354 457 320 181 257 500 Susp mg/l < 2 < 2 < 2 3 4 2 6* 7* 3 5 Olja*** mg/l < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,2 < 0,1 1 Kond ms/m 18 12 13 17 14 10 12 17 19 ph ph 8,4 8,2 8,1 8,6 8,0 7,5 8,3 8,4 8,6 * Överskridande av villkor **Till sträng 45 *** Olja har analyserats som oljeindex. 36

Diagram 16. Utsläpp från reningsverk 75, villkor P12 600 1,2 500 1,0 400 0,8 300 Avblödning m3/h 0,6 Olja [mg/l] 200 Villkor 0,4 Villkor 100 0,2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Susp mg/l Villkor 5.2.3 Vattenkontroll Gräsörenbron En sammanställning av analyser från vattenkontrollen vid utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron) finns i tabell 19. Metallanalyser görs på ofiltrerade prov från 2014, på samma sätt som för utlopp Laxviken. Tabell 19. Vattenanalyser Gräsörenbron, årsmedelvärden Parameter enhet 2014 2010 2005 2000 1995 Ammoniumkväve, NH4 N mg/l 0,47 0,24 0,54 0,47 0,30 0,28 Fenol µg/l <1 <1 <2 <2 <3 <2 Syre O2 mg/l 9,4 10,0 10,6 12,4 9,5 8,7 Cyanider (CN ) mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,00 Totalfosfor (Ptot) mg/l <0,03 <0,01 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 Totalkväve (Ntot) mg/l 1,4 0,8 1,5 1,2 1,1 1,2 Bly, Pb µg/l <1,3 <1,6 <0,6 <1,2 <1,8 <4,0 Kadmium, Cd µg/l <0,10 <0,02 <0,06 <0,04 <0,05 <0,04 Koppar, Cu µg/l 2,5 2,3 1,5 2,1 1,8 6,0 Krom, Cr µg/l <1,0 <1,0 <0,6 <1,3 <0,6 <2,0 Nickel, Ni µg/l <1,8 <0,8 <0,6 <0,8 <1,0 <3,0 Vanadin, V µg/l 21 16 8 0 0 0 Zink, Zn µg/l 10 8 16 15 23 21 Turbiditet FNU 5,9 5,4 8,0 3,9 6,1 4,0 Konduktivitet ms/m 52 45 48 46 45 91 ph ph 7,4 7,8 6,8 7,2 7,5 8,3 Temperatur C 9,3 9,8 9,1 8,9 9,5 8,4 Siktdjup m 1,5 2,0 1,3 1,9 1,9 2,3 Totalt organiskt kol (TOC) mg/l 4,3 3,0 3,1 5,5 4,1 4,9 Klorofyll µg/l 13 9 11 10 11 75 37

5.2.4 Bakgrundshalter i vatten Bakgrundshalter för parametrar enligt tabell 20, har använts då utsläppsmängderna med vatten till Inre Hertsöfjärden beräknas. Dessa baseras på analyser av inkommande vatten eller litteraturvärden ( normala halter) för vatten i Luleälv. Analysvärdena för bl.a. TOC, Cu och Cr varierar under året i inkommande vatten. Medelvärden för bakgrundsvärden redovisas i tabell 12 och 16. Tabell 20. Bakgrundsvärde i vatten Parameter Bakgrundsvärde Frekvens Ammoniumkväve Litteraturvärde Totalkväve (Ntot), Analys 1/månad TOC Analys 1/vecka Metaller KV intag Analys 6/år Metaller Svartöstaden intag Analys 13/år 5.3 Buller Egenkontroll av buller sker genom källmätning samt beräkning av ljudnivåer vid kontrollpunkter vid närmaste bebyggelse. Årligen uppmäts samtliga betydande bullerkällor samt en tredjedel av övriga bullerkällor. De bullermätningar som genomförts under september visar att gällande villkor för externt buller beräkningsmässigt innehålls i samtliga immissionspunkter. I immissionpunkt 4 och 5 norr om anläggningen innehålls villkoret med god marginal, med mycket liten marginal i immissionspunkt 3 och utan marginal i immissionpunkt 1 och 2. De dominanta bullerkällor som påverkar immissionspunkterna tillhör råjärns anläggningar och utgörs bl.a. av tilluft till fackla 3 samt fläktar på kyltornet. Under har det varit en explosion nattetid, vilket utgjordes av en smäll i LD slaggtipp den 3 december. Inga externa eller interna klagomål har inkommit i samband med denna händelse. Villkor 5: Buller från verksamheten, exklusive facklingen får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 55 db(a) dagtid (07 18) 50 db(a) kvällstid (18 22) 45 db(a) nattetid (22 07) o o o Buller från verksamheten vid fackling får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 60 db(a). Den momentana ljudnivån nattetid (exkl. slagghantering, fackling och toppventiler) får vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Explosioner från slagghanteringen nattetid får inte ske vid fler tillfällen än 6 ggr per år. Tabell 21. Beräkningsresultat, ekvivalenta ljudnivåer nattetid i kontrollpunkterna (IP) IP Beskrivning/placering 2010 2011 2012 2013 2014 IP 1 Sandgatan/Båthamnsgata 46 44 44 44 44 45 IP 2 Sandgatan/Bältesgatan 48 45 45 45 45 45 IP 3 Sandgatan/Bolagsgatan 48 43 43 43 44 44 IP 4 Örnäsvägen 43 40 40 41 41 40 IP 5 Örnäskyrkogården 37 31 31 34 33 32 38

