Studiehandledning Kurs 1, VT19 Läkarrollen och biologisk funktion Kurskod 8LAG11 Läkarprogrammet

Studiehandledning Kurs 1, VT19 Läkarrollen och biologisk funktion Kurskod 8LAG11 Läkarprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet

2(16) Innehåll Introduktion... 3 Pedagogisk profil... 3 Fokus på hälsa... 3 Problembaserat lärande (PBL)... 3 Interprofessionellt lärande (IPL)... 4 Teman... 4 Professionell utveckling (PU)... 5 Tema Generalist (Gen)...6 Tema Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM)... 7 Interprofessionellt lärande (IPL): Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten... 8 Tema Vetenskapligt förhållningssätt (VF)... 8 Tema Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL)...9 Obligatoriska moment...9 Examination... 10 Lärandemål... 11 Förtydligande av lärandemål... 12 Litteraturlista... 14 Schema... 15 Terminstider... 15 Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)15 Urkund... 15 Kursledning... 16

3(16) Introduktion Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Syftet är att stimulera lärandet baserat på en helhetssyn på människan och hennes sjukdomar. För att skapa progress i lärandet börjar studierna med normalfunktion, med utgångspunkt i t ex en sjuklig förändring, därefter studeras sjukdomsmekanismer i relation till normalfunktion, för att under den avslutande delen av utbildningen ha tyngdpunkt på det kliniska kunskapsinnehållet. Det innebär att första gången ett tema introduceras kan innehållet handla om normalfunktion i ett organsystem t ex magtarmkanalen, och hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas. I kurs 1 ingår sex teman: Professionell utveckling (PU), Generalist (Gen) följt av Gastro- Nutrition-Metabolism (GNM), som delvis läses integrerat med det interprofessionella momentet Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten. Kursen avslutas med tema Vetenskapligt förhållningsätt (VF) och Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL). Pedagogisk profil På alla utbildningar vid Medicinska fakulteten betonas studenternas personliga och professionella utveckling genom återkommande moment med träning och reflektion kring kommunikation och etiskt förhållningssätt. Stor vikt läggs också vid verklighetsanknytning, vilket innebär att studenterna möter patienter redan första terminen och därmed tidigt kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Fokus på hälsa Medicinska fakultetens intentioner och arbetsformer präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt, helhetssyn på människan och ett självständigt livslångt lärande. Problembaserat lärande (PBL) Vid Medicinska fakulteten används ett studentcentrerat lärande vilket innebär att utbildningarna bedrivs med problembaserat lärande (PBL) som filosofi och metod. PBLpedagogiken innebär ett stort individuellt ansvar för lärandet och bidrar till att utveckla

4(16) förmågan till det livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den medicinska kunskapen ökar exponentiellt. Verklighetsanknutna fall (scenarion) är utgångspunkten för lärandet, som stöd för att identifiera vad du behöver lära dig, och att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har relevans för ditt framtida yrke. Centralt är arbetet i basgrupper där ni studenter gemensamt identifierar inlärningsbehov och i diskussionen sätter in ny kunskap i sitt sammanhang genom att tillämpa kunskaperna på scenariot. Det är av stor betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process. För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av basgruppsarbetet krävs närvaro av samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet obligatoriskt. För att underlätta processerna i basgruppsarbetet finns en PBL-guide Länk till PBL-guiden. Varje basgrupp har två handledare, där den ena ofta har en förankring som läkare i klinisk verksamhet. I regel är endast en av handledarna närvarande vid träffen. Basgruppen träffas 2 x 2 timmar per vecka. Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt och självständigt formulera frågor som utgångspunkt för lärande, att söka kunskaper och i dialog med andra bedöma och utvärdera den uppnådda kunskapen. Utvärdering av arbetet i basgruppen sker fortlöpande. I mitten av terminen gör studenten också en självvärdering som följs upp i ett individuellt samtal med handledaren, som ger återkoppling på studentens prestationer i basgruppsarbetet. Syftet är att stödja studentens utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet. Interprofessionellt lärande (IPL) Medicinska fakulteten var först i världen när vi 1986 startade utbildningsmoment som syftade till att utveckla studenternas interprofessionella kompetens. Avsikten är att ett bättre samarbete mellan professioner leder till en vård med högre kvalitet, högre säkerhet och bättre effektivitet, vilket skapar ett mervärde för patienten. Interprofessionellt lärande handlar om att lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans. Genom återkommande utbildningsmoment under hela utbildningen möts studenter från alla program för att lära och utvecklas tillsammans, ett exempel är den gemensam praktikperioden på en klinisk undervisningsavdelning (KUA) som drivs av studenterna. Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002). Teman Kursen innehåll bestäms av lärandemålen i kursplanen. Modellen med temaindelning av utbildning avser att stödja studenternas lärande och helhetssyn på patienten. Varje tema ansvarar för innehållet och arbetsmetoder, och medverkar i examinationen inom sina ämnesområden.

