HUR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER BEAKTAS I STUDENTEXAMEN



Relevanta dokument
Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

HUR SJUKDOM, FUNKTIONSHINDER ELLER FÖRORDANDE BEAKTAS I STUDENTEXAMEN

HUR SJUKDOM, FUNKTIONSHINDER ELLER FÖRORDANDE BEAKTAS I STUDENTEXAMEN

HUR HÖRSELSKADA BEAKTAS I STUDENTEXAMEN

SJUKA OCH FUNKTIONSHINDRADE EXAMINANDER SAMT FÖRORDANDEN FÖR EXAMINANDER

EXAMINANDER MED FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

HÖRSELSKADADE EXAMINANDER

Föräldramöte information om studentexamen

Hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen

Föräldramöte information om studentexamen

Föräldramöte information om studentexamen

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Studentexamen

FÖRESKRIFTER för PROVET I MATEMATIK

FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM

Studentexamen. Info för föräldrar

Deltagande i studentexamen

FÖRESKRIFTER för PROVET I MATEMATIK

Avläggande av studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om högskolor.

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR utfärdade av STUDENT- EXAMENSNÄMNDEN

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM

samt tre av följande fyra ämnen (och minst ett av språkproven eller matematik skall avläggas på A-nivå (lång)):

ALLMÄN INFORMATION STUDENTEXAMEN. Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: provet i modersmål. samt tre av följande fyra ämnen:

Deltagande i studentexamen

Föräldramöte Studentskrivningsinfo

FÖRESKRIFTER FÖR DET DIGITALA PROVET I MATEMATIK

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

M I N N E S L I S T A uppgjord för A B I T U R I E N T E N

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR UTFÄRDADE AV STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

FÖRESKRIFTER FÖR DE ELEKTRONISKA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK

Info till abina och deras vårdnadshavare inför studentskrivningar hösten 2014 / våren 2015

Ansökan och antagningsgrunder till svenskspråkiga ämnesdidaktiska studierna (70 sp)

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I PAPPERSFORM

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR UTFÄRDADE AV STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR UTFÄRDADE AV STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

Handbok. För anmälan till studentskrivningarna inför hösten 2016

FÖRESKRIFTER för PROVET I MATEMATIK

Pedagogiska studier för lärare svenskspråkig utbildning

Mera information om studentproven i de enskilda ämnena får du av ämnesläraren eller på studentexamensnämndens hemsida

Pedagogiska studier för lärare svenskspråkig utbildning

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

Anvisning för användare av Studentexamensnämndens e-tjänst

Informationsmöte för vårdnadshavare till HUTH-studerande i åk Välkommen!

FINLANDS DIGITALA STUDENTEXAMEN. ylioppilastutkinto.fi

PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK FÖRESKRIFTER

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

Pedagogiska studier för lärare i svenskspråkig utbildning

Anvisning för användare av Studentexamensnämndens e-tjänst

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen

PROVET I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

RP 12/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2016.

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

FÖRESKRIFTER FÖR PAPPERSPROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Slutförande av studierna i gymnasiet

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

Yrkeskompetens för förare, anvisningar för verksamheten fr.o.m Timo Repo överingenjör

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Slutförande av studierna i gymnasiet

Den förnyande studentexamen

Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund

Föreskrifter för provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur

FÖRESKRIFTER FÖR DE DIGITALA PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

LukiMat Informationstjänst

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

Språkexamensnämnderna, examinatorerna och testkonstruktörerna kan inte lämna examensgrunderna obeaktade eller avvika från dem.

