Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Östergötlands län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Östergötlands län

Text Annelie Almérus, utredare i Östergötlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...3 Sammanfattning...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...5 Näringsgrenar och yrken...9 Utbudet av arbetskraft...15 Öppet arbetslösa och sökande i program...17 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...19 Yrkesbarometer...25 Om prognosen...25 Källor...26 Diagrambilaga...27

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Östergötlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 4 Sammanfattning Vinterhalvåret 2011-2012 har varit riktigt tufft för många arbetsgivare i länet. Under vårmånaderna 2012 har optimismen ökat och utsikterna för resterande delen av 2012 är förhållandevis goda för att förstärkas ytterligare under 2013. Antalet sysselsatta ökar Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta i länet ökar med 400 personer under 2012 och med 1 300 personer under 2013. Inom de privata näringarna förväntas samtliga branscher kvarstå på oförändrad sysselsättning eller öka svagt medan de offentliga tjänsterna förväntas minska något under 2012. Under 2013 är det främst privata tjänstesektorn som förväntas öka men även delar av industrin. Östergötland ett av sju län som bedömer en ökad sysselsättning under 2012, medan andra län bedöms minska sysselsättningen. I bedömningen för 2013 bedöms samtliga län öka sin sysselsättning och Östergötland är det län som bedömer sjätte högsta sysselsättningsökningen. Arbetskraften ökar Befolkningen i länet utvecklas i takt med riket och det är framförallt de stora städerna som växer medan de mindre städerna har en minskande befolkning. Det medför ett problem då pensionsavgångarna förväntas överstiga antalet tillträdande ungdomar i arbetskraften i de mindre kommunerna och bristen på kompetens blir mer påtaglig än i de större städerna där utbudet av arbetskraft istället växer. Totalt för länet förväntas arbetskraftsutbudet öka svagt under både 2012 och 2013. Arbetslösheten ökar under 2012 men minskar under 2013 Antalet arbetslösa personer i länet under kvartal fyra 2011 var 20 200. Fram till kvartal fyra 2012 förväntas arbetslösheten öka med 900 personer till 21 100 för att sedan minska med 200 personer fram till fjärde kvartalet 2013. Att arbetslösheten ökar under 2012 trots svagt ökad sysselsättning beror på att arbetekraften växer snabbare än sysselsättningen. Utmaningar på länets arbetsmarknad Konkurrensen på arbetsmarknaden förväntas vara fortsatt hård. Det medför allt högre krav på de arbetssökande. Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med de grupper som står längst från arbetsmarknaden men det krävs insatser från hela samhället för att det ska kunna bli en varaktigt gynnsam utveckling med högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. Det krävs förändrade attityder i synen på kompetens, förbättrat regionalt samarbete vad gäller utbildningar och ökad kunskap om arbetsmarknadens behov.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Efter en vinter med svag efterfrågan på varor och tjänster bedömer företagen att efterfrågan återigen kommer att öka under det kommande året. Optimismen är dock inte särskilt stark och den globala oron påverkar fortfarande företagens bedömningar om framtiden negativt. I tabellen nedan visas företagens bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster. Inom jord- och skogsbruk är ovissheten stor beroende på världsmarknadspriserna på spannmål och de förändrade EU-stöden. Jord- och skogsbruken är den bransch som är mest pessimistisk om framtiden, men skogsnäringen är något mer positiv än jordbruksnäringen. Byggbranschen är en mycket konjunkturkänslig bransch. Flera stora infrastrukturprojekt är redan igång i länet och det håller en del av produktionen igång en tid framöver. Många byggföretag är pessimistiska inför vintersäsongen och försiktigt optimistiska inför sommarsäsongen, och under den gångna vintern har byggbranschen gått på tomgång. Optimismen inför sommarsäsongen är svagt positiv. Industrin var den bransch som drabbades värst under krisen 2009 och den har på många håll i länet återhämtat sig väl. Orderingången mattades dock rejält under förra hösten och vintern och flera industriföretag var i höstas mycket oroliga för framtiden, vilket speglas i de låga nettotalen för den gångna vintern. Den tillfälliga svackan under den gånga vintern avtog snabbt och konjunkturen vänder återigen uppåt för industrin vilket speglas i mer positiva nettotal. Privata tjänster är normalt den bransch som är mest optimistiska om framtiden. Branschen som helhet stod sig väl under krisen 2009 tack vare hushållens höga disponibla inkomster. Flera delar går fortfarande bra medan andra delar har det tuffare. Branschen har goda förhoppningar om framtiden, om än mindre optimistiska än förra våren. Totalt bedömer de privata företagen i Östergötland en mörkare framtid nu än de gjorde våren 2011, men de är mer positiva än de var hösten 2011. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår 2011 2011 2012 2011 2011 2012 2011 2011 2012 Jord- och skogsbruk 0 6 17 27-16 25-18 16 25 Byggnadsverksamhet 27 18-23 58-16 25 47 20 3 Industri 45 27 2 50 2 32 41 21 44 Privata tjänster 33 25 14 58 26 35 54 40 40 Totalt 33 22 7 50 13 33 45 28 37 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 6 Lediga platser Antalet lediga platser ger en indikation på hur antalet sysselsatta utvecklar sig. I Östergötland var antalet nyanmälda lediga platser fortsatt på en hög nivå under det gångna vinterhalvåret och in på våren 2012. En andledning till att antalet nyanmälda lediga platser var så högt under vinterna är att många semestervikariat utlystes tidigare än vanligt. Det är vanskligt att dra slutsatser direkt från denna statistik eftersom den ibland består av dubletter eller att en arbetsgivare annonserar ut fler jobb än vad som senare verkligen tillsätts. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensad serie Kapacitetsutnyttjande Andelen företag som har angivit att de inte kan klara en utökning av verksamheten utan att utöka personalstyrkan har minskat något sedan den förra undersökningen i höstas och undersökningen för ett år sedan. Eftersom efterfrågan på varor och tjänster har varit svagt under det senaste halvåret tyder de sjunkande talen för kapacietetsutnyttjandet på att företagen har anpassat personalstyrkorna efter den sjunkande efterfrågan på varor och tjänster. Om efterfrågan nu stiger igen behöver företagen återanpassa sina personalstyrkor. När personalstyrkorna ska anpassas så här snabbt är det den rörliga personalen som berörs, dvs visstidsanställningar och inhyrd personal. Det höga kapacitetsutnyttjandet tyder på en ökad nyrekrytering framgent, men i kombination med bedömningen av svag efterfrågan på varor och tjänster i de flesta branscher framöver bör sysselättningsutvecklingen bli blygsam.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 7 Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 36 % 46 % 18 % 0 % Byggnadsverksamhet 12 % 62 % 26 % 0 % Industri 17 % 51 % 27 % 5 % Privata tjänster 14 % 42 % 31 % 13 % Totalt 15 % 47 % 29 % 9 % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Arbetsgivarnas upplevda brist på arbetskraft kvarstår på en förhållandevis hög nivå trots minskad efterfrågan på arbetskraft det senaste halvåret. Under högkonjunkturen 2007 upplevde så mycket som var tredje arbetsgivare att det var svårt att hitta kompetent personal och den nivån är inte uppnådd än, men då var ju också arbetslösheten betydligt lägre. Att den upplevda bristen på arbetskraft kvarstår på en hög nivå tyder på att det finns efterfrågan på vissa kompetenser även när den totala efterfrågan på arbetskraft är förhållandevis svag. Det är viktigt att utbildningsanordnare tar till sig av de signaler om brist på kompetens som arbetsgivarna sänder. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Riksgenomsnitt Våren 2012 Jord- och skogsbruk 36 % 11 % 25 % 20 % Byggnadsverksamhet 25 % 32 % 31 % 25 % Industri 26 % 32 % 27 % 24 % Privata tjänster 21 % 21 % 21 % 22 % Offentliga tjänster 31 % 31 % 48 % 36 % Totalt 24 % 25 % 25 % 24 % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 8 Varsel Antalet personer som har varslats om uppsägning i Östergötland har under den senaste tiden varit lågt. Trots oroligheterna under vinterhalvåret är antalet varsel under 2011 och under de fyra första månaderna 2012 lågt. Arbetsgivarna har istället balanserat sin personalstyrka med naturliga avgångar, inhyrd personal och visstidsanställningar. Till och med april månad har 506 personer varslats om uppsägning i länet, vilket kan jämföras med 384 under samma tidsperiod 2011, 733 år 2010 och 3 020 år 2009. Tabell 4: Antal varslade personer per år i Östergötlands län. År Antal varslade 2002 3351 2003 4799 2004 2926 2005 2753 2006 1890 2007 1575 2008 3675 2009 5332 2010 2067 2011 1712 2012 (t.o.m. april) 506 Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 9 Näringsgrenar och yrken Antalet sysselsatta i länet minskade med 5 800 personer mellan 2008 och 2009. Under 2010 steg sysselsättningen igen med 4 000 personer. Inledningen av 2011 var också stark men i slutet av året minskade sysselsättningen snabbt. Under vinterhalvåret 2011-12 signalerade flera branscher att de gick på tomgång. Under våren 2012 har läget förbättrats och sysselsättningen bedöms öka svagt fram till slutet av 2012. Bedömningen för hela riket är på samma nivå. Utvecklingen bedöms fortskrida under 2013 med en svag sysselsättningsökning, om än starkare än under 2012. Utvecklingen i riket som helhet bedöms vara på samma nivå som i Östergötland och det är främst Stockholmsregionen och Göteborgssregionen som har stark sysselsättningsutveckling. Östergötland är det län som bedöms få den sjätte starkaste utvecklingen under 2013. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 0,2 % 0,7 % Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket i Östergötland sysselsätter 2,6 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta inom branschen har varit minskande i årtionden för att de senaste tio åren varit i stort sett konstant. Det är en mansdominerad bransch men andelen kvinnor har ökat de senaste åren. Den teknisk-mekaniska utvecklingen inom branschen har varit påtaglig under lång tid och med det följer krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av de som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för att undvika fasta kostnader som egen personal medför hyrs ofta arbetskraft med F-skattsedel in. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare och skogsmaskinförare. Ur ett globalt perspektiv har jord- och skogsbruken mycket god potential för god utveckling på lång sikt. Särskilt med tanke på energiproduktionen som idag fortfarande är mycket liten. För Sverige och Östergötlandsläns del innebär det faktum att olika länder har olika regelverk för produktionen att konkurrensen från ipmorterade varor är mycket svår att bemöta. Sverige har bla flera exempel på hårdare regler vad gäller djurskydd och miljö, vilket fördyrar produktionen. Oron i världsekonomin har gjort människor mer prismedvetna och efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, har minskat till förmån för lågprisprodukter. Om hushållen fortsätter att vara försiktiga kan

