Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002

107 Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002 Valdeltagandet totalt i kommunfullmäktigvalen 2002 var 77,9 procent, en nedgång med 0,7 procentenheter jämfört med 1998 (78,6 procent). För att belysa valdeltagandet bland utländska medborgare, som haft rösträtt i kommunala valen sedan 1976, genomförs vid varje allmänt val en urvalsundersökning av dessa. Ett urval om 28 200 utländska medborgare med rösträtt drogs från röstlängden och restultaten från denna undersökning är de som presenteras här. Bland utländska medborgare med rösträtt i kommunfullmäktigvalen, cirka 323 000 röstberättigande, var valdeltagandet 35 procent. Alltsedan 1976 har valdeltagandet sjunkit i denna grupp. I valet 1976 var deltagandet 60 procent, men nu, ett kvartssekel senare, har deltagandet alltså nästan halverats. Jämfört med förra valet kan dock ingen förändring i valdeltagande noteras. Tyskar och chilenare röstar i högst utsträckning Tyska och chilenska medborgare har, liksom tidigare, ett jämförelsevis högt valdeltagande nästan varannan röstberättigad gick och röstade. Lägsta valdeltagandet har medborgare i Jugoslavien och Polen. I dessa grupper röstar 16 procent respektive 25 procent. Jämfört med 1998 har valdeltagandet sjunkit för turkiska medborgare och för jugoslaviska medborgare. För de irakiska medborgarna har valdeltagandet ökat sedan förra valet. Intresset störst hos medelålders kvinnor minst hos yngre män Sedan valet 1979 har kvinnor röstat i högre utsträckning än män. År 1979 var skillnaden 5 procentenheter medan den vid årets val var 8 procentenheter. Det är hos de medelålders kvinnorna, mellan 40 och 59 år, som intresset att rösta är jämförelsevis störst. I den gruppen är valdeltagandet över 40 procent. Männen under 30 är de jämförselvis mest ointresserade här röstar färre än var fjärde röstberättigad. Valdeltagandet med avseende på ålder följer det vanliga mönstret, det vill säga de yngsta, de under 25 år, och de äldsta, de över 70 år, deltar i lägre utsträckning än medelålders. Förstagångsväljarna har ett valdeltagande på 26 procent och de äldsta på 31 procent. För de medelålders ligger valdeltagandet runt 40 procent. Kvinnliga förstagångsväljare röstar i högre utsträckning än manliga sådana, skillnaden är 9 procentenheter. Det omvända förhållandet gäller i väljargruppen över 70 år, där röstar männen i högre utsträckning än kvinnorna. Skillnaden här är 7 procentenheter. Tablå 1. Valdeltagandet bland utländska medborgare i kommunfullmäktigvalen 1976 2002 efter medborgarskapsland. Procent 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Samtliga 60 53 52 48 43 41 40 35 35 Bosnien-H. 31 32 Chile 77 70 65 59 47 46 Danmark 57 46 49 46 41 42 45 38 37 Finland 56 51 49 45 39 35 40 35 36 Irak 42 26 31 Iran 38 39 41 41 30 30 Jugoslavien* 66 56 52 45 38 35 27 19 16 Norge 59 54 52 49 45 46 42 39 39 Polen 64 59 54 47 40 36 32 27 25 Somalia 30 Storbritannien 71 57 55 54 50 48 48 39 40 Turkiet 63 62 61 54 54 51 47 39 35 Tyskland 67 64 61 59 52 51 51 49 47 USA 45 45 47 45 44 43 40 38 41 * Se avsnitt Fakta om statistiken, Vissa definitioner och förklaringar. Tablå 2. Valdeltagande bland utländska medborgare i kommunfullmäktigvalen 1976 2002. Efter kön och förstagångsväljare. Procent 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Män 59 51 49 45 40 38 37 32 31 Kvinnor 61 56 55 51 45 44 44 37 39 Förstagångsväljare 48 46 45 43 40 38 38 27 26