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

ANSÖKNINGSGUIDE 2016 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR VETERINÄRMEDICIN

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

POÄNGSÄTTNINGSMODELLER FÖR BETYGSBASERAD ANTAGNING TILL YRKESHÖGSKOLOR

Utfärdad i Helsingfors den xx xx 2016

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR TEKNIK OCH KOMMUNIKATION 2014

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

SAMMANDRAG AV STADGARNA FÖR VARUBESIKTNING (i kraft från den 1 januari 2015)

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

Pedagogiska fakulteten

Val av nya studerande

BESLUT OM OMHÄNDERTAGANDE AV EGENDOM (mentalvårdslagen 22 g )

Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kunnande

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (7) 13 (beslut om vård av patient som tagits in av egen vilja)

Övervakarens anvisningar

FÖRESKRIFTER för PROVET I MODERSMÅLET

YRKESEXAMENSSTIPENDIUM. för person som avlagt fristående examen

Övervakarens anvisningar

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

Undervisnings- och kulturministeriets förordning

REKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER 2013

Slutförande av studierna i gymnasiet

Studentexamen Studentexamensnämnden

ANSÖKNINGSGUIDE 2015 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR VETERINÄRMEDICIN

Transkript:

Föreskrift Datum 13.12.2013 HUR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER BEAKTAS I STUDENTEXAMEN Föreskriften innehåller text ur lagen om anordnande av studentexamen och förordningen om studentexamen, nämndens föreskrifter och nämndens anvisningar, vilka i texten markeras med olika teckensnitt eller stilsorter. Paragraferna i texten hänvisar till lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005), om inte annat anges. Föreskriften gäller första gången den examen som genomförs hösten 2014.

Innehåll 1 Hur läs- och skrivsvårigheter beaktas i studentexamen... 1 2 Utlåtanden som ska skaffas... 2 3 Dyslexitest... 3 4 Specialarrangemang i prov... 4 5 Ansökan om specialarrangemang... 5 6 Bedömningen av provprestationer i gymnasiet och studentexamensnämnden... 7 7 Hur utlåtandena över läs- och skrivsvårigheter behandlas och hur ett utlåtande inverkar på vitsordet... 7 8 När utlåtandena och ansökningarna ska ges in till nämnden... 8 9 Anteckning om utlåtanden på korrigerings- och kompletteringsblanketten... 8 10 Genomförande av studentexamen i gymnasiet... 8 Bilagor: Blankett 1: Blankett 2: Beaktande av läs- och skrivsvårigheter i studentexamen Utlåtande över läs- och skrivsvårigheter

1 Hur läs- och skrivsvårigheter beaktas i studentexamen Om examinandens prestation i ett prov har försämrats av något synnerligen vägande skäl, kan studentexamensnämnden beakta detta vid bedömningen (Lag om anordnande av studentexamen 672/2005, 26.8.2005, 8 ). Ändring i ett sådant beslut av studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får inte sökas genom besvär (Lag om anordnande av studentexamen 672/2005, 26.8.2005, 13 ). Om en examinand har läs- och skrivsvårigheter kan proven för denna examinand ordnas på avvikande sätt. Studentexamensnämnden beslutar om användningen av arrangemang på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavaren (Statsrådets förordning om studentexamen 915/2005, 17.11.2005, 6 ). Ändring i beslut av studentexamensnämnden som gäller anordnande av prov på avvikande sätt, får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol (Lag om anordnande av studentexamen 672/2005, 26.8.2005, 13 ). Studerandena bör informeras om föreskriften om läs- och skrivsvårigheter redan när de börjar på gymnasiet, för att de i god tid ska kunna börja skaffa de utlåtanden som behövs. Om en examinand lider av läs- och skrivsvårigheter och om examinanden eller vårdnadshavaren vill att störningen ska beaktas i studentexamen, måste examinanden skaffa fram en utredning över läs- och skrivsvårigheterna (se punkt 2). Läs- och skrivsvårigheter kan beaktas på två sätt: antingen när de slutliga vitsorden ges (examinanden får ett höjt vitsord högst i ett ämne) eller i samband med att examinanden skriver provet i studentexamen (examinanden ansöker om specialarrangemang) eller, i undantagsfall, på båda sätten (se punkt 7). Studentexamensnämnden graderar läs- och skrivsvårigheterna efter en skala i fyra steg: ingen störning, lindrig störning, medelsvår störning och svår störning. Andra skalor får inte användas i utlåtanden till nämnden. Om läs- och skrivsvårigheterna bedöms som medelsvåra eller svåra, får examinanden ansöka om specialarrangemang i prov. Om de är lindriga deltar examinanden i prov utan specialarrangemang. När läs- och skrivsvårigheterna är medelsvåra eller svåra beaktas de i studentexamen i första hand i form av specialarrangemang i prov. Syftet är att examinanden ska hjälpas genom specialarrangemang, inte med ändrat vitsord, om det kan konstateras att examinanden har någon fördel av dem (exempelvis tilläggstid). För examinander som beviljats specialarrangemang men trots det fått underkänt på något eller några prov, kan ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter i efterhand beaktas också när det slutgiltiga vitsordet bestäms (se punkt 7). Det är en fördel för examinanden att ansöka om specialarrangemang i ett så tidigt skede som möjligt, gärna redan under det andra läsåret men senast när examinanden deltar i examen första gången. Om behovet av specialarrangemang upptäcks först när examinanden inlett en examen som sträcker sig över flera examenstillfällen, kan vägande skäl motivera en ansökan om specialarrangemang även om examinanden är mitt i en examen som sträcker sig över flera examenstillfällen (se punkt 5). 1