5.4 Resursanvändning 5.4.1 Råvaror & legeringar I tabell 22 och 23 redovisas förbrukningen av de råvaror och tillsatser som används i produktionen. Här redovisas även material som återförs till produktionen. Legeringar används för att justera stålkvaliteten. Eftersom produktionen på masugnen och stålverket har stått för underhåll under tre månader så är årsförbrukningen av råvaror till dessa verksamheter lägre under. Tabell 22. Förbrukning av råvaror (kton) Råvaror, tillsatsmaterial & media 2014 2010 Kol (kokskol) 892,0 833,7 895,8 Kol (injektionskol) 182,7 273,9 286,5 Järnmalmspellets M3 2 037,2 2 786,0 3 007,5 Järnmalmspellets LD 18,1 21,4 36,3 Köpkoks (från Ox) 77,7 117,9 Kalciumkarbid 10,3 12,4 7,6 Kalksten (M3) 33,6 50,0 67,0 Masugnsbriketter (återtagna restprod.) 164,0 205,2 165,9 Externa briketter Skrot & blandade restprodukter (till M3) 14,9 20,1 24,8 Manganslagg 2,4 1,9 8,5 Kvartsit 0,57 0,11 0,12 LD slagg till M3 43,1 77,9 79,9 Bränd kalk (LD) 54,0 71,1 56,3 Kalkfines (LD) 6,7 9,4 Dolomitkalk 36,3 59,1 54,3 Rådolomit 1,8 3,0 4,2 Skrot (totalt i LD, inkl. galt) 262,7 373,1 327,6 Skrot (eget) 175,8 261,0 188,6 Galtjärn (ingår i eget skrot) 4,5 4,0 24,2 Skrot (coils/plåt) 54,1 74,5 45,3 Skrot (externt, IBF) 28,3 37,6 69,5 Syntslagg (Alumet R) 2,5 3,9 3,5 Kylskrot (CAS OB) 3,7 5,3 7,5 Legeringsämnen (ej Al) 22,9 32,6 28,3 Aluminium 3,28 4,5 4,46 Magnesium 0,06 0,07 0,61 Soda 0,16 Gjutpulver*/gjutmassor 6,6 8,6 1,1* Tapphålsmassa 0,35 0,46 0,45 Tvättolja 0,57 0,44 0,56 Media 2014 2010 Argon (knm3) 1 050 3 250 1 290 Kvävgas (knm3) 92 050 88 900 90 100 Syrgas (knm3) 228 010 194 200 187 100 Tryckluft 164 940 162 300 147 900 39

Tabell 23. Förbrukning av legeringar i (ton) Legeringsämne Legering 2014 2013 2010 2008 Kalcium Kalciumjärn tråd 140 182 112 Koppar Koppar 79 93 67 48 85 Bor Ferrobor 26 38 36 57 53 Krom Ferrokrom 625 940 906 1302 1141 Mangan Ferromangan 14595 19659 18202 17170 17506 Molybden Ferromolybden 85 129 108 148 10 Niob Ferroniob 543 739 666 629 672 Fosfor Ferrofosfor 97 93 80 266 256 Kisel Ferrokisel 1780 2184 883 1823 1627 Kiselmangan Ferrokiselmangan 3 078 5473 5659 4112 4922 Titan Ferrotitan 600 928 886 763 803 Vandin Ferovanadin 3 6 11 22 7 Kol Grafit 287 366 418 514 411 Mangan Manganmetall / MnN 612 1274 1436 1003 1208 Nickel Nickel 5 4 5 4 2 Kisel kalcium Kisel kalcium tråd 329 520 508 415 394 Summa: 22 884 32 627 29 871 28 276 29 097 5.4.2 Energiproduktion och förbrukning Totalt tillförs ca 99 % av all energi som kol eller koks. Även el och värmeenergin har samma ursprung. Diagram 17 visar hur effektiviteten av energianvändningen i form av totalt tillförd (via kol och koks) och förbrukad energi, per ton ämnen (slabs), har förändrats sedan 1990. Den långsiktiga trenden för tillförd och förbrukad energi är nedåtgående. En marginell uppgång av förbrukad energi kan skönjas under vilket beror på ett tre månaders underhållsstopp, juniaugusti, i anläggningarna. I tabell 24 nedan redovisas produktionen av gaser och den interna användningen av dessa. Förbrukningen av el, värme och bränslen redovisas i tabell 25. Tabell 24. Produktion och fördelning av interna gasförbrukningar Värmevärde Mängd Energi Energi Produktion Gas (MJ/Nm 3 ) (Mm 3 ) (GWh) (TJ) Koksgas cog 17,32 220 926 3 334 Masugnsgas bfg 2,90 1 235 1 008 3 629 LD gas ldg 8,13 76 169 610 Förbrukning per anläggning Gas Energi (GJ/ton) Mängd (Mm 3 ) Energi (GWh) Energi (TJ) Koksverk 173 833 2 999 Koksbatteri cog 17,32 144 691 2 487 Ångpannor cog 28 134 483 Övrigt, koksverk cog 2 8,1 29 Råjärn 633 767 2 761 Cowper bfg 2,90 568 470 1 694 Cowper cog 59 283 1 020 Kolinjektion cog 3,0 12,4 44 Övrigt M3 (gasfackla) cog 3,1 0,7 3 Råstål cog 18 49 176 Summa fackling 179 645 Fackling (koksgas) cog 21,4 103 370 Fackling (masugnsgas) bfg 49 39 142 Fackling (Ld gas) ldg 8,13 16 37 133 Summa förbrukning (exkl. fackling) 1 649 5 936 Summa totalt 1 828 6 581 40

Diagram 17. Energianvändning, tillförd och förbrukad energi 30,0 Tillförd energi [GJ/ton ämnen] 25,0 Förbrukad energi (inkl reduktionsmedel) [GJ/ton ämnen] 25,0 20,0 15,0 20,0 15,0 10,0 1990 1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 10,0 1990 1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 Tabell 25. Energi & bränsleförbrukning Energislag Enhet mängd TJ GWh Energivärde/enhet Elenergi 984 273,3 Fjärrvärme (förbrukning)* 122 34 Ånga (förbrukning)* 49,1 13,6 Gasol ton 1 041 47,9 13,3 46,05 (GJ/ton) Olja (EO1) m3 1 224 43,8 12,2 35,8 (GJ/m3) Diesel** m3 1 161 41,0 11,4 35,3 (GJ/m3) Bensin m3 36 1,2 0,3 32,6 (GJ/m3) * Se tabell 26, för försåld mängd ånga och fjärrvärme **Entreprenörers förbrukning ingår ej 5.4.3 Energileveranser Överskott av gasproduktionen levereras till Lulekraft, LEAB och SMA. Ånga och fjärrvärme levereras till Duroc, Lindab, AGA och SMA. Levererade energimängder redovisas i tabell 26 nedan. Energileveranserna till Lulekraft är betydligt mindre under vilket beror på ett tre månaders långt underhållsstopp, juni augusti, vilket medförde att enbart koksgas levererades till Lulekraft under den perioden. Tabell 26. Fördelning av energileveranser Energityp Enhet 2014 2010 Koksgas* kton 18 12 14 Blandgas* kton 2 296 2 873 3 062 Koksgas TJ 696 473 550 Blandgas TJ 5 575 6 977 6 999 andel koksgas % 6,4% 4,9% 2,0% andel masugnsgas % 77,1% 79,0% 97,1% andel LD gas % 16,4% 16,1% 0,8% Summa gaser TJ 6 271 7 450 7 548 Ångleveranser TJ 38,9 33,2 37,0 Fjärrvärme TJ 41,9 29,4 40,0 * Tillstånd för överlåtelse av särskilt farliga produkter. 5.4.4 Kemikalier Kemikalier som används i verksamheten ska godkännas av den centrala kemigruppen (CKG) före inköp. Under godkändes inköp av 146 stycken nya kemikalier av CKG, detta kan jämföras med föregående år då 115 stycken nya kemikalier godkändes. En sammanställning av de kemiska produkter som förbrukats under året redovisas i tabell 27. Om man ser till mängden kemikalier, så används den absoluta merparten till ph justering och vattenrening. Båda dessa poster har nästa dubblerats sen föregående år. Detta beror på att ph 41