5(16) Professionell utveckling (PU) Tema PU fokuserar under kurs 1 på att introducera studenterna till läkaryrket, hälso- och sjukvårdens uppdrag, samt att studera till läkare på universitetet. Centralt i innehållet är hälso- och sjukvårdens organisation, värdegrund och medicinsk-etiska principer, översikt kring patienters hälsoproblem, läkarens roller och professionella etiska koder. Temat belyser också hur det är att vara läkarstudent, både egentliga och upplevda krav, om grupparbete, om att ge och få feedback och om kommunikation. Under Tema PU är föreläsningar, reflektionsmoment och praktiska övningar lärandeaktiviteter utöver basgruppsarbetet. Basgruppsarbetet kompletteras med två gruppuppgifter och tre seminarier. Seminarierna fokuserar på att reflektera över vad det innebär att vara läkarstudent, att ge och ta emot muntlig och skriftlig återkoppling, samt läkares/läkarstudentens olika roller, både professionellt och privat. Strimma Läkarrollen: Reflektion och perspektiv Strimma Läkarrollen fortgår under hela utbildningen på läkarprogrammet och syftar till att ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarrollen, och förmåga till fördjupad reflektion över den egna professionella rollen samt sig själv som individ. Under kurs 1 sker detta genom patientmöten, skriftlig reflektionsuppgift, läsning av skönlitteratur och gruppdiskussioner. Strimma Läkarrollen startar med ett praktiskt moment, Tidig patientkontakt, där studenten får följa två olika patienter vid deras besök inom sjukvården, ett i primärvården och ett på en akutmottagning. Syftet är att se sjukdom och sjukvård ur patientens synvinkel, uppleva patient-läkarsamtalet ur patientens perspektiv och få en inblick i de krav på kunskap, helhetssyn och människosyn som det framtida yrket som läkare ställer. Studenten skriver därefter en reflektion över vilka färdigheter (utöver rent medicinsk kunskap) som är viktiga att utveckla under studietiden för att som student och framtida läkare kunna möta en patient på ett professionellt sätt. Den skriftliga reflektionen och studenternas egna upplevelser vid tidig patientkontakt följs upp i ett gruppseminarium som leds av en strimmaläkarrollen-handledare. Stimma Läkarrollen fortsätter därefter med momentet Skönlitteratur. Under tre seminarier utgår diskussionen från skönlitteratur, som lästs och reflekterats över inför seminariet. Gruppen väljer tillsammans med handledare ut den skönlitterära bok som läses mellan träffarna, och förslag på böcker finns i listor. Vid seminarietillfället reflekterar gruppen tillsammans med handledaren över den lästa textens innehåll, hur den har haft och kan tänkas få relevans ur läsarens eget perspektiv, såväl privat som professionellt, men kan även vara utgångspunkt för friare diskussioner kring människans livsvillkor. Under kurs 1 kommer fokus främst vara på teman som exempelvis sjukdom, sorg, sjukvård, handikapp, olika livsvillkor och roller.