Innan examinanden börjar ansöka om specialarrangemang ska examinanden rådgöra med gymnasiets rektor om de specialarrangemang som behövs och om möjligheterna att genomföra dem (se punkt 5). Specialarrangemang i studentexamen ska basera sig på ett behov av särskilt stöd som konstaterats under gymnasietiden eller tidigare. Om examinanden har klarat gymnasiestudierna utan särskilt stöd och inte fått specialarrangemang under provtillfället, ska behovet av dem i proven i studentexamen ovillkorligen motiveras. Det poängtal som en examinand fått i ett prov i studentexamen höjs inte på grundval av ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter, men i lindriga fall av läs- och skrivsvårigheter kan examinanden få höjt högst ett (1) vitsord, i det fall att poängtalet ligger tillräckligt nära det högre vitsordet. Detsamma gäller examinander med medelsvåra eller svåra läs- och skrivsvårigheter, om de inte har ansökt om specialarrangemang eller trots specialarrangemang har blivit underkända i ett eller flera prov. Ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter i original lämnas in till nämnden när examinanden första gången deltar i en examen som sträcker sig över flera examenstillfällen. Om examinanden ansöker om specialarrangemang ska utlåtandet i original lämnas in till nämnden tillsammans med ansökan. Kopior av utlåtanden över läs- och skrivsvårigheter behöver inte ges till nämnden för varje senare examenstillfälle (se punkt 7 och 8). Det är till fördel för examinanden att utlåtandet över läs- och skrivsvårigheterna är utfärdat innan examinanden första gången deltar i en examen som sträcker sig över flera examenstillfällen. Bara i undantagsfall granskar och beaktar nämnden utredningar som kommit in efter utsatt tid, för vitsord man redan fått. Intyg över läs- och skrivsvårigheter och specialarrangemang i enlighet med denna föreskrift noteras inte på studentexamensbetyget. 2 Utlåtanden som ska skaffas Utlåtande över läs- och skrivsvårigheter och ansökan om specialarrangemang ska anges på nämndens blanketter som gäller vid tiden för utlåtandet (blankett 1 Beaktande av läs- och skrivsvårigheter i studentexamen och blankett 2 Utlåtande över läs- och skrivsvårigheter, sidorna 1 och 2). Blanketterna finns även tillgängliga för läsning och utskrift på nämndens webbplats, www.studentexamen.fi. Utlåtandena ska vara utfärdade under gymnasietiden. Eftersom nämnden enbart fattar beslut utifrån de dokument som lämnats intill nämnden ska alla begärda uppgifter ges på ansöknings- och utlåtandeblanketterna så att ansökningarna kan behandlas. Ett utlåtande och bedömningen av störningens svårighetsgrad kan ges av en speciallärare, en psykolog eller en talterapeut. De ska alla ha erfarenhet av läs- och skrivsvårigheter (blankett 2, sida 1). Med speciallärare avses här en lärare som uppfyller behörighetsvillkoren för en speciallärartjänst i den grundläggande undervisningen. Nämnden beaktar enbart utlåtanden från 2

