FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB SEPTEMBER -10-27 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank
Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder
Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.
Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.
Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000
Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000
1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -09-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 6 768 747 4 645 154 919 846 400 086 438 237 365 424 Bostadsinstitut 1 994 437 1 888 318 30 272 9 461 32 283 34 103 Finansbolag 262 610 149 291 197 4 467 16 108 639 MFI 542 043 259 302 246 133 1 009 19 494 16 105 MFI totalt 9 567 837 6 942 065 1 196 449 415 022 490 029 524 271
1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -09-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 6 768 747 3 936 561 1 519 919 369 086 645 616 297 566 Bostadsinstitut 1 994 437 403 540 1 461 537 10 411 46 633 72 316 Finansbolag 262 610 189 215 6 187 110 16 010 51 088 MFI 542 043 65 473 433 091 11 136 19 425 12 918 MFI totalt 9 567 837 4 594 789 3 420 734 390 743 727 683 433 888
1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Mar Jun 2004 Mar Jun 2005 Mar Jun 2006 Mar Jun 2007 Mar Jun Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Mar Jun 2004 Mar Jun 2005 Mar Jun 2006 Mar Jun 2007 Mar Jun Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -09-30, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 127 905 710 293 1 219 911 1 767 637 Bostadsinstitut 1 676 549 1 265 731 390 551 1 876 Finansbolag 113 254 50 300 62 204 5 449 MFI 161 939 69 640 56 991 2 988 MFI totalt 4 079 647 2 095 964 1 729 658 1 777 950
1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Mar Jun 2007 Mar Jun 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mar Jun 2006 Mar Jun 2007 Mar Jun 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag sep-07 4,67 4,75 4,63 2,55 2,24 2,88 aug-08 5,39 5,42 5,41 3,31 3,05 3,61 sep-08 5,67 5,63 5,79 3,63 3,28 4,03
1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % sep-07 1 369 341 10,3 1 583 654 12,0 1 982 840 16,2 aug-08 1 390 799 2,7 1 706 381 9,1 2 176 032 12,9 sep-08 1 407 776 2,8 1 729 407 9,2 2 144 624 8,2
1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 1 000 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut sep-07 145 565 135 276 730 557 837 309 aug-08 86 139 122 898 717 781 928 816 sep-08 155 619 113 472 723 354 938 169
2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 M1 M2 M3 0
2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.
M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor
Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut
2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 107 645 11 846 95 799 1 319 585 1 252 281 67 304 98 369 457 302 26 533 698 789 38 592 1 415 383 Feb 107 404 11 241 96 163 1 306 545 1 241 061 65 484 98 998 440 442 34 268 694 199 38 638 1 402 708 Mar 107 530 10 093 97 437 1 310 844 1 238 941 71 904 112 960 443 450 26 167 690 907 37 360 1 408 282 Apr 106 164 10 876 95 288 1 302 215 1 230 491 71 724 88 518 445 876 28 837 698 031 40 953 1 397 504 Maj 106 493 10 867 95 626 1 301 089 1 231 926 69 163 96 782 432 744 31 134 700 316 40 113 1 396 715 Jun 107 716 10 221 97 495 1 311 178 1 234 552 76 626 91 553 444 029 26 993 709 500 39 103 1 408 673 Jul 108 644 11 920 96 724 1 296 774 1 219 765 77 009 85 483 441 330 25 749 703 005 41 208 1 393 499 Aug 107 056 11 425 95 631 1 