FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB OKTOBER -11-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utrikes tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utrikes tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utrikes fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för Finansmarknadsstatistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Kristian Tegbring 08-5069 4497 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utrikes fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1998- Okt 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt - Okt 0% 1998- Okt 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt - Okt 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -10-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 6 117 235 4 212 446 800 335 450 363 261 346 392 745 Bostadsinstitut 1 809 352 1 728 201 33 564 7 557 15 368 24 662 Finansbolag 238 971 134 973 48 4 413 21 99 517 MFI 478 677 242 109 209 613 1 546 9 334 16 075 MFI totalt 8 644 235 6 317 728 1 043 560 463 879 286 068 533 000
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssekorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssekorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 1998- Okt 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt - Okt 0% 1998- Okt 1999- Okt 2000- Okt 2001- Okt 2002- Okt 2003- Okt 2004- Okt 2005- Okt 2006- Okt - Okt 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -10-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 6 117 235 3 501 694 1 267 089 297 012 758 418 293 022 Bostadsinstitut 1 809 352 369 127 1 310 139 20 098 37 034 72 953 Finansbolag 238 971 156 248 18 906 170 16 318 47 329 MFI 478 677 58 162 377 779 9 744 18 197 14 795 MFI totalt 8 644 235 4 085 231 2 973 913 327 025 829 966 428 099
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 20,0% 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 20,0% 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun Sep Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -10-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 871 958 634 739 1 030 086 1 609 074 Bostadsinstitut 1 568 651 1 166 457 383 008 503 Finansbolag 110 560 57 018 52 994 6 712 MFI 167 622 67 921 56 020 4 223 MFI totalt 3 718 791 1 926 136 1 522 108 1 620 512
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sep 2005 Mar Jun 2006 Sep Mar Jun Sep 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Sep 2005 Mar Jun Sep Mar Jun 2006 Sep 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag okt-06 3,96 4,10 3,84 1,51 1,25 1,83 sep-07 4,67 4,75 4,63 2,55 2,24 2,88 okt-07 4,75 4,81 4,73 2,66 2,31 3,06
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningsmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Mar Jun 2001 Sep Mar Jun 2002 Sep Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun Sep 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % okt-06 1 179 179 10,8 1 427 415 11,7 1 715 564 14,6 sep-07 1 285 304 9,5 1 594 025 11,9 1 997 115 16,3 okt-07 1 278 085 8,4 1 595 182 11,8 2 054 318 19,7