specialister som rektor med sin underskrift har bekräftat uppfyller de behörighetskrav som nämnden förutsätter. Sida 1 i utlåtandet över läs- och skrivsvårigheter ska till alla delar fyllas i av den som utför undersökningen (en speciallärare, en psykolog, en talterapeut), medan sida 2 ska fyllas i av gymnasiets lärare. Den som utför dyslexiundersökningen och som fastställer graden av läs- och skrivsvårigheter ska beakta lärarnas anmärkningar i sitt utlåtande (exempelvis behov av tilläggstid som konstaterats i samband med undervisningen). Sida 2 ska fyllas i och uppgifterna skaffas fram av gymnasiet. Blanketten undertecknas av de gymnasielärare som ger utlåtandet (minst två olika ämneslärare). Utlåtandet skrivs under av modersmålsläraren och dessutom av en lärare som undervisar antingen i språk, ett realämne eller matematik, beroende på vilka ämnen som berörs av de specialarrangemang som söks. När t.ex. inspelningar av hörförståelseprov med långa pauser söks är det en språklärares utlåtande som behövs. Läraren ska beskriva eventuella feltyper, men förväntas också redovisa sina iakttagelser av hur examinanden klarar av sina gymnasiestudier jämfört med andra examinander (t.ex. behov av extra tid, eventuella problem i hörförståelseprov, handstilens läslighet, knappt innehåll i prestationerna). En förutsättning för beviljande av specialarrangemang är utöver medelsvåra eller svåra läs- och skrivsvårigheter att examinanden fått utlåtanden av tre personer: den som utfört undersökningen och två lärare. Också då examinanden inte ansöker specialarrangemang eller läs- och skrivsvårigheterna är lindriga behövs ett expertutlåtande av en speciallärare, en psykolog eller en talterapeut (blankett 2, sida 1) och av minst två läraren (blankett 2, sida 2) om examinanden vill att läs- och skrivsvårigheterna beaktas vid den slutliga bedömningen av vitsorden i studentexamen. För en likvärdig bedömning och för examinandernas rättssäkerhet och fördel ska alla begärda uppgifter på blanketterna ovillkorligen fyllas i. Svårighetsgraden ska till exempel anges både vid modersmålet och vid det andra inhemska språket/främmande språk, och huvudresultaten av dyslexitestet ska föras in på utlåtandeblanketten i den form nämnden ber att få dem (se punkt 3). Alla andra begärda uppgifter ska också ges på blanketten. Innan utlåtandena skickas till studentexamensnämnden ska gymnasiet kontrollera och komplettera identifikationsuppgifterna (gymnasiets namn och nummer, slutdelen av personbeteckningen). Utlåtandena måste skaffas fram i god tid, för att en ansökan eller ett utlåtande ska kunna skickas till nämnden inom utsatt tid (se punkt 5 och 8). Utlåtanden ska skickas till nämnden i original. Innan utlåtandena skickas till nämnden tar gymnasiet kopior av dem för sin egen och examinandens del för eventuellt behov eller eventuell bedömning i framtiden. 3 Dyslexitest För examinandens rättssäkerhet ska sådana dyslexitest användas som har utvecklats för testning på nationell nivå av studerande på årskurs 7 9 och gymnasister. Testen ska vara normerade på ett tillförlitligt sätt. Enbart test som gäller årskurserna 1 6 får inte användas eftersom de bara är riktgivande. För bedömningen av läs- och skrivsvårigheter i studentexamen ska följande test utföras: 3

