Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel, ver 20131014

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel, ver 20131014 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det årligen erbjuds kurser, att kursplanen följs samt för att administrationen (ansvaret för att kurser arrangeras, examination, tillståndsprövning, inmatning i SPRUT och utskick av beslut) sköts. Huvudmannens representant ska även medverka vid samtliga kurser, t.ex. genom att inleda eller avsluta dem. Länsstyrelsen kan välja att lägga ut kurserna på andra aktörer inom länet. I dessa fall är länsstyrelsen fortfarande huvudman och ansvarig för administrationen. De som för huvudmannen ska genomföra examination och tillståndsprövning ska ha en egen aktuell behörighet. De som för huvudmannen ska genomföra examination och tillståndsprövning ska även delta minst vartannat år i fortbildningen Att använda växtskyddsmedel som Jordbruksverket erbjuder. Det är en rekommendation att huvudmannens representant går behörighetskursen i ett annat län än det egna. Fördelarna med detta är flera; man ser andra upplägg än det egna länets, det ger en samhörighet över länsgränser och en större kontaktyta i framtiden. Med huvudman avses nedan huvudmannens representant. Kursledning Den länsstyrelse eller organisation som genomför utbildningen är kursledning. Den som är kursledare ska ha en egen aktuell behörighet. Även den som är kursledare ska minst vartannat år gå Jordbruksverkets fortbildningskurs. Kursledaren ska planera upplägget av kurserna, boka föreläsare och lokaler, förmedla planering av genomförande, upplägg och kursplan till samtliga föreläsare och till huvudmannen. Kursledningen ska närvara under hela kursen med följande undantag: föreläsningar av Jordbruksverkets personal och föreläsare med känd kompetens och erfarenhet av att leda en klass eller grupp. Organisationer, företag och andra aktörer som säljer växtskyddsmedel får inte vara kursledare för en behörighetsutbildning. 1

Föreläsare De personer som anlitas som föreläsare på utbildningarna ska ha kompetens inom det eller de avsnitt som de ska förmedla kunskaper om. Föreläsarna ska kunna ge en opartisk och objektiv framställning. Egen behörighet att använda kemiska växtskyddsmedel kan också vara positivt för föreläsare på kursen. För flera avsnitt i kursen innebär kompetensen att man har goda kunskaper om miljö eller arbetsmiljö. Föreläsarna ska informeras av kursledningen om målgruppen, kursplanen och kurshandledningen för kursen. Närvaro Närvaroplikt gäller för samtliga utbildningar. När Jordbruksverket tillhandahåller E-learning eller liknande utbildningar kan detta ersätta närvarokravet. Undervisningen ska vara lärarledd, men kan genomföras, via t.ex. videokonferens eller vara av distanskaraktär. Undervisning inom gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar får inte tillgodoräknas. Elever på sådana utbildningar ska delta på kurserna på samma villkor som andra kursdeltagare. Länsstyrelsen kan göra undantag för skolor som är kursledning för länets ordinarie utbildningar. Frånvaro kan i speciella fall tillåtas under grundkursen i användning av växtskyddsmedel, se vidare under avsnitt 2. Provfrågor och övningsuppgifter Exempel på provfrågor och övningsuppgifter finns i den av Jordbruksverket tillhandahållna Frågebanken. Avsikten med övningsuppgifterna är att deltagarna ska få möjlighet att tillämpa sina kunskaper. Provet sätts samman med utgångspunkt från frågor ur Frågebanken och rättas av huvudmannen. Anknytning ska finnas till praktiska moment såsom hantering och användning av växtskyddsmedel. En fråga får inte förekomma som provfråga om den använts som övningsuppgift under kursen. Kursdeltagarna får under provet ha tillgång till all kurslitteratur, anteckningar och miniräknare, men kommunikation med andra personer får inte ske. I kursplanen för respektive kurs anges områden som måste tas upp i provet samt frågor som måste vara korrekt besvarade oavsett om den totala poängen eller motsvarande för godkännande är uppnådd. Frågorna ska ha poängsättning eller bedömas med Godkänt (G) eller Inte Godkänt (IG). För att provet ska kunna godkännas ska 70 % av den totala poängen eller motsvarande vara uppnådd. Om det finns särskilda skäl kan undantag göras. 2