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 10 det bli svårt för mindre varumärken, små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara lönsamheten. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom jord- och skogsbruken och med ständig priskonkurrens från utlandet och små marginaler. Även det har betydelse för kompeteskraven inom näringarna. Djurskötare, maskinförare och skogsmaskinförare upplevs som bristyrken. Industri Industrin i länet är av tradition en dominerande del av arbetsmarknaden. Under de senaste åren har branschen minskat sin andel av sysselsättningen både i länet och i riket. År 1990 var andelen sysselsatta inom industrin 25 procent i Östergötland och 21 procent i riket. År 2010 hade denna andel sjunkit till 17 procent i Östergötland och 14 procent i riket. Län som Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Södermanland har högre andel sysselsatta inom industrin än vad Östergötland har. De kommuner med störst andel sysselsatta inom industrin i länet är Finspång och Boxholm. De kommuner med lägst andel sysselsatta inom industrin är Norrköping och Linköping. (Scb, Rams 2010). Höstens undersökning visade att industriföretagen i länet var djupt oroade för framtiden. I diagram 2 nedan ses mycket låga nettotal för bedömningen av efterfrågan på varor och tjänster för de kommande 6 och 6-12 månaderna. Vårens undersökning visar att läget har stabiliserats och att framtidstron är betydligt större än i höstas. De är dock inte lika positiva som vid undersökningarna under 2010 och våren 2011. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 11 Industriföretagen i länet har på flera håll goda samarbeten med utbildningsväsendet, där elever ges chansen att få inblick i hur det är att arbeta inom industrin. Den typen av verksamhet skulle behöva utvecklas ytterligare och spridas inom länet. Det tycks som att många fortfarande har förlegade uppfattningar om hur det är att jobba inom industrin och vilka typer av arbetsuppgifter man kan få. Detta medför att det på en del håll inom länet är svårt att attrahera ungdomar till utbildningar som leder till arbeten inom industri, vilket i sin tur leder till att det råder kompetensbrist inom branschen. En annan orsak till kompetensbristen är den upptrappning av kompetenskraven som generellt sker inom samtliga branscher. Det signaleras exempelvis att det är svårt att få tag på CNC-operatörer och en anledning till det är att kraven på att kunna programmera har ökat. Andra upplevda kompetensbrister råder inom olika inriktningar av civilingenjörer. Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamheten i länet sysselsätter 6,8 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Det är samma andel som riket. Andelen sysselsatta i branschen har legat på samma nivå i länet de senaste tjugo åren. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 60 40 20 0-20 -40-60 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggbranschen är en mycket konjunkturkänslig bransch och det blir tydligt i diagrammet ovan där det visar på mycket kraftigt negativa nettotal hösten 2008 när den finansiella krisen slog till för att sedan visa mycket positiva nettotal under 2010 och våren 2011. Byggbranschen var den bransch som visade på mest negativa nettotal hösten 2011 när konjunkturen började vika nedåt. Att byggbranschen nu visar på mer positiva förhoppningar om framtiden igen ger en god indikator för att konjunkturen har stabiliserats. Utsikterna för vinterhalvåret är dock väldigt försiktiga om än positiva.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 12 Arbetsgivare inom byggbranschen har länge signalerat att det är svårt att få tag i vissa kompetenser. Vid högkonjunktur är givetvis den upplevda bristen högre, men även vid sämre konjunkturläge är det många som upplever brist på kompetens. Även vid denna undersökning är den upplevda bristen på kompetens hög. Var tredje arbetsgivare uppger att de har haft svårt att hitta den kompetens de söker. Angivna bristyrken är byggnadstekniker, byggnadsingenjörer, byggnadsplåtslagare, och anläggningsmaskinförare. De som är snickare, grovarbetare inom bygg, lärling inom el eller trä möter en tuffare arbetsmarknad. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn omfattar flera olika branscher, såsom handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Den privata tjänstesektorn är samlat den bransch som vanligtvis visar på mest positiva nettotal. I diagram 4 nedan redovisas företagens förväntningar om framtiden. Hösten 2008 hade företagen inom privata tjänster en dystrare syn på framtiden än vad de hade i undersökningen hösten 2011 och nu våren 2012 är nettotaln mer positiva än i höstas. Ofta brukar nettotalen vara högre för sommarhalvåret än för vinterhalvåret men i den här mätningen är det tvärtom. Det tyder på att företagen fortfarande är försiktigt positiva men tror att det kommer att bli bättre på längre sikt. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom finansiell verksamhet och företagstjänster ryms de företag som säljer någon form av tjänster till andra företag. De är beroende av utvecklingen inom andra branscher, främst industrin, som använder inhyrd personal för att parera snabba