Maj-Gun Johansson: Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (1992, 2004 Psykologiförlaget AB) - avläsning av ord och avläsning av nonsensord - diktamen II (50 ord) Järpsten: DLS för för skolår 1-9 och år i gymnasiet (2002, Psykologiförlaget AB) - Läshastighet B - Läsförståelse B Förutom dessa test kan även följande kompletterande test vid behov utföras: Maj-Gun Johansson: Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (1992, 2004 Psykologiförlaget AB) - ordförståelse II - läsförståelse II eller III Järpsten: DLS för för skolår 1-9 och år i gymnasiet (2002, Psykologiförlaget AB) - Rättstavning B (36 ord) - Ordförståelse B Utöver testen finns det anledning att använda provsvar och andra prestationer i realämnena eller modersmålet samt i främmande språk som grund för utlåtandet. Vidare är det skäl att ta del av lärarnas utlåtanden (Utlåtande över läs- och skrivsvårigheter, sida 2). Huvudresultaten av undersökningen (examinandens poäng / maximipoäng) ska antecknas på blanketten Utlåtande över läs- och skrivsvårigheter och kompletterings- och tilläggsuppgifter vid behov på en separat bilaga, som skickas till nämnden tillsammans med utlåtandeblanketten. Vilka test som har använts och vilka delar av dem som har använts ska anges på utlåtandeblanketten. 4 Specialarrangemang i prov På grundval av medelsvåra eller svåra läs- och skrivsvårigheter kan examinanden eller i undantagsfall vårdnadshavaren ansöka om specialarrangemang i proven i examen. Studentexamen skrivs av många examinander, och proven är också många till antalet. Specialarrangemangen har till syfte att skapa rimliga och likvärdiga förhållanden för utförandet av proven. I en examen på nationell nivå är det ändå inte möjligt att tillgodose alla individuella behov. Arrangemangen utgår från graden och arten av störningen och kan bestå i - inspelning med långa pauser i hörförståelseprov - extra tid i slutet av hörförståelseprov - extra tid i skriftligt prov - enskilt provrum - rätt att skriva provsvar på dator i enskilt provrum - uppgifter med stora bokstäver. En examinand ska få pröva på de beviljade specialarrangemangen (t.ex. inspelningar med långa pauser, utrustning som används i provsituationer o.s.v.) redan innan den deltar i studentexamensproven. Nämndens beslut om specialarrangemang är efter att besvärstiden löpt ut 4

