Organdonation. Berörda enheter



Relevanta dokument
Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Manual till Donationsutredning

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation

Möjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Avlidna på IVA - Mätetal

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

Organdonation PU workshop T7 VT18

Möjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

Organdonatorer i Sverige 2014

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Total hjärninfarkt och organdonation - riktlinjer för handläggning

SOSFS 2005:10 (M) Kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsens författningssamling

Version ut på remiss. Kvalitetsindikatorer organdonation - avlidna

2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död.

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Donationsspecialiserad sjuksköterska

Koordinering. IVA - Donation Koordinering Transplantation

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015

ORGAN- OCH VÄVNADSDONATION FRÅN AVLIDNA- RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING I NORRA REGIONEN

DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd. Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera

Missiv externremiss. Härmed inbjuds ni att lämna synpunkter på

Mätetal för vävnadsdonation avlidna

DONATION av organ & vävnad

Att donera en njure. En första information

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Mätvärden donationsverksamhet

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2018

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Riktlinjer för njurtransplantation

Kvalitetsindikatorer ny riktlinje. Christina Agvald-Öhman Pär Lindgren

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017

Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemsjukvård.

Donationsrådet en nationell motor för fler organ- och vävnadsdonationer

Omhändertagande vid dödsfall

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler

Att vårda organdonatorer Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Verksamhetsplan och verksamhetsrapport för donation

Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar. där SKL är delfinansiär.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Omvårdnad vid livets slutskede

Sjukhusläkares syn på organdonation

Omhändertagande vid livets slut och av avlidna

Info till Dig som anhörig

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Jag vill komma till nytta för läkarvetenskapen

Närståendes erfarenheter av stöd i samband med organdonation. arbete II, OM 1650 HT 2009

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Agneta Holmström. Nationellt Donationscentrum

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016

Riktlinje vid dödsfall i kommunal hemvård.

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på

Dagordning 4 mars kl. 10:00 14: Mötet öppnas. 2. Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

Omvårdnad vid livets slutskede

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket

Dödsfall utanför sjukhusinrättning Uppsala län

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast:

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

Önskemål Inför livets slut

Instruktion gällande omhändertagande av avliden samt transport till bårhus

Transkript:

Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller direkta kriterier ( SOSFS 2005:10) görs fastställande av total hjärtinfarkt och död. Om man misstänker att en patient som vårdas i respirator på intensivvårdavdelningen har utvecklat en total hjärninfarkt bör detta snarast bekräftas. Detta görs genom två kliniska neurologiska undersökningar med minst två timmars mellanrum där man följer ett särskilt protokoll. Vid vissa specifika tillfällen utförs även en cerebral angiografi. Intensivvårdspatienter med pågående respiratorbehandling där total hjärninfarkt misstänks är alla potentiella donatorer. Vid Sunderbysjukhus rör det sig om cirka 1-3 patienter/år. Varje år avlider cirka 100 000 personer i Sverige. Uppskattningsvis avlider omkring 200-250 personer under sådana omständigheter att organdonation vore möjlig. År 2013 transplanterades organ från 151 avlidna donatorer. På väntelistan finns nära 800 personer som väntar på nya organ. Några väntar på transplantation av fler än ett organ. En del hinner avlida innan de får chansen till ett nytt organ. En avliden person som donerar sina organ och vävnader kan ge nytt liv till tio andra människor. En donation ses ofta som ett litet ljus i mörkret för de närstående. Organdonation väcker starka känslor även hos sjukvårdspersonal. Patienten som avlider i total hjärninfarkt kan upplevas som ett misslyckande av vård på grund av att patientens liv inte gick att rädda. Det kan även upplevas som svårt och tungt i vårdarbetet efter att patienten konstaterats död att arbeta vidare i donationsprocessen. Meningen med denna handlingsplanen är att förbereda oss på organdonations situationen och hjälpa oss ta hand om donatorn på rätt sätt. Information till närstående Med begreppet närstående avses i första hand familjen och andra nära anhöriga, det vill säga make och maka, sammanboende, registrerad partner, barn, föräldrar, syskon, far- och morföräldrar, makens barn, även mycket nära vän eller god man kan räknas som närstående. Enligt lagen räcker det att en av de närstående informeras. Denne får i sin tur ansvara för hur kontakter och samråd sker med andra närstående (Donationsrådet). God kontakt med närstående bör alltid eftersträvas. Det är viktigt med kontinuitet. Om det går bör man eftersträva att samma personal i möjligaste tar Organdonation Per Marcusson Dan Lind 1 av 5