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 13 konjunktursvängningar. Att använda sig av inhyrd personal var vanligt under uppgången efter lågkonjunkturen 2009, men allteftersom konjunkturen stabiliserades avstannade utvecklingen och företagen valde i allt högre grad under 2010 och 2011 att själva anställa den personal de tidigare hyrde in. Sysselsättningsutvecklingen inom bemanningsbranschen reagerar snabbare i konjunktursvängningar än i andra branscher. Under vintern har den inhyrda personalen minskat och under våren och sommaren bedöms den öka igen. Handel Handel är beroende av hushållens köpkraft. Under finansiella krisen gick det bra för handeln tack vare att hushållens disponibla inkomster fortsatte att öka, trots den finansiella oron. Under det senaste vinterhalvåret har hushållen blivit mer försiktiga i sin konsumtion men bedöms nu återigen att öka när konjunkturen stabiliseras. Handeln är viktig för ungdomar som ofta finner sitt första jobb inom handeln. Information och kommunikation Information och kommunikation är en stor bransch i Östergötland. Det är en bransch som växte även under lågkonjunkturen 2008-2009. Branschen fortsätter att växa. Bristen på systemerare och programmerare är ständigt återkommande i det tekniktäta Östergötland och jobbchanserna är goda för systemförvaltare, mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter och testledare både i konsultföretag inom I-verksamhet och i företag inom andra branscher. Transport Transportsektorn med avseende på godstransporter är helt beroende av andra branscher, främst handel, industri och byggbranschen. När efterfrågan ökar i de branscherna ökar efterfrågan inom transportsektorn. Även persontransporterna är konjunkturkänsliga, men för att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att arbetspendling underlättas vilket talar för ett fortsatt stort behov av persontransporter under prognosperioden. Företagen inom transportsektorn är försiktigt positiva inför framtiden och sysselsättningen inom branschen bedöms vara oförändrad under 2012 och 2013. Personliga och kulturella tjänster Hotell, restaurang och personliga och kulturella tjänster är branscher där kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis lågt. Det betyder att även om efterfrågan på deras tjänster skulle öka framöver kan den mötas med befintliga personalresurser, vilket begränsar rekryteringsbehoven. Utbudet av tjänster påverkas också av olika trender i samhället. Det gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinna. Det kan exempelvis gälla restauranger, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangsnäringen. Även om utvecklingen spås vara fortsatt positiv inom dessa områden växer utbudet av tjänster snabbare än efterfrågan. Därmed kommer kapacitetsutnyttjandet att förbli fortsatt lågt vilket har betydelse för lönsamhet och rekryteringsbehov. De kompetenser som företagen tycker att det är svårt att rekrytera är främst duktiga kockar.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 14 Offentliga tjänster Den offentliga sektorn sysselsätter drygt en tredjedel av samtliga sysselsatta i länet. Verksamheter inom skola, barnomsorg och äldreomsorg är starkt kvinnodominerade vilket gör att politiska beslut får direkt inverkan på stora delar av kvinnornas arbetsmarknad. De allra flesta verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Politikerna försöker i möjligaste mån sätta upp ekonomiska ramar som motsvarar behoven, utifrån vad som är möjligt i den totala budgeten. Vi har ett par goda år bakom oss där positiva skatteprognoser gav verksamheterna mer pengar att röra sig med. När nu konjunkturen gick ned under 2011 påverkar det skatteprognoserna för 2012. Snaran om redan hårt ansatta verksamheter dras då åt. Besparingar måste göras på flera håll i länet, inte minst inom gymnasieskolan där de sjunkande elevantalen generar minskande ramar för den verksamheten. I Östergötland finns många statliga verksamheter, t.ex. Linköpings Universitet, SMHI och Statens väg- och transportforskningsinstitut. De statliga verksamheterna är generellt stabila och många efterfrågar mycket högutbildad arbetskraft som ofta rekryteras direkt från universiteten. Bristyrken som nämns är forskare, geotekniker, civilingenjörer och högskolelärare. Lantmäterienheterna runt om i länet, både statliga och kommunala, har svårt att rekrytera lantmätare. Inom kommunernas socialtjänst är det problem att hitta socialsekreterare med särskild kompetens inom barn med särskilda behov. Kommunerna är den absolut största arbetsgivaren inom barnomsorg. Verksamheten utökas på flera håll och bristen på förskollärare är mycket stor. I vissa fall förs grundskollärare över till förskolan för att täcka upp för bristen på förskollärare. Barnskötare anställs i regel inte inom den kommunala barnsomsorgen. Trots det erbjuder kommunerna utbildningar till barnskötare på gymnasieskolorna runt om i länet. Barnskötare är en av de enskilt största grupper inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Med den nya gymnasiereformen och kommunernas höga krav på utbildning