justering och vattenrenings kemikalier även användes i stora mängder under omställningarna av masugnen och LD ugnarna. Under det gångna året så har ansökningar till kemigruppen från entreprenörer ökat drastiskt. Under har ca 200 ansökningar till CKG gjorts. Under 2014 uppgick antalet till endast 25. I denna sammanställning ingår inte kemikalieförbrukningen hos entreprenörer på SSAB:s område. Däremot ingår delvis städ och hygienprodukter som används i verksamheten och där uppdraget utförts av en entreprenör. Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (s.k. NMVOC) från användningen av kemikalier är beräknat till 2,4 ton vilket är en ökning med 64 % från föregående år. Ökningen beror bland annat på att många säkerhetsdatablad har uppdaterats i och med införandet av CLP. I och med uppdateringen har också innehållet som redovisas i säkerhetsdatabladen förändrats vilket medfört att fler ingående ämnen som klassas som NMVOC redovisas. Förbrukningen av köldmedia redovisas årligen i separat rapport till länsstyrelsen. Förbrukningen är beräknad som sammanlagt påfylld mängd i fasta anläggningar (ej nyinstallation). Totalt påfylld mängd köldmedia var 36,5 kg vilket var mycket lägre än föregående år på grund av underhållsstoppet. Totalt finns drygt 100 kylanläggningar (som innehåller 3 kg eller mer) installerade med 1300 kg media. Tabell 27. Sammanställning av förbrukningen av kemiska produkter Kemikaliegrupp m 3 2014 ton m 3 ton Absorptionsmedel 17,30 0,01 5,6 0,01 Avfettning (alkalisk) 7,54 0,46 7,3 0, Betong & asfalt 0,00 6,63 0,0 4,7 Bränsle (ej tankstationer) 1,43 0,00 0,9 0 Fosforsyra 0,00 34,23 0,01 24,5 Färger 3,46 0,15 2,9 0,2 Glykol 0,12 14,30 0,4 27,4 Hygien, städ, rengöring 13,59 1,23 11,2 0,9 Labkemikalier och övrigt 1,90 3,46 0,2 0,3 Lim och spackel 0,16 0,30 0,2 0,01 Lösningsmedel 7,12 0,00 2,8 0 Montagepasta 0,01 0,11 0,0 0,04 Natronlut 0,00 4794,0 2,9 2 934 Oljor, fetter och skärvätskor 51,37 8,34 56,5 12,2 Saltsyra 0,00 32,0175 0,0 46,5 Stensalt och snösmältning 0,00 1,51 0 26,2 Tätningsmedel 0,17 14,22 0,2 33,1 Kemikalier för vattenrening 0,00 1436,3 0,0 1 038 Eldningsolja 1224 0 673 0 Summa 1328 6347 764,2 4 154 42

5.5 Materialflöden och avfallshantering I figur 11 ses en översikt av materialströmmarna vid SSAB i Luleå. Blå pilar markerar huvudflödet d.v.s. järn och ståltillverkning och lila pilar visar de biprodukter som säljs för en extern marknad. En del av materialen behandlas i återvinningsanläggning för att återvinna järn och slaggbildare som därefter återanvänds i processerna, gröna pilar. Övriga material som inte kan återanvändas går till lagring eller deponering på egna deponiområden, gula pilar. Finslam från LD konverter återanvänds delvis (ca 60 %) sedan 2014. Figur 11. Materialflöden översikt I tabell 28 redovisas de mängder restprodukter som faller från verksamheten, samt hur de hanteras. Mängder i tabeller redovisas i torrvikt om inget annat angetts. Biprodukter i tabell 29, är fallande produkter som till stor del säljs vidare till externa kunder direkt med eller utan förbehandling. Masugnsslagg upparbetas genom krossning och siktning till flera fraktioner och används bl.a. som material i vägar under produktnamnet Hyttsten. Galtjärn används delvis som kylskrot i eget stålverk eller säljs externt. Totalt har deponerade mängder minskat med ca 16 kton jämfört med föregående år, bland annat genom återtagning av LD slam. Under har total mängd fallande restprodukter minskat med 199 kton jämfört med 2014, men detta är tack vare tre månaders produktionsstopp. I tabell 30 redovisas de avfall som inte faller direkt vid produktionen och som normalt uppkommer från övriga verksamheter, t.ex. vid rivning, ombyggnad och från verkstäder m.m. Den ökade mängden under beror på stora reparationsarbeten och omställning av masugnen. 43