Språk Eftersom kursdeltagarna efter kursen själva ska klara av att utföra betningsarbete, t.ex. läsa etikett och säkerhetsdatablad, är det viktigt att de förstår svenska. Således ska ingen undervisning ske på något annat språk än svenska. Provet ska vara författat på svenska. Provsvaren kan dock få skrivas på annat språk än svenska efter överenskommelse med huvudmannen. Läs- och skrivsvårigheter Med hänsyn till de krav som ställs vid betningsarbetet och dokumentationen av det måste krav på läs- och räknekunnighet ställas. Kursdeltagare med läs- och skrivsvårigheter måste själva kunna läsa en etikett men kan få hjälp med att förstå provfrågorna och den information som ligger till grund för frågorna. Kursdeltagare kan få extra tid för att genomföra provet. Enstaka frågor som kräver mer skrivande får redovisas muntligt inför huvudman. För de kursdeltagare som önskar finns det några exemplar av kursboken Säker bekämpning som ljudbok i olika ljudformat att låna från Jordbruksverket. Kursavgifter Huvudmannen sätter kursavgiften utifrån de krav som finns på kostnadstäckning. Kursutvärdering För varje kurs bör en kursutvärdering göras av deltagarna. En gemensam grund för utformning av denna finns tillgänglig i kurshandledningen. Denna kan sedan kompletteras med frågor som tar upp mer specifika frågor för den aktuella kursen. Fortbildning för huvudmän och kursledningar Jordbruksverket anordnar fortbildningskurserna Att använda växtskyddsmedel varje år. Samtliga personer på länsstyrelserna som kan anses vara huvudmannens representant och personer som tillhör kursledning ska delta i denna fortbildning varje år i möjligaste mån. Fortbildningen ger inte endast en uppdatering kring frågor rörande kurserna och ny kunskap utan är även en arena där myndigheterna har möjlighet att mötas och diskutera samarbeten och mjuka frågor kring gemensamma ämnen. Samordning av kurser Kursutbudet får samordnas mellan flera länsstyrelser. Respektive länsstyrelse får själv besluta om kurserna ska genomföras i det egna länet eller i samverkan med en eller flera andra länsstyrelser. Examinationen genomförs av den länsstyrelse som genomfört kursen och därefter sker utfärdande av användarutbildningsbevis om genomförd kurs och användningstillstånd att använda växtskyddsmedel på länsstyrelsen i kursdeltagarens folkbokförings län. 3

Publicering av kurser på jordbruksverkets webbplats Länsstyrelserna ska senast en månad före en kurs eller då den annonseras rapportera denna till Jordbruksverket. Jordbruksverket publicerar samtliga kända kurser på www.sjv.se. Rapporteringen ska ske genom att en excel-fil skickas till vaxtskydd@sjv.se. 4

2. Grundkurs i användning av betningsmedel Omfattning Kursen ger behörighet att använda växtskyddsmedel som avser behandling då medlen används som betningsmedel, inklusive betning av potatis. Målgrupp Kursen är avsedd för personer som ska bedriva yrkesmässig betning av utsäde eller ska beta eget utsäde och i detta arbete ska hantera betningsmedel i klass 1L och 2L. Syfte Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den omgivande miljön minimeras. Mål Kursen ska uppfylla Direktivet, 2009/128 EG, om hållbar användning av bekämpningsmedels krav och hur man odlar enligt principen för Integrerat växtskydd, IPM. Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt arbete med betningsmedel. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Användaren ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja teknisk utrustning för bästa utbyte för miljö och ekonomi. Upplägg Kursen omfattar 14 lektionstimmar (två dagar). Man bör eftersträva att de två utbildningsdagarna har ett fast schema och i möjligaste mån genomförs i följande ordning Bestämmelser och miljö Hälsa och arbetsmiljö Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Studiebesök Teknik och det praktiska betningsarbetet Övningsuppgifter Prov 5

