Bild 1 Upplysningstiden Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april Bild 3 Historisk kontext Perdioden låg omlott med barocken och romantiken som kommer senare. Ca 1700-1800. Det var nu fredligare förhållanden i Europa. The Grand Tour unga människor (män) skickades till utlandet tillsammans med en ledsagare för att skaffa sig utbildning. På dessa resor lärde de sig andra länders språk och kulturer. Det var Italien Venedig eller Florens som var det stora målet för dem. Det finns bara européer, och de har alla samma smak, samma levnadssätt och samma lidelser. Jean- Jacques Rosseau.
Bild 4 Så var det slut på freden England, Frankrike, Prussen och Österrike krigade mot varandra i olika konstellationer under sju år. Det engelska förtrycket av katolska irländare tvingade många av dessa på flykt. De fattiga fick det nu ännu värre än under barocken tiggare blev en vanlig syn. Men nu tog man tag i fattigdomen kyrkan blev platsen för tröst och omhändertagande. Kyrkan drev sjukhus. En del länder däribland Sverige började samla in skatt som gick till fattighjälp. Organiserad skolgång blev också ett sätt att bekämpa fattigdomen. Bild 5 Revolution Folk började ifrågasätta etablerade samhällsordningar de var missnöjda med att makten inte tog hänsyn till vad de tyckte i olika frågor. Dessa strömningar var särskilt tydliga i Frankrike. Rousseau skrev en bok om samhällsfördraget makten och folket är två parter som är beroende av varandra. Om inte makten uppfyller sina förpliktelser kan folket bryta kontraktet. År 1789 var det dags för Bild 6 den franska revolutionen när folket stormade Bastiljen (det kungliga fängelset). Adelns privilegier avskaffades och kungen stod inte längre över lagen.
Bild 7 Rokokon Redan under barocken var utsmyckningen utbredd nu kulminerade den. Bild 8 Saker från Kina var högsta mode på den här tiden. På Drottningholm lät kung Adolf Fredrik bygga ett kinesiskt slott. Bild 9 Nu var det slut med de strikt hållna trädgårdarna som fanns under barocken. Nu skulle de vara anlagda men ändå se naturliga ut. Även detta var mode från Kina.
Bild 10 Bildkonsten Fransisco Goya kritiserade samtidens rika och mäktiga i sina bilder. Nr 24 ur Infall - etsningar Den nakna Maja Bild 11 William Turner ljuset och rörelsen. Svårt att urskilja detaljer påminner om impressionismen som kommer senare. Ångbåt i snöstorm Bild 12 Dramat Tiggaroperan handlar om makthavarnas beundrar för den italienska operan. Formen parodieras och handlingen utspelar sig i underklassen och man får se tjuvar, horor och rövare som hjältar. Stycket kritiserade också Londons myndigheter och premiärministern. Denna typ av folklig teater förbjuds i England. I Frankrike verkar Voltaire som tog efter efter Molière. Han ville göra teatern mer realistisk. Och i de tyska furstendömena verkade Johann Wolfgang von Goethe. Skrev Faust som handlar om en man som säljer sin själ till djävulen för att få kunskap, aktning och berömmelse.
Bild 13 Musiken Epoken kallas för klassicism eller wien(er)klassicism. Det fanns tre stycken stora kompositörer under epoken Mozart Beethoven Haydn Bild 14 Wolfgang Amadeus Mozart Karaktäriserades som ett underbarn skrev sin första symfoni vid fem års ålder. Komponerade totalt under sin livstid över 600 verk. Tydliga melodier. Mozart-effekten musiken anses vara lagom svår och stimulerar därför hjärnan på ett ändamålsenligt sätt vid inlärning. Kända verk: Eine kleine nachtmusikk Trollflöjten (alternativ version) Requiem Bild 15 Ludvig van Beethoven Ansågs vara det stora geniet. Togs emot hos adeln som jämbördig. Han drabbades av en öronsjukdom som gjorde att han efterhand blev nästintill döv. Hans musik har blivit tolkad som programmusik. Kända verk: Ödessymfonin (alternativ version) Für Elise
Bild 16 Idéhistoria Bild 17 År 1662 kom kaffet till London och det dök snabbt upp massor med coffee-houses. Dessa blev populära tillhåll och här debatterades aktuella frågor. Här fanns också tillgång till aktuella tidningar och många av publicisterna var också gäster. Denna företeelse fanns också i paris caféer. Filosoferna här menade att vetenskapens framgångar borde överföras på livets och samhällets alla områden. Det var arbetarna som var nyttiga inte borgerskapet. Detta resulterade som vi sett i den franska revolutionen. Bild 18 Kyrkan hade nu definitivt förlorat sitt monopol på tänkande och tro. Under den här perioden trodde man så starkt på att allt kunde förklaras med naturvetenskapen att det inte fanns så mycket plats för religion. Man erkände Gud som skapare men han/hon var inte längre delaktig i sin skapelse. Detta kallas för Deism. Gud som urmakare. En del människor gick ännu längre och blev Ateister.
Bild 19 Det fanns de som kritiserade upplysningstiden starka tilltro till förnuftet. Rousseau ville byta ut förnuftet mot samvetet och känslan. Han ville återvända till det tillstånd då människorna levde i harmoni med varandra ett naturtillstånd som huserades av den ädle vilden. Bild 20 Nationalekonomen Adam Smith skrev verket Nationernas Välstånd ( The Wealth of Nations ). Han förfäktade en teori om den osynliga handen en individ som handlar till nytta för sig själv handlar också indirekt till nytta för samhället i stort. Genom att föredra att ge sitt stöd till inhemsk industri framför utländsk industri, eftersträvar han bara sin egen säkerhet; och genom att driva denna industri på så vis att dess produkter får största värde, eftersträvar han bara sin egen vinning, och han leds, som i så många andra fall, av en "osynlig hand" att gynna ett mål som inte varit någon del av hans syfte. Inte heller är det alltid till samhällets nackdel att detta inte varit någon del av hans syfte. Genom egennyttan gynnar han ofta samhället mer än när han verkligen eftersträvar detta. Jag känner inte till att särskilt mycket gott någonsin åstadkommits av de som driver handel till samhällets gagn. ur Nationernas välstånd Bild 21 Frågor?
Bild 22 Slut