295 168 1 227 321 67 847 89 834 412 267 36 321 715 823 40 923 1 390 799 105 867 10 093 95 774 1 312 002 1 232 145 79 858 100 599 439 555 27 848 706 455 37 545 1 407 776 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 233 802 224 269 9 533 19 132 52 632 9 909 148 453 3 675 1 649 185 69 905 74 016 311 108 2 104 214 Feb 234 117 226 163 7 954 21 332 53 283 8 475 146 932 4 094 1 636 825 78 359 74 016 291 621 2 080 821 Mar 234 080 225 470 8 610 21 444 53 162 3 274 151 230 4 970 1 642 361 68 226 81 564 303 123 2 095 275 Apr 263 850 246 958 16 892 27 149 65 330 10 722 156 625 4 024 1 661 354 72 863 81 564 331 081 2 146 863 Maj 271 003 252 397 18 606 26 950 66 381 11 102 162 301 4 269 1 667 718 51 812 81 564 314 596 2 115 690 Jun 273 816 258 348 15 468 25 582 66 345 3 630 172 798 5 462 1 682 490 41 718 75 912 332 020 2 132 139 Jul 306 548 286 048 20 501 28 887 79 797 7 429 180 885 9 551 1 700 047 44 052 75 912 334 318 2 154 329 Aug 315 582 288 583 26 999 32 565 81 567 9 364 185 600 6 486 1 706 381 57 255 75 912 336 485 2 176 032 321 631 302 718 18 912 23 422 81 814 14 017 195 502 6 876 1 729 407 41 181 75 912 298 125 2 144 624 M3
2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jan 0,0 10,0 12,0 18,2-0,2 9,2 11,6 19,2 Feb 1,1 10,6 12,3 17,7 0,3 10,0 12,0 18,2 Mar 1,2 8,3 9,7 17,5 0,8 9,6 11,3 17,8 Apr -0,7 6,0 9,7 19,6 0,5 8,3 10,6 18,3 Maj -1,7 6,1 10,9 17,4-0,4 6,8 10,1 18,2 Jun -0,8 3,3 7,4 14,1-1,1 5,1 9,3 17,1 Jul -1,2 4,5 11,1 16,7-1,3 4,6 9,8 16,1 Aug -1,3 2,7 9,1 12,9-1,1 3,5 9,2 14,6-0,9 2,8 9,2 8,2-1,1 3,3 9,8 12,6
2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 862 1 439 869 77 580 827 381 2 403 476 861 61 004 135 628 14 172 38 666 1 651 978 Feb 96 227 1 431 920 75 262 820 801 2 532 466 381 57 546 144 738 15 184 40 695 1 644 104 Mar 97 502 1 425 040 79 573 821 759 2 413 465 154 62 741 138 127 14 419 40 136 1 642 251 Apr 95 353 1 447 103 87 473 833 851 2 705 469 825 72 151 143 428 12 617 43 607 1 673 536 Maj 95 696 1 437 409 87 773 841 929 2 679 452 005 72 560 143 475 12 533 27 851 1 648 729 Jun 97 566 1 456 418 95 589 862 304 2 679 457 191 81 179 136 923 11 731 30 578 1 680 150 Jul 96 796 1 471 616 99 065 863 334 2 674 466 720 83 465 141 561 12 926 32 225 1 699 701 Aug 95 702 1 470 146 97 860 880 651 2 873 453 681 72 834 135 814 22 153 34 274 1 697 981 95 846 1 475 159 96 427 874 839 2 852 466 176 80 162 134 144 13 412 29 220 1 696 652
2.6 Noter till del 2 penningmängden ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.
3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 7 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument 7 000 000 Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun 2004 2005 2006 2007 0 Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun Mar Jun 2004 2005 2006 2007 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital
3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 90% 80% 15% 70% 60% 10% 50% 40% 5% 30% 20% 0% 10% 1999-2000- 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007- - Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Mar Jun 2003 Mar Jun 2004 Mar Jun 2005 Mar Jun 2006 Mar Jun 2007 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Mar Jun
3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod
3.3 MFIs balansräkning -09-30 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -1 508 583 164 6 942 065 5 022 473 1 919 593 Icke-MFI 48 882 593 074 5 084 365 3 962 992 1 121 373 Svenska icke-mfi 29 564 370 800 4 079 647 3 884 166 195 481 Icke-monetära finansiella företag -13 271-3 787 105 345 102 285 3 061 Icke-finansiella företag 46 791 211 492 1 729 658 1 539 631 190 026 Offentlig sektor -18 450-23 066 148 680 148 199 481 Hushåll inkl HIO 14 496 186 161 2 095 964 2 094 051 1 913 Utländska icke-mfi 19 318 222 274 1 004 718 78 826 925 893 EU-länder 7 898 168 151 525 372 40 899 484 473 utlandet 11 420 54 123 479 346 37 927 441 419 MFI -50 391-9 910 1 857 700 1 059 481 798 220 Svenska MFI 16 020-87 694 878 034 845 129 32 905 Banker -20 551 56 616 317 424 311 074 6 350 Bostadsinstitut 32 190-145 820 395 118 391 653 3 465 Andra monetära kreditmarknadsföretag 4 675 2 336 165 392 142 317 23 076 MFI -295-826 100 86 14 Utländska MFI -66 410 77 784 979 666 214 351 765 315 EU-länder -73 023 6 778 691 439 195 251 496 188 utlandet 6 613 71 006 288 227 19 100 269 127 Räntebärande värdepapper 56 685 209 793 1 196 449 573 945 622 504 Aktier och andelar -4 960-55 764 415 022 160 073 254 950 Derivatinstrument 127 574 208 054 490 029 250 671 239 358 tillgångar 12 729 21 142 524 271 403 952 120 319 SUMMA TILLGÅNGAR 190 521 966 389 9 567 837 6 411 114 3 156 723 Svenska kronor 64 702 362 588 6 411 114 Euro och EMU-valutor 44 932 285 549 1 416 401 EU-valutor 18 776 44 721 395 594 utländska valutor 62 111 273 530 1 344 728
3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 172 106 385 663 4 594 789 2 936 865 1 657 924 Icke-MFI 34 610 146 320 2 181 380 1 770 803 410 577 Svenska icke-mfi 39 821 170 030 1 777 950 1 670 259 107 692 Icke-monetära finansiella företag -12 181-5 924 160 787 139 423 21 364 Icke-finansiella företag 18 697 42 384 547 962 467 321 80 641 Offentlig sektor 41 640 43 793 132 632 130 147 2 485 Hushåll inkl HIO -8 335 89 777 936 569 933 368 3 201 Utländska icke-mfi -5 211-23 710 403 430 100 544 302 886 EU-länder 7 432 6 680 216 233 62 947 153 285 utlandet -12 643-30 389 187 197 37 597 149 600 MFI 137 496 239 343 2 413 409 1 166 062 1 247 347 Svenska MFI 2 458-91 538 850 748 818 138 32 610 Banker 9 687-128 064 649 152 623 315 25 837 Bostadsinstitut -12 756 22 782 164 313 164 268 45 Andra monetära kreditmarknadsföretag 3 469 6 128 27 758 21 229 6 529 MFI 2 058 7 616 9 525 9 326 199 Utländska MFI 135 038 330 881 1 562 661 347 924 1 214 737 EU-länder 71 377 190 837 989 927 274 308 715 619 utlandet 63 661 140 044 572 733 73 616 499 118 Emitterade värdepapper -14 424 561 994 3 420 734 1 479 754 1 940 980 Certifikat -56 945 153 798 820 677 137 335 683 342 Obligationer 30 018 383 809 2 296 924 1 294 508 1 002 416 Förlagslån 13 180 15 872 230 241 42 605 187 636 emitterade värdepapper -678 8 515 72 892 5 305 67 587 Derivatinstrument 80 848 70 333 390 743 209 404 181 340 skulder -44 925-46 299 727 683 521 816 205 866 Eget kapital -3 084-5 303 433 888 317 202 116 686 SUMMA SKULDER 190 521 966 389 9 567 837 5 465 041 4 102 796 Svenska kronor 52 067 282 046 5 465 041 Euro och EMU-valutor 102 494 432 141 1 690 366 EU-valutor 23 363 33 177 397 224 utländska valutor 12 596 219 025 2 015 206
3.4 Bankers balansräkning -09-30 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 3 141 608 637 4 645 154 2 889 002 1 756 153 Icke-MFI 44 635 651 238 2 999 602 2 013 461 986 141 Svenska icke-mfi 30 389 496 052 2 127 905 1 937 853 190 053 Icke-monetära finansiella företag -13 232-4 134 104 329 101 294 3 035 Icke-finansiella företag 49 914 234 585 1 219 911 1 034 850 185 061 Offentlig sektor -19 406-13 826 93 371 93 311 61 Hushåll inkl HIO 13 114 279 428 710 293 708 398 1 896 Utländska icke-mfi 14 246 155 185 871 697 75 608 796 089 EU-länder 3 483 155 561 487 021 