Fördelen med detta upplägg är bland annat att: Det skulle underlätta att skicka kursdeltagare mellan län om behov finns Underlätta samordning mellan länen Underlätta kravställandet vid upphandling av tjänster Kunna ha gemensamt utbildningsmaterial mellan länen och att Det följer kursbokens upplägg Övrigt: Det är viktigt att det finns bra beskrivande bildmaterial till kurserna och att tillgängliga pedagogiska hjälpmedel, t.ex. filmer används i undervisningen. Kursen bör anpassas efter kursdeltagarnas yrkesinriktning. Kursdeltagarna bör tilldelas hemuppgifter. 6

Upplägg Ca 14 lektionstimmar Fördelning av tiden Bestämmelser och miljö Introduktion Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Risker för den yttre miljön Hantering Speciell miljölagstiftning Dokumentation av spridningen Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Skyddsåtgärder Arbetsmiljölagstiftning Integrerat växtskydd, skadeinsekter och 3 utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Faktorer som påverkar behandlingsbehovet Förebyggande åtgärder Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Val av metoder och preparat samt dos Utvärdering Studiebesök 1 Teknik och det praktiska betningsarbetet 1 Teknisk utrustning, maskintyp mm Rengöring av utrustning Övningsuppgifter 0,5 Prov 1,5 Summa: 14 Lektioner à 45 minuter 3,5 3,5 Innehåll Bestämmelser och miljö Introduktion Statistik över användningen av bekämpningsmedel Sverige Mycket kortfattad överskikt av de mest använda betningsmedlen Utbildningskrav för hantering av bekämpningsmedel 7

Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Kommuner, länsstyrelser, KemI, HaV, NV, AV, SLV, 2009/128/EG Godkännande av växtskyddsmedel KemI, (EG) nr 1107/2009 Klassning och märkning av preparat, faroklasser och CLP (the new European Regulation on Classification, Labelling, and Packaging) internationella regler som håller på att ändras (helt genomfört 1/6 2015) samt behörighetsklasser Etikett och bruksanvisning, visa exempel. Bekämpningsmedelsregistret på KemIs hemsida, visa exempel. Viktigt att peka på särskilda användningsvillkor och att visa var man kan hitta uppgifterna. Rätt emballage och märkning av emballage, flergångsförpackningar och engångstyp Handel med växtskyddsmedel Broschyr från Svenskt växtskydd. Effektiviteten, arbetsmiljö- och hälsoaspekterna med förfalskade preparat Betningslokalens utformning Risker för den yttre miljön Transport av betningsmedel Hur sprids växtskyddsmedel i miljön? Källa: bild, Lennart Torstensson, SLU Nedbrytning och persistens Nedbrytning av bekämpningsmedel, i växten, luften, marken och vattnet, huvudsakligen genom Fotokemisk, Kemisk nedbrytning och Biologisk nedbrytning, kemisk persistens och fytotoxisk persistens. Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel i vattendrag, exempel, JRK (Jordbrukets Recipientkontroll) Åtgärder för att förhindra/minska risken för rester i livsmedel och dricksvatten. Grund- och ytvatten, problem med rester i vatten? preparategenskaper. Hur kan det förhindras? Vad gör jag om det inträffar? Uppsamling av spill och rester, oavsiktligt spill vid rengöring av såmaskin med betat utsäde på olämplig plats, gårdsplan eller liknande inte biologiskt aktiv mark. Exempel på bra rengörings/påfyllnads plats, principer för biobädd, platta med uppsamling, bevuxen mark. Hantering Arbetsrutiner inkl. val av preparat för att motverka miljörisker. Principer för betning av potatisutsäde, rullbord och spraybetning Rester, när är det farligt avfall? omhändertagande av farligt avfall Transport av farligt avfall Speciell miljölagstiftning Miljöbalken Nya bekämpningsmedelsförordningen XX. En del från nuvarande spridningsföreskrift finns redan i förordningen. Spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2, kommer att ändras 8