inom barnomsorgen är risken mycket stor att den här gruppen växer ytterligare. Landstinget är den enskilt största arbetsgivaren i länet. Delar av verksamheten är upphandlad med externa utförare och antalet inköpta tjänster, både hos Landstinget och hos de externa utförarna har en tendens att öka. Pensionsavgångarna är stora inom landstinget de närmaste åren och bristen på specialistläkare och specialistsjuksköterskor är påtaglig. Det ska inte glömmas bort att Landstinget även sysselsätter stora grupper inom andra områden än just sjukvård, exempelvis ekonomer. Den totala förändringen av antalet sysselsatta inom landstinget bedöms kvarstå på samma nivå under 2012 och 2013. Arbetsförmedlingen bedömning är att det totala antalet sysselsatt inom offentliga tjänster kommer att förbli oförändrad eller svagt minskande fram till slutet av 2013.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 15 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften i länet består av de människor som står till arbetsmarknadens förfogande. De kan arbeta eller vara arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas främst av befolkningsutvecklingen. Andra faktorer som påverkar arbetskraftsutvecklingen är hur många som väljer att studera, sjuktal, ohälsotal, och hur många som av andra orsaker inte tillhör arbetskraften, tex föräldralediga. Befolkningsutvecklingen är föhållandevis god i Östergötland och följer nära rikets utveckling. Det är framförallt Linköping som ökar, följt av Norrköping, medan de flesta småkommunerna har minskande eller oförändrad befolkning. Bedömningen är att utvecklingen fortsätter likvärdigt under 2012 och 2013. Den nordvästra länsdelen kan komma att påverkas mer positivt efter 2013 när de stora infrastrukturprojekten beräknas stå färdiga. I Östergötland är nettopendlingen negativ. Det betyder att Östergötland i högre grad förser andra län med arbetskraft än vad andra län förser Östergötland med arbetskraft. Om arbetsgivarna i Östergötland kan höja sin attraktionskraft som goda arbestgivare kan utbudet av arbetskraft öka i länet. Sjuk- och ohälsotalen har sjunkit i hela landet de senaste åren. Det medför ett ökat arbetskraftsutbud. I Östergötland har antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat med 1 500 personer från april 2011 till april 2012. Ohälsotalet 1 har minskat från 31,8 i mars 2011 till 27,7 i mars 2012. Både ohälsotalen och sjuktalen har stagnerat den senaste tiden och den totala mängden pågående sjukfall per månad har ökat sedan börjat av 2010. Bedömningen är att tillförseln till arbetskraften från sjukförsäkringen kommer att vara marginell under 2012 och 2013. Antalet personer som väljer att studera följer delvis konjunkturen. Vid en lågkonjunktur är det ofta fler som väljer att studera längre medan det i en högkonjunktur ofta är fler som väljer att arbeta. I delar av länet har studiemotivationen av tradition varit mycket låg. Det har under en längre tid arbetats för att höja studiemotivationen i de här områdena och motivationen till högre studier har tenderat till att höjas något. Det är ett mycket viktigt arbete eftersom fler och fler jobb kräver någon form av eftergymnasial utbildning. Det faktum att fler personer i länet närmar sig pensionsåldern än vad det går ut ungdomar från gymnasiet kommer att medföra en minskande arbetskraft i länet om inte inflyttning sker. Samtliga kommuner i länet förutom Linköping och delvis Norrköping har ett negativt gap mellan tillträdande ungdomar och avgående pensionärer de närmaste åren. Problemen är störst i de mindre kommunerna som har äldre befolkning. Antalet personer i arbetskraften i Östergötland beräknas öka både under 2012 och 2013, men främst centrerat till de båda större städerna. 1 Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heldagar. TVÅ dagar med halv ersättning blir därför EN dag.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 16 Stor grupp utanför arbetskraften De personer som befinner sig utanför arbetskraften kan till exempel vara studerande eller sjuka. I Östergötland utgör dessa 25 procent av befolkningen. Motsvarande värde för riket är 24 prcent. En förklaring till den något högre andelen utanför arbetskraften i Östergötland jämfört med riket är de höga ohälsotalen i Östergötland. Ohälsotalen har sjunkit i hela landet de senaste åren och så även i Östergötland. Männen i Östergötland har lägre ohälsa än riksgenomsnittet, medan det bland kvinnor är högre ohälsa i Östergötland än i riket. Bland ungdomar är det 51 procent som står utanför arbetskraften. De många studenterna i Linköping drar ner arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar i länet. Med Linköping borträknat har ungdomarna i Östergötland ett arbetskraftsdeltagande på 58 procent, vilket är 3 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Den stora potentialen att hämta fler till arbetskraften finns bland de utrikesfödda, där 44 procent av befolkningen befinner sig utanför arbetskraften. Det handlar om ett förbättrat integrationsarbete för att locka fler ur denna grupp in i arbetskraften.