Tabell 28. Fallande mängd restprodukter Typ av produkt (kton) Fallande Internt Externt mängd Återanv. Lager(+) Deponi Återanv. LD stålverksslagg* 158,36 127,55 30,81 Avsvavlingsslagg 79,15 41,4 6,61 2,34 28,8 Rensmassor (slagg med stål och järn) 82,22 58,28 13,43 37,37 Internt återvunnet skrot 142,29 142,29 Keramiskt avfall 1,35 0,45 0,9 Övrigt 0,58 0,58 Gasreningsstoft masugn (torrt) 27,05 34,19 7,14 Gasreningsslam masugn (vått) 7,52 7,52 Gasreningsslam stålverk (våt vikt) 33,48 25,27 7,85 Pelletsfines 64,07 64,07 Filterstoft LD sek 1,42 1,42 Filterstoft CAS OB 0,06 0,05 0,01 Filterstoft övrigt 6,86 6,86 Glödskal 2,65 2,65 Glödskalsslam 0,36 0,36 Bioslam 0,13 0,13 Tjärslam 2,8 2,8 Summa 610,35 442,28 16,85 57,99 92,87 * Av den återanvända LD slaggen användes 79,69 ton för deponikonstruktion Tabell 29. Fallande mängd biprodukter Typ av produkt (kton) Fallande Intern Extern (torra mängder) mängd anv. Lager(+) försälj. Masugnsslagg (Hyttsten) 243,284 23,37 56,67 276,58 Galtjärn 57,785 4,58 21,37 74,57 Koksgrus (<10 mm) 41,62 9,93 31,69 Tjära 27,45 2,16 25,29 Råbensen 6,97 0,47 7,44 Svavel 1,31 0,01 1,32 Summa 378,4 416,9 Under har källsorteringen startats upp på ett antal fler ställen och fler fraktioner redovisas därför, se Tabell 30. Tabell 30. Övriga allmänna avfall Typ av avfall (ton) Fallande EWC mängd kod Brännbart avfall 301 20 03 01 El skrot 157 16 02 14 Järnskrot (från projekt) 1862 17 04 05 Kopparskrot 342 17 04 01 Aluminiumskrot 2,84 17 04 02 Rostfritt skrot 6,72 17 04 05 Transportband ** 38 20 01 99 Resttegel ** 730 16 11 02 Matavfall * 16,4 20 02 01 Returpapper och well 33,8 20 01 01 Returplast 0,5 20 01 39 Glas 0,2 20 01 02 Träavfall, FA ** 50 17 02 04 Träavfall ** 700 20 01 38 Transformatorer 2 st 16 02 14 Summa (ton) 4 240,46 *Beräknas utifrån schablonvikt/tunna **Till försäljning 44

5.5.1 Farligt avfall Flytande farligt avfall transporteras av Corvara till extern mottagare för destruktion, i första hand Ragn Sells AB. Mindre poster har under hanterats av Stena. Fast farligt avfall hämtas och transporteras av Ragn Sells AB till deras egen anläggning. Lysrör och ljuskällor hanteras av Elkretsen. Av det farliga avfallet utgör oljehaltigt avfall den största andelen, främst från oljeavskiljare (oljehaltigt slam och oljehaltigt vatten). Förorenade rivningsmassor har koppling till större projekt som genomförts under. Farligt avfall redovisas i tabell 31 nedan. Tabell 31. Farligt avfall Avfallstyp Avfallskod Kvantitet Enhet Aerosoler, brandfarliga 160504 578 kg Batterier, blandat 200133 0 kg Blybatterier, syra 160601 0 kg Fyllkroppar 050699 3700 kg Färgburkar, lösningsmedelsbaserat 080111 515 kg Färgburkar, vattenbaserat 080112 382 kg Förorenade rivningsmassor 170903 19880 kg Förpackningar, tömda ej rengjorda 150110 1181 kg Glykolrester, FA, emballerat 160114 0 kg Hydraulslang med olja 130899 1807 kg Kvicksilverinstrument, termometrar 200121 0 kg Lösningsmedel 140603/200113 4383 kg Metallhydroxid, oavvattnat, FA, tank 190205 14999 kg Olje, och bränslefilter 160107 2094 kg Oljeavfall, fast, osorterat, emb 130899 2775 kg Oljeemulsion, emballerat 120109 1830 kg Oljeförorenad jord 10<20 MKM 191302 25640 kg Oljehaltigt slam 130508/02/01 77591 kg Oljehaltigt vatten, tank 130899/ 130502 120633 kg Smittförande sjukhusavfall, FA 180202 0 kg Småkem, klassificerade 160506 65 kg Smörjfettsrester, blandat 200126 2066 kg Spillolja, 0 10 % vatten 130208 29759 kg Tensider, flytande, alkalisk, FA 060205 0 kg Lysrör/Ljuskällor 200121 928 kg Summa totalt 310806 kg 45

5.6 Miljöavvikelser i verksamheten 5.6.1 Störningar/miljöavvikelser i verksamheten En del mindre störningar i den nya spaltugnen på koksverket förekom under början av året. En rutin finns hur detta skall hanteras för att minimera de totala utsläppen av SO 2. I november uppstod problem vid uppstart av den nya spaltugnen efter ett underhållsstopp, samtidigt som det var störningar på den gamla spaltugnen. Detta innebar att reservugnen (B ugnen) kördes under fem dygn. Utsläpp av NO x från koksbatteriet har varit höga under våren beroende på hög fukthalt i kolet samt kolkvalitet med hög flykthalt i kombination med ökad produktionstakt, d.v.s. kortare koksningstid och högre temperatur. En justering av kolmixen och optimering av eldning av koksbatteriet sänkte temperaturen och därmed NO x utsläppen. Problemen med höga ph i utlopp Laxviken som förekom under föregående år har fortsatt även i början av. Tillsammans med det ammoniumkväve som tillförs från hyttslambassängen ökar detta risken för bildning av toxiskt ammoniakkväve. Orsaken till problemen har utretts under en längre tid och olika åtgärder har vidtagits. Det pågår även en prövotidsutredning U5. Bolaget ska utreda storleken av och orsaken till utsläppet av ammoniak från Laxviken bassängernas utlopp samt förutsättningarna för att begränsa detsamma. Under året har det även förekommit döda fiskar i bassängen vid KV utloppet vid två tillfällen. Störningen orsakades troligen av höga ph som dels berodde på problem med styrningen av luttillsatsen i biologiska reningen, dels på höga flöden från deponierna till KV utloppet. Problem med huvfiltret, haveri på täckbandet över sugledningen på huvfiltret och släckning på ramp 4 i samband med idrifttagning av det nya släcktornet har under hösten periodvis gett förhöjda stoftutsläpp på koksverket. 5.6.2 Övriga störningar och miljöavvikelser Ett antal läckage har skett under året. Processvatten från tjärhästen har läckt till invallning. Ett mindre läckage av bensen har skett i samband med utlastning. I samband med släckningen av masugn 3 inför sommarens underhållsstopp läckte det ut cyanidhaltigt vatten. Det förorenade vattnet samlades upp och hanterades på ett sådant sätt att cyanid kunde brytas ned innan det gick ut i recipienten. Vid fyra tillfällen har oljeläckage inträffat, vilka samtliga har åtgärdats. I oktober inträffade ett strömavbrott, en kort men djup spänningsdipp. Den medförde att vissa system som i normalfallet stänger vid denna typ av händelser fortsatte att köra, vilket innebar att gas släpptes ut på platser där det normalt inte ska förekomma gas. En utredning av händelsen har genomförts och åtgärder har vidtagits för att förhindra att händelsen upprepas. Bland annat har en teknisk lösning införts för att inte oförbränd gas ska släppas ut genom facklorna i samband med en spänningsdipp. Vissa rutiner och arbetsinstruktioner har också reviderats. Alla skiftlag på masugnen har genomfört gasövningar där ett liknande scenario har simulerats. Utredningen har skickats in till berörda myndigheter. 5.6.3 Externa klagomål Det har varit få klagomål från närboende detta år, vilket till viss del kan bero på att masugn och stålverk stod under sommarmånaderna. Stoft från hanteringen av avsvavlingslagg är fortfarande ett problem. En del åtgärder är vidtagna under sommaren och ett projekt har påbörjats för att arbeta vidare med problemet. 46

