Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31oktober 2018) Uppföljningen är gjord av Matilda Ambré och Åke Svensson
Sammanfattning Stödet har högt budgetutnyttjande. Fyra femtedelar av stödet har beviljats hittills. Av detta är endast tre procent slututbetalt. 880 miljoner kronor (oktober 2018) finns tillgängligt i budgeten. I många län har kostnaden för att ansluta sig och gräva för bredband ökat. I nuvarande programperiod är genomsnittskostnaden cirka 170 000 kronor per kilometer. Detta kan jämföras med föregående programperiod då genomsnittskostnaden var cirka 135 000 kronor, det vill säga en ökning med cirka 24 procent. I förhållande till övriga åtgärder inom landsbygdsprogrammet så tar bredbandsprojekten lång tid. I snitt fyra år från ankomstdatum till slututbetalning. Rekommendation En rekommendation är att i fortsättningen ställa frågor för att kunna följa upp antal anslutna företag. I ansökan om stöd får de sökanden svara på hur många antal företag och antal hushåll som finns i anslutningsområdet. De får också svara på antal förväntade anslutningar när det gäller hushåll. Men samma fråga ställs inte om företag. Det betyder att vi inte kan följa upp hur många företag som ansluter sig. Något vi inte frågar om alls är antal fritidshus som ansluter sig. Det hade också varit intressant att få med i statistiken även om stödet främst riktar sig till de som bor på landsbygden. 2
Bredbandsstödets mål och fördelning Bredbandsutveckling är en av de övergripande prioriteringarna för hela EU. Syftet med bredbandsstödet är att öka tillgången till bredbandsnät med hög överföringskapacitet, så kallat accessnät. Accessnätet ska främja social och ekonomisk utveckling på landsbygden. EU vill öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Alla som söker får inte stöd utan vem som beviljas stöd bestäms med hjälp av olika urvalskriterier. Det är samma kriterier som används inom hela landet. Det finns alltså inga regionala prioriteringar inom stödet. Stödet har en av de största budgetarna inom landsbygdsprogrammet, 4,25 miljarder kronor. Målet är att skapa 650 projekt och att 361 000 personer ska få tillgång till bredband. Sveriges övergripande mål är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbit/s senast 2020. Stödet inom landsbygdsprogrammet som är riktat för dem som bor på landsbygden, bidrar till att nå detta mål. Även Tillväxtverket jobbar med bredbandsutveckling. Detta är inom ramen för den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Totalt är cirka 600 miljoner kronor avsatta för att användas för stöd till bredbandsinvesteringar i form av ortsammanbindande nät. Enligt marknadsanalyserna för 2015 och 2016 kunde stöd ges till områden med max 200 invånare i orterna, det vill säga till områden utanför tätort. Enligt marknadsanalyserna för 2017 och 2018 når den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband både tätorter och en stor del av småorterna inom den närmaste treårsperioden. I vissa fall når den även övriga områden på landsbygden. Stöd kan fortsatt beviljas i områden utanför tätort, men innan stöd kan beviljas inom småorter och övriga områden på landsbygden kommer länsstyrelsen aktivt att söka efter och utreda aktuell marknadsinformation. Vi kallar detta för förstärkt samråd. Med marknadsinformation menas affärserbjudanden från aktörer som planerar utbyggnad utan stöd. Den kontroll som infördes redan i samband med 2017 års marknadsanalys ska ytterligare säkerställa att stöd inte beviljas till områden där aktörer kan bygga ut utan stöd. För att fördela budgeten mellan de olika länen så använde man sig av en beräkning uppdelad i två delar. Den ena delen räknar på gleshet och utgör 15 procent av den totala beräkningen och den andra delen avser antal som saknar bredband och omfattar 85 procent av den totala beräkningen. Utifrån detta underlag fördelades budget för respektive län. Det har varit ett högt söktryck för stödet och därför beslutade regeringen att utöka budgeten med 1 miljard kronor från och med våren 2018. Syftet med uppföljningen är att undersöka olika delar av genomförandet av åtgärden för stöd till bredband (7.3). Några saker som tas upp är urvalsprocess, budgetutnyttjande, geografisk fördelning och måluppfyllelse. 3
