DOMSTOLENS DOM av den 22 september 1988*

Relevanta dokument
DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 4 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 10 mars 1993 *

DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 3 december 2001 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 2004 * angående talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, väckt den 20 mars 2003,

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM av den 24 november 1982*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *

DOM AV DEN MÅL 139/85 DOMSTOLENS DOM av den 3 juni 1986* I mål 139/85 har Raad van State i Haag till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM av den 22 juni 1993 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 2 juni 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 8 november 2002,

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 juli 1991 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 oktober 1987 *

och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna (industri och

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 17 december 1998 *

DOMSTOLENS DOM av den 17 september 1980*

DOMSTOLENS DOM av den 25 april 1985*

DIATTA MOT LAND BERLIN DOMSTOLENS DOM av den 13 februari 1985* I mål 267/83 har Bundesverwaltungsgericht (den högsta förvaltningsdomstolen i

DOMSTOLENS DOM av den 28 november 1989*

DOMSTOLENS DOM av den 26 januari 1993 *

DOMSTOLENS DOM av den 19 maj 1993*

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 november 2007 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 1 december 2003,

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 8 december 1987*

av den 4 april 1974* Sohier, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos kommissionens

DOMSTOLENS DOM av den 21 september 1989*

DOMSTOLENS DOM av den 21 november 1991 *

DOMSTOLENS DOM av den 3 februari 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 22 juni 1989*

BRT MOT SABAM OCH FONIOR DOMSTOLENS DOM. av den 21 mars 1974* har Tribunal de première instance i Bryssel till domstolen gett in en begäran om

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 10 februari 1988*

DOMSTOLENS DOM av den 23 mars 1982*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 14 september 2004 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 februari 2000 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 18 november 1999 *

DOMSTOLENS DOM av den 18 maj 1982*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 9 mars 2000 *

DOMSTOLENS DOM av den 6 oktober 1982*

DOMSTOLENS DOM av den 4 oktober 1991*

DOMSTOLENS DOM av den 20 september 1990*

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 10 november 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 30 april 2004,

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 22 oktober 1998*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 20 juni 1991 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 6 oktober 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 14 maj 2003,

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 september 1999 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) av den 25 november 1986*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 23 maj 1996 *

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

DOMSTOLENS DOM av den 7 juli 1992*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) av den 5 februari 1981*

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 18 december 2007 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 19 december 2003,

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM av den 15 oktober 1987*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 13 januari 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 26 februari 2003,

DOMSTOLENS DOM av den 10 april 1984'

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 16 september 1997

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

DOMSTOLENS BESLUT (andra avdelningen) den 16 oktober 2003 *

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 10 april 2003 *

DOMSTOLENS DOM av den 12 juli 1983*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 3 mars 2005*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 3 maj 2001 *

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Generalsekretariatet ber er att vidarebefordra den bifogade skrivelsen till utrikesministern.

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 februari 2004 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM av den 13 maj 1986*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 27 januari 2000 *

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

DOMSTOLENS DOM av den 22 oktober 1987*

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 29 oktober 1998 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 21 juli 2005 *

DOMSTOLENS DOM av den 19 juni 1990*

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 16 februari 1995 *

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 10 november 2005 * angående en talan om fördragsbrott enligt artikel 226 EG, som väckts den 28 januari 2004,

DOMSTOLENS DOM av den 12 juli 1990*

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 16 september 1997

1 EGT nr C 24, , s EGT nr C 240, , s EGT nr C 159, , s. 32.

DOMSTOLENS DOM av den 17 oktober 1989*

DOMSTOLENS DOM den 11 mars 1997 *

1 kap. 9, 15 kap. 13 a lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 8 juli 1999 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 5 juni 1997 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) 17 december 1987'


DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) av den 11 juli 1991 *


Märken i offentlig upphandling

DOMSTOLENS DOM den 4 oktober 2001 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 2 oktober 2003 *

Samråd med de upphandlande myndigheterna före översyn av direktiven rörande prövning på området för offentlig upphandling

DOMSTOLENS DOM den 2 maj 1996 *

Ansökan om upphandlingsskadeavgift. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Konkurrensverket, Stockholm

DOMSTOLENS DOM den 20 september 2001 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 november 1998

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

DOMSTOLENS DOM den 29 juni 1999 *

Transkript:

DOMSTOLENS DOM av den 22 september 1988* Mål 45/87 Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av Eric L. White, rättstjänsten, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos Georgios Kremlis, bâtiment Jean Monnet, Kirchberg, med stöd av sökande, Spanien, företrätt av Jaime Folguera Crespo, vice generaldirektör för avdelningen för samordning av gemenskapsfrågor med ansvar för rättsliga frågor, och Rafael Garcia-Valdecasas Fernandez, chef för rättstjänsten med ansvar för förbindelserna med Europeiska gemenskapernas domstol, båda i egenskap av ombud, mot Irland, företrätt av Louis J. Dockery, Chief State Solicitor, i egenskap av ombud, biträdd av E. Fitzsimmons, SC, med delgivningsadress i Luxemburg hos Irlands ambassad, 28 route d'arlon, svarande. Talan avser fastställelse av att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 30 i EEG-fördraget och artikel 10 i rådets direktiv 71/305/EEG genom att i villkoren för anbud på "Dundalk Water Supply Augmentation Scheme - Contract No 4" tillåta införandet av klausul 4.29, som föreskriver att tryckrör av asbestcement skall vara certifierade enligt irländsk standard nr 188:1975, i överensstämmelse med Irish Standard Mark Licensing Scheme som utarbetats av Institute for Industrial Resemeli and Standards, med den påföljden att anbud som innebär användning av tryckrör av asbestcement framställda enligt andra krav som ger likvärdiga garantier avseende säkerhet, prestanda och funktionsduglighet (t.ex. ISO 160) vägras prövning (eller förkastas utan tillfredsställande motivering). *Rättegångssprák: engelska. 633

DOM AV DEN 22.9.1988 - MÂL 45/87 DOMSTOLEN sammansatt av ordföranden Mackenzie Stuart, avdelningsordförandena O. Due, J. C. Moitinho de Almeida och G.C. Rodríguez Iglesias samt domarna T. Koopmans, U. Everling, Y. Galmot, C.N. Kakouris och T.F. O'Higgins, generaladvokat: M. Darmon, justitiesekreterare: J.-G. Giraud, som beaktat förhandlingsrapporten och vad som förekommit vid den muntliga förhandlingen den 27 april 1988, och som hört generaladvokatens förslag till avgörande, framlagt vid sammanträde den 21 juni 1988, meddelar följande dom i Genom ansökan som inkom till domstolens kansli den 13 februari 1987 har Europeiska gemenskapernas kommission i enlighet med artikel 169 i EEGfördraget väckt talan för att få fastställt att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 30 i EEG-fördraget och artikel 10 i rådets direktiv 71/305/EEG av den 26 juli 1971 för samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten (EGT nr L 185, s. 5, fransk version; svensk version, se EES-avtalets bilagor med rättsakter, band 4, s. 181), genom att i villkoren för anbud på kontrakt nr 4 avseende utbyggnad av vattenförsörjningssystemet i distriktet Dundalk tillåta införandet av en klausul som föreskriver att tryckrör av asbestcement skall vara certifierade enligt irländsk standard nr 188:1975, i överensstämmelse med Irish Standard Mark Licensing Scheme som utarbetats av Institute for Industrial Reserach and Standards (nedan URS), med den påföljden att anbud som innebär användning av tryckrör av asbestcement framställda enligt andra krav som ger likvärdiga garantier avseende säkerhet, prestanda och funktionsduglighet vägras prövning (eller förkastas utan tillfredsställande motivering). 2 Dundalk Urban District Council är byggherre för ett projekt för utbyggnad av dricksvattenförsörjningen i Dundalk. Kontrakt nr 4 som ingår i projektet rör anläggningen av en huvudledning som skall leda vatten från floden Fanes källa till en reningsanläggning i Cavan Hill och därifrån vidare genom det 634