38 370 448 650 utlandet 10 763-376 384 676 37 238 347 438 MFI -41 494-42 600 1 645 552 875 541 770 011 Svenska MFI 29 533-111 550 691 095 662 291 28 803 Banker -16 965 31 767 204 041 199 943 4 098 Bostadsinstitut 41 903-140 755 368 371 364 906 3 465 Andra monetära kreditmarknadsföretag 4 892-1 676 118 662 97 435 21 227 MFI -296-886 21 7 14 Utländska MFI -71 028 68 950 954 458 213 249 741 208 EU-länder -77 456 1 611 673 704 194 149 479 555 utlandet 6 429 67 339 280 753 19 100 261 653 Räntebärande värdepapper 43 821 170 762 919 846 530 238 389 608 Aktier och andelar -4 449-53 075 400 086 147 008 253 078 Derivatinstrument 114 296 179 229 438 237 229 586 208 651 tillgångar 15 875 13 690 365 424 279 171 86 253 SUMMA TILLGÅNGAR 172 682 919 243 6 768 747 4 075 005 2 693 742 Svenska kronor 76 317 443 639 4 075 005 Euro och EMU-valutor 45 245 263 445 1 190 798 EU-valutor 13 238 36 023 374 905 utländska valutor 37 881 176 136 1 128 039 tember. Se not 3.18
3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 156 478 473 189 3 936 561 2 415 682 1 520 879 Icke-MFI 37 045 136 334 2 138 460 1 749 561 388 899 Svenska icke-mfi 40 491 171 121 1 767 637 1 660 639 106 998 Icke-monetära finansiella företag -12 203-5 682 160 560 139 196 21 364 Icke-finansiella företag 19 824 45 287 546 338 466 176 80 162 Offentlig sektor 41 528 43 621 132 404 130 056 2 348 Hushåll inkl HIO -8 658 87 895 928 335 925 210 3 125 Utländska icke-mfi -3 447-34 786 370 823 88 922 281 901 EU-länder 7 854 2 433 195 653 51 523 144 130 utlandet -11 301-37 220 175 169 37 398 137 771 MFI 119 433 336 855 1 798 101 666 122 1 131 980 Svenska MFI -15 252 70 866 341 782 333 727 8 055 Banker -17 167 32 275 212 326 209 622 2 704 Bostadsinstitut -3 140 27 564 102 663 102 618 45 Andra monetära kreditmarknadsföretag 3 009 3 430 17 300 12 193 5 107 MFI 2 046 7 597 9 494 9 295 199 Utländska MFI 134 685 265 989 1 456 319 332 395 1 123 925 EU-länder 71 785 173 926 945 508 262 052 683 457 utlandet 62 899 92 063 510 811 70 343 440 468 Emitterade värdepapper -25 233 417 190 1 519 919 344 792 1 175 127 Certifikat -13 639 134 367 599 725 67 641 532 084 Obligationer -24 029 256 907 637 442 246 105 391 338 Förlagslån 13 112 17 397 209 868 25 750 184 118 emitterade värdepapper -678 8 519 72 883 5 296 67 587 Derivatinstrument 82 716 78 185 369 086 198 758 170 328 skulder -43 484-59 794 645 616 457 103 188 512 Eget kapital 2 205 10 474 297 566 182 011 115 555 SUMMA SKULDER 172 682 919 243 6 768 747 3 598 347 3 170 401 Svenska kronor 70 168 389 974 3 598 347 Euro och EMU-valutor 87 605 397 637 1 317 764 EU-valutor 17 909 15 743 334 664 utländska valutor -3 000 115 889 1 517 972 tember. Se not 3.18
3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -09-30 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -7 525-37 100 1 888 318 In- och upplåning 12 871-108 847 403 540 Icke-MFI 6 649-59 009 1 725 285 Icke-MFI -1 069 8 289 11 767 Svenska icke-mfi 7 540-106 816 1 676 549 Svenska icke-mfi 155 1 443 1 876 Icke-monetära finansiella företag -1-100 212 Utländska icke-mfi -1 224 6 846 9 891 Icke-finansiella företag 20-19 660 390 551 MFI 13 940-117 136 391 773 Offentlig sektor -1 259 1 204 20 055 Svenska MFI 15 369-163 899 345 010 Hushåll inkl HIO 8 780-88 260 1 265 731 Utländska MFI -1 430 46 763 46 763 Utländska icke-mfi -891 47 806 48 736 EU-länder 0 0 0 EU-länder -8 74 609 utlandet -1 430 46 763 46 763 utlandet -883 47 733 48 127 Emitterade värdepapper 2 309 96 909 1 461 537 MFI -14 174 21 909 163 033 Certifikat -49 220 15 909 169 944 Svenska