Urvalskriterier och stödnivåer för stöd till bredband För att länsstyrelserna ska kunna välja ut vilka ärenden som ska få stöd så använder de sig av något som kallas urvalskriterier. Urvalskriterierna för bredbandsinvesteringarna bedömer att den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet projektet har högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet. Tabell 1 Lägsta och högsta urvalskriteriepoäng som har fått bifall per län Län Lägsta poäng per län Högsta poäng per län Stockholms län 500 500 Uppsala län 315 500 Södermanlands län 500 500 Östergötlands län 210 500 Örebro län 240 500 Västmanlands län 200 500 Jönköpings län 500 500 Kronobergs län 420 500 Kalmar län 460 500 Blekinge län 370 500 Skåne län 410 500 Hallands län 200 500 Västra Götalands län 355 500 Värmlands län 195 500 Dalarnas län 200 500 Gävleborgs län 500 500 Västernorrlands län 280 500 Jämtlands län 365 500 Västerbottens län 200 500 Norrbottens län 205 500 Tabell 1 visar att Värmlands län är det län som har lägst poäng på ett ärende som har fått bifall. I fyra län så måste sökanden uppnå den maximala nivån för urvalskriterier, 500 poäng. 4
Olika stödnivåer i länen Länen beslutar själva vilken stödnivå de vill tillämpa. Stödnivån varierar mellan 40 och 70 procent. Länen har rätt att ändra stödnivån varje år. Majoriteten av länen har valt 60 procent som stödnivå men Örebro valde till exempel att börja med en stödnivå på 40 procent och har i dag en stödnivå på 60 procent. Västra Götaland är det enda län som hela tiden har tillämpat 40 procent i stödnivå. Blekinge, Norrbotten och Västerbotten är de län som under hela programperioden har tillämpat 70 procent i stödnivå. Tabell 2 Länens stödnivåer 2015 och 2018 Län Stödnivåer 2018 Stödnivåer 2015 Stockholms län 60% 60% Uppsala län 60% 70% Södermanlands län 40% 60% Östergötlands län 60% 60% Örebro län 40% 40% Västmanlands län 60% 60% Jönköpings län 60% 60% Kronobergs län 60% 60% Kalmar län 40% 60% Gotlands län Inget stöd Inget stöd Blekinge län 70% 70% Skåne län 40% 60% Hallands län 60% 60% Västra Götalands län 40% 40% Värmlands län 50% 50% Dalarnas län 60% 60% Gävleborgs län 60% 60% Västernorrlands län 60% 60% Jämtlands län 50% 50% Västerbottens län 70% 70% Norrbottens län 70% 70% Tabell 2 visar att många län har legat kvar på samma stödnivå sedan 2015. De län som har gjort förändringar har sänkt andelen stöd till en lägre procent. 5
Miljoner kronor Budget Västra Götalands län är det län som har störst budget om 627 miljoner kronor. De har också flest beviljade ärenden, 113 stycken. Blekinge är det län som har minst budget med knappa 100 miljoner kronor. Tillsammans med Kronoberg är Blekinge de enda län som har beviljat hela sin budget så här långt in i programmet. Västerbotten och Södermanland har båda utnyttjat budgeten till mer än 99 procent. De flesta län har tilldelats en budget om cirka 200 miljoner kronor. Gotlands län tilldelades inga stödpengar för denna programperiod. Anledningen är att de gjorde stora framsteg under förra programperioden och behovet för denna period bedömdes som litet. Sametinget tilldelades budget för förra programperioden men har numera ingen budget. Tilldelad budget och beviljat stöd för programperioden 2014-2020 Fördelad budget miljoner kronor Totalt beviljat stöd miljoner kronor 700 600 500 400 300 200 100 - Figur 1 Tilldelad budget och beviljat stöd visat per län i miljoner kronor för programperioden 2014 2021 Figur 1 visar budget och beviljade stöd fördelat per län. Av figuren framgår att graden av beviljade stöd är hög i alla län. Västernorrlands län är det län som har minst andel beviljat stöd. 6