6(16) Strimma Samtalskonst: Patientkontakt och helhetssyn Helhetssyn på patient och läkarens roll i patientmötet är ett av läkarutbildningens huvudmål. Med begreppet helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och psykosociala aspekter på sjukdom bör beaktas i vården. Men att se till helheten betyder också att se patientens hela livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete, skola o s v har stor betydelse. Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande specialiteter i behandlingen arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning. Inom ramen för denna strimma kommer regelbundna träffar äga rum under de första fyra kurserna. Under handledning kommer förmåga att på ett professionellt sätta hantera egna och patienters reaktioner i samspelet patient-läkare att tränas. På kurs 1 tränas samtal dels i form av rollspel, men också genom samtal med simulerade patienter på Clinicum. Detta sker i basgrupp. De gånger man som student inte själv genomför ett samtal är man observatör och bidrar tillsammans med övriga i gruppen till att reflektera och ge återkoppling till den som har samtalat. Båda dessa roller är lika viktiga och växlas fortlöpande under terminen så att alla får träna båda rollerna. Strimma Samtalskonst fortsätter under kurs 2 och 3 med patientsamtal på vårdcentral. Ytterligare träning sker under kurs 4 och kurs 9 med simulerade patienter. Samtalen videofilmas och handledning med återkoppling sker i mindre grupp. Tema Generalist (Gen) Under tema Gen ingår cellbiologi och vilka dess grundläggande principer är, vad celler består av, hur de fungerar och beter sig. Hur den för alla celler gemensamma koden som specificerar alla organismer är skriven och utläses för att få en sammanhållen förståelse för alla former av liv. Genom att förstå DNA-språket förstår man också hur variationer och förändringar i DNA påverkar cellens och organismens utveckling och liv och hur det bidrar till variation och sjukdomar hos individen. Cellbiologidelen under kursen koncentreras på att förstå vilka strukturella biokemiska molekyler cellen består av, hur cellen avkodar informationen som finns lagrad i arvsmassan för att tillverka molekyler som kan utföra arbetsuppgifter som gör att cellen lever, reproducerar sig och dör. Här studeras hur den lagrade informationen kopieras och delas till en ny generation celler utan att den genetiska informationen förändras. Föreläsningar och basgruppsarbete kommer att belysa hur den stora fenotypiska variationen hos människan också kan spåras tillbaka till den genetiska koden i arvsmassan och påverkan på cellen. I laborativa moment kommer metodik att användas för att förstå hur man kan studera DNA, RNA och proteiner. En förståelse för cellens normala liv och vad som kan ha gått fel är grundläggande för att förstå orsaken till de flesta sjukdomar, som ofta kan spåras tillbaka till en störd cellfunktion, vilket påverkar hela individen.

7(16) Tema Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM) Temat fokuserar på matens näringsinnehåll i olika koster/dieter, hur vi tillgodogör oss näringsämnena och hur dessa används för att skapa nytt cellmaterial och underhålla våra celler. Detta innebär att mycket tid under temat används för att förstå cellernas ämnesomsättning, nedbrytningen av maten i mag- och tarmkanalen och upptag till blodet. Förutom de cellulära processerna ingår studier av hur de organ som deltar i nedbrytningen av näringsämnen, och de som utgör mag- och tarmkanalen, är uppbyggda och fungerar. Under senare kurser kommer olika organs specialisering i metabolismen och deras hormonellt styrda samverkan att studeras, liksom mekanismerna bakom sjukdomar i mag- och tarmkanalen och hur dessa behandlas. För att introducera komplexa kunskapsområden och ge översikt och sammanhang erbjuds, utöver obligatoriska basgruppsträffar och basgruppsseminarium, föreläsningar och webbaserade lektioner. De web-baserade lektionerna följs upp med diskussioner i storgrupp med lärare, s.k. forum. Undervisningen kompletteras med en praktisk nutritionslaboration. Cellulär metabolism Den cellulära metabolismen ligger som ett block om fyra veckor på halvfart tillsammans med IPL-temat. Undervisningen under denna period vilar på fyra axlar: weblektioner, forum, basgruppsfall och självstudier. Weblektionerna, som finns på YouTube-kanalen Plainsplain Production, följs upp med forum i halvklass. Målet med dessa är att ge ytterligare ingångar till att förstå cellens metabolism och skapa en helhet av de många reaktionsvägar/intermediärer/enzymer som utgör intermediärmetabolismen, samt förstå hur cellens metabolism fungerar vid olika födotillstånd. Vid varje forum introducerar handledarna olika aspekter av metabolismen och ni får några problem att under 5-10 minuter diskutera inom basgruppen. Till hjälp får ni ha läroböcker och nätet. Därefter får en basgrupp presentera ett svar som sedan alla diskuterar. Handledarna är kunniga i ämnet och hjälper till att värdera det ni kommer fram till. För att ha nytta av forum är det essentiellt att du har förberett dig genom att gå igenom veckans web-lektioner och läst motsvarande avsnitt i läroböckerna (se vad som gäller för varje veckas forum nedan). Web-lektioner, forum och basgrupper ger dig olika ingångar till ämnet, men är inte heltäckande. Läroböckerna behövs för att du skall förstå med ett tillräckligt djup. Forum 1 När du kommer till detta forum ska du kunna använda jämviktskonstanten för att vid en given koncentration av reaktanter och produkter räkna ut åt vilket håll en reaktion går och hur detta relaterar till energiförändringar. Du ska förstå hur enzymer verkar för att sänka aktiveringsenergin vid kemiska reaktioner.

