Aktuell forskning kring näringsrening och biologisk mångfald. Good tream

Relevanta dokument
Utvärderingar och nya idéer kring våtmarker och skyddszoner. John Strand, Hushållningssällskapet Halland, FoU

Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsområden i Vellinge kommun

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

RAPPORT 2017/4 FÅGELINVENTERING

Torupa flo, 15 maj. Omslag: Steglits, Thyssells väg, 14 maj

Nationell kustfågelövervakning 2018

Internationella sjöfågelräkningen i januari i Blekinge 2015

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge under januari 2013

Förord. After LIFE Conservation Plan

Rastande vadare vid Hyllingens naturreservat sommaren Text: Mats Thorin Foto: Peter Hörenius

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011

Internationella sjöfågelräkningar i Blekinge under januari 2016

Höjeåprojektet. Biologisk uppföljning av 15 anlagda våtmarker. Fåglar. Tofsvipa. Foto: Johan Hammar

Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge januari 2014 Mats Olsson

Torupa flo, 6 maj. Omslag: Kornsparv, Peppinge, 4 maj

Våtmarker på Järvafältet

Hornborgasjön. 6 9 April Ann Mari Thorner

Länsstyrelsen Västernorrland Publikation nr 2019:01. Uppföljning av Stensjöflons naturreservat - inventering av myrfåglar 2017

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2014

Simfåglar i Ringsjön räkningar

Simfåglar i Ringsjön räkningar

Hornborgasjön. 31 mars 3 april HG Karlsson

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2016

Fåglar som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/147/EC

Vadehavet. 3-5 oktober 2014

Öland. 4 8 augusti Ann Mari Thorner

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2015

Hornborgasjöns fältstation 2011

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2011

Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd. Juha Honkala

Biologisk mångfald i dammar

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

BIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I HORNBORGASJÖN 2005

Rastande simfåglar i Ringsjön hösten 2001 en kortfattad jämförelse med tidigare års räkningar.

Tåkerns Fältstation Informerar feb -06 TÅKERNS FÄLT- STATION. Ung kungsörn på vinterslätten. FOTO:CHRISTER ELDERUD/N

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2017

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2009

Reseberättelse och artlista. Vadehavet. 31 juli 3 augusti Bengt Andersson, Leif Dehlin, Joel Levin och Thomas Wallin

Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Hotade groddjur i Skåne

Österbottens landskapsplan Fågelinventering av Storträsket i Larsmo och Unjärv i Malax samt utlåtande över deras beteckning i landskapsplanen

Norrköpings Hamn AB. Fåglar vid Pampushamnen, Norrköping. Göteborg

Häckande fåglar i anlagda våtmarker och dammar

Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsområden i Vellinge kommun. Tofsvipa (hane). Foto: P-G Bentz,/Sturnus

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2010

Inventering av fågelfaunan

Fågelförekomsten i området kring sydöstra Skälderviken och. dess känslighet i samband med olika former av markutnyttjande

Erstad kärr. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsområden i Vellinge kommun. Landgrens holme, Skanör Foto: Jonas Ekwall.

Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014

Tåkerns Fältstation Informerar mars -14 TÅKERNS FÄLT- STATION. Foto: Björn Graatrud. Informerar mars-14

Tåkerns Fältstation Informerar TÅKERNS FÄLTSTATION. Informerar mars-12

BIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I HORNBORGASJÖN 2006

Höje å projektet & Kävlingeå-projektet

Författare Thomas Pettersson. Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Sjöinventeringen 2016

Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsområden i Vellinge kommun

RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB

Biologiska undersökningar i Hornborgasjön 2013

Våtmarkscentrum 2012

Inventering av fåglar i naturreservaten Ridösundbyholmsarkipelagen. åren 2009 och Inventering av fåglar inom projektet MIA 2009 och 2013

TÅKERNS FÄLT- STATION

Öland Augusti Ann Mari Thorner

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap

Fågelinventering för delgeneralplanering av Brändö by, Jomala

Häckande Kustfågel på Hallands Väderö

TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.

För mer information kontakta:

Gynnar anlagda småvatten som finansierats med åtgärdsprogramsmedel hotade amfibier?