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 900 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2002 2003 2004 2005 2006 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut okt-06 251 057 83 475 754 563 754 314 sep-07 145 565 135 276 730 557 837 309 okt-07 157 658 106 446 733 480 794 413
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 20 Penningsmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 15 10 5 0-5 Mar Jun 2000 Sep Mar Jun 2001 Sep Mar Jun 2002 Sep Mar Jun 2003 Sep Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 M1 M2 M3 0 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun Sep
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 107 856 12 094 95 762 1 117 665 1 052 677 64 989 99 355 427 452 22 247 532 076 36 537 1 213 428 Feb 108 053 12 913 95 140 1 099 458 1 034 506 64 952 86 958 409 035 25 903 541 163 36 399 1 194 598 Mar 108 192 11 914 96 278 1 128 379 1 057 505 70 875 97 410 426 879 20 366 546 851 36 873 1 224 657 Apr 108 066 12 087 95 979 1 145 554 1 080 197 65 357 89 714 437 168 26 259 554 259 38 154 1 241 533 Maj 109 928 12 620 97 308 1 140 000 1 073 723 66 278 95 393 428 313 23 482 555 562 37 251 1 237 309 Jun 110 997 12 682 98 315 1 189 617 1 115 527 74 091 101 852 437 706 29 645 583 719 36 694 1 287 932 Jul 110 692 12 812 97 880 1 154 955 1 087 876 67 079 94 614 421 639 28 069 574 465 36 167 1 252 835 Aug 109 391 12 531 96 860 1 175 669 1 104 179 71 490 103 118 423 034 32 110 580 494 36 913 1 272 530 Sep 108 709 12 082 96 627 1 188 678 1 117 642 71 036 94 026 422 975 34 865 600 799 36 013 1 285 304 Okt 108 740 12 107 96 633 1 181 451 1 114 834 66 618 95 542 425 159 35 071 589 076 36 604 1 278 085 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 269 287 262 364 6 924 25 652 60 080 10 568 170 702 2 284 1 482 715 72 216 63 782 172 242 1 790 955 Feb 273 402 269 234 4 169 17 677 64 152 17 483 171 660 2 430 1 468 000 71 134 63 782 175 558 1 778 475 Mar 283 500 269 340 14 160 31 810 61 351 9 388 178 210 2 740 1 508 157 53 459 60 950 171 122 1 793 689 Apr 283 548 278 963 4 585 22 658 66 268 10 537 181 307 2 778 1 525 080 54 175 60 950 165 467 1 805 673 Maj 277 752 271 989 5 762 21 982 65 114 1 460 186 236 2 959 1 515 060 71 862 60 950 165 179 1 813 052 Jun 289 064 281 369 7 695 19 725 56 731 15 301 193 761 3 545 1 576 996 72 639 61 360 167 862 1 878 857 Jul 287 958 279 300 8 658 17 237 60 647 8 670 198 403 3 001 1 540 793 72 546 61 360 181 575 1 856 274 Aug 302 495 290 734 11 762 15 268 67 881 11 444 204 928 2 975 1 575 025 87 276 61 360 218 084 1 941 746 Sep 308 721 295 693 13 027 20 847 59 772 14 026 210 532 3 544 1 594 025 66 409 65 283 271 399 1 997 115 Okt 317 098 306 216 10 881 20 506 65 447 9 795 217 643 3 707 1 595 182 84 269 65 283 309 584 2 054 318 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jan -0,8 8,7 11,1 16,2-0,3 10,8 12,8 16,2 Feb -0,8 8,1 10,7 17,3-0,4 9,6 11,9 16,4 Mar 1,4 12,3 14,0 15,9 0,0 9,7 11,9 16,5 Apr 1,1 11,4 13,1 15,3 0,6 10,6 12,6 16,1 Maj 1,6 11,2 13,3 15,7 1,4 11,6 13,5 15,6 Jun 1,9 13,2 15,1 13,1 1,5 11,9 13,8 14,7 Jul 1,2 11,6 13,3 12,3 1,6 12,0 13,9 13,7 Aug 0,2 10,1 13,0 14,9 1,1 11,6 13,8 13,4 Sep 0,6 9,5 11,9 16,3 0,7 10,4 12,7 14,5 Okt 0,0 8,4 11,8 19,7 0,3 9,3 12,2 17,0
