UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15

UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15

1 Verksamhetsidé och värdegrund Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningarna kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Kommunernas ansvar regleras främst i socialtjänstlag och skollag medan hälso- och sjukvårdens ansvar regleras i bland annat hälso- och sjukvårdslag, abortlag och smittskyddslag. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. 1.1 Övergripande mål Ungdomar ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Ungdomsmottagningen skall främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Verksamheten vid ungdomsmottagning omfattar följande huvudområden: Sexualitet och samlevnad/relationer Psykologiska och sociala frågor och problem Livsstilsfrågor Målgrupp för verksamheten är ungdomar till och med 24 år. Med ungdomar avses såväl flickor/unga kvinnor som pojkar/unga män. 1.2 Verksamheten Ungdomsmottagningen ska vara en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit unga människor söker sig på eget initiativ för att få råd, stöd och behandling. Verksamheten utgör ett komplement till samhällets övriga resurser. Lättillgängligheten ger stora möjligheter till tidig upptäckt av begynnande ohälsa och möjlighet till tidiga insatser. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska kunna känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet med personalen och att deras frågor och problem blir respekterade och tagna på allvar. Arbetssättet är främst främjande och förebyggande men mottagningen ska också erbjuda stödjande och behandlande insatser. Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomarnas egna behov. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, livsstil, levnadsförhållanden och demografi kan identifieras dels på strukturell/övergripande nivå och dels utifrån lokal kunskap. Verksamheten ska präglas av helhetssyn vilket innebär att kroppsliga och psykiska frågeställningar och symptom kan förstås i ett individuellt utvecklingsperspektiv och i ett för- 1

änderligt socialt sammanhang. Arbetet ska bedrivas både på individ- och gruppnivå utifrån samarbete i team, såväl inom mottagningen som ute i samhället. Ungdomsmottagningens verksamhet ska göras känd bland ungdomarna. 1.3 Ungdomskompetens Yrkesmässig tvärprofessionell kompetens på mottagningen ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdomsperspektiv, biologiska, psykologiska och sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och sexuell identitet. Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Ungdomsmottagningarnas personal bör ha kunskap om ungdomskultur och ungdomars livsmiljö för att kunna förstå och hjälpa ungdomar. Andra viktiga kunskapsområden är könsperspektiv, olika kulturer samt funktionshinder. God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samt för att kunna bemöta den osäkerhet och oro som präglar den sexuella utvecklingen hos unga. Arbetet ska genomsyras av en öppenhet och en positiv syn på sexualiteten. Ungdomsmottagningen bör utgöra en kunskapskälla lokalt om ungdomar och ungdomsutveckling. 1.4 Basnivå och samverkan Barns och ungdomars olika behov skall i första hand tillgodoses i närmiljön. Till denna basnivå hör ungdomsmottagningarna liksom socialtjänstens förebyggande verksamhet, skola inkl skolhälsovård, liksom regionens mödra- och barnhälsovård samt annan primärvård. Basnivån är tillgänglig för alla ungdomar i målgruppen. Först när kompetensen i närmiljön inte är tillräcklig skall behoven mötas av en mer specialiserad verksamhet. Tillgängligheten hos specialistnivån är en förutsättning för att ungdomsmottagningarna ska kunna fokusera på sitt grunduppdrag. Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet vilket innebär att det är lätt att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Arbetet på ungdomsmottagning förutsätter samverkan mellan olika yrkeskategorier och arbete i nätverk mellan olika verksamheter i samhället. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser i samhället. 2

2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Huvudmannaskap och samverkansavtal Sjukvårdshuvudmannen har bland annat uppgiften att främja hälsa och förebygga ohälsa, samtidigt har kommunen bland sina uppgifter att främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. I hälso- och sjukvårdsansvaret ligger bland annat förskrivning av preventivmedel, smittskyddsverksamhet och att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Socialtjänstområdet innehåller ansvar för uppsökande verksamhet, att göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att ge råd och stöd till enskilda som behöver det. Den förebyggande elevhälsan regleras i Skollagen. En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar upp till 24 år är att kommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet. Eftersom basen i verksamheten utgörs av uppgifter inom hälso- och sjukvårdsområdet har Västra Götalandsregionen huvudmannaskapet för ungdomsmottagningarna, dock med ett tydligt ansvar för kommunerna att medverka. Det lokala uppdraget att bedriva ungdomsmottagning bör utgå från en samsyn mellan kommun och region. Med utgångspunkt från en lokal behovsanalys och lokala förutsättningar ska region och kommun komma överens om hur de övergripande målen ska förverkligas, tillsammans eller var för sig. Om arbetet sker gemensamt via ungdomsmottagning, redogör kommun och region i lokala avtal för vilka insatser som sker utifrån från hälso- och sjukvårdsansvaret och vad som sker utifrån det kommunala ansvaret, vilket också är grunden för finansiering av ungdomsmottagningen. Sådana lokala avtal bör även klargöra - verksamhetens innehåll (t ex tilläggsuppdrag, kompetenssammansättning) - driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten) - hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än regionen är driftansvarig) - finansieringsprinciper - former för samverkan och ledning av verksamheten - ev gränsdragning mellan ungdomsmottagning och andra verksamheter Om personalen vid en ungdomsmottagning tillhör olika arbetsgivare och anställd kommer att fullgöra uppgifter inom den andre huvudmannens ansvarsområde skall detta förtydligas genom avtal mellan kommun och region, så att sekretessbestämmelser och dokumentation kan hanteras på ett korrekt sätt. I det fall då kommunen och regionen inte kommer överens om samverkan är respektive part ansvarig för sin del av verksamhet och finansiering. Detta innebär att kommun och region var för sig svarar för sina angelägenheter utifrån gällande lagstiftning. 3