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Vadehavet 9 12 oktober 2008

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011

Översiktlig fågelstudie Södertälje Landsort 2016

Nyhamnsläge- Strandbaden, Nyhamnsläge- Lerhamn och Möllehässle naturreservat Karl G Nilsson

Tåkerns Fältstation Informerar TÅKERNS FÄLTSTATION. Havsörn. FOTO: JOHAN TRÄFF. Informerar mars-13

Häckfågelinventering av Ränneslövs ängar, Smedjeån. John Strand, Hushållningssällskapet Halland

INTERNATIONELLA SJÖFÅGELINVENTERINGARNA I SVERIGE 2001/2002

Rapport fågelinventering Dalen

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård :6

Fågelskär i Mälaren 2016

Falsterboresan 5 8 september 2013

Dammar Kävlingeån

Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013

Trastsångare Nära hotad (NT), EU-art 2014 Artportalen 5 Sydlig gulärla Sårbar (VU) 2014 Artportalen 20

INTERNATIONELLA SJÖFÅGELINVENTERINGARNA I SVERIGE 2002/2003

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

FLORA OCH FAUNA I BREVIKSDAMMEN Med analys av groddjurens status i området

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Årsrapport 2013 från Tåkerns Fältstation

TÅKERNS FÄLT- STATION

INVENTERINGAR AV RASTANDE OCH ÖVERVINTRANDE SJÖFÅGLAR, GÄSS OCH SVANAR I SVERIGE. Årsrapport för 2014/2015 Annual report for 2014/2015

Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012

TEGELÄNGEN Vattennivå m m. Sam Hjalmarsson

Transkript:

Aktuell forskning kring näringsrening och biologisk mångfald Good tream

Idag: Ca 15 000 hektar

Data från de första anlagda våtmarkerna (5 st i Halland1990) Mycket höga retentionsvärden: 2 000 8 000 kg kväve/ha*år Baserade på vattenprovtagning 2 ggr/mån Senaste10 åren: automatisk, kontinuerlig flödesproportionell provtagning Inlopp Utlopp

Först: Provtagning gav mycket höga värden Sedan: Insåg att de första mätningarna överskattade reningen Nu: Vetenskapligt säkrade data visar hög kostnadseffektivitet

Exampel 1 (Edenberga) Kg N Kumulativ kväverening under 1.5 år i en anlagd våtmark 200 180 Våtmarksarea (W)= 0.22 ha Avrinningsområde (D) = 60 ha Ratio (W/D): 0.37 % N-konc.: 5.3 13.9 mg N/l Dräneringsrör Anlagd 2001 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2003 Time 2005 Årlig retention: Y1 = 614 kg N/ha Y2 = 664 kg N/ha Kostnadseffektivitet: 3 /Kg N (catch crops and spring tilling = 13 /Kg N) Unpublished data, WRC, Halmstad University

Kg N 700 Exampel 2 (Bölarp) Kumulativ kväverening under 2 år i en anlagd våtmark 600 Våtmarksarea: 0.28 ha. Avrinningsomr: 250 ha Ratio (W/D): 0.11 % N-konc.: 5.9 10.8 mg N/l Dräneringsrör 500 400 300 200 Anlagd in 2002 100 0-100 2004 2006 Årlig retention: Y1 = 910 kg N/ha Y2 = 1136 kg N/ha Time Kostnadseffektivitet: 2-3 /Kg N (catch crops and spring tilling = 13 /Kg N) Unpublished data, WRC, Halmstad University

Exampel 3 (Lilla Böslid) Kg N 1000 Kumulativ kväverening under 3 år i en anlagd våtmark Våtmarksarrea: 0.40 ha Avr. omr.: 650 ha Ratio (W/D): 0.062 % N-konc: 1.36 17.9 mg N/l Mindre bäck Anlagd 1990 800 600 400 200 0-200 2003 Time 2006 Årlig retention:: Y1 = 1330 kg N/ha Y2 = - 22 kg N/ha Y3 = 495 kg N/ha Kostnadseffektivitet : okänd Unpublished data, WRC, Halmstad University

Nitrogen retention(kg N/ha*year) Modellering av anlagda våtmarker Modeller baserade på belastningretentionssamband från flödesproportionella mätningar + avstånd från recipient + hydraulisk effektivitet (aktiv yta) Stödprogram RDP (EU-legislation + national rules) LIP, (local decisions and priorities) RDP, retention as stated objective Nitrogen load (kg N/ha*year) Modelled N retention 55-92 kg 520-648 kg 174-219 kg Data from national reports by the Wetland Research Centre 2004 and 2010.