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 882 1 256 966 71 189 684 961 1 733 446 790 56 867 125 215 12 589 8 798 1 432 835 Feb 95 260 1 251 801 70 435 695 067 1 644 440 752 56 080 115 982 12 710 9 152 1 426 649 Mar 96 406 1 261 865 84 770 706 782 1 832 443 039 61 721 112 044 21 217 9 701 1 452 741 Apr 96 124 1 298 720 66 495 717 230 1 764 469 004 52 690 112 486 12 040 9 706 1 471 045 Maj 97 418 1 307 584 70 196 722 952 2 201 464 073 53 099 120 559 14 895 12 299 1 487 497 Jun 98 425 1 338 183 77 452 760 320 1 856 453 481 60 580 124 382 15 017 13 623 1 527 683 Jul 97 990 1 310 531 73 834 755 414 2 023 443 662 57 280 111 455 14 532 14 760 1 497 115 Aug 96 970 1 339 597 77 555 767 871 2 012 447 649 61 690 124 077 13 853 19 340 1 533 462 Sep 96 738 1 355 963 75 269 793 872 2 091 441 587 59 464 120 504 13 714 23 391 1 551 361 Okt 96 744 1 360 705 71 862 787 836 2 308 456 108 55 331 116 760 14 223 27 352 1 556 663
2.6 Noter till del 2 penningmängden 1) I publiceringen avseende april 2006 har avistainlåningen (och därmed M1), samt inlåning med vissa villkor reviderats för perioden Jan 1998-Sep 2004
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2003 2004 2005 2006 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2003 2004 2005 2006 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 90% 80% 15% 70% 60% 10% 50% 40% 5% 30% 20% 0% 10% 1998-Okt 1999-Okt 2000-Okt 2001-Okt 2002-Okt 2003-Okt 2004-Okt 2005-Okt 2006-Okt -Okt Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Mar Jun Sep 2003 Mar Jun Sep 2004 Mar Jun Sep 2005 Mar Jun Sep 2006 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Mar Jun Sep
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -10-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -41 736 624 530 6 317 728 4 758 548 1 559 180 Icke-MFI 11 558 506 976 4 506 561 3 669 704 836 858 Svenska icke-mfi 6 232 423 637 3 718 791 3 581 973 136 817 Icke-monetära finansiella företag 7 323 39 981 119 605 116 277 3 328 Icke-finansiella företag 4 059 174 117 1 522 108 1 391 087 131 021 Offentlig sektor -20 804 7 665 150 942 150 535 407 Hushåll inkl HIO 15 654 201 874 1 926 136 1 924 074 2 061 Utländska icke-mfi 5 326 83 339 787 771 87 730 700 040 EU-länder 8 573 24 648 365 794 27 039 338 755 utlandet -3 247 58 691 421 976 60 691 361 285 MFI -53 294 117 554 1 811 167 1 088 844 722 323 Svenska MFI -139 685-46 878 822 893 786 323 36 570 Banker 48 200 97 143 309 008 301 714 7 294 Bostadsinstitut -161 569-127 954 379 369 365 321 14 048 Andra monetära kreditmarknadsföretag -26 781-14 893 133 126 117 901 15 226 MFI 465-1 175 1 390 1 387 3 Utländska MFI 86 392 164 432 988 274 302 521 685 752 EU-länder 85 828 173 553 770 490 279 343 491 147 utlandet 563-9 121 217 784 23 179 194 605 Räntebärande värdepapper 56 905 16 820 1 043 560 459 342 584 218 Aktier och andelar -6 908 48 752 463 879 199 806 264 073 Derivatinstrument 4 093 96 063 286 068 173 537 112 531 tillgångar 29 726 100 335 533 000 412 077 120 923 SUMMA TILLGÅNGAR 42 080 886 500 8 644 235 6 003 310 2 640 925 Svenska kronor -45 923 487 404 6 003 310 Euro och EMU-valutor 67 991 236 110 1 198 843 EU-valutor 11 705 21 146 362 579 utländska valutor 8 306 141 839 1 079 504