bindande för nämnden och gymnasiet, och det går inte att avvika från det annat än med examinandens samtycke (till exempel möjligheten att dela ett enskilt provrum med en annan examinand). Gymnasiet och examinanden ska tillsammans diskutera eventuella praktiska arrangemang innan provdagen. Om en examinand beviljas rätt att använda dator för att skriva provsvar, rekommenderar nämnden användning av en batterisäkrad utrustning, t.ex. en bärbar dator. Bruk av dator kräver enskilt rum med ordnad övervakning av examinanden och examinanden ska ha möjlighet att skriva ut sina prestationer i samma provrum. Dessutom måste gymnasiet kontrollera att det inte finns några extra filer eller program i minnet på datorn och att rättstavningskontrollen är avlägsnad. Nätanslutning är absolut förbjudet. För användning av formeleditor i provet i matematik, kemi och fysik krävs inget tillstånd av nämnden. Rekommenderad teckenstorlek är 12 eller 14 punkter. Radavståndet i prestationen ska vara så stort att den lärare som preliminärt bedömer provet kan markera fel och brister i prestationen, i enlighet med föreskrifterna från nämnden. Provpapperen ska ha en marginal som är tillräckligt bred. Om nämnden fastställt en maximilängd för prestationer som skrivs för hand (jfr svarsblanketten för språkprov) ska maximilängden beaktas om prestationen skrivs på dator. Gymnasiet ska ställa in teckenstorlek och radavstånd på datorn innan provet börjar. Gymnasiets och examinandens namn och nummer ska likaså vara färdigt antecknade på provpapperen. Även när ett prov skrivs på dator ska examinandens underskrift och namnförtydligande (fullständigt namn) finnas på provpapperen. Examinanden ska själv skriva ut sina prestationer. Gymnasiet ska ovillkorligen anteckna på examinandens prestationer att examinanden har nämndens tillstånd att använda dator. Kopior av utlåtanden över läs- och skrivsvårigheter eller beslut om specialarrangemang ska inte fogas till provprestationerna. Tillstånd att använda förstoringsglas, extra belysning eller färgad plastficka eller plasthinna som gymnasiet ger examinanden i början av ett prov behöver inte inhämtas från nämnden. När sittordningen i provrummet bestäms kan en examinands läs- och skrivsvårigheter beaktas. Till det behövs inte heller tillstånd från nämnden. Om så behövs kan gymnasierna i förväg rådgöra med nämndens kansli om tänkbara specialarrangemang. Nämnden framställer och skickar provuppgifterna till gymnasierna, t.ex. uppgifter med stora bokstäver och inspelningar med långa pauser i hörförståelseprov. Gymnasierna har inte rätt att själva framställa provuppgifter som tekniskt avviker från de normala uppgifterna, såsom att förstora bokstäver eller lägga in pauser på inspelningar. 5 Ansökan om specialarrangemang Specialarrangemang ska sökas skriftligt hos nämnden. Examinanderna bör informeras om föreskriften om läs- och skrivsvårigheter redan när de börjar på gymnasiet, för att de i god tid ska kunna börja skaffa de utlåtanden som behövs. Det är till fördel för examinanden om ansökan om specialarrangemang (se blankett 1) görs i ett så tidigt skede som möjligt men senast när examinanden första gången deltar i examen (jfr stycket nedan). Om examinanden inte haft specialarrangemang i prov under gymnasietiden, ska behovet av sådana i studentexamensproven 5

ovillkorligen motiveras (blankett 1, punkt 2). För vårens examen ska gymnasiet senast den 23 november och för höstens examen senast den 23 april ge in alla ansökningar om specialarrangemang till nämnden. (Vid ansökande om specialarrangemang ska utlåtandet över läsoch skrivsvårigheter alltid bifogas ansökan.) En ansökan som saknar utlåtanden eller kräver ytterligare upplysningar ska kompletteras så fort som möjligt. För vårens del ska detta ske senast den 20 januari och för höstens del senast den 20 augusti. Ansökningar som ges in för sent eller bristfälliga ansökningar behandlas på normalt vis, men specialarrangemangen genomförs tidigast vid följande examenstillfälle. Om alla behövliga utlåtanden finns tillgängliga kan gymnasierna skicka ansökningar om specialarrangemang till nämnden redan före ovan nämnda tidsfrister. Specialarrangemang kan sökas även under en pågående examen som sträcker sig över flera examenstillfällen, om nödvändigheten av arrangemang konstateras efter det att examen inletts. Ansökan ska skrivas på nämndens egen blankett, och tidsfristerna ska iakttas. Examinanden måste tillsammans med rektor, lärare och andra eventuella experter tänka igenom vilka specialarrangemang som kan komma att behövas och är möjliga att genomföra. Examinanden ska, om så behövs, beredas möjlighet att öva in specialarrangemang redan under gymnasietiden (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003, s. 19 20). Utifrån denna erfarenhet ska gymnasiet instruera examinanden att söka specialarrangemang och fylla i del 2 i ansökan om specialarrangemang (blankett 1, del 2). Vid specialarrangemang i gymnasiearbetet gäller det att komma ihåg att proven i studentexamen till största delen är skriftliga. Ansökan om specialarrangemang till nämnden ska innehålla ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter (blankett 2, sida 1 och 2). Av ansökan måste framgå att rektor har hörts i saken och är beredd att sörja för att specialarrangemangen genomförs i praktiken. Med sin underskrift förbinder sig rektor att ordna med specialarrangemang som beviljats examinanden. Om ansökan görs undantagsvis av vårdnadshavaren, måste det av ansökan framgå att även examinanden själv har hörts i saken. Nämnden skickar sitt beslut till examinanden och för kännedom även till rektor. En bilaga med besvärsanvisning åtföljer beslutet. Specialarrangemang får verkställas i studentexamensproven endast i det fall att nämnden meddelat skriftligt beslut i ärendet. Rektor ska i god tid före examen kontrollera att beslut har inhämtats till alla de ansökningar som gäller ifrågavarande examensomgång. Om beslutet inte har kommit cirka en vecka före examensproven, ska gymnasiet kontakta nämnden för att kontrollera saken. Om examinanden drar tillbaka sin ansökan ska en skriftlig anmälan lämnas in till nämnden före examensproven. En ny ansökan om specialarrangemang behöver inte göras varje gång en examinand deltar i examen, om störningen har förblivit oförändrad. Med blanketten Rekvisition av provuppgifter och ljudmaterial för examinander med rätt till specialarrangemang beställer gymnasiet elektroniskt cdskivor med långa pauser, uppgifter med stora bokstäver samt andra uppgifter som tekniskt avviker från de normala provuppgifterna. Beställningen ska skickas in till nämnden tillsammans med anmälningsuppgifterna. Provuppgifter beställs även för sådana examinander som väntar på men ännu inte fått beslut om specialarrangemang före det datum då beställningsblanketterna ska skickas in. En förutsättning för dylika provuppgifter är att nämnden har skickat ett positivt beslut om ansökan om specialarrangemang före studentexamen. 6