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 17 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Arbetslösheten steg kraftigt i hela landet under lågkonjunkturen 2008-2009. I februari 2010 noteras den högsta nivån i Östergötland på nästan 22 200 personer inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten har därefter kontinuerligt sjunkit med undantag för naturliga säsongseffekter med stigande arbetslöshet under sommarmånaderna. Minskningen under vårmånaderna var kraftfullare under 2011 än under 2010 men utvecklingen avstannade under sensommaren och hösten 2011. I slutet av april 2011 var 20 320 personer inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i länet. Under de två första månaderna 2012 fortsatte arbetslösheten att öka för att sedan minska under mars och april. Minskningen under mars och april var dock kraftfullare båder under 2010 och 2011. Eftersom den svaga prognostiserade sysselsättningsökningen tas ut av ökad arbetskraft fortsätter arbetslösheten att öka svagt under 2012 för att vara 900 fler under kvartal fyra 2012 än under kvartal fyra 2011. Under 2013 är sysselsättningsutvecklingen starkare och arbetslösheten bedöms minska med 200 personer till slutet av 2013. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal 4 20 200-4,2 % 2012 kvartal 4 21 100 + 4,4 % 2013 kvartal 4 20 900-0,9 % Källa: Arbetsförmedlingen In- och utflöde ur arbetslösheten Inflödet av nya inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i länet har hittills under 2012 varit 1 250 personer per månad. Det är något högre än under de fyra första månaderna 2011 men samma nivå som under 2010. Inflödet (nyinskrivna arbetslösa) och utflödet (arbetslösa som har gått till jobb eller studier) varierar mellan olika grupper. Av den totala arbetslösheten i länet var omsättningen under 2011 i snitt sju procent varje månad. I gruppen 18-24 år är omsättningen högre med tio procent varje månad medan det i andra, mer utsatta grupper, är lägre omsättning av arbetslösa. I gruppen med endast förgymnasial utbildning är omsättningen fem procent varje månad i gruppen 55 år och äldre är omsättningen tre procent. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd De arbetsmarkandspolitiska programmen syftar till att motverka långa tider i arbetslöshet. Jobb- och utvecklingsgarantin, som volymmässigt är det största programmet, omfattade i genomsnitt 6 470 personer under kvartal 1 2012. På ett år har antalet deltagare i programmet ökat med 8,5 procent. Det är fler män än kvin-

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 18 nor i Jobb- och utvecklingsgarantin, 3 400 mot 3 060 personer. Antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin har ökat kontinuerligt med undantag för naturliga säsongsvariationer sedan början av 2008. Det näst största programmet volymmässigt är Jobbgarantin för unga. Programmet introducerades i december 2007 och omfattade i genomsnitt under kvartal 1 2012 2 570 personer. Av dessa var 1 200 kvinnor och 1 370 män. Antalet personer i Jobbgarantin för unga har sjunkit sedan slutet av 2010. Volymerna inom programmen bedöms kvarstå på en hög nivå under både 2012 och 2013 medan insatser som lönebidrag bedöms öka under både 2012 och 2013. Arbetslöshetens struktur I tabell 7 nedan återfinns den totala arbetslösheten för länets kommuner som ett genomsnitt för första kvartalet 2012. Av tabellen framgår att andelen arbetslösa av arbetskraften har minskat sedan ett år tillbaka för samtliga grupper med undantag för män, utrikesfödda och personer med högst grundskoleutbildning. Lägst arbetslöshet har Ydre. Norrköping och Motala är de kommuner som har högst arbetslöshet i Östergötland. Oroande för de här båda kommunerna är att de även har föhållandevis hög arbetslöshet bland personer med eftergymnasial utbildning. Tabell 7 ger en tydlig bild av vilka grupper som har det svårt på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland unga, utrikesfödda och personer med högst grundskola är markant högre än för andra grupper. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 1 2012 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt 16-64 år Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Utbildning Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Ödeshög 8,7% 9,7% 7,8% 19,9% 7,4% 7,5% 26,4% 16,0% 7,7% 5,1% Ydre 4,6% 4,7% 4,6% 11,2% 3,4% 3,9% 17,6% 6,0% 3,9% 5,4% Kinda 7,0% 6,2% 7,7% 20,9% 4,5% 5,5% 34,6% 13,8% 6,3% 4,2% Boxholm 7,1% 6,6% 7,5% 19,2% 4,3% 6,3% 23,5% 10,8% 6,9% 4,3% Åtvidaberg 8,6% 8,4% 8,8% 22,5% 7,2% 7,6% 31,5% 14,2% 8,3% 5,5% Finspång 8,8% 9,5% 8,2% 24,8% 6,0% 7,8% 18,1% 18,5% 8,0% 5,2% Valdemarsvik 9,6% 9,8% 9,4% 21,5% 8,3% 7,9% 38,3% 17,4% 8,1% 5,9% Linköping 8,7% 8,1% 9,3% 19,6% 7,0% 6,4% 24,7% 24,4% 10,3% 4,1% Norrköping 12,5% 12,1% 12,9% 24,4% 10,4% 9,5% 29,1% 26,4% 12,2% 6,8% Söderköping 6,4% 6,6% 6,3% 19,5% 5,3% 6,3% 9,4% 13,2% 6,3% 3,4% Motala 12,4% 11,9% 12,9% 27,2% 9,4% 10,4% 30,1% 24,4% 12,1% 6,1% Vadstena 7,3% 7,4% 7,1% 21,0% 4,8% 6,3% 21,3% 11,5% 7,6% 4,8% Mjölby 9,7% 10,1% 9,4% 25,6% 7,6% 8,8% 22,6% 18,4% 9,5% 5,5% Länet 10,1% 9,8% 10,4% 22,5% 8,0% 7,9% 26,6% 22,4% 10,4% 5,2% Länet ifjol 10,2% 10,0% 10,3% 23,7% 8,2% 8,2% 26,0% 21,8% 10,3% 5,6% Riket 8,6% 8,2% 8,9% 17,6% 6,7% 6,5% 20,2% 18,3% 8,5% 5,1% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 19 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbete är en central del av människors liv. För många är stora delar av den egna identiteten förknippat med vilket arbete man har. Det är därför bekymmersamt för människor att av olika anledningar stå utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken har en viktig roll att fylla för att öka människor chanser till ett meningsfyllt arbete. I Östergötland är både arbetslösheten och ohälsan högre än i riket