8(16) Forum 2-4 När du kommer till forum 2-4 ska du kunna rita upp de nedan angivna metabola reaktionsvägarna. Fokusera på de mest centrala metabola intermediärerna och motivera varför du väljer dom. Du ska kunna hur de olika metabola reaktionsvägarna interagerar till en helhet och om de är aktiva efter en måltid eller vid fasta. Du ska också förstå på vilket sätt vitaminer och mineraler är viktiga för ämnesomsättningen. Till forum 4 ska du dessutom kunna hur metabola reaktionsvägar regleras i cellen för att anpassa cellen till olika metabola situationer. Forum 2 (katabolism): glykolys, citronsyracykeln, andningskedjan och ATPsyntes, glykogenolys, lipolys, beta-oxidation, nedbrytning av aminosyror (inkl ureacykeln). Forum 3 (anabolism): glykogensyntes, pentos-shunt, fettsyrasyntes, syntes av aminosyror, syntes av TAG, fosfolipider och kolesterol. Forum 4: glukoneogenes, ketogenes. Reglering av metabola reaktionsvägar. Interprofessionellt lärande (IPL): Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten Denna del av kurs 1 läses under fyra veckor tillsammans med övriga professionsutbildningar (Sjuksköterskeprogrammet, Arbetsterapeutprogrammet, Fysioterapeutprogrammet, Logopedprogrammet och Biomedicinska analytikerprogrammet) vid Medicinska fakulteten. Den här länken ger tillgång till kursrummet i lisam för detta moment. Tema Vetenskapligt förhållningssätt (VF) Förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och osäkerhet är inte enkelt. En utgångspunkt är att mer forskning och kunskap kommer att minska den vetenskapliga osäkerheten. Detta synsätt baseras på en uppfattning om att den vetenskapliga kunskapen ständigt expanderar. Ett annat synsätt är att vetenskapen bara är kumulativ i perioder vilka avbryts av paradigmskiften där nya förklaringar ersätter de som tidigare betraktats som sanna. När etablerad kunskap förkastas leder det till att osäkerheten åter uppfattas som större men man kan även argumentera att forskning alltid leder till ökad osäkerhet genom att svaret på en fråga leder till nya frågor. Ju mer vi vet desto större verkar osäkerheten vara. Målet i slutändan är att vården använder de metoder som gör störst nytta för den enskilde patienten. VF-temat ger en introduktion till de principer som evidensbaserad medicin (EBM) bygger på, vilka medicinska kunskapskällor som finns, hur de är uppbyggda och hur man söker relevant medicinsk information på ett reflekterande och kritiskt granskande sätt. Genomgång av grundläggande statistik, hypotesprövning och signifikans samt grunden för val av statistiska analysmetoder ger tillräckliga kunskaper för att kunna förstå vetenskapliga kunskapskällor och basgruppsfallen fram till kurs 5 då VF-temat fördjupas.

