STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL
Strategi för växtskyddsmedel Utarbeta en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden. Syftet med strategin är att bibehålla förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion.
Strategi för växtskyddsmedel Strategin ska ge möjligheter att kontinuerligt fånga upp indikationer och tidiga signaler om situationen på marknaden med bland annat hjälp av EU:s gemensamma arbetsprogram och den nationella godkännandeprocessen för växtskyddsmedel. Strategin ska även kunna bidra till att bedöma hur allvarlig en situation är för jordbruks- och trädgårdsnäringen, vilka alternativa medel och metoder som finns samt visa på utvecklingsbehov.
Några slutsatser Den nya förordningen har gjort godkännandeprocessen oförutsägbar. Svårt att få tidiga signaler från godkännande processen. Bedömningen bör utgå från gröda när så är möjligt. En bred risk- och konsekvensanalys får bli grunden för arbetet.
Hanteras på annat sätt. Kemisk bekämpning möjlig? Nej Konsekvenser Ekonomi Konsekvenser Biologi SAMMANSTÄLLNING VANLIGA VÄXTSKYDDSPROBLEM I GRÖDAN Ja Hanteras på annat sätt. Urval: Allvarligt problem? Nej Ja Tillräckliga alternativ saknas eller hög risk för sådan situation uppstår. FÖRSLAG ÅTGÄRDER Tillgång växtskyddsmedel? Nu, sedan, möjligheter? Alternativa växtskyddsmedel och metoder? Förebyggande åtgärder? Problemets utbredning, omfattning och frekvens? Ja Behov av konsekvensanalys och åtgärder? Nej Tillräckliga möjligheter finns. INGEN ÅTGÄRD
Bedömning av tillgången växtskyddsmedel, 1-5 år? Preparat på väg in på marknaden bedöms med hjälp av följande källor: uppgifter från företag som säljer växtskyddsmedel information från zonprövning preparat aktuella för off label-registrering information från andra länder om lösningar som är möjliga att ta över aktuella försöksplaner
Bedömning av tillgången växtskyddsmedel, 1-5 år? Befintliga preparat: 1.inom tre år ska omprövas och det inte finns några alternativ. 2.inom tre år ska omprövas och det finns några alternativ. 3.blivit godkända, eller fått förnyat villkor, innevarande eller föregående år och det finns alternativ. För preparat i kategori 1 görs en analys av konsekvenserna av att de inte längre är tillgängliga.
Biologiska konsekvenser Exempel: resistens mot kemiska växtskyddsmedel ökat utbredningsområde för skadegörare/ogräs ökad frekvens hos skadegörare/ogräs nya skadegörare/ogräs odlingen av vissa grödor kan upphöra helt nya grödor kan inte odlas i Sverige ökad användning av växtskyddsmedel då prognoser inte kan användas livsmedelsäkerhet, toxiner effekt på biologisk mångfald och ekosystemtjänster läckage på grund av ökad jordbearbetning
Ekonomiska konsekvenser Vad är kostnaden för olika sätt att hantera ett växtskyddsproblem? Vad är värdet av helt utslagen odling på gårds och områdesnivå? Vad är värdet att preparat för kemisk ogräsbekämpning fasas ut? Ettåriga respektive fleråriga effekter (ogräs). (Konsekvenser för landsbygden och förädlingsindustrin.)
Åtgärder Risk- och konsekvensanalys Åtgärder som ett resultat av risk och konsekvensanalys av en enskild gröda. Ansökan om dispenser. Ansökan om off label. Ökat utnyttjande av befintliga kunskaper och metoder (IPM). Resistensstrategi Introduktion av nya växtskyddsmedel Utvecklingsbehov (nya kunskaper och metoder) Information- och utbildning (för effektivt genomförande)
Regelbunden uppdatering