Dokumentation vid betning av utsäde Yrkesmässiga användare ska vid spridning av växtskyddsmedel föra anteckningar, som ska sparas i minst tre år. En del krav på dokumentation gäller alla som använder växtskyddsmedel oavsett om användningen sker utomhus, inomhus eller vid betning av utsäde. Vad alla måste anteckna är: Växtskyddsmedlets namn Tidpunkten för appliceringen, (bör ske dagligen, ev. per sats) Dosen som appliceras Området där växtskyddsmedlet används (platsen där betningen sker, anges t.ex. med fastighetsbeteckningen med koordinater för anläggningen). Har man inte koordinater så kan man ange i vilken byggnad på fastigheten betningen sker.) Grödan som växtskyddsmedlet använts i (vilket utsäde det är som betas (sockerbeta, vete, majs etc.). Någon speciell journal finns inte framtagen utan det viktiga är att uppgifterna antecknas. Obligatoriska uppgifter specificeras i kurshandledningen Särskild omsorg i skyddade områden som inrättats i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG. (ramdirektivet för vatten) Behöver vi gå utöver SNFS 1997:2 och 2000/60/EG vad gäller vattenskyddsområden? Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Doser giftighet Toxicitet - akut och kronisk Tillförselvägar till kroppen Tobaksanvändning (snus) Förgiftningssymptom, exempel på symptom, effekter, sjukdomar. Åtgärder vid förgiftning, kontakt giftinformationscentralen, info, registreringsnumret. (Krav i arbetsmiljö lagstiftningen att rapportera tillbud) Skyddsåtgärder Personlig skyddsutrustning Information via etikett, bruksanvisning, och genomgång av säkerhetsdatabladet, (punkt 14 genomgånget på avsnittet om miljö och bestämmelser) Arbetsrutiner Personer som kommer i kontakt med medlen utan att själva använda växtskyddsmedel, t.ex. övrig personal, kunder vid legorensning, närliggande boende. Bra arbetsrutiner, hjälp-/styrmedel för att uppfylla kraven. Förvaring av preparat Ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel kan vara utformat på olika sätt beroende på vilka mängder preparat som ska förvaras. Utrymmet kan vara alltifrån ett mindre skåp till 9

en speciell byggnad för ändamålet. Oavsett förrådets storlek måste vissa krav alltid vara uppfyllda. Arbetsmiljölagstiftning Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19 Förteckning över farliga ämnen Riskbedömning Hanterings- och skyddsinstruktioner, anställd personal Beredskapsplan Bekämpningsmedel AFS 1998:6 Hanterings- och skyddsinstruktioner, klass 1-medel och i vissa fall även för klass 2 medel i växthus Arbetsmiljölagen 1977: 1160 Lagstiftningen syftar till att förebygga riskerna istället för att kontrollera. Krav i arbetsmiljö lagstiftningen att rapportera tillbud. Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Inledning Integrerat växtskydd innebär hållbar användning av bekämpningsmedel genom att tillämpa följande 3 punkter Att: 1. Förebygga problem med ogräs, sjukdomar och skadedjur och övrigt som kan motivera en insats av kemiska växtskyddsmedel 2. Vid behov beta utsädesfrö 3. Få en bättre ekonomi Grunden eller fundamentet är förebyggande åtgärder, vilket illustreras i IPM-triangeln se bil. 1. Källa: Jordbruksverkets webbplats, Integrerat växtskydd, IPM-vad är det? Faktorer som påverkar effekter av angrepp och behov av bekämpning Exempel på faktorer av betydelse för bekämpningsbehovet är t.ex. förekomsten och mängden, arten/arterna av insekter och svampar samt utsädesburna sjukdomar i kombination med yttre faktorer. Yttre faktorer är t.ex. väderlek, beståndstäthet, jordart, jordbearbetning, sortens mottaglighet, såtidpunkt och växtföljd. Angrepp kan medföra kvalitets- och lagringsförluster, försämrad grobarhet och mykotoxiner, prisavdrag m.m. Konventionellt eller ekologiskt utsädesfrö Förebyggande åtgärder 10