MFI -14 174 21 909 163 033 Obligationer 51 416 82 219 1 275 709 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån 114-1 219 15 885 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument -4 881-9 512 10 411 Räntebärande värdepapper 376-2 289 30 272 skulder -1 033 11 739 46 633 Aktier och andelar 0 1 904 9 461 Eget kapital -1 590-11 202 72 316 Derivatinstrument 11 049 18 206 32 283 SUMMA SKULDER 7 676-20 912 1 994 437 tillgångar 3 777-1 633 34 103 Svenska kronor 6 311-100 146 1 518 059 SUMMA TILLGÅNGAR 7 676-20 912 1 994 437 Utländsk valuta 1 365 79 234 476 378 Svenska kronor 10 912-73 422 1 907 669 Euro och EMU-valutor 19 253 42 838 311 125 Utländsk valuta -3 236 52 510 86 768 EU-valutor 483 12 901 28 737 Euro och EMU-valutor -4 272 3 000 28 760 utländska valutor -18 371 23 494 136 517 EU-valutor 1 279 3 141 3 274 utländska valutor -243 46 369 54 734 Ställning
3.6 Finansbolagens balansräkning -09-30 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -13 504-13 526 149 291 In- och upplåning -3 697 5 455 189 215 Icke-MFI -11 314-13 684 138 576 Icke-MFI -611 3 497 27 896 Svenska icke-mfi -12 383-13 932 113 254 Svenska icke-mfi -334-1 302 5 449 Icke-monetära finansiella företag -32 61 144 Utländska icke-mfi -277 4 799 22 447 Icke-finansiella företag -4 726-5 044 62 204 MFI -3 086 1 958 161 319 Offentlig sektor 5-1 828 606 Svenska MFI -2 371-5 899 116 325 Hushåll inkl HIO -7 630-7 121 50 300 Utländska MFI -715 7 857 44 993 Utländska icke-mfi 1 069 248 25 322 EU-länder -961 11 257 35 752 EU-länder 1 277 5 291 16 346 utlandet 245-3 400 9 242 utlandet -209-5 043 8 976 Emitterade värdepapper -13 262-11 785 6 187 MFI -2 190 157 10 715 Certifikat -5 117-3 550 5 534 Svenska MFI -2 001-2 684 5 363 Obligationer -7 951-7 996 0 Utländska MFI -189 2 842 5 353 Förlagslån -194-235 644 EU-länder 33 188 2 146 emitterade värdepapper 0-4 9 utlandet -221 2 654 3 207 Derivatinstrument -67-64 110 Räntebärande värdepapper 0 149 197 skulder -641-932 16 010 Aktier och andelar -283-4 056 4 467 Eget kapital -3 014-3 288 51 088 Derivatinstrument -50 4 16 SUMMA SKULDER -20 682-10 614 262 610 tillgångar -6 844 6 816 108 639 Svenska kronor -30 468-12 529 203 547 SUMMA TILLGÅNGAR -20 682-10 614 262 610 Utländsk valuta 9 787 1 915 59 063 Svenska kronor -32 035-15 110 202 937 Euro och EMU-valutor -393-5 039 20 537 Utländsk valuta 11 353 4 497 59 673 EU-valutor 4 310 5 907 14 978 Euro och EMU-valutor 1 288-286 22 028 utländska valutor 5 870 1 048 23 549 EU-valutor 4 185 4 584 13 371 utländska valutor 5 880 199 24 274 tember. Se not 3.18 Ställning
3.7 MFIs balansräkning -09-30 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 16 381 25 153 259 302 In- och upplåning 6 455 15 866 65 473 Icke-MFI 8 913 14 530 220 902 Icke-MFI -755-1 800 3 257 Svenska icke-mfi 4 018-4 505 161 939 Svenska icke-mfi -491-1 232 2 988 Icke-monetära finansiella företag -7 386 660 Utländska icke-mfi -264-568 269 Icke-finansiella företag 1 583 1 611 56 991 MFI 7 210 17 666 62 216 Offentlig sektor 2 210-8 616 34 648 Svenska MFI 4 711 7 393 47 630 Hushåll inkl HIO 232 2 115 69 640 Utländska MFI 2 499 10 273 14 585 Utländska icke-mfi 4 895 19 034 58 963 EU-länder 552 5 654 8 667 EU-länder 3 146 7 225 21 396 utlandet 1 946 4 619 5 918 utlandet 1 749 11 809 37 566 Emitterade värdepapper 21 762 59 679 433 091 MFI 7 467 10 624 38 400 Certifikat 11 031 7 072 45 475 Svenska MFI 2 662 4 632 18 544 Obligationer 10 583 52 679 383 772 Utländska MFI 4 806 5 992 19 856 Förlagslån 148-72 3 844 EU-länder 4 401 4 978 15 589 