5.7 Recipientkontroller Recipientundersökningar har under året genomförts för vattenrecipienter vad gäller kemisk vattenkvalitet och bottenfauna respektive för luftrecipienter vad gäller nedfallande stoft, PM10 och metaller i mossa. Figur 12: Mätpunkter i recipienten för vatten och nedfallande stoft 5.7.1 Vatten och bottenfauna Den årliga kontrollen av vattenkvaliteten i recipienten sker i provpunkter som framgår av figur 12 och redovisas i en rapport inom ramen för det samordnade recipientkontrollprogrammet (SRK) längs Norrbottenskusten. Rapporten, som inlämnas senast 30 juni separat till länsstyrelsen, inkluderar även bottenfaunaundersökning. 5.7.2 Nedfallande stoft och svävande stoft PM10 Nedfallande stoft är partiklar som är större än ca 10 µm. Nedfallet är främst beroende av väderförhållanden (vind, regn/torka, snötäcke m.m.). Intermittenta utsläpp och damning från vägar/planer, såväl inom som utom SSAB:s område kan påverka. Torra somrar är nedfallet större än normalt. Värdena har t.ex. varit högre under de torra somrarna som var 2002 och 2006. Nedfallet är lågt under vintermånaderna vilket indikerar att utsläppen från industrianläggningar bidrar med en ytterst liten del till nedfallet jämfört med damningen vid torra perioder under året. Utvecklingen av nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden redovisas i diagram 18 nedan. Provpunkterna är placerade i olika riktningar från verksamheten. Placeringen av punkter för nedfallande stoft (mätplatser 5, 6, och 8) framgår av karta i figur 12 ovan. Medelvärdet för Hertsön (2000 2009), vilket skulle kunna ses som ett referensområde, har varit 160 g/100 m 2, månad. Vad gäller svävande stoft så installerades det under 2006 tre PM10 mätare i bostadsområden kring verksamheten, placering framgår av figur 12. Mätplatserna är 5 (Friskvårdscenter), 8 (Södra Örnässkolan) och 9 (Dagis Hertsön). 47

Instrumenten mäter mängden partiklar mindre än 10 µm. Mätresultat redovisas i diagram 19. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde, 50 µg/m 3, överskrids vid ett tillfälle för dagis på Hertsön. Vid det tillfället kan förhöjda PM10 halter noteras på alla tre mätplatserna. Detta indikerar att SSAB inte är källan till de förhöjda värdena. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde, 40 µg/m 3, överskrids inte vid någon av mätpunkterna. PM10 mätaren på dagiset på Hertsön plockades ned under våren, eftersom byggnaden skulle rivas p.g.a. vattenskada. Diagram 18. Nedfallande stoft (g/100 m 2, månad) 800 SVARTÖSTAN, FVC 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 800 LÖVSKATAN, Furumovägen 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 800 ÖRNÄSET, Degerögatan 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 48

Diagram 19. Mätresultat från PM10 instrument (dygnsmedel) 49

5.7.3 Metaller i mossa Mossundersökningen ingår som en del i egenkontrollen för SSAB i Luleå. Undersökningen utförs för att kartlägga eventuell spridning av olika metaller till omgivningen. SSAB i Luleå har upprättat ett program, där provtagning och analys av husmossa (Hylocomium splendens) sker med fem års mellanrum. Senaste undersökningen utfördes under hösten. Undersökningen i sin helhet finns redovisad i en separat rapport. Då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften har metoden med att använda mossor som bioindikator för metaller visats sig ge en god bild av nedfall runt verksamheten i Luleå. Koordinatbestämningen av provpunkter, där mossan plockades, är gjord för att få så bra bild som möjligt av eventuell spridning från verksamheten. De metaller som tydligast visar på korrelation med SSABs verksamhet är järn, vanadin och zink. Man kan tydligt se hur påverkan från verksamheten minskat från 1997 och framåt. Figur 13 visar att halten av järn i mossan har minskat sedan 1997. Figur 13 Isolinjerna redovisar beräknad nivå av järn 2500 mg/kg TS. Resultatet visar att det finns ett samband mellan Svartöns industriområde och järnhalten i mossa, men det visar också på att påverkan minskat avsevärt. 1975 (ej redovisad i figur) låg 10 000 mg/kg TS linjen på samma plats som 2500 mg/kg TS linjen låg 2005. är det provpunkt 4 som uppvisar det högsta resultatet på järn. Provpunkt 4 ligger nord nordväst om LKABs malmhamn och nordost om SSABs industriområde. 50