Sortval, resistens, kvalitet på utsädesfröet, växtföljd, odlingsteknik, såteknik, gödsling och jordbearbetning m.m. Rensning av utsäde Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Provtagning och tolkning av analys samt bedömning av betningsbehovet för att undvika underskattning eller överskattning av skadegöraren. Behovsanpassning Skadegörarkännedom en grundförutsättning för behovsanpassad bekämpning. Genomgången av skadegörare kopplas till betningsrekommendationer/krav för gröda och skadegörare samt förekomst. Om det finns speciella problem, specifika skadegörare eller resistens bör det poängteras. Hänvisning, till rådgivningsverksamhet, appar och bra webbsidor, mm. Riskvärderingar, prognoser. Exempel, Stinksot och Dvärgstinksot Bekämpningsmetoder, kemisk-, biologisk bekämpning alt. övriga metoder Val av metod Information om allmänna principer för Integrerat växtskydd, IPM. Direkta åtgärder, kemisk, biologisk, t.ex. värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) och teknisk bekämpning (rensning av utsäde). Generella principer för val av preparat Växtskyddsmedlens sammansättning och vissa definitioner, aktiv substans, preparat- /produktnamn, tillsatsmedel. Växtskyddsmedlens egenskaper, verkningssätt, kontaktverkande och systemiska, påverkan på resultatet, mm. Effekt, vad påverkar effekten och vilken effekt behövs i olika situationer? Gärna praktiska exempel på hur man t.ex. kan få god effekt av olika preparat i kombination med olika skadegörare och utsädesfröer, t.ex. preparatval till t.ex. Dvärgstinksot och Flygsot. Utifrån förekommande skadegörare och risk för hälsa och miljö samt risk för resistens. Beskriv olika typer av resistens samt olika MoA (Mode of Action)-grupper och hur man förebygger resistens. Anpassning till regionala förhållanden, t.ex. betning av sockerbetsfrö Preparatval, kemiskt, eller biologiskt. Val av dos Utifrån, betningsrekommendationer/krav för utsädesfrö och skadegörare, förekomst, resistens samt preparat, exempel. Utvärdering Bedömning av effekten av en kemisk och biologisk bekämpning samt övriga metoder Kontroll av betningsresultatet. Exempel, jämn fördelning av preparatet på utsädesfröet, inga mekaniska eller andra synliga skador. Uppföljning av effekten av behandlingen, t.ex. grobarhet och antal uppkomna kärnor. 11

Bekämpningsekonomi Studiebesök Demonstration av och diskussion om en betningsanläggningsen tekniska utrustning, ventilation, förvaring av preparat, hantering av avfall och rengöringsrutiner m.m. Teknik och det praktiska betningsarbetet (delar i kombination med studiebesök) Teknisk utrustning, typ av betningsmaskin, krav på täckning, mm. Betningsutrustning, säckning, slutet system?! Betningsmedel, biologiska, kemiska, preparategenskaper, användningsområden, verkningssätt, mm Värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) Rutiner för rengöring Övningsuppgifter Prov Prov För generella instruktioner, se avsnittet Provfrågor och övningsuppgifter. Provet ska innehålla frågor om: - etiketter (med delfrågor eller i kryssform) - regler kring förvaring - betningsbehovet - val av preparat och dos - fördelar med betning jämfört med andra bekämpningsmetoder - krav på betningslokalen - rengöring av betningslokalen - förvaring - skyddshygien - villkor för ett visst preparat - regler för emballage och för märkning av betat utsäde - korrekt hantering av avfall (t.ex. betat utsäde) och farligt avfall (t.ex. överblivet preparat) För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Detta gäller: - en etikettfråga med delfrågor eller i kryssform - regler kring förvaring - bedömning av betningsbehovet - val av preparat och dos Litteratur Obligatorisk litteratur (senaste utgåvan): Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation 8-2000 12

Betning och hantering av betat utsäde (Arbetarskyddsstyrelsen, nuvarande Arbetsmiljöverket) Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter, SJV, BE 17 13