hand om patienten och närstående under vårdtiden. Information till närstående ger behandlande läkaren tillsammans med ansvarig sjuksköterska. Det definitiva beskedet om dödfallet ges till de närstående först när dödsdiagnosen är helt säkerställd. Man bör ha god tid att förklara innebörden av total hjärninfarkt och att den nu är fastställd med full säkerhet. Innan frågan om organdonation tas upp bör man förvissa sig om att den/de närstående förstått dödsbeskedet. Handlingsplan 1. Hämta Organdonationspärmen, finns i blodgasapp.rummet 2. Kontakta transplantationskoordinator så snart en möjlig donator har identifierats, dvs. redan innan dödfallet slutgiltigt har fastställts och samtycke inhämtats. Detta görs av narkosläkare (se organdonationspärmen flik 3, 4). Identifiering av möjlig donator: Patient med svår nytillkommen hjärnskada, som vårdas i respirator vid ankomst eller under vårdtiden på IVA, där patientens hjärnfunktioner inte är metaboliskt eller farmakologiskt påverkade och samtliga av 1-3 nedan är uppfyllda: RLS >= 7 eller GCS <=4 Bortfall av spontanandning eller minst en kranialnervsreflex Hög sannolikhet för utvecklandet av total hjärninfarkt 3. Upprätthåll adekvat cirkulation, respiration och elimination: Hb >100, BT >100 systolisk, Pa O2 > 12 kpa samt diures ca 100ml/t (se Organdonationspärmen, flik 7). 4. För fastsällande av total hjärninfarkt: Följ Protokollet för bestämmande av människans död med hjälp av direkta kriterier (se Organdonationspärmen, flik 6). Undersökningen skall utföras av en specialistläkare. Den kliniska neurologiska undersökningen, samt apnétestet görs vid två tillfällen med minst två timmars mellanrum. Patienten dödförklaras först efter att det andra undersökningen och andra apnétestet slutförts. Datum och klockslag antecknas och ansvarig specialistläkare undertecknar protokollet. Vid vissa specifika tillfällen måste en cerebral angiografi utföras ex kvarvarande sedation, svår KOL med koldioxidretention (omöjliggör apnetest), hög spinal skada, process i bakre skallgropen (risk för locked-in syndrom). Man gör då den kliniska neurologiska undersökningen vid två tillfällen först och sedan en cerebral angiografi. 5. När patienten är dödförklarad tas ny kontakt med transplantationskoordinator som först då går in i donationsregistret för att söka den avlidnes inställning (se Organdonationspärmen, flik 4). Organdonation Per Marcusson Dan Lind 2 av 5

6. Närstående informeras av ansvarig läkare tillsammans med ansvarig sjuksköterska. Det är fördel om man inte tar upp frågan om donation vid samma samtal som dödsbesked. 7. Innan frågan om organdonation tas upp bör man förvissa sig om att den/de närstående förstått dödbeskedet. Ge en skrift till närstående Om organ och vävnadsdonation (se Donera mera pärmen, flik 5). När vi sedan pratar med närstående om donation är uppgiften att försöka ta reda på den avlidnes åsikt om donation. Inte vad anhöriga vill. Informera om att om den avlidne inte uttryckt någon önskan så är tolkningen av lagen sådan att den avlidne är positiv till donation, men att närstående har vetorätt. Det är viktigt att närstående ges tid att ta in informationen, så att de kan fatta ett beslut som känns bra för dem och som de tror skulle ha varit den avlidnes önskan. 8. Fråga om donationen gäller både organ och vävnader och om man kan ta vävnadsprov för andra medicinska ändamål t ex forskning. Närstående har rätten att motsätta sig donation, vilket även gäller för vissa organ t ex hjärtat (se Organdonationspärmen flik 8.2). Donationsoperationen måste påbörjas inom 24 timmar från det att patienten är dödförklarad. 9. Rättmedicinsk obduktion är i regel inget hinder till att donationen genomförs. Polisen skall alltid kontaktas om man misstänker att det ska genomföras en rättsmedicinsk obduktion. Vid tveksamhet kan jourhavande rättsläkare i Umeå kontaktas (se organdonationspärmen, flik 8.3). 10. Varje donationsituation är unik. Var lyhörd för närståendes reaktioner och önskemål. Kontakta gärna sjukhuspräst eller diakon efter att ha förankrat det hos de närstående. De kan vara värdefullt stöd både för personal och närstående. 11. Donationsansvarig läkare (DAL Katarina Lindgren) eller donationsansvarig sjuksköterska (DAS Theres Södereld och Angelica Forsberg) kan kontaktas även om de inte är i tjänst. Vid behov kan DAS komma in som extra resurs och vara med som stöd åt personalen och/eller åt de närstående. Vid Ja till donation 1. Hämta Donera mera pärmen som finns i blodgasapp.rummet. I denna finner du bla checklista vid organdonation samt informationsmaterial till anhöriga. 2. Narkosläkaren tar ny kontakt med transplantationskoordinator för vidare handläggning av donatorn (se Organdonationspärmen, flik 4). Var särskilt observant på tecken till hypovolemi, hypotension, hypoxi och hypotermi. Narkosläkaren fyller i Checklista för Donatorkaraktärisering. 3. Provtagning. Aktuella rutinprover skall tas (se Organdonationspärmen, flik 5). Visningsexempel med remisser och provrör finns i blågrå låda på Organdonation Per Marcusson Dan Lind 3 av 5