befintliga vattenledningsnätet i staden. Meddelandet om denna upphandling, vars kontrakt skulle tilldelas genom en öppen anbudsinfordran, offentliggjordes i supplementet till Europeiska gemenskapernas officiella tidning av den 13 mars 1986 (EGT nr S 50, s. 13). 3 Klausul 4.29 i kravspecifikationen för kontrakt nr 4 vilken ingick i förfrågningsunderlaget innehöll följande stycke: "Tryckrören av asbestcement skall vara certifierade enligt irländsk standard nr 188:1975, i överensstämmelse med Irish Standard Mark Licensing Scheme som utarbetats av Institute for Industrial Research and Standards. Alia vattenledningar av asbestcement skall både invändigt och utvändigt ha en bituminös beläggning. Beläggningen skall påföras på fabriken genom neddoppning. " 4 Tvisten har sitt ursprung i de klagomål som ett irländskt och ett spanskt företag har framfört till kommissionen. Det irländska företaget hade lämnat tre anbud avseende kontrakt nr 4, varav ett innebar användning av rör tillverkade av det spanska företaget. Det irländska företaget ansåg att detta anbud, som var det lägsta av de anbud man lämnade, gav företaget störst chans att få kontraktet. I brev till företaget skrev projektets ingenjörskonsulter, som var rådgivare åt Dundalks myndigheter, att det inte var någon idé att ha ett sammanträffande före tilldelningen, såvida det inte kunde bevisas att det företag som skulle leverera rören var godkänt av URS som leverantör av produkter vilka överensstämmer med irländsk standard nr 188:1975. Det är ostridigt att det berörda spanska företaget inte var godkänt av URS, men att dess rör överensstämde med internationella krav, särskilt Internationella standardiseringskommissionens ISO 160:1980. 5 För en utförligare redogörelse för den rättsliga ramen och bakgrunden till tvisten samt parternas och intervenientens invändningar och argument hänvisas till förhandlingsrapporten. Handlingarna i målet i dessa delar återges i det följande endast i den mån domstolens argumentation kräver det. 6 Enligt kommissionen ger förevarande talan bl.a. upphov till frågan om det är förenligt med gemenskapsrätten, särskilt artikel 30 i EEG-fördraget och artikel 10 i direktiv 71/305, att i kravspecifikationen införa sådana klausuler som den aktuella klausul 4.29. Även det förhållandet att de irländska myndigheterna utan prövning förkastat ett anbud innebärande användning av spansktillverkade ledningar som inte överensstämmer med irländsk standard, strider enligt kommissionens uppfattning mot dessa bestämmelser i gemen- 635

DOM AV DEN 22.9.1988 - MÂL 45/87 skapsrätten. Här skall först de frågeställningar behandlas som klausul 4.29 ger upphov till. Direktiv 71/305 7 Enligt artikel 10 i direktiv 71/305, som kommissionen har åberopat, skall medlemsstaterna förbjuda inskrivning av sådana tekniska specifikationer i kontrakten, som anger produkter av särskilt märke, ursprung eller framställning, och därmed gynnar eller utesluter vissa företag. I synnerhet förbjuds angivandet av varumärken, patent, typbeteckningar, specifika ursprung eller framställningar. Emellertid får en sådan specifikation förekomma om den följs av "eller likvärdig" och de upphandlade myndigheterna inte på annat sätt kan beskriva kontraktsföremålet med tillräcklig precision och begriplighet för alla berörda. Orden "eller likvärdig" förekommer inte i klausul 4.29 i det omtvistade meddelandet. s Den irländska regeringen har gjort gällande att bestämmelserna i direktivet inte är tillämpliga på det berörda upphandlingskontraktet. Den har påpekat att enligt direktivets artikel 3.5 så gäller inte bestämmelserna i direktivet "offentliga kontrakt på bygg- och anläggningsarbeten som tilldelats av organ inom produktion, distribution, överföring eller transport av vatten och energi". Det råder enligt regeringen ingen tvekan om att det i föreliggande fall är fråga om ett offentligt upphandlingskontrakt på bygg- och anläggningsarbeten som tilldelas av ett offentligt organ för distribution av vatten. 9 Utan att bestrida denna slutsats har kommissionen betonat att Irland begärde att ett meddelande om den omtvistade upphandlingen skulle offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, med hänvisning till att detta är obligatoriskt enligt direktivet. Kommissionen anser, liksom den spanska regeringen som har intervenerat till stöd för kommissionens yrkanden, att Irland var skyldigt att följa direktivets bestämmelser efter att frivilligt ha underkastat sig dessa. io Vad gäller denna fråga så måste den irländska regeringens argument godtas. I artikel 3.5 sägs entydigt att sådan offentlig upphandling som den i förevarande fall ligger utanför direktivets tillämpningsområde. Enligt övervägandena i direktivets ingress har detta undantag från direktivets allmänna tillämpning fastställts för att undvika att organ som distribuerar vatten, vid en upphandling av bygg- och anläggningsarbeten omfattas av olika system beroende 636