Senaste rapporterna Mistra-EviEM 2016 (93 artiklar, 203 våtmarker) Kväverening ca 900 kg/ha*år Fosforrening ca 12 kg/ha*år http://www.eviem.se/sv/projekt/vatmarker-som-kvavefallor/ Jordbruksverket 2015 (sedimentmätning) Fosforavskiljning större än man tidigare trott: ca 50 kg/ha*år (och 500 kg N/ha/år) http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ra157.html

Slutsatser 1) Anlagda våtmarker är ett kostnadseffektivt miljöverktyg för att minska transport av näringsämnen från åker till vattendrag, sjöar och hav 2) Enskilda, bra placerade och väl utformade våtmarker kan ta bort > 1 ton kväve/ha*år samt 50 kg fosfor. 3) Vid större våtmarksprojekt blir resultatet bättre om man har en tydlig geografisk avgränsning (avrinningsområde, kommun). Då kan man nå en genomsnittlig rening på ca 500 600 kg kväve/ha*år.

Hur säkerställa långsiktigt hög mångfald i anlagda våtmarker? 1) Definiera tydliga mål och syften (vilka är målarterna/organismgrupperna). Identifiera landskapsvariabler (fragmentering, spridningsmotstånd etc), designa våtmarken enligt syfte, placera våtmarken optimalt enligt spridningsekologiska data, implementera relevant skötselplan, genomföra långtidsstudier på effekter. Upprepa stegen ovan med den nya erhållna kunskapen. 2) Gräv en massa hål, fyll dom med vatten klart!

Problem 1: brist på uppföljning Urvalskriterier: Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet Standardiserade och vetenskapligt robusta metoder Långtidsstudier (> 1 år) och/eller flera (>1) våtmarker inventerade Tillgänglighet till originaldata i rapporterna

Problem 2: Få organismgrupper Amfibier 29 % Evertebrater 29 % Fåglar 24 % Angiospermer 12 % Plankton 6 % Däggdjur? Mossor? Reptiler Fisk?

Problem 3: Endast våtmarksarter????????

Problem 4: Endast reproduktion Detta inventeras Men inte detta

Problem 5: Inga före/efter-studier Vi missar eventuella negativa effekter av våtmarksanläggning Leder våtmarksanläggning till en ännu större utarmning av vissa akvatiska och semi-akvatiska habitat?

Allt är inte elände De få omfattande långtidsstudier som finns är en fantastisk guldgruva! Ny kunskap för beslutsfattande Ny inspiration till forskning Se framåt, inte bakåt!

Betydelsen av genomtänkt syfte med våtmarksanläggning Faran med diffusa och otydliga mål Generalister ökar Specialister ökar inte Vanlig padda (Bufo bufo) Vass (Phragmites australis) Lövgroda (Hyla arborea) Murgrönsmöja (Ranunculus hederaceus) Sothöna (Fulica atra) Gräsand (Anas platyrhynchos) Årta (Anas querquedula) St. vattensalamander (Triturus cristatus)

Rödlistade amfibier struntar i syftet med våtmarkerna 100 Chi 2 -test, p=0,56 % 80 60 40 Not Colonized Colonized 20 0 Biodiversity Nutrient retention n = 30 n = 18 48 våtmarker anlagda inom landsbygdsprogrammet, 30 med syfte mångfald och 18 med syfte näringsrening (Nyström och Stenbberg 2009)

% Men kanske inte ändå 100 90 80 70 60 Nutrient retention 50 40 Biodiversity 30 20 10 0 B. calamita R. Långbens- Strandpadda dalmatina Lökgroda P. fuscus T. St. cristatus vatten- H. Lövgroda arborea B. Klockgroda bombina groda salamander Amphibian species 48 våtmarker anlagda inom landsbygdsprogrammet, 30 med syfte mångfald och 18 med syfte näringsrening (Strand & Weisner 2013)