6 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 6.1 Verksamhetens egenkontroll I miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll betonas skyldigheten att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontrollen syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål), dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är alltså verksamhetsutövarens verktyg för att leva upp till miljöbalkens krav. Kraven på egenkontroll täcks till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO 14001 ställer. Bolaget har integrerat egenkontrollen i sitt verksamhetssystem och uppdateras efter behov. Kontroller, mätningar och analyser har genomförts enligt de program som finns för verksamheterna. Bolaget informerar tillsynsmyndigheten löpande under året om händelser av betydelse och värden som avviker från villkoren. Under kapitel 3, redovisas överskridande mot villkoren och i kapitel 5 redovisas en sammanfattning av resultaten från egenkontrollen. Bolaget har upprättat ett antal egenkontrollprogram för verksamheterna. I egenkontrollprogrammen beskrivs all den kontroll som utförs för att övervaka de villkor som finns för anläggningarna samt övriga kontroller av utsläpp till luft och vatten. Aktuella versioner finns i verksamhetssystemet för respektive process. Uppföljning av villkor finns dessutom redovisade i ett särskilt kontrollprogram enligt villkor 14 i Deldom från 2010 11 26. Detta kontrollprogram som inlämnats till tillsynsmyndigheten anger mätmetoder, mätfrekvensen och utvärderingsmetoder för uppföljning av villkor. Egenkontrollen finns beskriven i separata egenkontrollprogram som är uppdelade enligt nedan: Verksamheter: Koksverk, Råjärn, Råstål, Stränggjutning och Centralt underhåll. Övriga: Deponiområden och återvinningsytor, utlopp Laxviken och Svartöviken, recipient och koldioxidutsläpp. 6.2 Miljöorganisation och kompetens SSAB är strukturerat över tre ståldivisioner och två dotterbolag. SSAB i Luleå tillhör SSAB Europe. Divisionschef för SSAB Europe är Olavi Huhtala. Nils Edberg är produktionschef och platschef för verksamheten i Luleå, direkt underställd SSAB Europes produktionschef Sakari Kallo. Under platschefen finns ett antal avdelningschefer som har det totala ansvaret för varje produktionsavdelning. Förutom produktionsavdelningar finns stödfunktioner för Miljö, Hälsa & Säkerhet, Centralt underhåll samt Utveckling & Kvalitet. Miljö utgör en stödfunktion med specialistkunskaper och kompetens i miljöfrågor med uppgift att bl.a. vara rådgivande och handlägga miljöärenden. För koncernen finns en miljöchef som samordnar miljöarbete i koncernen. Ansvaret för miljö i verksamheten är delegerat ner på respektive chef och följer företagets linjeorganisation. Förståelse, kunnande och delaktighet hos alla medarbetare är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete. I samband med miljöcertifieringen genomfördes en miljöutbildning för all personal. Miljöutbildningar genomförs löpande för chefer och personal med nyckelpositioner ute i anläggningarna. Utbildningarna genomförs för att skapa förståelse för villkor och miljörisker som finns på respektive arbetsområde. Årligen genomförs den grundläggande miljöutbildningen som all personal skall genomgå, för att bl.a. fånga upp nyanställd personal. 51

6.3 Miljöledningssystem Under 2002 införde bolaget ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO 14001. Certifikatet har förnyats 2006, 2010 och 2013. Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar certifierade system för bl.a. kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001), laboratorier (ISO 17025) samt säkerhet. I verksamhetssystemet finns föreskrifter, rutiner och arbetsinstruktioner som behövs för att styra verksamheten. Miljöpolicyn lägger grunden för miljöarbetet. Uppföljning av mål och nyckeltal samt egenkontrollen sker regelbundet och redovisas i det interna informationssystemet. Nyckeltal och miljömål Som en del i miljöledningssystemet ingår att arbeta med miljömål. har under haft övergripande miljömål för minskade utsläpp av stoft och koldioxid samt för galtgjutning. För olika delar av verksamheten finns detaljerade miljömål som stödjer de övergripande målen. Mål och resultat från egenkontrollen följs upp månadsvis och redovisas i det interna informationssystemet. För att följa utvecklingen av verksamhetens betydande miljöaspekter på längre sikt används ett antal s.k. nyckeltal. Exempel på nyckeltal visas i diagram 20 nedan. Diagram 20. Nyckeltal för CO 2 och stoftutsläpp 1 900 CO2 [kg/ton råjärn] 0,40 Stoft [kg/ton RS] 1 800 1 700 1 600 1 500 0,30 0,20 0,10 1 400 1990 1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 0,00 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 6.4 De allmänna hänsynsreglerna Verksamheten har tillstånd enligt miljöbalken (MB). Anläggningarna är uppbyggda i huvudsak enligt ansökningshandlingar och tillståndsbeslut. Drift och underhåll av anläggningarna utförs planerat för att upprätthålla stabila driftförhållanden. Detta minimerar även miljöpåverkan från verksamheten och optimerar energiförbrukningen. Därmed har åtgärder vidtagits enligt hänsynsreglerna i MB. Kontroll av reningsanläggningar, övervakning av utsläpp, förebyggande underhåll och tillståndskontroller är en del av det dagliga arbetet som utförs för att säkerställa att miljövillkor uppfylls. I det digitala verksamhetssystemet, som alla medarbetare har tillgång till, finns rutiner och instruktioner som stöd för det dagliga arbetet. Personal som kan påverka utsläppen direkt eller indirekt erhåller utbildning om den egna verksamhetens processer, rutiner, miljövillkor och risker. Villkoren för verksamheten redovisas i bilaga 1. 6.5 Bästa tillgängliga teknik (BAT) Genomgången av hur SSAB uppfyller BAT för verksamheten, baserat på underlag från för BAT AEL, redovisas i bilaga 6. BAT slutsatserna för järn och ståltillverkning publicerades den 8 mars 2012. SSAB har gått igenom BAT slutsatserna för att se hur företaget uppfyller dem. Jämförelserna visar att SSAB till allra största del uppfyller kraven på bästa möjliga teknik. Med det nya släcktornet, som togs i drift den 10 september, uppfylls nu även krav på stoftutsläpp vid våtsläckning av koks. 52