9(16) Vid inspirationsmöten ges exempel på hur läkare i olika funktioner använder EBM i sitt dagliga arbete. Det första basgruppsfallet ger praktisk träning att ta fram olika kunskapskällor med utgångspunkt i ett nyligen genomgånget scenario. Stöd för litteratursökning ges som ett resurstillfälle med bibliotekarier och stöd för upplägg av veckans arbete med en muntlig presentation ges som ett amanuenslett resurstillfälle. Under temat erbjuds också föreläsningar och praktisk räkneträning i statistik som leds av amanuenserna. Temat avslutas med en sammanfattning av EBM där exempel från basgruppsarbetets muntliga presentationer lyfts fram. Tema Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL) Under temat Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL) studeras hur olika delar av vår organism kan skicka signaler via hormoner till närliggande eller andra mer avlägsna endokrina system. Hormonella signaler är avgörande för kroppens jämvikt och för vår fortplantning, både kvinnans och mannens funktioner, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vår tillvaro med nya generationer. Ordet endokrinologi betyder egentligen läran om det inresekretoriska systemet där logos = lära, endo = inre och krinein = insöndra. Ett hormon är en substans som hämmar eller stimulerar cellens arbete (grek. hormao =uppmana, säga till). Som ett exempel kan man inom området endokrinologi förstå hur hjärnan läser av hur vi mår, hur omgivningen påverkar oss och hur olika hormonella system fungerar. Därefter kan hjärnan, ofta via hypofysen, styra viktiga organ i kroppen som i sin tur styr olika funktioner som gör att vi har en harmonisk inre och yttre balans. Intrikata system gör att människan vanligen mår bra och klarar av yttre och inre påfrestningar. Under temat studeras hur vårt fortplantningssystem och de endokrina systemen utvecklas från fosterstadium, via pubertet och vuxen ålder över till ålderdomen. Under kurs 1 studeras inom Tema ERL hur dessa system fungerar normalt. Under temat erbjuds föreläsningar, ett forum Från foster till faster utöver basgruppsarbetet. Temat återkommer flera gånger under utbildningen och under senare kurser ingår att studera hur störningar och sjukdomar i endokrina systemen uppstår, vilka effekter detta kan ha på kroppen (patofysiologi) och hur man kan diagnosticera dessa störningar. Under ytterligare senare kurser ingår att förstå mer om diagnostiken men då också hur man kan förebygga, lindra, bota och behandla störningar i dessa system. Obligatoriska moment Obligatoriska moment betygssätts. Det krävs godkänt på samtliga obligatoriska moment i Kurs 1 för att vara behörig till studier i Kurs 2. Basgruppsarbetet

10(16) Samtliga basgrupper under hela kursen är obligatoriska. Strimma Samtalskonst Samtalsövningarna med simulerade patienter på Clinicum är obligatoriska. Strimma Läkarrollen Momentet Tidig patientkontakt med två patientmöten, en skriftlig uppgift samt ett seminarium är obligatoriskt. Tidig patientkontakt följs av tre obligatoriska basgruppsseminarier med tema Skönlitteratur. Seminarier Tema PU tre obligatoriska seminarier: 1. Att vara läkarstudent på Medfak, LiU som handlar om att tillsammans med en panel bestående av läkarstudenter från olika kurser och lärare reflektera över vad det innebär att vara läkarstudent. Seminariet bygger delvis på studenternas frågor från den skriftliga uppgiften i samband med patientmötena. 2. Kommunikation och reflektion handlar om kommunikation, reflektion och återkoppling, och innehåller både teori och övningar. 3. Att vara läkarstudent, läkare och människa handlar om läkares/läkarstudenters olika roller, både professionellt och privat. Tema GNM har ett obligatoriskt basgruppsseminarium. Komplettering All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras för att bli godkänd på momentet. Instruktioner för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns i kursrummet på Lisam. Examination Syftet med examinationen är att du ska visa att du har tillägnat dig och kan använda de kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen i kursplanen. Att ha uppnått dessa lärandemål är en förutsättning för dina fortsatta studier inom programmet. Kursen Läkarrollen och biologisk funktion examineras i slutet av terminen genom en individuell skriftlig salstentamen samt genom aktivt deltagande i obligatoriska moment. En examinationsgrupp med ledamöter från alla kursens temagrupper konstruerar den skriftliga tentamen. Anmälan till den skriftliga tentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG11 och provkoden är SKR1. Anmälan görs via Studentportalen och öppnar 30 dagar före och stänger 10 dagar före examinationsdatumet. Resultatet på examinationen meddelas via LADOK.