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -124 452 89 570 4 085 231 2 683 672 1 401 559 Icke-MFI 6 358 181 650 2 041 418 1 625 396 416 022 Svenska icke-mfi 12 592 187 600 1 620 512 1 532 552 87 960 Icke-monetära finansiella företag 18 429 35 745 185 140 160 326 24 814 Icke-finansiella företag 10 353 35 454 515 931 460 208 55 723 Offentlig sektor -11 241 4 037 77 598 72 832 4 766 Hushåll inkl HIO -4 949 112 364 841 843 839 185 2 658 Utländska icke-mfi -6 233-5 950 420 906 92 844 328 062 EU-länder -4 599-11 026 204 954 56 889 148 066 utlandet -1 635 5 076 215 952 35 955 179 996 MFI -130 810-92 080 2 043 813 1 058 276 985 537 Svenska MFI -133 759-73 914 809 084 769 956 39 128 Banker -147 915-108 379 629 859 595 593 34 266 Bostadsinstitut 13 388 29 573 154 919 154 279 639 Andra monetära kreditmarknadsföretag -473 5 143 21 158 16 958 4 199 MFI 1 241-252 3 150 3 126 24 Utländska MFI 2 949-18 166 1 234 729 288 320 946 409 EU-länder -13 794 25 940 785 297 240 081 545 216 utlandet 16 743-44 106 449 432 48 239 401 193 Emitterade värdepapper 115 141 462 150 2 973 913 1 281 182 1 692 731 Certifikat 103 821 130 309 770 701 162 135 608 566 Obligationer 3 697 291 067 1 916 812 1 076 763 840 048 Förlagslån -5 004 2 460 209 397 36 345 173 052 emitterade värdepapper 12 626 38 314 77 003 5 939 71 065 Derivatinstrument 6 615 131 717 327 025 205 384 121 641 skulder 55 956 162 361 829 966 621 123 208 843 Eget kapital -11 181 40 701 428 099 316 418 111 682 SUMMA SKULDER 42 080 886 500 8 644 235 5 107 779 3 536 456 Svenska kronor -75 923 449 489 5 107 779 Euro och EMU-valutor -4 701 197 876 1 253 525 EU-valutor 18 753 12 158 382 799 utländska valutor 103 951 226 976 1 900 133
3.4 Bankers balansräkning -10-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 175 929 644 024 4 212 446 2 736 639 1 475 806 Icke-MFI 250 839 562 005 2 602 353 1 823 607 778 746 Svenska icke-mfi 236 956 483 269 1 871 958 1 739 084 132 874 Icke-monetära finansiella företag 7 370 40 049 118 982 115 718 3 265 Icke-finansiella företag 44 760 192 160 1 030 086 902 556 127 531 Offentlig sektor -19 047 2 741 88 151 88 106 45 Hushåll inkl HIO 203 873 248 318 634 739 632 705 2 034 Utländska icke-mfi 13 883 78 736 730 395 84 523 645 872 EU-länder 9 289 18 503 340 748 24 569 316 179 utlandet 4 594 60 232 389 647 59 953 329 693 MFI -74 911 82 019 1 610 093 913 032 697 060 Svenska MFI -155 546-77 106 643 949 611 825 32 124 Banker 26 424 61 097 198 698 195 073 3 624 Bostadsinstitut -158 246-119 548 350 880 336 832 14 048 Andra monetära kreditmarknadsföretag -24 189-17 463 92 999 78 550 14 449 MFI 465-1 192 1 373 1 370 3 Utländska MFI 80 636 159 125 966 143 301 207 664 936 EU-länder 79 977 168 408 752 071 278 029 474 041 utlandet 659-9 282 214 073 23 178 190 895 Räntebärande värdepapper 51 251 4 301 800 335 418 718 381 617 Aktier och andelar -2 797 53 017 450 363 188 278 262 085 Derivatinstrument 2 338 84 954 261 346 161 159 100 186 tillgångar 41 011 104 807 392 745 301 139 91 606 SUMMA TILLGÅNGAR 267 731 891 104 6 117 235 3 805 934 2 311 301 Svenska kronor 174 567 512 653 3 805 934 Euro och EMU-valutor 63 178 221 601 990 531 EU-valutor 11 395 24 138 350 278 utländska valutor 18 590 132 713 970 493 Oktober. Se not 3.18