2.2 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen skall svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Arbetsgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarig finns. 2.3 Personalens kompetens Arbetsgivaren svarar för att personal har den utbildning och erfarenhet som krävs för att möta ungas behov och utföra de olika arbetsuppgifter som förekommer på ungdomsmottagningen. Medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens ska knytas till mottagningen och samverka i team. Både manlig och kvinnlig personal ska eftersträvas. Arbetsgivaren svarar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker för personalen. 2.4 Tillgänglighet och valfrihet Alla ungdomar ska ha god tillgänglighet till ungdomsmottagning. Ungdomarna ska själva kunna välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götalands län, oavsett huvudman. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose den unges behov är det den unge som väljer vilken verksamhet hon/han vill vända sig till. 2.5 Avgifter För besök på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen. 2.6 Dokumentation och kvalitetssäkring För de insatser som ligger inom hälso- och sjukvårdens område (ex preventivmedel, STI, abortrådgivning) gäller patientjournallagens regler om dokumentation vilket följer av hälso- och sjukvårdsansvaret. Övrig dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmannen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten. Verksamhetschefen bestämmer formerna för dokumentationen vid den enskilda mottagningen. Den unge ska informeras om att besöket dokumenteras samt om sekretessreglerna. 4

3 Verksamhetens innehåll Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få information om verksamhetens innehåll. Målet är att alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Ungdomsmottagningen ska för såväl unga män som unga kvinnor: - medvetandegöra och stärka en sund livsstil - uppmärksamma riskfylld livsstil - erbjuda adekvat kunskap om sexualitet - erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel - tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel - stärka ungdomar i deras nyfikenhet, lust och glädje kring relationer och sexualitet - förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet och vid abortsituation - förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) - arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild - tidigt upptäcka, ge råd, stöd och behandling av sociala och lättare psykiska problem - lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningarnas skall utvecklas i samverkan med psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Bland de frågor som lokalt kan behöva klargöras är hur man samverkar i vårdkedjor och vilken kunskapsöverföring mellan enheter som är nödvändig. Verksamhetsformer som bör ingå är: - Öppen mottagning - Individuella besök - Gruppverksamhet - Telefonrådgivning - Utåtriktat arbete - Informationsarbete - Samverkan med andra verksamheter på orten - Samverkan i individärenden 5

4 Verksamhetens insatser och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och omvärld. Uppdragsgivare och verksamhet ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Verksamheten kan följas utifrån olika perspektiv: - brukar- och medborgarperspektiv - verksamhetsperspektiv - personalperspektiv - ekonomiskt perspektiv Uppföljningen ska utformas i linjeorganisationen och tillsammans med uppdragsgivarna. Ett viktigt inslag i verksamhetsutvecklingen är möjligheter till jämförelser av olika slag (över tid, med andra och mot mål/norm). Ett regionalt kvalitetsregister anpassat för ungdomsmottagningsverksamhet bör utvecklas. I bilagan lämnas förslag på olika mått som kan användas för att följa verksamhetens förutsättningar och processer liksom målgruppens hälsotillstånd. Som inspiration och hjälpmedel finns också Förslag till indikatorer för kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten vid landets ungdomsmottagningar framtaget av Statens folkhälsoinstitut och Västra Götalandsregionen. 6

Bilaga Förslag till nyckeltal för uppföljning av ungdomsmottagningsverksamhet: - Tillgänglighet (antal öppettimmar) - Mottagningstid för flickor resp pojkar (andel av total tid) - Väntetid (antal veckor per besöksorsak) - Brukarnas hemvist (kommunen, VGR, övriga) - Tillgång till manlig och kvinnlig personal (könsfördelning i arbetsgruppen) - Arbetsplatsens kompetens (grund- och vidareutbildning) - Teamutveckling (antal timmar, andel av total tid) - Samverkan (antal timmar, andel av total tid) - Medicinsk säkerhet (avvikelsehantering) - Antal besök (nybesök, ny för året, återbesök/yrkeskategori) - Antal grupper (antal individer, antal timmar i grupp) - Kontaktorsak (medicinsk, psykosocial) - Kön och ålder (flickor/pojkar, tonåringar/unga vuxna) - Antal elever som fått info om verksamheten (antal klasser av totala antalet i årsklassen) - Klamydia (antal prov, andel positiva, antal smittspårningar) - Antal utdelade kondomer (i förhållande till antalet ungdomar) Ungdomsgruppens hälsotillstånd kan följas genom: - Förekomst av klamydia - Tonårsgraviditeter (fullföljda, aborter) - Förekomst av depressioner - Drogvanor Förutom den professionella bedömningen bör brukarnas subjektiva synpunkter efterfrågas och sammanställas. Frågeställningar som bör belysas är: - Upplevd tillgänglighet - Delaktighet (självbestämmande och integritet) - Information (begriplig, individuellt anpassad) - Förtroende för personalen - Om brukaren fått svar på sin fråga / hjälp med sitt problem - Klagomålshantering