11(16) Det interprofessionella momentet Professionalitet i hälsa och sjukvård, samt socialtjänsten examineras med en individuell skriftlig portfoliouppgift. Lärandemål När kursen Läkarrollen och biologisk funktion är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. Dessa mål finns i kursplanen som är det juridiska dokumentet för kursen. Länken hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner. I avsnittet efter Lärandemål finns ett avsnitt med förtydligande till de flesta av dessa mål. Där finns också definierat vilka avgränsningar som temagrupperna har gjort för Kurs 1. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Förklara kunskapssynen som problembaserat lärande (PBL) bygger på, - beskriva processer relevanta för sitt eget och basgruppens lärande, - beskriva hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens uppdrag, - beskriva läkaryrket och reflektera över läkarens olika roller, - förstå grunderna för en god patient läkarrelation, - beskriva hälsoutveckling och sjukdomspanoramat i Sverige, - beskriva bestämningsfaktorer för hälsa och sjukdom, - förklara grunderna för evidensbaserad verksamhet, - beskriva och förklara principer för humana cellers normala struktur och funktion, - beskriva och förklara normal struktur och funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå beträffande metabolism av näringsämnen, matsmältningsorganen, de endokrina organen och reproduktionsorganen, - identifiera normala humanbiologiska mekanismers betydelse för kompensation/normalisering vad beträffar metabolismen av näringsämnen, matsmältningsorganen, de endokrina organen och reproduktionsorganen, - förklara tidig embryologisk utveckling, könsdifferentiering och könsmognad. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Förklara problembearbetningsprocessen och visa förmåga att identifiera lärandebehov, - identifiera kommunikationsmönster i en grupp och förklara hur dessa påverkar grupprocessen, - insätta initiala åtgärder utanför sjukhus vid olycksfall, påverkad andning eller cirkulation. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Söka litteratur och demonstrera kritiskt förhållningssätt i valet av kunskapskällor,

12(16) - motivera betydelsen av att i den kommande professionen ha en helhetssyn på människan och hennes hälsa, - reflektera över egna värderingar utifrån ett mångfaldsperspektiv, - beskriva konsekvenser av etiska ställningstaganden baserat på etiska principer, lagar och evidens, - reflektera över läkaryrkets värdegrund och etiska koder, samt relatera dessa till den egna professionella utvecklingen, - reflektera över egna reaktioner vid patientsamtal Förtydligande av lärandemål Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. Läkares olika arbetsuppgifter, tjänster och specialiteter 2. Läkaryrkets olika roller från att vara patientens förespråkare till samhällets representant 3. Hälso- och sjukvårdens värdegrund och grundläggande teorier kring medicinsketiska principer 4. De viktigaste kriterierna för en god patient läkarrelation 5. Patienters vanligaste hälsoproblem 6. Sjukvårdens organisation vid akuta sjukdomsfall eller skador, från larmcentral till sjukvårdsinrättning 7. Hur främmande kropp i luftväg eller andningssvikt, liksom cirkulationssvikt kan leda till hjärtstopp 8. Cellens uppbyggnad och funktion 9. Digestionsorganens, inklusive spottkörtlars, mikroskopiska och makroskopiska uppbyggnad och funktion 10. Embryogenes t o m gastrulationen 11. Reproduktionssystemets embryologi, makroskopiska uppbyggnad och huvudsakliga funktioner 12. Endokrina systemets embryologi, makro- och mikroskopiska uppbyggnad och huvudsakliga funktion 13. Vetenskapliga kunskapskällor 14. Strukturen på vetenskapliga publikationer 15. Evidensnivå för olika vetenskapliga kunskapskällor 16. Grundläggande statistik 17. Hypotesprövning och signifikans 18. Grunder för val av statistiska analysmetoder Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera 19. Varför en god patient läkarrelation är viktig 20. Sambandet mellan struktur och funktion i cellens olika delar 21. Cellulära membraners struktur, egenskaper och funktion 22. Celler i förband, extracellulär matrix 23. Geners uppbyggnad, struktur och funktion 24. Begreppen ärftlighet och relationen genotyp-fenotyp 25. Celldelning, cellulär tillväxt, differentiering och celldöd 26. Sambandet mellan gen och protein

