Energiöversikt Kiruna kommun

Relevanta dokument
Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiläget för Södermanland 2016

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Energi. energibalanserna.

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Indikatornamn/-rubrik

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Varifrån kommer elen?

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Miljöinformation Skara Energi 2014

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Förnybarenergiproduktion

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Miljöledning i staten 2016

1 Sammanfattning Syfte Metod Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Förklaring till sankey-diagrammen...

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Energigas en klimatsmart story

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Energistrategi en kortversion

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Göteborgs universitets klimatstrategi

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

Gröna nyckeltal. Kommentar

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

Transkript:

Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018

Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen bygger i huvudsak på data från SCB men är delvis kompletterade med uppgifter från andra källor samt egna beräkningar och uppskattningar. På energiluppen.se finns en metodbeskrivning för framtagandet av uppgifterna. För mer information kontakta gärna Energikontor Norr. Vi friskriver oss från eventuella fel i beräkningarna.

Energiöversikt för Kiruna kommun Energianvändning i Kiruna 2016 Energianvändningen i Kiruna var 3 868 374 MWh år 2016, enligt statistik från SCB. Det är samma som medelanvändningen av energi de fem föregående åren. Energianvändningen sen år 1990 fram till och med 2016 ser ut enligt nedan. 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 Total energianvändning MWh 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Gruvindustrin är en stor bidragande faktor till Kiruna kommuns totala energianvändning och kommer snarare att påverkas av konjunktur än insatser i energieffektiviserande åtgärder. Den totala ökningen av energianvändning mellan åren 2005 och 2010 har i huvudsak varit inom sektorerna Industri, byggverksamhet samt Transporter, där den sistnämnda är till viss del kopplad till gruvindustrin vid exempelvis råvarutransporter. Fördelningen mellan energislag och sektorer (förbrukarkategorier) ser ut enligt nedan. De två största energislagen i Kiruna är "El" och "Fast (icke förnybara)" och tillsammans svarar de för 72 % av energianvändningen. De två sektorerna som använder mest energi är "Industri och byggverksamhet" och "Transporter", tillsammans svarar de för 87 % av energianvändningen.

Sektorer Kiruna 2016 105 242 MWh 8 146 MWh 7 280 MWh 148 999 MWh 151 056 MWh 416 620 MWh 83 683 MWh 2 947 348 MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Småhus Flerbostadshus Fritidshus

Utsläpp av koldioxid (CO2) Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Kiruna kan uppskattas på flera sätt. Nedan redovisas två sätt där utsläpp dels är beräknade utifrån energianvändning baserad på data från SCB, dels utsläppsdata från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). De senare inkluderar även andra utsläppskällor än de från energianvändningen och bygger på mer komplicerade uppskattningar och beräkningar. RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det övriga regionala arbetet i miljömålssystemet. 1 600 000 Utsläpp av koldioxid i Kiruna ton CO2 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Beräknad från energianvändning RUS utsläppsdata Det finns ingen entydig tolkning kring orsaken till de stora skillnaderna mellan de olika metoderna för att beräkna utsläpp. Vad som däremot kan konstateras är att på senare år så följer utsläppskurvan för relativt väl den för total energianvändning. Detta mycket på grund av den stora andelen fossil energi (i huvudsak kol) som används inom gruvindustrin. Nyckeltal Andel förnybart I Kiruna var 23 % av energianvändningen förnybar år 2016 enligt den beräkningsmodell som används i Energiluppen. För hela Norrbotten var 50 % av energianvändningen förnybar och för hela Sverige var energianvändningen 56 % förnybar. Den relativt låga siffran för förnybar energianvändning är konsekvensen av två saker, dels den fossila energianvändningen i gruvindustrin (kol till sinterverken), dels eldningen av hushållsavfall för fjärrvärmeproduktion.

Av figuren nedan framgår hur stor del av energianvändningen som var förnybar för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Utsläpp av CO2 Totala utsläppet av fossilt CO2 per invånare för Kiruna år 2016, baserat på energianvändningen var 48 788 kg. Samma siffra för Norrbotten var 23 382 kg, för Västerbottens del låg utsläppet på 4 287 kg och för Sverige som helhet 4 087 kg. Räknar vi bort bidraget från industrin hamnar CO2-utsläppet på 8 804 kg per invånare för Kirunas kommun. För Norrbotten hamnar denna siffra på 4 370 kg per invånare och på 3 315 kg per invånare för Västerbotten. Det genomsnittliga CO2-utsläppet för varje invånare i Sverige exklusive bidraget från industrin blir 2 056 kg. Näst efter Luleå är Kiruna den kommunen med högst utsläpp per invånare. Förutom fossil energianvändning i utvinnings- och förädlingsprocesser inom gruvindustrin så har Kiruna kommun även stora utsläpp kopplade till avfallsförbränning för produktion av fjärrvärme. Detta resulterar i höga utsläpp även om man räknar bort industrins bidrag. Alla transporter som sker inom kommunen är också en faktor för höga utsläppstal (gods-, råvaru- och persontransporter). Körsträckor per invånare År 2016 var körsträckan i Kiruna 742 mil per invånare, vilket var densamma som medelvärdet för de senaste fem åren (se figur nedan). Det är 4 % mindre än medelinvånaren i Norrbotten och 8 % mer än medelinvånaren i Västerbotten.

Körsträckan per invånare för alla kommunerna i båda länen framgår av figuren nedan. Medelsvensken körde 673 mil samma år. Efter en tids ökning av körsträcka per invånare fram t.o.m. år 2010 så går det enligt siffrorna i grafen utläsa en nivå där körsträckan är i princip konstant.

Andel miljöbilar År 2016 var 1 436 av bilarna i Kiruna miljöbilar, vilket motsvarar 11 % av bilparken och är 22 % mer än medelvärdet för de senaste fem åren. För Norrbotten och Västerbotten var andelen miljöbilar 12 % respektive 15 % och för Sverige som helhet var 22 % av bilparken miljöbilar. Energianvändning per m² och invånare Energianvändningen i bostäder i Kiruna var 276 kwh använd energi per m² bostadsyta och 11 326 kwh använd energi per invånare. Sett till energianvändning per m² bostadsyta så ligger Kiruna ganska bra till med tanke på dess geografiska läge och årsmedeltemperatur, om än något högre än Norrbottens medelvärde på 257 kwh använd energi per m² bostadsyta. Motsvarande värden för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten framgår av figurerna nedan. För Sverige är motsvarande värden 181 kwh använd energi per m² bostadsyta och 7 611 kwh använd energi per invånare.