3. Fortbildningskurs i användning av betningsmedel Omfattning Kursen ger fortsatt behörighet att använda växtskyddsmedel som avser behandling då medlen används som betningsmedel, inklusive betning av potatis. Målgrupp Kursen är avsedd för personer som ska bedriva yrkesmässig betning av utsäde eller ska beta eget utsäde och i detta arbete ska hantera betningsmedel i klass 1L och 2L. Kallelser bör skickas ut till dem vars behörighet är inne på fjärde eller femte året. Syfte Utbildningen ska bidra till att minska riskerna för människors och djurs hälsa och att resterna i och riskerna för den omgivande miljön minimeras. Mål Kursen ska uppfylla Direktivet, 2009/128 EG, om hållbar användning av bekämpningsmedels krav och hur man odlar enligt principen för Integrerat växtskydd, IPM. Användaren ska kunna bedöma betningsbehovet och ha kunskaper för att kunna genomföra ett för omgivande miljö och arbetsmiljö säkert och effektivt arbete med betningsmedel. Användaren ska ha kunskap om de bestämmelser som finns för hantering och användning av betningsmedel samt vilka risker som finns för hälsa, miljö och livsmedel. Användaren ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja teknisk utrustning för bästa utbyte för miljö och ekonomi. Upplägg Kursen omfattar 7 lektionstimmar Bestämmelser och miljö Hälsa och arbetsmiljö Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Teknik och det praktiska betningsarbetet Prov Övrigt: Det är viktigt att det finns bra beskrivande bildmaterial till kurserna och att tillgängliga pedagogiska hjälpmedel, t.ex. filmer används i undervisningen. Kursen bör anpassas efter kursdeltagarnas yrkesinriktning. 14

Upplägg Ca 7 lektionstimmar Fördelning av tiden Bestämmelser och miljö Introduktion Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Risker för den yttre miljön Hantering Speciell miljölagstiftning Dokumentation av spridningen Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Skyddsåtgärder Arbetsmiljölagstiftning Integrerat växtskydd, skadeinsekter och 2 utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Faktorer som påverkar behandlingsbehovet Förebyggande åtgärder Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Val av metoder och preparat samt dos Utvärdering Teknik och det praktiska betningsarbetet 1 Teknisk utrustning, maskintyp mm Rengöring av utrustning Prov 1,5 Summa: 7 Innehåll Bestämmelser och miljö Introduktion Statistik över användningen av bekämpningsmedel Sverige Mycket kortfattad överskikt av de mest använda betningsmedlen Utbildningskrav för hantering av bekämpningsmedel Lektioner à 45 minuter 1,5 1 15

7Bestämmelser och tillsynsmyndigheter Kommuner, länsstyrelser, KemI, HaV, NV, AV, SLV, 2009/128/EG Godkännande av växtskyddsmedel KemI, (EG) nr 1107/2009 Klassning och märkning av preparat, faroklasser och CLP (the new European Regulation on Classification, Labelling, and Packaging) internationella regler som håller på att ändras (helt genomfört 1/6 2015) samt behörighetsklasser Etikett och bruksanvisning, visa exempel. Bekämpningsmedelsregistret på KemIs hemsida, visa exempel. Viktigt att peka på särskilda användningsvillkor och att visa var man kan hitta uppgifterna. Rätt emballage och märkning av emballage, flergångsförpackningar och engångstyp Handel med växtskyddsmedel Broschyr från Svenskt växtskydd. Effektiviteten, arbetsmiljö- och hälsoaspekterna med förfalskade preparat Betningslokalens utformning Risker för den yttre miljön Transport av betningsmedel Hur sprids växtskyddsmedel i miljön? Källa: bild, Lennart Torstensson, SLU Nedbrytning och persistens Nedbrytning av bekämpningsmedel, i växten, luften, marken och vattnet, huvudsakligen genom Fotokemisk, Kemisk nedbrytning och Biologisk nedbrytning, kemisk persistens och fytotoxisk persistens. Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel i vattendrag, exempel, JRK (Jordbrukets Recipientkontroll) Åtgärder för att förhindra/minska risken för rester i livsmedel och dricksvatten. Grund- och ytvatten, problem med rester i vatten? preparategenskaper. Hur kan det förhindras? Vad gör jag om det inträffar? Uppsamling av spill och rester, oavsiktligt spill vid rengöring av såmaskin med betat utsäde på olämplig plats, gårdsplan eller liknande inte biologiskt aktiv mark. Exempel på bra rengörings/påfyllnads plats, principer för biobädd, platta med uppsamling, bevuxen mark. Hantering Arbetsrutiner inkl. val av preparat för att motverka miljörisker. Principer för betning av potatisutsäde, rullbord och spraybetning Rester, när är det farligt avfall? omhändertagande av farligt avfall Transport av farligt avfall Speciell miljölagstiftning Miljöbalken Nya bekämpningsmedelsförordningen XX. En del från nuvarande spridningsföreskrift finns redan i förordningen. Spridning av kemiska bekämpningsmedel, SNFS 1997:2, kommer att ändras Dokumentation vid betning av utsäde 16