SSAB har sökt tidsbegränsad dispens för kväveutsläppen ut från bioreningen, vilket är den enda BAT AEL som inte uppfylls. SSAB har återtagit några ansökningar om alternativvärden och avser för dessa att provta eller analysera på det sätt som anges i kommissionens beslut. I några fall har ansökan om alternativvärde kvarstått och där har MPD respektive MMD fattat beslut i enlighet med vad SSAB yrkat. 6.6 Betydande förändringar i verksamheten Nedanstående avsnitt (6.6.1 6.6.5) redovisas i enlighet med kraven i 4 i NFS 2006:9, pkt. 16 22. För betydande förändringar i verksamheten som kan påverka hälsa (arbetsmiljö), yttre miljö eller säkerhet, genomförs HMS utredningar. Anmälningar till länsstyrelsen, om mindre förändringar i verksamheten enligt 1 kapitlet 11 1 punkten i miljöprövningsförordningen, redovisas i bilaga 3. 6.6.1 Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar har varit ett år med många stora åtgärder i anläggningen. Under drygt tre månader under sommaren har omfattande underhållsarbeten och investeringar genomförts. På masugnen har koltegel, kylplattor och varmblästerledning bytts ut och ett nytt styrsystem har installerats. Även gasnätet har renoverats. Tre filter har ersatts av ett filter samtidigt som även slagghanteringen kopplats in på detta filter. Denna källa var tidigare orenad. På stålverket har två nya LD konvertrar med tillhörande kaminrör, tippmaskineri, el och automation installerats. Ett nytt släcktorn på koksverket har tagits i drift i mitten av september. Dessa åtgärder förväntas ge en positiv påverkan på driften och minska underhållsarbetet. Åtgärderna bidrar också till en förbättrad miljö genom ny filteranläggning, nytt släcktorn och nya konvertrar med större volym och bättre styrning av gasen. Återtagande av restprodukter i form av egna briketter till masugnen har kunnat öka under hösten tack vare att produktionen av briketter pågick även under sommarens produktionsstopp under hösten. Bland annat förbrukades 7,1 kton hyttsot från mellanlager till briketterna. 6.6.2 Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda SSAB tar aktiv del i ett antal forskningsprogram. När det gäller långsiktig utveckling inom området recirkulering, miljö, energi tenderar projekten dels att bli stora, dels tvärvetenskapliga med kunskap på flera händer. Denna typ av utveckling drivs därför ofta i nationell eller internationell samverkan. Som exempel kan nämnas PRISMA (Centre for Process Integration in Steelmaking) vid Swerea MEFOS, som är ett av de åtta Institute Excellence Centre som finansierades av Vinnova, KK stiftelsen och SSF mellan 2006 och 2012. Från 2013 fortsätter industriparterna arbetet inom Forskningscentret PRISMA med forskning om processintegration och systemoptimering inom metallurgisk industri. Syftet är att fokusera på effektivt resursutnyttjande med ett systemperspektiv där resurserna är energi, material, miljö och kostnader. EU projektet REFFIPLANT som startade 2012 och drivs tillsammans med stål och stålforskningsföretag i England och Italien har fortsatt och skall slutrapporteras under 2016. Projektet ska belysa när det är bäst att återcirkulera material (slagg, stoft, slam) och vatten eller när det är bättre att deponera/blöda av för att halterna av något ämne stiger för mycket. Fokus för projektet är en effektiv användning av stålverkets resurser. Arbetet bedrivs genom mätningar av flöden och innehåll, som sedan ska nyttjas i processintegrationsmodellering. Förbättringar i miljöprestanda för verksamheten syftar främst till att minska förbrukningen av råvaror och energi. Men detta minskar även till viss del utsläppen till luften av t.ex. CO 2, SO 2, NO x och stoft. En stabil drift är också av stor betydelse eftersom driftsstörningar, driftsstopp och liknande händelser påverkar miljöprestanda negativt. 53

Som nämndes i föregående avsnitt förväntas de investeringar som genomförts minska stoftutsläppen. På koksverket togs ett nytt släcktorn i drift under september. Så väl konstruktion och form som höjd på det nya släcktornet bidrar till minskade stoftutsläpp. På masugnen har två nya filter installerats, nytt råmaterialfilter och nytt processfilter M3. Den största förändringen är det nya tapphallsfiltret, som har ersatt tre filter. Till detta filter leds också en tidigare orenad källa, avluftning från slagghanteringen. En större volym på de nya ugnsfaten innebär minskat utkok och därmed minskade stoftutsläpp. Dessutom förväntas risken för bräddningar av vatten minska tack vare nytt kaminrör och att vattenlåset har ersatts av en kompensator. Nedan redovisas en sammanställning av en del av de projekt som utförts under och som förväntas ge förbättringar i miljöprestanda. Aktiviteter Påverkar miljöaspekt Nytt släcktorn koksverket Utsläpp av stoft Nytt råmaterialfilter råjärn Utsläpp av stoft Nytt processfilter M3 råjärn Utsläpp av stoft Nya LD konvertrar och förbättrad gasstyrning Utsläpp av stoft Ökad återföring av restprodukter till masugn Resurser och energi/utsläpp till luft Ökad återvinning av LD gas Resurser och energi 6.6.3 Utbyte av kemiska produkter Vid inköp av kemiska produkter tillämpas produktvalsprincipen. Information till de anställda om produktvalsprincipen sker bl.a. i samband med miljöutbildningar. Därutöver tar kemigruppen årligen initiativ till en substitutionskampanj. Under valde den centrala kemigruppen (CKG) att inte initiera någon substitutionskampanj. Detta på grund av att man ville fokusera på att öka antalet ansökningar till kemigruppen från entreprenörer som skulle använda kemikalier under omställningen av masugnen och LD ugnarna. Som redovisats i avsnitt 5.4.4 har ansökningar från entreprenörer ökat sedan 2014. Detta beror till stor del på att CKG har arbetat aktivt med att fånga upp hanteringen av kemikalier hos entreprenörer. Detta har bland annat skett via infoblad som ges till entreprenörerna vid upphandling samt genom information på entreprenörsforum. CKG har även aktivt sökt upp projektledarna i de olika projekten och påmint dem om att ansökan till kemigruppen måste göras för alla kemikalier som ska användas av entreprenörer på SSABs område. Ett bra exempel på arbete med substitution som genomförts under, är det arbete som SSAB tillsammans med leverantörer genomfört för s.k. slagglinjetegel som innehåller fenolharts. Där har SSAB arbetat tillsammans med leverantörer för att få fram tegel där den skadliga fenolhartsen avgår vid produktionen eller tegel som innehåller lägre halter av fenolharts. 6.6.4 Utveckling avseende restprodukter MEROX, som är ett helägt dotterbolag till SSAB, har uppdraget att optimera både återvinning av material och avfallshantering inom SSAB i Luleå. MEROX har funnits i Luleå sedan 2011 och har verksamhet på alla SSAB:s produktionsorter. SSAB och/eller MEROX, Luleå deltar aktivt i prioriterade nationella och internationella forskningsprojekt vars syften är ökad resurseffektivitet. Genom dessa projekt erhålls forskarkompetens från universitet och forskningsinstitut. I ett projekt utreder LTU och Mefos tillsammans med deltagande företag möjligheterna att upparbeta och återvinna gasreningsslammer och stofter som idag deponeras. Parallellt pågår också interna utvecklingsprojekt med syftet att minska mängden deponerat material och öka resursutnyttjandet. Som exempel utfördes under 2014 lyckade försök att torka det finkorniga LD slammet som sedan via brikettmixen återförts till masugnen. Försöket fortsatte under vilket medförde en minskning av deponerade material. 54

