KUNGÄLV - ANSIKTET UTÅT OCH UTERUMMETS IDENTITET



Relevanta dokument

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Skylten och dess belysning

Program för utomhuslek i

Uteserveringar i Borås Stad

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Riktlinje för gestaltning av kommunens allmänna platser i stadskärnan, hamnen och övriga strategiska platser

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Uteserveringar i Borås Stad

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: BN 9 F H M J C E

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

GUIDE 5 STEG TILL FRAMGÅNGSRIK DISPLAY I DIN BUTIK

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Nya Kungälvs sjukhus

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Våra drömmars Stockholm

En ny stadskärna i ett historiskt kontext. Bomässa

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert

Palm Village, Strömstad

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Klagshamn etapp 3. Exklusiva villor i attraktivt läge

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Tvättstugor och källargångar

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

Karaktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet)

Riktlinje för utomhuslek i

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä.

Vad är viktigt när det gäller livskvalitet för att boende och verksamma ska trivas och stanna kvar i Sala? Antal Trygga skolor och dagis 8

Dnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

BRF Masthugget. Förslag Färgsättning fasader BRF Masthugget, Göteborg

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Aktuella golvtrender i fyra olika stilar!

DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR.

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4: BN av 7

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Social konsekvensanalys

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Utveckling och hållbarhet på Åland

Rätt skylt på rätt plats

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Färgkarta. Utomhus. Kulörer för träfasader

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation,

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen. Lägesrapport

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

hvit f e ld t sg ata n 7 & 9

Uteserveringar i Ljungby kommun

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Program Uppdaterad

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Alexanderplatz i Berlin >>>

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Kors vad det vimlar av segel idag...

Råd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?

Transkript:

KUNGÄLV - ANSIKTET UTÅT OCH UTERUMMETS IDENTITET

Välkommen till Kungälv! Det ska va gôtt å leva både för infödda och besökare. Upplevelsenäringen är beroende av en som helhet välkomnande miljö, fästningar, kexfabrik och kulturhus är bra, men attraktionerna bör hänga ihop med resten av miljön och med varandra. Man ska gilla sig där man är, se på folklivet, sola i ett hörn eller bara stanna till, olika ställen vid olika tider på dygnet. - modern design som inte blir avvisande, man ska uppmanas att komma nära Utemiljön ska vara välkomnande, informativ och med en tydlig, igenkännbar identitet, den ska berätta om staden. Sammanhängande stråk, genomgående färger och material hjälper till. Lättläst och lättrullat! IDENTITET Varumärket, hjärtat i historien och blicken mot framtiden, (en ko?) betyder att man vågar ta in nyheter, att man inte ängslas så att händer och fötter blir fastnitade i trygg och känd historisk miljö. Men det får inte gå så långt att det uppstår ängslan för det banala, en slags intellektuell flykt från den egna kulturella plattformen. Den offentliga miljön kan då förmedla visionen om Kungälvssamhället som väljer inriktning mot en hållbar framtid, nära hållbara relationer både med natur och med människor, som odlar det viktiga MÖTET VÅGA VARA VANLIG (så som kon blickar mot betraktaren, lugnt och sinnligt). I en liten stad som Kungälv är det viktigt med - den mänskliga skalan, man ska våga komma nära - naturlika miljöer före artificiella, man ska vilja komma nära - sinnesupplevelser, man ska bli glad av att komma nära

Färgsättning Bebyggelsen i Kungälv och dess tätorter är av lantlig traditionell karaktär, med de historiska stadskärnorna bevarade i Kungälv Centrum och på Marstrand. Nya inslag har dock tillkommit på fastlandet efter senaste sekelskiftet. Dessa kvarter har ofta en strikt arkitektur dock med omsorg om detaljer och färgsättning, ofta putsade eller skivklädda fasader. Gestaltningsprogram för Kungälvs Centrum har angett ljusa och lätta färger. Skalan går från mest vitt till dämpade pastellfärger. Samma principer gäller i detaljplanerna plan för Marstrand och Koön. Under en mellanperiod under 1960-70-talen byggdes stora områden i sin tidstypiska arkitektur, ofta följde färgsättningen den ljusa skalan men med inslag av klarare färgklickar. Efterhand har riktlinjerna justerats för nybyggda kvarter. Bygglov söktes i början på 2000-talet för ny bebyggelse vid Strandgatan i en färgskala med mustiga kulörer som falurött, oxidgrönt, guldockra, o.s.v. Miljö- och Byggnadsnämnden anammade förslaget och nyare kvarter har följt denna färgsättning. Viktigt är att mörka kulörer inte upplevs som dystra. Både ny och gammal bebyggelse bör följa Färgtradition i Bohuslän - anvisningar från Bohusläns Museum. Skyltning Bort med trottoarpratare och ljuslådor! Se Stadens möblering http://www.kungalv.se/blanketter-ochpublikationer/broschyrer_och_faktablad/ OBSERVERA: Fasader i gatuliv ska förberedas för torg- och gatunamnsskyltar. Informationstavlor och hänvisningsskyltar ska naturligt få plats i planeringen av nya områden.