108 Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002 Giftermål mobiliserar Gifta och registrerade partners röstar i högre utsträckning än ogifta. 42 procent av de gifta röstade jämfört med 29 procent av de ogifta. Bland de gifta röstar kvinnorna i högre utsträckning än männen. Skillnaden är 4 procentenheter, 44 procent för kvinnorna och 40 procent för männen. För de ogifta är skillnaden 10 procentenheter. Ogifta kvinnor har ett valdeltagande på 34 procent och ogifta män på 24 procent. liksom hög inkomst Liksom vid tidigare val så varierar valdeltagandet med inkomst. Deltagandet är relativt lågt för dem med låga inkomster men stiger succesivt med inkomst. För dem med ingen inkomst eller ingen inkomst registrerad är valdeltagandet så lågt som 22 procent. Av utländska medborgare med 200 000 kronor eller mer i inkomst deltar hälften i kommunalvalet. Regionala skillnader Valdeltagandet varierar mellan länen. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta deltagandet är 15 procentenheter. Högst var deltagandet i Örebro län med 44 procent, följt av Kalmar län med 41. Lägsta valdeltagandet noteras i Södermanlands län (29) och Gävleborgs län (29). Antalet år i Sverige har betydelse De utländska medborgarna som varit bosatta i landet länge har ett högre valdeltagande än de som varit bosatta i landet en kortare tid. För dem som kom före 1970 är valdeltagandet 40 procent, medan valdeltagandet för dem som bosatt sig under 1990-talet är 31 procent. Fakta om statistiken Valdeltagandet i de allmänna valen 2002 har delvis tidigare redovisats i Statistiskt meddelande (SM) Me 10 SM 0201. Där redovisas valdeltagandet enbart på olika regionala nivåer. För att belysa valdeltagandet utförligare i olika befolkningsgrupper genomför SCB så kallade valdeltagandeundersökningar vid varje allmänt val. 1976 fick utländska medborgare i Sverige för första gången rösta vid de svenska landstings- och kommunfullmäktigvalen. Sedan 1976 har SCB gjort specialundersökningar av valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen. Landstingsfullmäktigvalen redovisas inte eftersom skillnaden i valdeltagande jämfört med kommunfullmäktigvalen är liten. Detta omfattar statistiken Population Målpopulationen i denna undersökning är utländska medborgare röstberättigade i kommun- och landstingsfullmäktigvalen 2002. Röstberättigade utländska medborgare i dessa val är medborgare i länderna i den Europeiska Unionen (EU) samt i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen. andra utländska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen, är folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i följd före valdagen. Mått I detta kapitel redovisas skattningar av totaler (antal röstberättigade och antal röstande) samt kvoter (antal röstande i procent av antal röstberättigade, det vill säga valdeltagandet). För kvoten röstande i procent av röstberättigade anges även felmarginalen för skattningen. Redovisningsgrupper Statistiken redovisas på bakgrundsvariablerna kön, ålder, medborgarskapsland, civilstånd, inkomst, län och år för senaste invandring. Vissa definitioner och förklaringar Medborgarskap. Uppgifter om en persons medborgarskap hämtas från SCB:s befolkningsregister (RTB) vars uppgifter i sin tur bygger på folkbokföringen. Kvaliteten på uppgifterna om medborgarskap är god utom i ett avseende. När nya statsbildningar uppstår kan personer bosatta i Sverige byta medborgarskap från den gamla statsbildningen till nya, till exempel från Jugoslavien till Slovenien. Det är inte alltid som sådana byten meddelas till folkbokföringen. Statistiken med uppgifter om befolkningen fördelad efter medborgarskap blir då felaktig. Statistiken överskattar således antalet personer med jugoslaviskt medborgarskap och underskattar antalet med kroatiskt, slovenskt etc medborgarskap. Åldersgränser. Som förstagångsväljare räknas (endast) de personer som är födda 1980-09-21 1984-09-15. För övriga åldersgrupper gäller åldern per 2002-12-31. Detta innebär att åldersgruppen 22 24 år inte innehåller personer födda 1980-09-21 1980-12-31. Dessa är endast redovisade under gruppen förstagångsväljare. Observera också att definitionen av förstagångsväljare är baserad enbart på ålder och inte gäller de som fick rösta för första gången på grund av att de kommit till Sverige som äldre. Inkomst utgörs av summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet), inkomst av kapital (överskott) och sjöinkomst (år 2000 enligt taxeringen 2001). Beloppet anger inkomst före skatt. Civilstånd. Till gifta räknas gifta och registrerade partners. I tidigare undersökningar har gifta varit definierat som gifta och de som någon gång varit gifta (alltså i huvudsak gifta, frånskilda och änkor/änklingar). Detta innebär att jämförelser inte går att göra med tidigare publikationer.

Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002 109 Så görs statistiken Urval Som urvalsram användes Valmyndighetens preliminära röstlängd kompletterad med uppgift om medborgarskap från SCB:s befolkningsregister (RTB). Urvalet stratifierades (grupperades) efter medborgarskap varefter obundna slumpmässiga urval (OSU) drogs inom strata. Kriteriet vid urvalsdragningen var att fördela urvalet på strata så att skattningen av valdeltagandet i vart och ett av de utvalda medborgarskapsländerna skulle få ungefär lika stora felmarginaler. Totalt bestod urvalet av 28 200 personer. De största grupperna av utländska medborgare särredovisas: Bosnien-Hercegovina, Chile, Danmark, Finland, Irak, Iran, Jugoslavien, Norge, Polen, Somalia, Storbritannien, Turkiet, Tyskland och USA. Insamling Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna noterade på förtryckta blanketter huruvida urvalsindividerna hade röstat eller ej. Uppgifter om medborgarskapsland, kön, ålder, inkomst, civilstånd och datum för senaste invandringsår hämtades från SCB:s befolkningsregister (RTB). Statistikens tillförlitlighet Kvalitet Restultaten som presenteras i detta SM är skattningar behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor. Nedan följer en beskrivning av dessa. Täckningsfel Vid upprättande av röstlängden kan den preliminära röstlängden (som är använd här) komma att kompletteras med personer som av olika anledningar inte fanns med i den preliminära. Dessa personer har inte kunnat komma med i detta urval. Ytterligare täckningsfel härrör från att personer kan ha flyttat. Ramtäckningen får dock betecknas som mycket god. Bearbetningsfel I samband med hantering och bearbetning av blanketter, datafiler och tabeller kan fel uppkomma. Vid blankettskanning har variabelkontroller utförts. I förekommande fall har återkontakter gjorts med berörd länsstyrelse för komplettering/rättning av lämnade uppgifter. Skattningarnas osäkerhet anges med felmarginaler. Felmarginalerna är beräknade för variabeln röstande i procent av röstberättigade. Skattningen plus/minus felmarginalen bildar ett 95-procentigt konfidensintervall kring skattningen. Detta innebär att med 95 procents säkerhet täcker det angivna intervallet det sanna värdet för populationen. Den slumpmässiga osäkerheten varierar med det skattade procenttalets storlek och urvalets storlek för den redovisningsgrupp skattningen avser. Om skattningen av variabeln röstande i procent av röstberättigade är osäker så är även skattningarna av röstande och röstberättigade osäkra, även om dessa skattningars konfidensintervall inte angivits. Test av skillnader För att bedöma om skillnaden mellan två procentskattningar är statistiskt säkerställd måste man utgå från felmarginalen för skillnaden. Om skillnaden mellan skattningarna är större än felmarginalen så är den säkerställd, signifikant, eller ej beroende av slumpen. Ett signifikanstest för skillnaden kan göras med hjälp av de felmarginaler som redovisas i tabellerna. Följande resonemang gäller då: Låt a och b beteckna två redovisningsgrupper som inte har några gemensamma individer. Låt P a och P b beteckna respektive andelsskattningar (procenttalen i respektive grupp) samt K a och K b felmarginalerna för punktskattningarna i respektive grupp. Bra att veta Annan statistik SCB publicerar efter varje val statistik över antal röstberättigade, valresultatet, valdeltagandet, väljarbeteendet, nominerade och valda vid riksdagsvalen, landstingsfullmäktig- och kommunfullmäktigvalen. Motsvarande statistik (ej nominerade och valda) publiceras även efter valen till Europaparlamentet och eventuella riksomfattande folkomröstningar. Bortfallsfel Ett försumbart antal personer kunde inte återfinnas i röstlängderna enligt länsstyrelserna. Detta beror antingen på att det skett en korrigering av den preliminära röstlängden eller så är det ett bearbetningsfel, se ovan. Urvalsfel Urvalet som använts i denna undersökning utgör ett sannolikhetsurval, det vill säga urvalssannolikheterna är kända. Ett sådant urvalsförförande orsakar en slumpmässig, men beräkningsbar, osäkerhet hos resultaten, eller skattningarna.