Nästan 1 500 ansökningar om stöd har kommit in Fram till den 1 oktober har det kommit in 1 484 ansökningar om stöd. Av dessa har 497 fått bifall. Handläggning pågår av 241 ärenden och 261 har fått avslag hittills. Avslag blir det oftast om sökandens urvalskriteriepoäng inte når upp till den beslutade minimipoängen. Utöver dem så finns ytterligare avskrivningar, avvisningar och hävningar. Det kan till exempel betyda att en ansökan har skickats in som rör en privatperson och inte ett företag, de har då fått skicka in en ny ansökan. Det kan också vara så att de har skickat in dubbla ansökningar eller att handläggarna begärt kompletterande uppgifter som inte har kommit in i tid. Ett annat exempel är att ett mindre projekt har uppgått i ett större. Tabell 3 visar olika typer av beslut för alla 1 484 ärenden. Län Inkomna ärenden (antal) Bifall (antal) Handläggning pågår (antal) Avslag (antal) Avskrivning, avvisning, hävning (antal) Stockholms län 33 3 12 18 Uppsala län 22 13 4 5 Södermanlands län 48 13 2 17 16 Östergötlands län 99 20 16 16 47 Örebro län 34 10 11 4 9 Västmanlands län 35 12 3 11 9 Jönköpings län 41 8 15 11 7 Kronobergs län 89 16 27 46 Kalmar län 52 14 23 3 12 Blekinge län 39 11 18 10 Skåne län 162 14 28 72 48 Hallands län 65 23 1 8 33 Västra Götalands län 227 113 30 59 25 Värmlands län 94 24 22 2 46 Dalarnas län 142 52 32 58 Gävleborgs län 54 23 11 20 Västernorrlands län 87 16 24 12 35 Jämtlands län 56 31 6 19 Västerbottens län 78 59 1 18 Norrbottens län 27 22 1 4 Summa 1484 497 241 261 485 Tabell 3 Fördelning av ärenden per län Av tabell 3 framgår att ärendena som har fått avslag, blivit avskrivna, avvisade eller hävda är fler än de ärenden som har fått bifall. Andelen som inte har fått bifall är relativt hög. Orsaken till detta bör utredas närmare men ingår inte i denna uppföljning. Av 497 bifall är det 206 projekt som har ansökt om ändring av beslut för att skjuta fram slutdatum. Alltså är 41 procent av projekten inte klara i utsatt tid. Det projekt som har skjutit fram sitt slutdatum längst har gjort det med nästan fyra år. Genomsnittet för ett uppskjutet projekt är 218 dagar, knappt sex månader. 7
Eftersom att stödet öppnade upp två år tidigare än handläggningen kunde påbörjas så låg många ärenden på hög. Därför har vi gjort två olika beräkningar för projekttiden. I figur 2 så visar den vänstra stapeln alla ärenden som kommit in sedan 2014. I den högra stapeln så har vi justerat ankomstdatum för de ärenden som kom in under 2014 och 2015. De har fått 1 januari 2016 som startdatum. Vi ser dock att det är många som ansöker om att skjuta fram slutdatum. Projekttiden kan därför öka ytterligare. Handläggningstiden är i genomsnitt cirka ett år (se figur 2). Projekttider för investering i bredband Ankomstdatum - första beslutsdatum (handläggningstid) Första beslutsdatum - förväntat slutdatum 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Alla ärenden från 2014-2018 Alla ärenden men med start 2016 Figur 2 Totala projekttider fördelat på handläggningstid och genomförandetid Figur 2 visar att genomförandetiden är cirka tre år oavsett handläggningstiden. Det betyder att de projekt som i dag är under handläggning, 241 stycken, med stor sannolikhet inte kommer att vara klara förrän 2022. Det är möjligt att nå målet för antal beviljade projekt Tre år in i programmet blev det tydligt att vi inte skulle nå målet för hur många personer och hur många projekt som ska få ta del av bredbandsstödet. Hittills är drygt 3,3 miljarder kronor beviljade. Det är totalt 497 olika projekt som det har beviljats stöd till. Vi bedömer att det är möjligt att nå det nya målet på 650 projekt och 361 000 personer. Till en början var målet 520 000 personer, fördelat på 980 olika projekt. Medianvärdet på beviljade stöd är 4,7 miljoner och vi har en återstående budget på cirka 880 miljoner kronor. Detta innebär att pengarna bör räcka till drygt 680 projekt. Utgår vi istället från att ett genomsnittligt projekt får cirka 6,8 miljoner kronor i stöd räcker pengarna till 630 projekt. Siffrorna är dock osäkra då storleken på stöd till projekten varierar och är allt från 140 000 till 82 miljoner kronor i stöd. Det är en väldigt stor skillnad så därför är det svårt att räkna på ett genomsnittligt stöd som känns rättvist. Figur 3 visar budget och budgetutnyttjande för investeringar i bredband. 8
