MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ. Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU

Relevanta dokument
Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten. Mikroskräp i Skånes kustvatten

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

Källor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön. Mikael Olshammar

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Dagvatten transportmedel för mikroplaster. Mikael Olshammar

Mikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Hanöbukten

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

Hur ta fram en handlingsplan för att minska spridning av mikroplast?

Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?

Övergripande metodik för kartläggning av källor till mikroplaster

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Fruset dagvatten = Snö!

Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Dagvatten en komplex blandning

Mikroskräp i urban miljö

Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast

Mikroplast och reningsverk en del av ett större miljöproblem FRITIOF PRÖJTS ERLAN DSSON 2018 MVEK02 EXAM ENSARBETE FÖR KANDIDAT EXAM EN 15 HP

Hur stort är problemet med mikroplast

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Förekomst av mikroplast i vattenmiljö

Mikroplast en ödesfråga

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Antropogent mikroskopiskt skräp i havet. Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

VTI:s arbete med mikroplast

Mikroplaster Marie Löf, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Snöhantering i Stockholms stad Tomas Nitzelius, Miljöansvarig Trafikkontoret

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

Mikroplaster. - Screening i Vänern och Sveriges andra stora sjöar

Mikroskräp i avloppsvatten från tre norska avloppsreningsverk

Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter

1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?

Förekomst av mikroplaster i lakvatten från deponier Ett problem?

Effekter av mikroplast partiklar i miljön

Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Mikroplaster i svenska ytvatten

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS

Mikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter

- Svenskt Vatten bedömer att den kartläggning av potentiella källor som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i stora drag är heltäckande.

Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast

EG-försäkran om överensstämmelse

Mikroplast i Göteborg. kunskapssammanställning och förslag till åtgärder för att minska spridning till miljön. Miljöförvaltningen

Mikroplaster i svenska sjöar och åar

Mikroplaster och vägtrafik

GUIDEN FÖR MERA SPEL OCH MINDRE SPILL MINIMERA RISKEN FÖR SPRIDNING AV MIKROPLASTER FRÅN FYLLNADSMATERIAL I KONSTGRÄS

Mikroplast i avloppsslam och markfauna

AVFALLSRÅDET - FOKUS PLAST

Reduktion av mikroplast i spillvatten

Information om konstgräsplaners miljöpåverkan

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Mikroplast i spill- och dagvatten

Mikroplast i Stockholms stad

Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2012:

Konstgräs och Miljö Beställargruppen Konstgräs. Stockholm25 maj

Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

- vårt stora hot mot våra marina ekosystem.

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Kampen mot plasten. Miljontals ton plast hamnar i haven varje år Zoom 13-18

Mikroskräp i inkommande och utgående renat avloppsvatten vid Arvidstorps reningsverk i Trollhättans kommun

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Provtagning hur och varför?

Marint mikroskopiskt skräp

Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Kopparhalter i Käppalaverkets slam

KONSTGRÄS AV GUMMIDÄCK. Per-Olof Samuelsson Miljöinspektör Stenungsunds kommun

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Miljö- och energidepartementet. Er beteckning: M2017/01473/Ke

SKRÄPET TAR ÖVER. Text LINDA KARLSSON ELDH Foto HÅKAN LUDWIGSON & COLOURBOX

Yttrande över Kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdrag om nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetika

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Norra Östersjöns vattendistrikt

Exempel på Swerea s forskning; Mikroplast från textilier Christina Jönsson med kollegor på Swerea IVF, inom MFF, MinShed, SUPFES och XPRES

Mätningar av fallande stoft samt PM 10 i Skövde under 2007

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

Förekomst av mikroplaster i Malmös vatten

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

Projekt Östersjön-Florsjön

Kunskapssammanställning. om hälsorisker av plast i dricksvatten. Nationella dricksvattenkonferensen 2018, Västerås okt

Framtida transportlösningar

OMVÄRLDS BEVAKNING PÅGÅENDE INITIATIV & FORSKNING KRING MIKROPLAST & TEXTIL. Göteborg 15 mars 2018

Ett rent hav vår framtid

Transkript:

MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU

VILKA ÄR VI? Lovisa Renberg Heléne Österlund

PRESENTATIONENS UPPLÄGG Intro till mikroskräp samt förekomsten i urban miljö Resultat från två studier Orörd snö (Lovisa) Plogvallar (Arya och Heléne) Sammantagna slutsatser

Vad är mikroskräp? <5mm Plast, fibrer, väg-, däck-, förbränningspartiklar BAKGRUND Problem med mikroskräp Hör inte hemma i naturen Bestå av skadliga ämnen Adsorption Äts upp av djur

VAD VET VI OM KÄLLOR OCH SPRIDNING? Betydande källor Trafik 8190 ton/år, varav 7670 ton däckslitage 506 ton vägmarkeringar 15 ton från polymerer i vägslitage Utsläppsvägar bedöms vara ARV utgående vatten och slamspridning Dagvatten Nedskräpning (och nedbrytning till mikroplast) Källa: Magnusson m fl. 2016, Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment

Medelvärde över lång tid PROVTAGNING I SNÖ Vi undgår problem som stickprovstagningar ger Ger indikation på vad som kan finnas i dagvatten Tids nog smälter snön Relativt snabb provtagning Kan provta på flera platser samtidigt

METOD PROVTAGNING I PLOGVALLAR Provtagning med isborr i Umeå och Luleå Två högtrafikerade vägar Två lågtrafikerade vägar Två olika avstånd från korsning Två olika avstånd från vägkant Direction of traffic ~ 0.5 m ~2.5 m ca 200 m

METOD PROVTAGNING I ORÖRD SNÖ Provtagning i Luleå (A) Två platser i industricc/handelsområde (B) Två platser i centrum (C) Två platser i bostadsområde (D) Utanför stan

METOD PROVTAGNING I ORÖRD SNÖ

METOD ANALYS AV MIKROSKRÄP

RESULTAT PARTIKLAR I PLOGVALLARNA A B A Asfaltspartikel B Däckslitage C Vägfärg D Plastfiber C D

RESULTAT PARTIKLAR I ORÖRD SNÖ A B 50 µm 50 µm C D A Röd plastpartikel B Blå plastpartikel C Blå naturlig fiber, Svart plastfiber D Röd naturlig fiber 300 µm 300 µm

RESULTAT PARTIKLAR I ORÖRD SNÖ E F 50 µm 50 µm G H I E F G H I Svarta partiklar Svart partikel Gummi Svart partikel Svart sfärisk partikel 50 µm 50 µm 50 µm

PARTIKLAR/LITER I SNÖVALLARNA 200 000 154-197000 partiklar/liter Mestadels svarta partiklar Ej ännu separerat väg från däck En hel del vägfärg Även plast Omkring 40% av plastpartiklarna var fibrer

Antal fibrer [l -1 ] Antal partiklar [l -1 ] PARTIKLAR/LITER I ORÖRD SNÖ 250 200 150 100 50 0 Fibrer >50 µm 6 5 4 3 2 1 0 Plastpartiklar 50-300 µm Plastfibrer >300 µm Naturliga fibrer >300 µm Plastfibrer 50-300 µm Naturliga fibrer 50-300 µm Plastpartikel röd Plastpartikel blå Plastpartikel orange

Antal partiklar [l -1 ] Antal partiklar [l -1 ] PARTIKLAR/LITER I ORÖRD SNÖ Svarta partiklar >300 µm Svarta partiklar 50-300 µm 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Svarta partiklar Svarta sfäriska partiklar Gummipartiklar Svarta partiklar Svarta sfäriska partiklar Gummipartiklar

Antal fibrer [m -2, dag -1 ] JÄMFÖRELSER ORÖRD SNÖ 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Plastfibrer + plastpartiklar Atmosfärisk deposition Antalet plastpartiklar (fibrer+partikar) i urban snö är i samma storleksordning som i atmosfärisk deposition Plastpartiklar 50-300 µm Plastfibrer 50-300 µm Plastfibrer >300 µm Atmosfäriskt nedfall Paris >100 µm

Antal fibrer [l -1 ] JÄMFÖRELSER ORÖRD SNÖ 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Plastfibrer >300 µm Avloppsreningsverk Plastfibrer i urban snö är i samma nivå som ingående vatten till reningsverket Plastfibrer >300 µm Ryaverket ingående vatten >300 µm Ryaverket utgående vatten >300 µm Långevik ingående vatten >300 µm Långevik utgående vatten >300 µm

Antal fibrer [l -1 ] Antal partiklar [l -1 ] 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 JÄMFÖRELSER ORÖRD SNÖ Fibrer >50 µm 14 12 10 8 6 4 2 0 Plastpartiklar 50-300 µm Kustnära havsvatten Fler fibrer i urban snö än i kustnära havsvatten Fler plastpartiklar i kustnära havsvatten än i urban snö Plastpartikel orange Naturliga fibrer 50-300 µm Plastfibrer 50-300 µm Havsvatten 2013 10-300 µm Havsvatten 2014 10-300 µm Plastpartikel blå Plastpartikel röd Havsvatten 2013 10-300 µm Havsvatten 2014 10-300 µm

SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR Ja, det finns mikroskräp i den urbana miljön Olika typer av partiklar dominerar i den orörda snön jämfört med snön från plogvallarna Stora variationer av mängden mikroskräp i plogvallarna som inte gick att direkt härleda till trafikbelastning eller körmönster Nivåerna av mikroplast i den orörda snön var i nivå med ingående till reningsverk och atmosfäriskt nedfall i tidigare studier Provtagning av snö ett smidigt sätt att översiktligt undersöka förekomsten av mikroskräp i staden

TACK FÖR OSS! Helene Österlund Biträdande universitetslektor Luleå tekniska universitet helene.osterlund@ltu.se Lovisa Renberg VA-ingenjör ÅF lovisa.renberg@afconsult.com