6 Bedömningen av provprestationer i gymnasiet och studentexamensnämnden Lärarna och censorerna bedömer prestationerna från examinander med läs- och skrivsvårigheter i enlighet med de ämnesspecifika anvisningarna för bedömningen. De antecknar sina poängtal på provprestationerna och bedömningsblanketterna. Läraren och censorn ska inte beakta intyg över läs- och skrivsvårigheter / läs- och skrivsvårigheter när de bedömer prestationerna. Ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter ska inte fogas till provprestationen. 7 Hur utlåtandena över läs- och skrivsvårigheter behandlas och hur ett utlåtande inverkar på vitsordet Nämndens utskott för läs- och skrivsvårigheter (dyslexiutskottet) går igenom utlåtandena för examinander och granskar de vitsord som dessa examinander har fått. Poängtalet som en examinand har fått i ett prov höjs inte med stöd av ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter. När ett höjt vitsord övervägs, beaktas dels graden av störning, dels poängskillnaden mellan det vitsord examinanden fått och den nedre gränsen för nästa vitsord på skalan. Ett ändrat vitsord kan komma i fråga i ett prov, men bara i det fall att poängtalet ligger nära gränsen för det högre vitsordet på skalan. Examinanden kan om den så önskar föreslå nämnden det prov den önskar få höjt vitsord i (blankett 1, punkt 1). Om det är till fördel för examinanden kan nämnden senare ta tillbaka sitt beslut och höja ett annat vitsord i stället. På nämndens beslut kan det slutgiltiga vitsordet för en examinand höjas på grundval av läs- och skrivsvårigheter, om poängskillnaden mellan det poängtal examinanden fått och den nedre gränsen för nästa vitsord på skalan i modersmålsprovet i svenska och finska är högst 3 poäng, i modersmålsprovet i samiska är högst 5 poäng, i provet i svenska och finska som andraspråk är högst 4 poäng, i provet i det andra inhemska språket är högst 6 poäng, i ett prov i ett främmande språk är högst 6 poäng, i provet i ett realämne är högst 2 poäng, i ett matematikprov är högst 2 poäng. Dessa maximigottgörelser är möjliga bara om examinanden lider av en svårartad störning. Om dyslexin är medelsvår eller svår ska poängskillnaden mellan det poängtal examinanden fått och den nedre gränsen för nästa vitsord på skalan vara mindre för att en vitsordhöjning ska vara möjlig. När ett höjt vitsord övervägs kommer i allmänhet gränsen för vitsordet improbatur i första hand. För en examinand som har haft specialarrangemang i prov beaktas ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter i efterhand bara i undantagsfall, när det slutgiltiga vitsordet bestäms. Ett sådant undantagsfall aktualiseras i en situation där en examinand oberoende av specialarrangemang fått underkänt på ett eller flera prov (jfr punkt 1). I ett sådant fall är en vitsordsändring möjlig i ett prov, om poängtalet ligger nära vitsordet approbatur. Ett utlåtande över en examinands läs- och skrivsvårigheter behandlas i dyslexiutskottet vid varje examenstillfälle för sig och för varje prov examinanden vid detta tillfälle deltagit i, om gymnasiet har gjort en anteckning (S) om detta på korrigerings- och kompletteringsblanketten (se punkt 9). 7