hyllan i blodgasapp.rummet. Akutmärka alla rör. Skriv organdonation på remiss till bakt.lab och blodcentralen. HLA-vävnadstypningsprover tas efter överkommelse med transplantationskoordinator. 4. Narkosläkaren kontaktar operationspersonalen. 5. Narkosläkaren fyller i Journalhandling för donationsingrepp på avlidna (se Organdonationspärmen, flik 10). 6. Ge närstående Information till dig (se Donera mera pärmen, flik 3). 7. Informera närstående om att behandlingen nu går ut på att vårda organen. Vi talar inte längre till patienten, men informerar de närstående om vad som görs t ex vändning, sugningar. 8. Ge de närstående tid att ta farväl innan den avlidne körs in på operation. En donationsoperation tar mellan 4-6 timmar, beroende vilka organ som kan omhändertas. Informera närstående om detta samt att respiratorn stängs av inne på operation och att den avlidna kommer tillbaka till IVA därefter. Då är han/hon blek och kall och lite ihopsjunken i bukregionen. Rekommendera närstående att återkomma när operationen är färdig för att se den avlidne utan slangar och sladdar och ta farväl i lugn och ro. 9. Ge närstående Hur gör jag nu? En skrift om begravningar samt kuvert med erbjudande om uppföljningssamtal. Uppmuntra dem att lämna eller skicka in svarstalongen. Donationsansvarig sjuksköterska bokar tid med den/de närstående för uppföljning, om möjligt, 6-8 veckor efter vårdtiden. (se Donera mera pärmen, flik 4,5 ). 10. Fyll i utvärderingslapp (se Donera mera pärmen, flik 6) och lämna till donationsansvariga för uppföljning. Vid Nej till donation 1. Visa respekt för beslutet. Förbered de närstående på att respiratorn och övervakningen ska tas bort. De närstående får gärna vara med när respirator stängs av men ska informeras om att de kan förekomma spinala reflexer som gör att det ser ut som om den döde rör på sig. 2. Stäng av monitorering och respirator. Patienten är redan död och ingen ytterligare registrering och övervakning är nödvändig. 3. Narkosläkaren informerar transplantationskoordinator om beslutet. 4. Låt de närstående ta farväl av den avlidne i lugn och ro. Ge närstående broschyr Hur gör jag nu? En skrift om begravningar samt kuvert med erbjudande om uppföljningssamtal. Uppmuntra dem att lämna eller skicka in svarstalongen. Donationsansvarig sjuksköterska bokar tid med den/de närstående för uppföljning, ca 6-8 veckor efter vårdtiden (se Donera mera pärmen, flik 4, 5). Organdonation Per Marcusson Dan Lind 4 av 5

5. Donationsansvarig sjuksköterska samtalar efteråt med berörd personal. Referenser Organdonation pärmen: Handledning för sjukvårdspersonal vid organdonation från avlidna. www.sahlgrenska.se www.livsviktigt.se www.socialstyrelsen.se/organ-och vävnadsdonation Rutinen är upprättad av Katarina Lindgren Organdonation Per Marcusson Dan Lind 5 av 5