på om de utgörs av statliga myndigheter eller andra juridiska personer under offentlig rätt, eller av skilda juridiska personer. Det finns ingen anledning att anta att det berörda undantaget inte längre skulle tillämpas, och de hänsyn som det grundas på inte längre vara giltiga därför art en medlemsstat har låtit offentliggöra ett meddelande om upphandlingen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, antingen av misstag eller för att staten ursprungligen hade för avsikt att ansöka om finansieringsbidrag från gemenskapen. u Talan skall således ogillas i den del den grundas på överträdelsen av direktiv 71/305. Artikel 30 i fördraget 12 Inledningsvis skall noteras att kommissionen har erinrat om att Dundalk Urban District Council är en offentlig myndighet för vars agerande den irländska regeringen är ansvarig. Innan den tilldelar ett upphandlingskontrakt är denna myndighet för övrigt skyldig att inhämta tillstånd från det irländska miljöministeriet. Dessa faktiska omständigheter har inte bestritts av den irländska regeringen. n Vidare märks att kravet på överensstämmelse med irländsk standard enligt den irländska regeringen är en allmänt tillämpad praxis vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten i Irland. 1 4 Den irländska regeringen har gjort gällande att det omtvistade kontraktet inte avser försäljning av varor utan utförande av arbeten, och att klausulerna om det material som skall användas är av underordnad betydelse i sammanhanget. Kontrakt som rör utförandet av arbeten omfattas av fördragets bestämmelser om friheten att tillhandahålla tjänster, utan att det påverkar harmoniseringsåtgärder som kan ha vidtagits enligt artikel 100. Artikel 30 kan följaktligen inte vara tillämplig vid upphandling av bygg- och anläggningsarbeten. is Den irländska regeringen har i detta hänseende erinrat om domstolens rättspraxis, särskilt dom av den 22 mars 1977 i målet 74/76 Iannelli & Volpi (Rec. 1977, s. 557), enligt vilken tillämpningsområdet för artikel 30 inte omfattar handelshinder som avses i andra särskilda bestämmelser i fördraget. 637

DOM AV DEN 22.9.1988 - MÂL 45/87 ie Detta argument kan inte godtas. Syftet med artikel 30 i fördraget är att undanröja alla åtgärder från medlemsstaternas sida som utgör importhinder i gemenskapshandeln, oavsett om dessa åtgärder direkt påverkar rörligheten för importerade varor eller indirekt hindrar saluföringen av produkter från andra medlemsstater. Det faktum att vissa av dessa hinder skall bedömas mot bakgrund av särskilda bestämmelser i fördraget, t. ex. artikel 95 som rör diskriminering i samband med uttag av skatter och avgifter, ändrar inte den generella karaktären hos förbuden i artikel 30. 1 7 Bestämmelserna om friheten att tillhandahålla tjänster, som den irländska regeringen har åberopat, handlar däremot inte om rörligheten för varor utan om friheten att utöva verksamhet och dra fördel av denna. De innehåller ingen särbestämmelse om vissa hinder för den fria rörligheten för varor. Det förhållandet att en offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten avser tjänsteprestationer kan därför inte leda till att en i anbudsinfordran angiven begränsning av det material som får användas inte omfattas av förbuden i artikel 30. is i9 Det skall därför prövas om införandet av klausul 4.29 i anbudsinfordran och kravspecifikationen kan hindra importen av rör till Irland. Här skall först påpekas att införandet av en klausul som den förevarande i anbudsinfordran kan leda till att näringsidkare som tillverkar eller använder rör som är likvärdiga med de rör som certifierais enligt irländsk standard avstår från att lämna anbud. 20 Det framgår dessutom av handlingarna i målet att endast ett företag har godkänts av URS enligt standarden 188:1975 och får anbringa Irish Standard Mark (det irländska typgodkännandemärket) på rör av den typ som krävdes i den aktuella upphandlingen. Företaget i fråga är etablerat i Irland. Införandet av klausul 4.29 har alltså haft som verkan att bara irländska tillverkare får leverera de rörledningar som behövs för arbetena i Dundalk. 2i Den irländska regeringen har hävdat att det är nödvändigt att specificera de standarder enligt vilka materialet skall tillverkas, särskilt i ett fall som det föreliggande där rörledningarna skall anpassas till det befintliga ledningsnätet. Det faktum att rörledningarna överensstämmer med en annan standard, t.o.m. en internationell standard som ISO 160-1980, skulle enligt den irländska regeringen inte räcka för att avhjälpa vissa tekniska svårigheter. 638