Utlåtandet har påverkat det slutliga resultatet om vitsordet är högre än poängtalet skulle förutsätta. Som ett tecken på behandlingen antecknas ett S i högra kanten av resultatlistan. Om vitsordet har höjts antecknas datum för utskottets beslut som ett tecken på ändringen (till exempel V120514). I oklara fall är det skäl att kontakta nämnden efter att resultaten kommit. 8 När utlåtandena och ansökningarna ska ges in till nämnden Gymnasiet ska skicka det dyslexiutlåtande som ska beaktas vid den slutliga bedömningen av vitsorden och ansökan om specialarrangemang i original till nämnden senast när examinanden första gången deltar i studentexamen (se dock punkt 5, andra stycket). För vårens del ska detta ske senast den 23 november och för höstens del senast den 23 april. En kopia av utlåtandet behöver inte längre skickas till nämnden vid de följande provgångerna i en examen som sträcker sig över flera examenstillfällen, men en anteckning om utlåtandet (S) ska göras på korrigerings- och kompletteringsblanketten varje gång examinanden deltar i examen (se punkt 9). Beställning av provuppgifter ska gymnasiet skicka till nämnden elektroniskt varje gång examinanden på nytt anmäler sig till examen. Nämnden kan då vara beredd på arrangemangen, till exempel på framställning av provuppgifter som tekniskt avviker från normala uppgifter. Innan ansökningarna och utlåtandena skickas till nämnden ska gymnasiet ta en kopia av dem för gymnasiets och examinandens räkning, med tanke på eventuella senare behov. Utlåtanden som skickats till nämnden returneras inte. De kopior på besluten eller utlåtandena som nämnden ger är avgiftsbelagda och leveranstiden är cirka två veckor. 9 Anteckning om utlåtanden på korrigerings- och kompletteringsblanketten På korrigerings- och kompletteringsblanketten ska det vid examinanderna i fråga ovillkorligen antecknas S att ett utlåtande över läs- och skrivsvårigheter skickats till nämnden, i de fall när det är meningen att utlåtandet ska beaktas i bedömningen. Om en examinand deltar i examen i fler än en examinandkategori, ska anteckningen göras vid varje examinandkategori. Bara de fall som är noterade på detta sätt kan tas till behandling i dyslexiutskottet, innan examensresultaten definitivt är klara. Också intyg över läs- och skrivsvårigheter som fogats till ansökningar om specialarrangemang ska noteras med S på korrigerings- och kompletteringsblanketten. Anteckning om utlåtande ska även göras på korrigerings- och kompletteringsblanketten när en examinand gör om ett underkänt prov eller efter avlagd examen anmäler sig för att höja godkända vitsord eller för att komplettera examen och det är meningen att utlåtandet ska beaktas när det slutgiltiga vitsordet fastställs. 10 Genomförande av studentexamen i gymnasiet Rektor ska se till att de lärare som övervakar proven i examinandens studentexamen känner till alla de specialarrangemang som beviljats examinanden. 8