som helhet. Det betyder att det är en större andel människor i Östergötland som står utanför arbetsmarknaden än i riket som helhet och att det därför krävs kraftfullare arbetsmarknadspolitiska insatser här i Östergötland. Här ges förslag både på långsiktiga insatser och på mer kortsiktiga, direktverkande insatser. Var tredje utan arbete i mer än tre år Sedan hösten 2009 har antalet personer med korta tider i arbetslöshet minskat, vilket är en direkt konsekvent av ett minskat inflöde av nya arbetslösa. Antalet personer som har varit arbetslösa i sammanlagt mer än 3 år under de senaste 10 åren har däremot ökat. Det höjer strukturarbetslösheten och riskerar att även höja ohälsan i länet. Det krävs insatser för att hjälpa dessa människor närmre arbetsmarknaden. För att kunna veta vilka insatser som skulle kunna ge effekt måste det först klargöras vilka grupper det här problemet gäller, d.v.s. vilka grupper som kan ses som extra utsatta. I kommande kapitel kartläggs det vilka grupper av arbetslösa som har svårast att finna ett varaktigt arbete. Diagram 5: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. <12 månader 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 20 Antalet personer i utsatta grupper ökar De grupper som Arbetsförmedlingen identifierat som extra utsatta är utomeuropeiskt födda personer, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, personer med högst förgymnasial utbildning och personer äldre än 55 år. I diagram 7 nedan blir det tydligt att arbetslösheten har minskat i de mindre utsatta grupperna medan den har ökat bland de mer utsatta grupperna. Diagram 6: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Östergötlands län januari 2004 april 2012. (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta Ej utsatta 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, ungdomar med kort utbildning, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 21 Arbetslösa med förgymnasial utbildning För personer med högst förgymnasial utbildning är chanserna att hitta ett arbete små. Totalt utgör gruppen 6 100 personer av de inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i Östergötland. Av dessa har 2 100 personer varit arbetslösa i mer än 3 år under den senaste tioårsperioden. Diagram 7: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, förgymnasialt utbildade 2500 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 2000 1500 1000 500 0 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen Chanserna att få jobb när gymnasieutbildning saknas är väldigt liten. En del kommer förstås ut i arbete men alltför ofta blir anställningen kortvarig. Arbetsförmedlingen arbetar med att höja kompetensen hos den här gruppen, men inflödet av nya arbetslösa med korta utbildningar måste minska. För att komma till rätta med problemet krävs det långsiktiga insatser, där samverkan mellan olika parter är viktiga. Framförallt ungdomar behöver informeras om vad som krävs på arbetsmarknaden. Det behöver klargöras även för grundskoleelever att det innebär stora svårigheter att få ett arbete om man inte har slutfört en gymnasieutbildning. Skolorna behöver också bli bättre på att tidigare möta elever som har problem i skolan. Kommunerna kan också göra insatser genom att kartlägga de socioekonomiska förutsättningarna i olika delar av kommunerna och arbeta för att förbättra folkhälsan, eftersom dessa faktorer har ett samband med hur bra eleverna klarar sin skolgång. De verktyg Arbetsförmedlingen använder sig av för att höja kompetensen hos den här gruppen är t.ex. en studiemotiverande insats kallad folkhögskolesatsningen, allmän förberedande utbildning och förhöjt studiebidrag. Folkhögskolesatsningen innebär att ungdomar kan läsa 3 månader på folkhögskola och samtidigt uppbära aktivitetsstöd. Syftet är att motivera till fortsatta studier. Allmänförberedande utbildning innebär att den som är arbetslös erbjuds att läsa de gymnasieämnen som saknas inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet för att sedan inom den reguljära skolan tenta av ämnena. Förhöjt studiebidrag innebär att arbetslösa ungdomar erbjuds ett extra studiebidrag under tiden de läser in gymnasiekompetens.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 22 Arbetslösa med funktionsnedsättning Antalet arbetslösa inskrivna vid länets Arbetsförmedlingar med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat och uppgår nu till 4 200 personer. Arbetslösheten i den här gruppen ökar även när andra, mindre utsatta grupper, minskar. Ökningen beror delvis på förändringarna i sjukförsäkringssystemet, men också på att den här gruppen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Antalet nyinskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kvarstår på samma nivå som under 2010 och 2011. Mer än hälften av de arbetslösa i den här gruppen har varit arbetslösa i mer än 3 år under den senaste tio-årsperioden. Nästan nio av tio har varit arbetslösa i mer än ett år under den senaste tioårsperioden. Diagram 8: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, funktionsnedsatta 2500 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 2000 1500 1000 500 0 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har flera verktyg att använda sig av för att hjälpa den här gruppen. Några av de vanligaste insatserna är skyddad anställning, stöd för att anpassa arbetsplatsen och lönebidragsanställning. För att förbättra chanserna till ett arbete för den här gruppen krävs informationsinsatser. Under hösten 2011 genomförde Arbetsförmedlingen informationskampanjen Se Kraften! för att uppmärksamma arbetsgivare på den här gruppens kompetenser. Kampanjen har fallit väl ut men det tar längre tid än så att förändra attityder i samhället så arbetet fortgår. Kampanjen följs nu upp av Se kraften och kompetensen-konferenser på olika håll i landet, dock inte i Östergötland. Det är önskvärt att de offentliga arbetsgivarna blir bättre på att rekrytera och behålla personer med funktionsnedsättning. Ett sätt är att skapa trainee-program riktat till den här målgruppen.