barnhemmet i muang mai torsdag 7 maj - onsdag 3 juni Skolstart och tillbaks till vardagen, US Navy har hjälpt oss att måla vår mur, två familjer har kunnat flytta ut och vi har sagt hej då till Nille. Nu är vardagen tillbaks med skola och läxor. För de flesta av våra barn är allt precis som innan skollovet men några av våra barn har bytt skola då de har vuxit ur sin gamla skola. Som vanligt direkt efter lovet och inför skolstarten så har det varit lite stökigare än vanligt..precis som det ska vara. Då barnen har haft lov utan en massa måsten och då de har varit härifrån så tar det ett tag att komma in i rutinerna igen. De är inte lika duktiga på att gå och lägga sig i tid, tonårskillarna ska tuppa sig lite och tonårstjejerna är lite småtruliga - men sakta men säkert börjar vi hitta tillbaks till våra vardagsrutiner och det känns som allting bara går bättre och bättre och lättare och lättare. För våra volontärer börjar skolan den här veckan nu är det äntligen dags för dem att ge sig ut i skolorna igen för att hjälpa till med engelskundervisningen. Något helt nytt för Anna, Jeanette och Nomi, men en uppgift vi vet att de har sett fram emot.
Och de har ju två rutinerade rävar till stöd i Tulle och Mary. Ja dessvärre kan inte Nille vara med och stötta dem då det var dags för honom att lämna oss söndagen den 31 maj. Nille, som har varit en riktig klippa med sitt lugn, sin humor och sin mångfasetterade musiksmak. Både barn, anställda och övriga volontärer kommer att sakna denna dejlige dansk. Renoverandet har inte slutat, men nu har det tagits över av proffs vi har anlitat samma firma som hjälpte oss med vårt dagvatten då de är både pålitliga kvalitetsmässigt, tidsmässigt och kostnadsmässigt. De jobb de ska utföra nu är byte av ytterdörrar och dörrar till badrummen de dörrar vi har nu har ju varit med oss sen start och i ur och skur och hårt användande av barnen - så vi tycker nog att de har hållit ut bra. Men nu är det dags för byte och vi har valt att byta upp oss till något starkare och solidare dörrar som förhoppningsvis håller ännu längre än de gamla har gjort. Två av våra familjer har kunnat flytta ut nu. Boo, Opar och Owen har flyttat ut nu när pappa Oo har kommit tillbaks. De bor i närheten av barnhemmet då Boo ju jobbar hos oss, vilket även hennes man Oo gör numera. Vi har anställt honom som nattvakt. Vi har ju försökt med nattvakter tidigare, men det har aldrig fungerat för vem ska vakta nattvakten? Våra tidigare nattvakter har kunnat sova sig igenom det mesta och det var ju inte riktigt vår tanke. Oo vet om att vi har varit riktigt missnöjda med våra tidigare nattvakter och att han är provanställd i tre månader. Hittills kan vi inte klaga sina första veckor som nattvakt har han utfört med bravur. Och fortsätter han som han har börjat har vi äntligen hittat vår man och alla på barnhemmet kan sova tryggt om natten i vetskap om att det finns någon som vakar över dem. Den andra familjen som har flyttat ut är Yooks familj med mamma Rat, storasyster Gaeo och storebror Gobb då även deras pappa har kommit tillbaks. Mamma Rat vet att hon kan flytta tillbaks till oss med flickorna om det inte fungerar för henne och barnen då hennes man inte har hittat något arbete ännu och kanske inte verkar så benägen att hitta något heller - och dessutom har de lilla Yook och hennes sjukdom att ta hänsyn till. Vi har även erbjudit oss att hjälpa till med Yook om och när de behöver vår hjälp. Vi har även hunnit ha riktigt, riktigt roligt - tack vare George McCall och Brad Kenny, medlemmar i Rotary Patong. De ordnade så att vi fick besök och hjälp att måla vår mur av frivilliga från besättningen på ett av US Navy s skepp - USS John
Paul Jones - när de gick i land här på Phuket. Utöver besättningen så kom flera Rotarymedlemmar och några barn från British School som även de hjälpte till. De inte bara målade de stod även för kostnaderna och många burkar färg blev det.vår mur är ca 750 kvadratmeter lång. Oj vad det målades av en salig blandning av båtfolk, Rotary-folk, våra volontärer, alla våra barn, vår personal osv. Vi höll på i stekande solsken från kl. 08.00 fram till 12.00 och hann ändå bara med grundning och ett första lager färg. Men det är i och för sig inte så bara. När alla hade målats sig trötta så bjöds det på lunch och uppträdande av barnen och först då kom tack och lov regnet. Som pricken över i:et och en fantastisk avslutning på denna roliga och för barnen spännande dag fick några av våra barn åka och besöka skeppet på eftermiddagen. Och tack vare att vi inte hann måla lager två så ringde Brad Kenny från Rotary oss idag och berättade att ett nytt skepp kommer lastat med snälla amerikanska soldater som vill hjälpa oss med lager två. Så vi kommer få uppleva en lika roliga dag en gång till favorit i repris! Varma hälsningar, Sussi och Hans
Vi tvättar muren inför besöket från US Navy. Rotary Patong och US Navy är på plats, vertyg delas ut och färg blandas till. Och sen satte vi igång...750 kvadratmeter mur kräver många starka människor. Brad Kenny tillsammans med de högsta befälen på båten Karol Kramer, Sam R Hancock Jr and John M Kochendorfer.
Tack vare George McCall fick vi uppleva denna roliga dag - här står han och väntar på lunch. Miaoo och Noay hade försökt att göra mat som faranger tycker om...och det ser ut som de lyckades. Modiga Faem och Maa uppträder för alla efter lunchen. Och de hade en stor publik så de var nog lite nervösa.
Samlingsbild med alla (nästan) som var med och målade. Dags för några av våra barn att besöka det mäktiga skeppet USS Johan Paul Jones. Neng tog hand om fotograferandet åt oss. Här har han tagit bild på några av sina kompisar på båten. Tillsammans med en ur besättningen.
En nöjd Taohoo får prova att styra skeppet. Kom får prova att styra någonting annat. Barnen tillsammans med några fler ur besättningen. Hej då båten!