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 38 322 259 660 3 501 694 2 174 494 1 327 199 Icke-MFI 3 703 203 369 2 005 829 1 604 703 401 126 Svenska icke-mfi 12 558 194 412 1 609 074 1 521 574 87 500 Icke-monetära finansiella företag 18 429 37 694 184 671 159 857 24 814 Icke-finansiella företag 10 388 40 218 511 439 456 108 55 331 Offentlig sektor -11 240 4 043 77 543 72 780 4 762 Hushåll inkl HIO -5 018 112 457 835 422 832 829 2 593 Utländska icke-mfi -8 854 8 957 396 755 83 128 313 626 EU-länder -4 719-13 619 188 501 47 633 140 868 utlandet -4 135 22 576 208 254 35 496 172 758 MFI 34 618 56 291 1 495 865 569 791 926 073 Svenska MFI 33 105 80 363 304 021 295 695 8 326 Banker 15 983 43 704 196 034 191 915 4 119 Bostadsinstitut 16 206 35 770 91 304 90 665 639 Andra monetära kreditmarknadsföretag -324 1 142 13 545 10 001 3 544 MFI 1 241-253 3 137 3 113 24 Utländska MFI 1 513-24 072 1 191 844 274 096 917 747 EU-länder -20 661 17 835 750 921 228 772 522 150 utlandet 22 174-41 906 440 922 45 325 395 598 Emitterade värdepapper 164 360 290 655 1 267 089 279 949 987 140 Certifikat 68 364 102 381 533 722 71 577 462 144 Obligationer 87 127 151 523 467 663 181 606 286 057 Förlagslån -3 757-1 557 188 714 20 840 167 874 emitterade värdepapper 12 626 38 309 76 990 5 926 71 065 Derivatinstrument 6 111 114 618 297 012 190 347 106 665 skulder 53 008 170 312 758 418 563 436 194 982 Eget kapital 5 929 55 857 293 022 181 968 111 054 SUMMA SKULDER 267 731 891 104 6 117 235 3 390 194 2 727 040 Svenska kronor 181 822 554 582 3 390 194 Euro och EMU-valutor -17 664 83 494 902 463 EU-valutor 17 770 17 732 336 691 utländska valutor 85 803 235 296 1 487 886 Oktober. Se not 3.18
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -10-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -197 217-29 087 1 728 201 In- och upplåning -143 260-161 080 369 127 Icke-MFI -214 679-61 347 1 569 615 Icke-MFI 2 570-17 980 6 048 Svenska icke-mfi -214 714-61 551 1 568 651 Svenska icke-mfi 70-1 248 503 Icke-monetära finansiella företag -33-115 279 Utländska icke-mfi 2 500-16 732 5 545 Icke-finansiella företag -27 203-12 485 383 008 MFI -145 830-143 100 363 080 Offentlig sektor 55 1 276 18 906 Svenska MFI -146 014-143 285 362 895 Hushåll inkl HIO -187 533-50 227 1 166 457 Utländska MFI 184 184 184 Utländska icke-mfi 35 205 964 EU-länder 184 184 184 EU-länder 24 137 559 utlandet 0 0 0 utlandet 11 68 405 Emitterade värdepapper -54 489 144 545 1 310 139 MFI 17 462 32 259 158 586 Certifikat 32 443 8 008 186 477 Svenska MFI 17 462 32 259 158 586 Obligationer -85 931 131 732 1 107 559 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån -1 001 4 804 16 103 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument 175 14 754 20 098 Räntebärande värdepapper 1 003 9 126 33 564 skulder 2 140 5 089 37 034 Aktier och andelar 0 397 7 557 Eget kapital -10 564-10 284 72 953 Derivatinstrument 1 291 10 781 15 368 SUMMA SKULDER -205 997-6 977 1 809 352 tillgångar -11 074 1 807 24 662 Svenska kronor -237 841-95 475 1 380 364 SUMMA TILLGÅNGAR -205 997-6 977 1 809 352 Utländsk valuta 31 843 88 498 428 988 Svenska kronor -202 251-24 331 1 778 841 Euro och EMU-valutor 10 806 115 367 279 