En student har som examensarbete undersökt möjligheten att upparbeta finkornig LD slagg för återvinning via briketter. En tippgrop för att separera skänkslaggen gör det möjligt att recirkulera den. Försök med att återta skänkslagg som slaggbildare i masugn och under svavelrening av råjärn har utförts under året. Försöken ska fortsätta. Cementindustrins behov av CO 2 neutrala råmaterial till klinkertillverkningen medger en möjlighet att använda slagger i denna applikation. Under har Cementa utfört driftsförsök och ett treårigt projekt har avslutats, men samarbetet med Cementa fortsätter. Bolagets utvecklingsarbete med avseende på restprodukter sker bl.a. inom följande områden: nya avsättningsområden för masugnsslagg nya råmaterial för cementindustrin materialbehandling för att öka återvinning via brikettering behandling av LD slagg för att möjliggöra ökad återvinning försök med återvinning av skänkslagg 6.6.5 Åtgärder för att minska miljörisker Kompletteringar av tidigare MIFO undersökningar har pågått under senare år och kommer även att fortsätta för att få ett bra underlag för att prioritera objekt för sanering. Saneringen av gamla KVdiket är avslutad 2012 och har fyllts igen under 2014. Efterkontroll genom mätningar i ett antal grundvattenrör pågår. Under året har en statusrapport tagits fram enligt EU krav, vilket har ökat kunskapen om de föroreningar som finns och kommer att vara en del i det pågående MIFO arbetet. En miljöutbildning som är anpassad till de miljöfrågor som är specifika för de olika verksamheterna skall ges till all personal. Den riktade utbildningen startade i slutet av 2014 och under har den genomförts för 14 arbetsgrupper, totalt drygt 200 personer. Dessutom har en laggenomgång genomförts för nyckelpersoner inom respektive verksamhet, totalt 50 personer. Ett system för uppsamling och omledning av kylvatten från hyttstensgjutplan har installerats. Vattnet leds till bassäng 1 istället för bassäng 3, Laxviken. Tidigare har omledning av kylvatten från kylning av LD och avsvavlingsslagg genomförts. Syftet är att öka omblandningen och uppehållstiden för utsläpp till Inre Hertsöfjärden. I det nya uppsamlingssystemet finns möjlighet att vid behov installera justering av ph i detta flöde. 6.7 Hantering av risker Inom industriområdet produceras en stor mängd brännbara gaser. Vid stora läckage eller haverier kan det innebära fara för människor och anläggningar. För att förebygga och begränsa skador vid eventuella olyckor finns beredskapsplaner upprättade för företagets Sevesoklassade kemikalier. För det dagliga skyddet finns ett stort antal larm som varnar för t.ex. brand eller gasläckage. Larm är kopplade till västra vakten och SSAB:s interna räddningsstyrka som agerar vid behov. Övningar utförs regelbundet för att träna beredskapen vid en eventuell händelse. Under genomfördes beredskapsövning masugnsgas, ett tidigare inträffat scenario övades med samtliga skiftlags kontrollrumsoperatörer. Vid övningstillfällena testades larmkedjan tillsammans med berörda resurser internt. Efter genomförd övning upprättades en brist och åtgärdslista i syfte att förbättra agerande och förutsättningar vid allvarliga gasutsläpp. Företaget har upprättat en säkerhetsrapport, enligt lagen 1999:381, om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Säkerhetsrapporten har senast reviderats under slutet av 2011. En mer omfattande revidering har påbörjats under och en ny säkerhetsrapport lämnas in före den 1 juni 2016. 55

En tillståndsansökan utifrån Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor har under skickats in till den kommunala räddningstjänsten. Under februari 2016 skall räddningstjänsten utföra avsyning, därefter inväntar SSAB ett villkorat tillstånd där eventuella brister som uppmärksammats åtgärdas inom överenskomna tidsramar. Fortsatt arbete med explosionsskyddsdokumentation med avseende på dammexplosionsrisker sker tillsammans med inhyrda konsulter. Detta förväntas vara klart i slutet kvartal 2, 2016. Den digitala väderstationen som togs i bruk 2004 är sedan tidigare kompletterad med ett COvarningssystem som visualiserar detektionspunkter i och utanför området. Vid ett eventuellt gasutsläpp skapas ett bra beslutsunderlag för VMA och bedömning av utsläppets omfattning, vilket underlättar för en säker räddningsinsats. Systemet finns tillgängligt i västra vakten och är även installerat hos Inre befäl på SOS alarm i Luleå. Riskanalyser För hantering av risker finns RM verktyg och en organisation för bedömning av olika typer av risker. Under 2003 2004 har stora delar av hela RM systemet omarbetats och digitaliserats. Riskanalyser utförs planerat för olika delar av verksamheten. De brister som upptäcks vid riskanalyserna eller vid övningar medför att ändringar i rutinerna införs efter behov. En uppdatering av miljöriskanalysen har genomförts under 2008. I den analysen hanteras risker av mindre art som t.ex. onormala utsläpp vid olika störningar i driften eller vid underhållsarbeten. I övrigt hanteras risker via system för avvikelsehantering och förbättringsarbete. 6.8 Produkters miljönytta SSAB satsar på utveckling av höghållfasta stål. Bolagets strategi är att öka andelen höghållfasta produkter. Dessa stål är starkare och lättare, vilket bidrar till resurssnålare användning av material. Egenskaperna leder samtidigt till att stålet får en ökad livslängd. Genom att använda höghållfasta stål kan konstruktioner göras lättare utan avkall på prestanda. Härigenom kan man exempelvis öka säkerheten i personbilar eller nyttolasten i transportfordon samtidigt som bränsleförbrukningen minskar. I strategin ingår att informera, utbilda och påverka kunder om miljönyttan med att använda dessa produkter. Ständiga förbättringar av stålets egenskaper tillsammans med att det kan återvinnas helt, gör att stål uppfyller grundläggande egenskaper för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. Stålet tillverkas med ca 15 20 % återvunna järnhaltiga material. Figur 14: Stålets kretslopp (bild från Jernkontoret) 56