Budget och budgetutnyttjande i kronor Utbetalt till slutförda projekt; 128 254 586 Utbetalt till pågående projekt; 491 947 180 Tillgängligt för nya projekt; 880 751 751 Beviljat till pågående projekt; 2 749 046 483 Figur 3 Budget och budgetutnyttjande för investering i bredband programperioden 2014 2020 I figur 3 blir det tydligt att en väldigt liten del av den stora budgeten är slututbetald. Det beror på långa projekttider som dessutom ofta skjuts upp. Endast tre procent har betalats ut till slutförda projekt (46 projekt) och 77 procent av budgeten är beviljad men endast en liten del har betalats ut i form av förskott och delutbetalningar. Vi har några år kvar av programperioden och 21 procent av budgeten är tillgänglig för nya projekt. Bedömningen är att budgeten kommer utnyttjas fullt ut. Flest bredbandsprojekt i täta blandade kommuner På kartan visas att projekten inom bredband har en stor geografisk spridning. Enligt intentionerna med stödet. Sverige vill också att stödet ska nå ut till glesbygd och landsbygd. Figur 4 visar var i landet bredbandsprojekten finns. Landsbygdsdefinitionen baseras på en kommunindelning i sex kategorier. Det finns ytterligare definitioner där de sex kategorierna summeras till fyra och ytterligare ett steg där de enbart delas in i två kategorier, land och stad. I denna rapport använder vi oss av indelningen i sex kategorier. 9
Projekten är fördelande på olika kategorier av kommuner enligt nedan: täta blandade kommuner (174 projekt) tätortsnära landsbygdskommuner (138 projekt) glesa landsbygdskommuner (86 projekt) glesa blandade kommuner (67 projekt) mycket glesa landsbygdskommuner (30 projekt) storstadskommuner (2 projekt) Figur 4 Karta med geografisk spridning av bredbandsprojekt per kommun 10
Västra Götaland har flest beviljade projekt, det syns i figur 4. Det är ett stort län och de tilldelades en stor budget. En anledning till att man har många beviljade projekt kan vara att man har en stödnivå på 40 procent, vilket ger utrymme för att bevilja stöd till fler projekt. En annan faktor kan vara att de flesta av kommunerna är klassade som täta blandade kommuner och tätortsnära landsbygdskommuner med bra förutsättningar för utbyggnad av bredband. De största projekten finns i södra Sverige Storleken på stöden varierar kraftigt. Det projekt som har fått minst i stöd har fått 142 000 kronor och det projekt som har fått mest i stöd har fått 82 miljoner kronor. I figur 5 ser vi att Västra Götaland domineras av många projekt som har fått ett stödbelopp på upp till 10 miljoner kronor. Det är några enstaka projekt som har fått mer. De största projekten är i södra Sverige. Det finns också några stora projekt i närheten av Stockholm. I norra delen av Sverige är det förhållandevis många projekt som är under 5 miljoner kronor. Figur 5 Klassning av storlek på projekten som avser totalt beviljat stöd. 11
Varje projekt leder till flera anslutningar Merparten av projekten leder till 300 anslutningar eller färre, per projekt. Det är endast ett fåtal projekt som leder till 1 000 anslutningar eller fler. Flest förväntade anslutningar har ett av projekten i Skåne, där förväntar man sig hela 2 490 anslutningar. Figur 6 visar hur många anslutningar varje projekt resulterar i. Figur 6 Karta som visar hur många antal anslutningar varje bredbandsprojekt leder till 12
Figur 7 Karta med klassning av storleken på den del som ges i stöd. Figur 7 visar storleken på stödet per anslutet hushåll eller företag. Kartan visar att Västra Götalands län har generellt sett en låg stödnivå per projekt och anslutning. Även Gävleborgs län har relativt låga nivåer på stöd. 13
Hur mycket kostar en bredbandsanslutning i Sverige? I ansökan om stöd så får sökanden ange hur många företag och hur många hushåll som finns i bredbandsområdet. De får också ange hur många hushåll som förväntas ansluta sig. Däremot ställs inte frågan om ett förväntat resultat på antal anslutna företag i ansökan om stöd, därför går det inte att bedöma hur många företag som drar nytta av investeringarna. En rekommendation är att vara konsekvent i ansökan om stöd och också fråga efter förväntat antal anslutna företag. Figur 8 baseras därför enbart på förväntat antal anslutna hushåll även om vi vet att det finns anslutna företag i dessa områden som drar nytta av investeringarna. Diagrammet visar dels den totala kostnaden per anslutet hushåll och den del som lämnas i stöd. Av figuren framgår att kostnaden är högst i Stockholms län. Genomsnittet för investering i bredband i Sverige är drygt 62 000 kronor per anslutet hushåll, varav stödet motsvarar drygt 34 000 kronor. Den egna delen uppgår till cirka 28 000 kronor. Kostnad och stöd per anslutet hushåll Stöd per hushåll Egen finansiering 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Figur 8 Total kostnad per hushåll indelat på stöd och egen finansiering 14