22 Detta tekniska argument kan inte godtas. Kommissionens klagomål handlar inte om uppfyllandet av tekniska krav utan om de irländska myndigheternas vägran att kontrollera om dessa krav är uppfyllda, när tillverkarna av materialet inte är godkända av URS enligt den irländska standarden 188-1975. Genom att i det omtvistade meddelandet införa orden "eller likvärdig" efter hänvisningen till den irländska standarden, så som föreskrivs i direktiv 71/305 i fall där direktivet är tillämpligt, skulle de irländska myndigheterna ha kunnat kontrollera uppfyllandet av de tekniska kraven utan att redan från början begränsa upphandlingen till anbudsgivare som avsåg att använda irländskt material. 23 Den irländska regeringen har vidare invänt att det spanska företagets rör som ingick i det avvisade anbudet under alla omständigheter var bristfälliga ur teknisk synpunkt, men inte heller detta argument är relevant vid prövningen av om införandet av en klausul som klausul 4.29 i en anbudsinfordran är förenligt med fördraget. 24 Den irländska regeringen har också hävdat att kravet på överensstämmelse med den irländska standarden är berättigat med hänsyn till skyddet av folkhälsan, eftersom standarden garanterar att vattnet inte kommer i kontakt med asbestfibrer i betongrören och att dricksvattnets kvalitet därför skyddas från försämring. 25 Detta argument måste tillbakavisas. Som kommissionen med rätta har påpekat var rörledningarnas beläggning, invändigt såväl som utvändigt, föremål för ett särskilt krav i anbudsinfordran. Den irländska regeringen har inte visat varför uppfyllandet av detta krav inte skulle räcka för att säkerställa att vattnet inte kommer i kontakt med asbestfibrerna, vilket den bedömer vara nödvändigt med hänsyn till folkhälsan. 26 Eftersom den irländska regeringen inte har lagt fram något annat argument som kan vederlägga kommissionens och den spanska regeringens slutsatser måste dessa tas i beaktande. 27 Det måste därför slås fast att Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 30 i EEG-fördraget genom att i villkoren för anbud på ett offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten tillåta införandet av en klausul, enligt vilken tryckrör av asbestcement måste vara certifierade enligt irländsk standard nr 188:1975, i överensstämmelse med Irish Standard Mark Licensing Scheme som utarbetats av Institute for Industrial Reserach and Standard. 639

DOM AV DEN 22.9.1988 - MAL 45/87 Förkastandet av det anbud som innebar användning av spansktillverkade rörledningar 28 Den andra punkten i kommissionens ansökan handlar om de irländska myndigheternas hållning gentemot ett bestämt företag vid anbudsförfarandet under den omtvistade upphandlingen. 29 Det har under den muntliga förhandlingen framkommit att denna andra punkt i ansökan i själva verket endast avser tillämpningen av den åtgärd som är föremål för den första punkten i ansökan. Det måste därför anses att det inte är fråga om ett särskilt klagomål och att det inte är nödvändigt att behandla denna punkt för sig. Rättegångskostnader 30 I enlighet med artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Enligt punkt 3 första stycket i samma artikel kan domstolen emellertid besluta att vardera parten helt eller delvis skall bära sin kostnad om parterna ömsom tappar målet på en eller flera punkter Eftersom sökanden har tappat målet på en punkt skall vardera parten bära sin rättegångskostnad. På dessa grunder beslutar följande dom: DOMSTOLEN 1) Irland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 30 i EEG-fördraget genom att i villkoren för anbud på ett offentligt upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten tillåta införandet av en klausul som föreskriver att tryckrör av asbestcement skall vara certifierade enligt irländsk standard nr 188:1975, i överensstämmelse med Irish Standard Mark Licensing Scheme som utarbetats av Institute for Industrial Reserach and Standard. 640

2) Sökandens talan i övrigt ogillas. 3) Parterna och intervenienten skall bära sina rättegångskostnader. Mackenzie Stuart Due Moitinho de Almeida Rodríguez Iglesias Koopmans Everling Galmot Kakouris O'Higgins Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 22 september 1988. J.-G. Giraud Justitiesekreterare A. J. Mackenzie Stuart Ordförande 641