Yrkesmässiga användare ska vid spridning av växtskyddsmedel föra anteckningar, som ska sparas i minst tre år. En del krav på dokumentation gäller alla som använder växtskyddsmedel oavsett om användningen sker utomhus, inomhus eller vid betning av utsäde. Vad alla måste anteckna är: Växtskyddsmedlets namn Tidpunkten för appliceringen, (bör ske dagligen, ev. per sats) Dosen som appliceras Området där växtskyddsmedlet används (platsen där betningen sker, anges t.ex. med fastighetsbeteckningen med koordinater för anläggningen.) Har man inte koordinater så kan man ange i vilken byggnad på fastigheten betningen sker.) Grödan som växtskyddsmedlet använts i (vilket utsäde det är som betas (sockerbeta, vete, majs etc.) Någon speciell journal finns inte framtagen utan det viktiga är att uppgifterna antecknas. Obligatoriska uppgifter specificeras i kurshandledningen Särskild omsorg i skyddade områden som inrättats i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG. (ramdirektivet för vatten) Behöver vi gå utöver SNFS 1997:2 och 2000/60/EG vad gäller vattenskyddsområden? Arbetsmiljö och hälsa Hälsorisker Doser giftighet Toxicitet - akut och kronisk Tillförselvägar till kroppen Tobaksanvändning (snus) Förgiftningssymptom, exempel på symptom, effekter, sjukdomar. Åtgärder vid förgiftning, kontakt giftinformationscentralen, info, registreringsnumret. (Krav i arbetsmiljö lagstiftningen att rapportera tillbud) Skyddsåtgärder Personlig skyddsutrustning Information via etikett, bruksanvisning, och genomgång av säkerhetsdatabladet, (punkt 14 genomgånget på avsnittet om miljö och bestämmelser) Arbetsrutiner Personer som kommer i kontakt med medlen utan att själva använda växtskyddsmedel, t.ex. övrig personal, kunder vid legorensning, närliggande boende. Bra arbetsrutiner, hjälp-/styrmedel för att uppfylla kraven. Förvaring av preparat Ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel kan vara utformat på olika sätt beroende på vilka mängder preparat som ska förvaras. Utrymmet kan vara alltifrån ett mindre skåp till 17

en speciell byggnad för ändamålet. Oavsett förrådets storlek måste vissa krav alltid vara uppfyllda. Arbetsmiljölagstiftning Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19 Förteckning över farliga ämnen Riskbedömning Hanterings- och skyddsinstruktioner, anställd personal Beredskapsplan Integrerat växtskydd, skadeinsekter och utsädesburna sjukdomar samt deras bekämpning Inledning Integrerat växtskydd innebär hållbar användning av bekämpningsmedel genom att tillämpa följande 3 punkter Att: 1. Förebygga problem med ogräs, sjukdomar och skadedjur och övrigt som kan motivera en insats av kemiska växtskyddsmedel 2. Betning av utsädesfrö vid behov 3. Få en bättre ekonomi Grunden eller fundamentet är förebyggande åtgärder, vilket illustreras i IPM-triangeln se bil. 1. Källa: Jordbruksverkets webbplats, Integrerat växtskydd, IPM-vad är det? Faktorer som påverkar, effekter av angrepp och behov av bekämpning Exempel på faktorer av betydelse för bekämpningsbehovet är t.ex. förekomsten och mängden, arten/arterna av insekter och svampar samt utsädesburna sjukdomar i kombination med yttre faktorer. Yttre faktorer är t.ex. väderlek, beståndstäthet, jordart, jordbearbetning, sortens mottaglighet, såtidpunkt och växtföljd. Angrepp kan medföra kvalitets- och lagringsförluster, försämrad grobarhet och mykotoxiner, prisavdrag m.m. Konventionellt eller ekologiskt utsädesfrö Förebyggande åtgärder Sortval, resistens, kvalitet på utsädesfröet, växtföljd, odlingsteknik, såteknik, gödsling och jordbearbetning m.m. Rensning av utsäde Övervakning, finns ett bekämpningsbehov? Provtagning och tolkning av analys samt bedömning av betningsbehovet för att undvika underskattning eller överskattning av skadegöraren. Behovsanpassning Skadegörarkännedom en grundförutsättning för behovsanpassad bekämpning. 18