092 Utländsk valuta -3 747 17 354 30 512 EU-valutor 487-110 16 323 Euro och EMU-valutor 204 14 561 25 964 utländska valutor 20 551-26 759 133 573 EU-valutor -25 76 108 utländska valutor -3 926 2 717 4 440 Oktober. Se not 3.18 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -10-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -28 408-22 603 134 973 In- och upplåning -28 069-21 137 156 248 Icke-MFI -25 781-15 145 127 041 Icke-MFI -39-4 333 24 360 Svenska icke-mfi -17 188-12 583 110 560 Svenska icke-mfi -39-6 053 6 712 Icke-monetära finansiella företag -12-218 71 Utländska icke-mfi 0 1 720 17 648 Icke-finansiella företag -14 138-11 380 52 994 MFI -28 030-16 804 131 888 Offentlig sektor -1 957-1 351 477 Svenska MFI -22 492-16 088 100 289 Hushåll inkl HIO -1 081 366 57 018 Utländska MFI -5 537-716 31 599 Utländska icke-mfi -8 593-2 562 16 481 EU-länder -248 2 179 24 247 EU-länder -631 1 360 10 423 utlandet -5 290-2 895 7 352 utlandet -7 961-3 922 6 058 Emitterade värdepapper 902-56 18 906 MFI -2 626-7 458 7 932 Certifikat 645-919 9 729 Svenska MFI -2 621-5 844 5 426 Obligationer 257 1 125 8 253 Utländska MFI -5-1 614 2 505 Förlagslån 0-267 910 EU-länder -6-1 478 1 952 emitterade värdepapper 0 5 13 utlandet 0-136 553 Derivatinstrument -4 140 170 Räntebärande värdepapper 0 35 48 skulder -653-1 640 16 318 Aktier och andelar -4 110-5 041 4 413 Eget kapital -7 136-5 609 47 329 Derivatinstrument 9 11 21 SUMMA SKULDER -34 960-28 303 238 971 tillgångar -2 451-704 99 517 Svenska kronor -20 895-15 466 195 888 SUMMA TILLGÅNGAR -34 960-28 303 238 971 Utländsk valuta -14 065-12 837 43 083 Svenska kronor -20 171-17 058 198 584 Euro och EMU-valutor -6 172-4 886 19 404 Utländsk valuta -14 789-11 245 40 387 EU-valutor -467-1 164 8 604 Euro och EMU-valutor -6 298-6 597 16 016 utländska valutor -7 426-6 786 15 075 EU-valutor -459-1 247 8 328 utländska valutor -8 032-3 401 16 044 Oktober. Se not 3.18 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -10-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 7 960 32 197 242 109 In- och upplåning 8 555 12 127 58 162 Icke-MFI 1 179 21 463 207 552 Icke-MFI 124 594 5 181 Svenska icke-mfi 1 178 14 502 167 622 Svenska icke-mfi 3 488 4 223 Icke-monetära finansiella företag -1 265 273 Utländska icke-mfi 121 105 958 Icke-finansiella företag 640 5 822 56 020 MFI 8 431 11 533 52 981 Offentlig sektor 145 4 999 43 408 Svenska MFI 1 642 5 097 41 879 Hushåll inkl HIO 395 3 417 67 921 Utländska MFI 6 789 6 437 11 101 Utländska icke-mfi 1 6 961 39 930 EU-länder 6 930 5 742 9 944 EU-länder -108 4 648 14 063 utlandet -141 695 1 157 utlandet 110 2 313 25 867 Emitterade värdepapper 4 367 27 006 377 779 MFI 6 781 10 733 34 557 Certifikat 2 370 20 839 40 772 Svenska MFI 1 020 3 813 14 932 Obligationer 2 244 6 686 333 337 Utländska MFI 5 761 6 920 19 625 Förlagslån -246-519 3 670 EU-länder 5 857 6 623 16 467 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -96 297 3 157 Derivatinstrument 332 2 205 9 744 Räntebärande värdepapper 4 651 3 358 209 613 skulder 1 461-11 399 18 197 Aktier och andelar 0 380 1 546 Eget kapital 590 737 14 795 Derivatinstrument 454 317 9 334 SUMMA SKULDER 15 306 30 676 478 677 tillgångar 