110 Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002 Summary The Swedish local elections (elections to County Councils and Municipal Councils) were held at the same time as the Swedish Parliamentary election, on 15 September 2002. Foreign citizens, 18 years old on Election Day or older, who were registered as residents in Sweden, were entitled to vote in these local elections. Citizens of the member states of the EU, Norway and Iceland were entitled to vote if they were residents in Sweden. Citizens of other countries were entitled to vote if they were residents in Sweden and had been residents in Sweden for the last three years. In order to obtain a picture of the foreign citizens participation in these elections a stratified, random sample was drawn from the electoral roll comprising of about 28 200 foreign citizens who were entitled to vote. Lists of sampled persons were sent to the County Administrative Boards, who were asked to check whether the persons had voted or not and to return these lists with the information added. About 323 000 foreign citizens were entitled to vote in the local elections. The total electoral participation in this group was 35 per cent. Participation by the total electorate, i.e. Swedish and foreign citizens, was about 78 per cent in the local elections. Foreign citizens have been entitled to vote in the local elections since 1976. In this first election the electoral participation was nearly twice as high, i.e. 60 per cent. The participation was higher among women than among men, 39 per cent of the women participated and 31 percent of the men. The participation differs regarding citizenship. German and Chilean citizens vote to a far greater extent, 47 and 46 per cent respectively, than Yugoslavian citizens of which only 16 per cent vote. The participation rates differ among various age groups. The participation is the highest among the middle-aged and the lowest among younger and elderly voters. Additional factors that seem to have an impact on electoral participation are marriage, income and how long the immigrants have been living in Sweden. Marriage seems to mobilize voters. The participation rate among married people/registered partners is higher than for nonmarried people, 42 per cent compared to 29 per cent. Electoral participation also varies with income. Groups of voters with higher income tend to have a higher participation rate. Participation is higher among voters who have lived in Sweden for a relatively long time. The participation for voters who came before 1970 is about 40 per cent compared to that for voters who came during the 90 s who have a participation rate which is 9 percentage points lower, i.e. 31 per cent.

Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002 111 Tabeller 1. Röstningsförhållanden efter kön och medborgarskap Voting rates by Sex and Country of Citizenship 2. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Voting rates by Sex and Age 3. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskap och ålder Voting rates by Sex, Country of Citizenship and Age 4. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Voting rates by Sex, Civil status and Age 5. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskap, civilstånd och ålder Voting rates by Sex, Country of Citizenship, Civil status and Age 6. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Voting rates by Sex, Income and Age 7. Röstningsförhållanden efter kön och län Voting rates by Sex and County 8. Röstningsförhållanden efter kön och senaste invandringsår Voting rates by Sex and Latest Year of Immigration

112 Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002

Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 2002 113