Stadens möbler väljs, så att de förstärker det som är typiskt för Kungälvs stad, med den enkla, rustika charmen hos en gammal trästad med fästningen och sin anrika historia ända från medeltiden. Soffa Anita Kärl från Byarums bruk klassisk stil, svart metall, oljat trä, stenpollare Armatur Stockholm

Torgmöbler består av enkla, lätta element i mänsklig skala som är lätta att känna igen. Ex: liggande granitblock, med eller utan vattenspegel, vertikala detaljer som parkträd eller urnor med höga spaljéer Modern design, anpassad till traditionellt formspråk, naturmetall, oljat trä, metallpollare Naturmark, stigar och vattendrag Enklare fasta soffor med träsits.

Uteserveringar Det är trevligt att se andra människor utomhus, med uteserveringar får uterummen liv. Bord och stolar ska vara av beständig karaktär (ej plast) och serveringen ska avgränsas så att de blir synliga även för de med svaga ögon. Marken ska utgöra golvet och inte byggas på med trädäck. Mer finns att läsa i vårt faktablad på http://www.kungalv.se/blanketter-och-publikationer/ Markiser Vi väljer en kulör som stämmer med fasadfärgen! Fasta markiser är bygglovspliktiga. Park Vi värnar om parkerna i tätorter, det kan verka lockande att ta dessa lediga ytor i anspråk för ny bebyggelse, men ju mer hus, desto mer behövs andrummet! Även en lite plats, väl tillvaratagen, kan förhöja upplevelsen av utemiljön. Små parkytor förutsätter enhetliga planteringar med få solitärer, gärna gammaldags buskrosor eller andra perenner som ger mångfald i färg och form. En sådan plantering, en vacker sten eller speciell belysning gör stor skillnad för livsrummet. Belysningen ska understryka rummet och det speciella med platsen, ofta är det betydelsefullt hur kontrasten mellan ljus och mörker tas tillvara. Visste du... att vistelse utomhus i grön miljö - parker, natur, trädgårdar - påverkar din psykiska hälsa positivt, genom att reducera stress, depression och ångest. Undersökningar visar tydligt att ju oftare en person använder sig av stadens grönområden, desto mindre stressad upplever den sig vara. Utformningen av stadens utemiljöer är viktig för invånarnas hälsa!

KONSTÄRLIG UTSMYCKNING I KUNGÄLV program 2010-03-09 form - kvalitet - kvantitet - genomförande - alla delar ska beaktas Ekologi och helhet är ledord för konsten utomhus i Kungälv Konsten ska vara tillgänglig och stimulerande för flera grupper i samhället, där delaktighet i utförande och/eller i upplevelsen är ett plus (ekologi/helhet socialt) Sten som material bör vara ett tema förutom materialet ska konsten planeras och uppfattas på minst tre nivåer: HAND: historia, ögonstenar, cosmogram MÖBEL: motion & lek, vila, planteringar LANDSKAP: träd, idrott, vatten, terräng Konsten ska binda samman olika delar av staden (ekologi/helhet geografi) Konsten ska integreras med varje aktuell plats genus locii (ekologi/helhet element) Cosmogram-symbolisk påminnelse om förbindelsen mellan ande och materia, konstnärligt uttryck för kopplingen mellan människan och och hennes omgivning, natur och kultur. Möjlighet att använda som ett intressant motiv i stadslandskapet, en symbol för viljan att skapa ett uthålligt samhälle i samklang med miljön omkring oss. Kan läggas i olika material som en förbindelse mellan viktiga platser, t ex mellan fästningsholmen och Kongahällatomten, mellan Komarken och Trankärr. Konsten ska kunna uppfattas med flera sinnen (ekologi/helhet människa)