Genomgången av skadegörare kopplas till betningsrekommendationer/krav för gröda och skadegörare samt förekomst. Om det finns speciella problem, specifika skadegörare eller resistens bör det poängteras. Hänvisning, till rådgivningsverksamhet, appar och bra webbsidor, mm. Riskvärderingar, prognoser. Exempel, Stinksot och Dvärgstinksot Bekämpningsmetoder, kemisk, biologisk bekämpning alt. övriga metoder Val av metod Information om allmänna principer för Integrerat växtskydd, IPM. Direkta åtgärder, kemisk, biologisk, t.ex. värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) och teknisk bekämpning (rensning av utsäde). Generella principer för val av preparat Växtskyddsmedlens sammansättning och vissa definitioner, aktiv substans, preparat- /produktnamn, tillsatsmedel. Växtskyddsmedlens egenskaper, verkningssätt, kontaktverkande och systemiska, påverkan på resultatet, mm. Effekt, vad påverkar effekten och vilken effekt behövs i olika situationer? Gärna praktiska exempel på hur man t.ex. kan få god effekt av olika preparat i kombination med olika skadegörare och utsädesfröer, preparatval till t.ex. Dvärgstinksot och Flygsot. Utifrån förekommande skadegörare och risk för hälsa och miljö samt risk för resistens. Beskriv olika typer av resistens samt olika MoA (Mode of Action)-grupper och hur man förebygger resistens. Anpassning till regionala förhållanden, t.ex. betning av sockerbetsfrö Preparatval, kemiskt, eller biologiskt. Val av dos Utifrån, betningsrekommendationer/krav för utsädesfrö och skadegörare, förekomst, resistens samt preparat, exempel. Utvärdering Bedömning av effekten av en kemisk och biologisk bekämpning samt övriga metoder Kontroll av betningsresultatet. Exempel, jämn fördelning av preparatet på utsädesfröet, inga mekaniska eller andra synliga skador. Uppföljning av effekten av behandlingen, t.ex. grobarhet och antal uppkomna kärnor. Bekämpningsekonomi Teknik och det praktiska betningsarbetet Teknisk utrustning, typ av betningsmaskin, krav på täckning, mm. Betningsutrustning, säckning, slutet system?! Betningsmedel, biologiska, kemiska, preparategenskaper, användningsområden, verkningssätt, mm Värme behandling med fuktig luft (ThermoSeed behandling) Rutiner för rengöring 19

Övningsuppgifter Prov Prov För generella instruktioner se Provfrågor och övningsuppgifter. Provet ska innehålla frågor om: - etiketter (med delfrågor eller i kryssform) - regler kring förvaring - betningsbehovet (preparat och dos) - val av preparat - fördelar med betning jämfört med andra bekämpningsmetoder - krav på betningslokal - rengöring av betningslokal - förvaring - skyddshygien - villkor för ett visst preparat - regler för emballage och för märkning av betat utsäde - korrekt hantering av avfall (t.ex. betat utsäde) och farligt avfall (t.ex. överblivet preparat) För att provet ska vara godkänt måste vissa frågor vara korrekt besvarade oavsett övrig bedömning eller poängsumma. Detta gäller: - en etikettfråga med delfrågor eller i kryssform - regler kring förvaring - bedömning av betningsbehovet - val av preparat och dos Litteratur Obligatorisk litteratur (senaste utgåvan): Säker bekämpning, Natur och Kultur/Fakta etc. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, SJV, Jordbruksinformation 8-2000 Betning och hantering av betat utsäde (Arbetarskyddsstyrelsen, nuvarande Arbetsmiljöverket) Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter, SJV, BE 17 20