Om vi istället räknar med företagen och att de har samma anslutningsgrad som hushållen så blir kostnaden per anslutning lägre. Genomsnittet för Sverige landar då på ganska exakt 50 000 kronor per anslutning istället för 62 000 per anslutning. Stödet per anslutning är lägst i Västra Götalands och Gävleborgs län (se figur 9). Kostnad och stöd per anslutet hushåll + företag Stöd per hushåll+företag Egen finansiering 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 - Figur 9 Total kostnad per hushåll + företag indelat på stöd och egen finansiering 15
Figur 10 visar kostnad per anslutet hushåll/företag. Kostnaden för Västra Götalands län är till stor del under 30 000 kronor per anslutning. I Stockholms län och Västerbottens län finns de projekt med högst kostnad. Figur 10 Karta med Kostnad per anslutet hushåll eller företag (stöd + egen finansiering) Västra Götaland ligger högst med dryga 730 000 timmar i förväntat resultat av ideellt arbete för de ärenden som fått bifall. Örebro har endast ett förväntat resultat på 370 timmar. Ideellt arbete i timmar - förväntat resultat Genomsnitt Sverige Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län - 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 Figur 11 Förväntat resultat av ideellt arbete visat i antal timmar indelat per län 16
Stockholms län toppar bredbandskostnaden Vi har också analyserat skillnader mellan nuvarande och föregående programperiod. Diagrammet visar kostnaden per kilometer bredband indelat per län. När vi har räknat ut kilometerkostnaden har vi tagit antalet förväntande kilometer bredband genom de totala beslutade utgifterna i ansökan om stöd. Vi har alltså inte enbart använt stödsumman som referens utan även lagt på den del som den sökande står för själv. Det ger en mer rättvis bild om vad det faktiskt kostar även om en eventuell vinst för de företag som gräver finns inräknad i den totala kostnaden. Hur stora vinsterna är för företagen som tar sig an projektet, är svårt att säga. Vi behöver ta hänsyn till att det kostar olika mycket beroende på hur lättillgängligt bredbandsområdet är. Ju längre bort och ju svårare terräng desto dyrare projekt. Figur 12 visar kostnader per kilometer bredband från föregående programperiod i jämförelse med denna. 450 000 Kostnad per kilometer bredband indelat i stöd och egen finansiering 2007-2013 Kronor i stöd per km 2007-2013 Kronor i egen finansiering per km 2014-2020 Kronor i stöd per km 2014-2020 Kronor i egen finansiering per km 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Figur 12 Kostnad per kilometer bredband visat per län Enligt figur 12 så toppar Stockholms län kostnaden per kilometer bredband i nuvarande programperiod. Anledningen till att Stockholm ligger så högt, trots enbart tre bifall, är att utbyggnad har gjorts i skärgården där det är mycket dyrare att anlägga bredband. I 14 av 21 län har kostnaderna ökat jämfört med föregående programperiod. Mest har det ökat i Stockholm, Jönköping, Blekinge och Halland. Den genomsnittliga kostnaden har dock inte ändrats mycket, den är cirka 169 000 per kilometer bredband. 17
De största projekten finns i södra Sverige Figur 13 visar en klassning av projekt i storlek. De största projekten är i södra Sverige. Det finns också några stora projekt nära Stockholm. I västra Sverige finns många projekt som har fått stöd på 5 till 20 miljoner kronor. I norra delen av Sverige är det förhållandevis många projekt som är under 5 miljoner kronor. Figur 13 Klassning av projektens storlek. 18