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 405 1 014 4 267 Derivatinstrument 3 080 1 724 11 136 Räntebärande värdepapper 12 489 41 171 246 133 skulder 233 2 689 19 425 Aktier och andelar -227-537 1 009 Eget kapital -686-1 287 12 918 Derivatinstrument 2 280 10 614 19 494 SUMMA SKULDER 30 844 78 671 542 043 tillgångar -78 2 270 16 105 Svenska kronor 6 057 4 746 145 088 SUMMA TILLGÅNGAR 30 844 78 671 542 043 Utländsk valuta 24 787 73 925 396 955 Svenska kronor 9 507 7 482 225 503 Euro och EMU-valutor -3 972-3 296 40 940 Utländsk valuta 21 337 71 189 316 539 EU-valutor 661-1 373 18 845 Euro och EMU-valutor 2 670 19 389 174 814 utländska valutor 28 098 78 593 337 169 EU-valutor 74 974 4 044 utländska valutor 18 592 50 827 137 681 tember. Se not 3.18 Ställning
3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -09-30 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 3 948 540 691 009 562 413 134 201 Icke-MFI 2 431 022 495 097 443 307 125 274 Svenska icke-mfi 1 610 837 2 503 392 363 124 706 Icke-monetära finansiella företag 68 821 16 35 221 288 Icke-finansiella företag 947 249 1 907 227 642 45 019 Offentlig sektor 61 187 28 31 221 964 Hushåll inkl HIO 533 579 552 98 279 78 435 Utländska icke-mfi 820 185 492 594 50 944 568 EU-länder 461 851 263 631 24 840 330 utlandet 358 334 228 963 26 104 238 MFI 1 517 519 195 912 119 106 8 928 Svenska MFI 635 338 366 46 829 8 928 Banker 180 654 18 14 489 8 898 Bostadsinstitut 352 077 0 16 264 30 Andra monetära kreditmarknadsföretag 102 592 348 16 069 0 MFI 14 0 7 0 Utländska MFI 882 181 195 546 72 277 0 EU-länder 609 923 55 623 63 782 0 utlandet 272 258 139 923 8 495 0 Räntebärande värdepapper 802 757 148 932 106 308 10 782 Aktier och andelar 393 795 26 991 636 5 655 Derivatinstrument 362 532 78 753 75 330 375 tillgångar 248 072 166 882 113 676 3 675 SUMMA TILLGÅNGAR 5 755 697 1 112 567 858 363 154 687 Svenska kronor 3 172 083 40 653 749 099 153 823 Euro och EMU-valutor 1 131 834 207 104 58 438 526 EU-valutor 369 752 239 567 5 120 33 utländska valutor 1 082 029 497 299 45 705 305 Ej valutafördelad filialdifferens 127 945
3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 3 201 722 519 155 606 928 127 911 Icke-MFI 1 875 516 254 783 141 307 121 637 Svenska icke-mfi 1 523 132 14 431 123 539 120 966 Icke-monetära finansiella företag 142 646 449 17 307 606 Icke-finansiella företag 476 869 13 191 49 416 20 053 Offentlig sektor 103 197 15 26 584 2 622 Hushåll inkl HIO 800 420 775 30 231 97 684 Utländska icke-mfi 352 384 240 352 17 767 671 EU-länder 188 396 117 244 6 927 330 utlandet 163 988 123 108 10 840 341 MFI 1 326 206 264 373 465 622 6 274 Svenska MFI 274 892 3 368 61 272 5 618 Banker 148 278 120 58 436 5 612 Bostadsinstitut 102 662 0 0 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 14 780 3 248 2 513 7 MFI 9 172 0 322 0 Utländska MFI 1 051 314 261 004 404 350 656 EU-länder 616 803 111 902 328 051 655 utlandet 434 511 149 102 76 299 1 Emitterade värdepapper 1 506 143 310 687 12 407 1 369 Certifikat 587 815 307 401 11 910 0 Obligationer 636 521 1 919 419 503 Förlagslån 209 548 1 367 0 320 emitterade värdepapper 72 259 0 78 546 Derivatinstrument 306 100 77 123 62 914 71 skulder 468 692 194 327 173 842 3 082 Eget kapital 273 040 11 274 2 272 22 255 SUMMA SKULDER 5 755 697 1 112 567 858 363 154 687 Svenska kronor 2 881 755 43 239 562 740 153 851 Euro och EMU-valutor 1 175 480 176 448 141 784 500 EU-valutor 329 510 220 760 5 131 24 utländska valutor 1 368 952 578 543 148 708 312 Ej valutafördelad filialdifferens 93 577