Maximum nr of species Storlekens betydelse för fågeldiversitet 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 Wetland size (hectares) Fig. 2. Relation between maximum breeding species number of wetland birds and wetland size in 24 constructed wetlands. Data from Hammar (2006). Strand & Weisner 2013

Funktionell grupp Rödlistad 2000 2005 2010 Trend Smådopping (Tachybaptus ruficollis) Vatten-art VU Gråhakedopping (Podiceps grisegena) Vatten-art Knölsvan (Cygnus olor) Vatten-art Sångsvan (Cygnus cygnus) Vatten-art Grågås (Anser anser) Vatten-art Gravand (Tadorna tadorna) Vatten-art Kricka (Anas crecca) Vatten-art Gräsand (Anas platyrhynchos) Vatten-art Snatterand (Anas strepera) Vatten-art NT Årta (Anas querquedula) Vatten-art VU VU VU Skedand (Anas clypeata) Vatten-art NT NT Brunand (Aythya ferina) Vatten-art VU NT NT Vigg (Aythya fuligula) Vatten-art Knipa (Bucephala clangula) Vatten-art Kärrhök (Circus aeruginosus) Vass-art Rörhöna (Gallinula chloropus) Vatten-art Sothöna (Fulica atra) Vatten-art Strandskata (Haematopus ostralegus) Land-art Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) Land-art NT M. Strandpipare (Charadrius dubius) Land-art NT St. Strandpipare (Charadrius hiaticula) Land-art Tofsvipa (Vanellus vanellus) Land-art Storspov (Numenius arquata) Land-art NT NT VU Rödbena (Tringa totanus) Land-art Skrattmås (Larus ridibundus) Vatten-art Fisktärna (Sterna hirundo) Vatten-art Gulärla (Motacilla flava flava) Land-art NT VU Sävsångare (A. schoenobaenus) Vass-art Kärrsångare (Acrocephalus palustris) Vass-art Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) Vass-art Sävsparv (Emberiza schoeniclus) Vass-art Nr of red listed species 9 4 4

Red listed amphibians Red listed Nr of wetlands 2000 2005 2010 Trend Lökgroda (Pelobates fuscus) 3 EN NT NT Strandpadda (Bufo calamita) 2 EN EN VU Grönfläckig padda (Bufo viridis) N.A. CR CR CR Långbensgroda (Rana dalmatina) 4 VU VU VU Gölgroda (Rana lessonae) N.A. VU VU VU Ätlig groda (Rana esculenta) 5 NT Lövgroda (Hyla arborea) 32 NT Klockgroda (Bombina bombina) 13 EN NT St. vattensalamander (Triturus cristatus) 12 NT Antal rödlistade (hotade) arter 9 (6) 6 (4) 5 (4)

Positiva effekter av anlagda våtmarker på icke-våtmarksarter Negativa effekter av anlagda våtmarker på våtmarksarter 25 våtmarker (0.1 2.1 ha) anlagda längs Smedjeån, södra Halland

60 Breeding bird surveys before and after CW (mean and SD, n=3) 50 40 Low α diversity, high β diversity Before After 500 m 30 20 10 0 Total Species nr 4 new red listed species Wetland Species nr

Nr. of individuals Observed nr of individuals of selected non-wetland species (mean and SD, n=3) 30 25 Before CW 20 After CW 15 10 5 0 House martin Sand martin Barn swallow Common swift Species of swallows and swifts

Slutsatser 1) Anlagda våtmarker har en tydlig positiv effekt på den biologiska mångfalden (påverkar även rödlistan positivt) 2) Satsa mer resurser på uppföljning 3) Om inventeringsdata används för beslut: gå ner till artnivå (eller åtm. funktionell grupp). Analysera om rådata. 4) Koncentrera våtmarksanläggningen lokalt/regionalt 5) Större är oftast bättre ffa för fågel. 6) Var medveten om vilka biotoper som förstörs vid våtmarksanläggning 7) Sparka igång forskarna/universiteten

www.wetlands.se Good www.goodstream.se Tack!