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 23 Arbetslösa äldre 55-64 år Antalet arbetslösa personer i åldern 55-64 år har legat på samma nivå sedan våren 2010. Antalet personer som har varit arbetslösa i mer än tre år under den senaste tioårsperioden har däremot ökat kontinuerligt sedan våren 2010. Det tyder på att personer i åldern 55-64 år har fått det svårare att återetablera sig på arbetsmarknaden vilket höjer strukturarbetslösheten. Antalet personer i den här gruppen med endast förgymnasial utbildning har minskat, men inte bland dem som har varit arbetslösa i mer än 3 år under den senaste tioårsperioden. Relevanta insatser för arbetslösa personer i åldern 55-64 år är validering och insatser för att ställa om mellan yrken. Flera av de arbetslösa den här gruppen går snabbt ut i arbete igen. Svårigheterna att hitta ett arbete ökar desto längre tid i arbetslöshet personen får och det beror ofta på inställningen hos arbetsgivare. Diagram 9: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre 55-64 år 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 0 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen Utomeuropeiskt födda Personer som inte är födda i Sverige har en tuffare situation på arbetsmarknaden är svenskfödda. Detta gäller särskilt utomeuropeiskt födda personer. De senaste åren har antalet arbetslösa utomeuropeiskt födda personer ökat. Våren 2012 är det 4 330 arbetslösa i den här gruppen vilket kan jämföras med 3 760 våren 2011 och 3 220 våren 2010. Att utomeuropeiskt födda har en tuff situation på arbetsmarknaden syns tydligt i diagrammet nedan där det framgår att de med långa tider i arbetslöshet har ökat markant de senaste åren. Detta måste givetvis ställas i relation till att den här gruppen ökar i befolkningen som helhet och så även i arbetskraften. Trots detta är det ett stort bekymmer att så många i den här gruppen befinner sig utanför arbetskraften, särskilt kvinnor. Det innebär ett stort arbete med förbättrad integration och förändrade attityder i samhället på lokal, regional och nationell nivå.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 24 Diagram 10: Sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda 1400 12-24 månader 24-36 månader >36 månader 1200 1000 800 600 400 200 0 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingen De lokala politikerna kan påverka utvecklingen De lokala politikerna kan påverka utvecklingen av den lokala arbetsmarknaden. De regionala och lokala politikerna behöver bli bättre på att samordna insatserna mellan kommunerna och tänka mer långsiktigt i sitt agerande. För stora yrkesgrupper inom vård och omsorg är de offentliga arbetsgivarna mycket dominanta. Det är då strategiskt viktigt att beslut om förändringar i krav på den egna arbetskraften föregås av beslut om förändringar i utbildningar till yrket. Det är viktigt med ett arbetsmarknadsperspektiv i alla utbildningsreformer, och vad gäller yrken där de offentliga arbetsgivarna är dominanta har de lokala besluten mer direkt påverkan. Ett exempel är att besluten om att höja kompetensen hos personalen inom förskolan rimligen borde ha föregåtts av ett beslut om att förändra utbildningen till det yrke som fasas ut. Kommunerna kan bidra till att öka medvetandet hos ungdomar om hur arbetsmarknaden fungerar. Det skulle underlätta för ungdomar att välja utbildning och yrkesinriktning som leder till godare jobbchanser.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 25 Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken. Bristyrken FÖRSKOLLÄRARE LÄKARE TANDLÄKARE SYSTEMFÖRVALTARE/SYSTEMADMINISTRATÖRER TESTARE OCH TESTLEDARE MJUKVARU- OCH SYSTEMUTVECKLARE IT-ARKITEKTER PSYKOLOGER BARNMORSKOR LANTMÄTARE VVS-INGENJÖRER LASTBILSMEKANIKER SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR, GERIATRIK, BARN, AKUTSJUKVÅRD, PSYKIATRISK VÅRD, RÖNTGEN Överskottsyrken TRÄDGÅRDSARBETARE ELEVASSISTENTER PERSONLIGA ASSISTENTER LAGERARBETARE MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING STÄDARE FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN BARNSKÖTARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR VÅRDBITRÄDEN FASTIGHETSSKÖTARE BREVBÄRARE Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Östergötlands län ingick 697 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 68 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet är undersökningen heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 78 procent i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på www.arbetsformedlingen.se/prognoser.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Östergötlands län 26 Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer Konjunkturinstitutet Riksbanken Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS. Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.