13(16) 27. Sambandet mellan proteiners struktur och funktion, inkl. posttranslationella modifieringar 28. Vikten av handhygien i vårdsituationer 29. Cellens utvinning och användning av energi 30. Cellens reglering av metabolismen 31. Hormonell och nervös reglering av digestionen 32. Näringsämnenas struktur 33. Energigivande näringsämnen och kolesterol - upptag, metabolism och funktion 34. Mineraler och vitaminer - deras förekomst, upptag i mag- och tarmkanalen och funktioner 35. Olika dieter, och svårigheterna med att utvärdera deras hälsoeffekter 36. Hur näringsrekommendationer ska tolkas 37. Endokrina systems roll i syntes, verkningsmekanismer och samordning av olika cellers/organs funktion för att skapa förutsättningar för reglering av reproduktion och tillväxt 38. Livscykelns endokrinologi (perinatalperioden, barndomen, puberteten och åldrandet) 39. Tidsmässiga endokrina och reproduktiva variationer (dygns-, årstids-, livscykelrelaterade förändringar) 40. Evidensbaserad medicin och dess grund Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer 41. Metabolism av näringsämnen Färdighet och förmåga Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten) 42. Göra inställningar av ljusmikroskop 43. Med ljusmikroskop identifiera olika vävnadstyper av betydelse för terminens innehåll 44. Metodik att studera arvsmassan och genetisk variation 45. Tolka signifikansvärde 46. Tolka referensvärden 47. Presentera resultat av litteratursökning på ett strukturerat sätt Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang) 48. Som läkarstudent ta ansvar för, hantera och utveckla sin roll som student samt hantera sekretess och medicinska frågor från omgivningen, släkt och vänner 49. Beräkna deskriptiv statistik 50. Söka relevant information i databaser och använda bibliotekets resurser Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) 51. Korrekt handtvätt 52. Basal hjärt-lungräddning med automatisk defibrillator 53. Lägga medvetslös person i framstupa sidoläge 54. Stoppa yttre blödning 55. Genomföra enkel främmandekroppsalgoritm luftväg vuxna och stora barn (ryggdunk/heimlichmanövern)

14(16) 56. Enkel immobilisering av skadad extremitet 57. Larma ambulans Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå A: Utveckla och träna 58. Reflektera över läkaryrkets och hälso- och sjukvårdens värdegrund, etiska professionella koder och grundläggande teorier kring medicinsk-etiska principer samt relatera detta till den egna professionella utvecklingen 59. Reflektera över betydelsen av tillit till läkare och hälso- och sjukvården 60. Reflektera över människans olika villkor och värderingar i såväl sjukvård som en komplex omvärld samt i förhållande till detta även den kommande egna läkarrollen 61. Känna igen och tala om egna reaktioner i läkare-patientrelationen, samt förstå, analysera och bearbeta egna reaktioner Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra 62. Kritiskt förhållningssätt i valet av kunskapskällor Nivå C: Hantera situationer avseende Avgränsningar Vitaminers och mineralers effekter i organsystem som inte ingår i kursen ingår inte (t ex vitamin D, kalcium - skelett; vitamin A - ögat; vitamin K - koagulation; järn - hemoglobin). Leverns och pankreas embryologi ingår inte. Endokrina pankreas: Endast gastrins betydelse för saltsyrasekretionen ingår. Effekter av insulin och kortisol ingår i den omfattning det är relevant för reglering av reproduktion och tillväxt. Insulinets funktion i reglering av metabolismen ingår inte. Hormonell reglering av metabolismen ingår inte, varken på cell eller organnivå. När det gäller endokrina system ska ni ha tillägnat er både allmän kunskap om hormonell reglering och specifik kunskap inom hormonella system som har med reproduktion och tillväxt att göra. Binjuren: effekter av adrenalin, noradrenalin och aldosteron på vätskereglering och blodtryckskontroll ingår inte Parathyroideas hormonella effekter på kalkomsättning ingår inte medan anatomi och histologi ingår. Reproduktionssystemets mikroskopiska uppbyggnad ingår inte. Litteraturlista Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor. Länk till litteraturlista

15(16) Schema Länken hänvisar till schema för kursen Time edit Terminstider Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor och innehåller inga lov. Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Nedan länk hänvisar till terminstiderna. https://old.liu.se/medfak/mala2/terminstider?l=sv Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på hemsidan. Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser. Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke. I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling. Urkund Skriftliga obligatoriska uppgifter kan komma att granskas i Urkund. Urkund erbjuder möjlighet att jämföra texter med varandra för att söka efter likheter (plagiat). I korthet

16(16) fungerar det så att studenternas dokument skickas till Urkund. Dokumenten kontrolleras mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna så flaggar systemet för dessa likheter. En analysöversikt genereras och distribueras till berörd lärare. Hur Urkund fungerar kan du läsa om på http://www.urkund.com/en/about-urkund eller i Urkunds plagiathandbok. Om mer än 10% av texten markeras som plagiat kan examinator komma att anmäla ärendet till Disciplinnämnden vid Linköpings universitet. Kursledning Johanna Dahlberg, kursansvarig, examinator Epost: johanna.dahlberg@liu.se Alexandra Morén, kursadministratör Epost: K1LAK@liu.se