2 240-5 576 16 075 Svenska kronor 991 5 849 141 333 SUMMA TILLGÅNGAR 15 306 30 676 478 677 Utländsk valuta 14 315 24 827 337 345 Svenska kronor 1 931 16 140 219 952 Euro och EMU-valutor 8 329 3 901 52 565 Utländsk valuta 13 375 14 535 258 725 EU-valutor 963-4 300 21 181 Euro och EMU-valutor 10 907 6 546 166 332 utländska valutor 5 024 25 225 263 599 EU-valutor 794-1 821 3 865 utländska valutor 1 673 9 810 88 527 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -10-31 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 3 593 565 662 167 500 497 118 385 Icke-MFI 2 116 059 466 547 378 298 107 997 Svenska icke-mfi 1 429 656 2 479 334 747 107 555 Icke-monetära finansiella företag 79 523 8 39 244 214 Icke-finansiella företag 811 214 1 956 178 686 40 186 Offentlig sektor 51 545 33 35 813 792 Hushåll inkl HIO 487 373 482 81 003 66 362 Utländska icke-mfi 686 403 464 069 43 551 441 EU-länder 328 527 199 720 11 985 236 utlandet 357 875 264 349 31 566 205 MFI 1 477 506 195 620 122 199 10 388 Svenska MFI 595 318 10 679 38 243 10 388 Banker 168 407 56 19 924 10 367 Bostadsinstitut 336 303 10 375 14 556 21 Andra monetära kreditmarknadsföretag 89 531 248 3 468 0 MFI 1 077 0 295 0 Utländska MFI 882 188 184 941 83 955 0 EU-länder 674 389 75 210 77 681 0 utlandet 207 799 109 732 6 274 0 Räntebärande värdepapper 688 703 183 978 101 548 10 085 Aktier och andelar 441 851 21 579 471 8 040 Derivatinstrument 232 170 72 445 28 929 246 tillgångar 276 529 172 812 113 043 3 173 SUMMA TILLGÅNGAR 5 232 818 1 112 981 744 488 139 929 Svenska kronor 2 987 461 41 405 679 289 139 183 Euro och EMU-valutor 963 852 169 816 26 259 420 EU-valutor 345 624 223 137 4 624 29 utländska valutor 935 880 545 930 34 315 297 Ej valutafördelad filialdifferens 132 694
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 2 898 498 531 661 490 372 112 824 Icke-MFI 1 768 558 286 621 130 421 106 849 Svenska icke-mfi 1 389 935 13 619 112 873 106 266 Icke-monetära finansiella företag 154 242 833 29 925 504 Icke-finansiella företag 446 638 12 393 46 017 18 784 Offentlig sektor 61 308 10 13 822 2 413 Hushåll inkl HIO 727 747 383 23 109 84 565 Utländska icke-mfi 378 623 273 002 17 549 583 EU-länder 180 551 114 865 7 648 303 utlandet 198 072 158 137 9 901 280 MFI 1 129 939 245 041 359 951 5 975 Svenska MFI 241 127 2 732 57 582 5 312 Banker 138 859 311 51 863 5 312 Bostadsinstitut 87 028 0 4 276 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 12 616 2 397 929 0 MFI 2 624 23 513 0 Utländska MFI 888 812 242 309 302 369 663 EU-länder 481 256 105 336 269 003 662 utlandet 407 556 136 973 33 366 1 Emitterade värdepapper 1 250 037 344 008 15 772 1 280 Certifikat 518 594 340 439 15 128 0 Obligationer 466 625 2 307 537 502 Förlagslån 188 567 1 262 0 148 emitterade värdepapper 76 252 0 108 630 Derivatinstrument 263 504 68 260 33 437 71 skulder 557 192 157 998 198 886 2 340 Eget kapital 263 586 11 055 6 021 23 416 SUMMA SKULDER 5 232 818 1 112 981 744 488 139 929 Svenska kronor 2 707 642 41 375 543 302 139 250 Euro och EMU-valutor 871 212 138 287 30 851 401 EU-valutor 332 103 223 625 4 566 22 utländska valutor 1 321 861 646 151 165 769 257 Ej valutafördelad filialdifferens 63 544