En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan
INNEHÅLL Kyrkans historia ------------------------------------------------------------- Dopet--------------------------------------------------------------------------- Konfirmationen--------------------------------------------------------------- Nattvarden -------------------------------------------------------------------- Högtiden----------------------------------------------------------------------- Biblen -------------------------------------------------------------------------- Treenighet -------------------------------------------------------------------- Viktiga punkter --------------------------------------------------------------- Slutord ------------------------------------------------------------------------- KYRKANS HISTORIA En liten skara människor i Palestina startade en församling för att sprida det kristna budskapet. Den kristna läran har påverkat samhällsutvecklingen och blivit en värlspolitisk maktfaktor.
Förföljeserna omkr. år 300 I början av 300 krävde man att de kristna skulle delta i kejsarkulten och offra till Kejsarens bild. Detta vägrade de och där med inleddes förföljelserna mot dem. Trots förföljelserna spreds den kristna läran i alla samhällsklasser - bland krigare, näringsidkare, slavar och överklass. De första församlingaarna grundades i städerna och därifrån spreds de kristna läran till landsbygden. Statsreligion År 830 blev kristendom statsreligion. Hur kunde detta ske? Det fanns två orsaker. Den ena var den kristna kyrkans förmåga att anpassa läran och organisationen till tidens förhållanden. En annan var den romerske Kejsaren Konstantin (306-337). Han skapade en gynnsam utveckling för den kristna läran. År 308 gjorde Konstantins efterträdare Teodosius kristendomen till statsreligion i romarriket. 1500-talet - Reformationen År 1517 startade en tysk man vid namn Martin Luther (1483-1546) en händelse inom kyrkan som kom att kallas reformationen. Samma år spikade han upp 95 teser på dörren till kyrkan i Wittenberg. Teserna innehöll de punkter han vände sig mot i kyrkans lära. Den katolska kyrkan reagerade mycket häftigt på sina åsikter. Då svarade Luther med att bränna både bannbullan och kyrkans lagböcker. 1521 togs Luthers sak upp i riksdagen, men vidhöll där sina teser. Kejsaren svarade då med att utfärda de sk. Wormsediktatet, i vilket Luther förklarades som fredslös. Luthers lära kan sammanfattas i begreppet rättfärdiggörelse genom tro. Guds ord är det enda rättesnöret för kristna. Luthers kyrkor Reformationen spreds över Europa. Till lutherska kyrkor räknas de kyrkor som harluther som lärofader. Kyrkorna i de nordiska länderna och i Nordeuropa är lutherska. I den lutherska kyrkan blev gudstjänsten enklare, men tanken att brödet och vinet förvandlas till kristi kropp och blod avvisades. Den Augsburgska bekännelsen blev lutherska kyrkornas viktigaste bekännelseskrift. Reformationen av Sverige genomfördes av Gustav Vasa tillsammans med Olaus Petri. Gustav Vasa ville göra kyrkan till ett verktyg i statens hand. För att täcka statens skulder ville han dra in egendom tilll statskyrkan. Reformerta kyrkor De västeuropeiska ländernas kyrkor kom att få en annan inriktning. Dessa kyrkor kom att kallas reformerta. Finansmannen Jean Calvin (1509-1564) var dess grundare och lärofader. De reformerka kyrkorna kom att präglas av stort självstyre för enskilda församlingar. Utgångspunkterna för Calvins teologi var tanken på Guds ära. Gud uppfaddades som enväldig och allsmäktig härskare. Människans uppgift är, enligt Calvin, att frukta och ära Gud. Anglikanska kyrkan Även kallad episkppalyrkan är statskyrkan i Storbritannien. Anglikanska kyrkans lära är väsenligen protestantisk, men har bevarat många katolska seder i gudstjänsten. Ärkebiskopen av Canterburry är kyrkans ledare. Medlemmarna i kyrkan kallas anglikaner. DOPET Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Gallien. Och lät döpa sig i Jordan av Johannes (Markus 1:9) Jesus talade till dem och sade: Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gån för den skull ut och fören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. (Matteus 28:18-20) På dessa berättelser i evangelierna vilar dopets sakrament. Genom denna handling upprättar Gud sin gemenskap med människan och gör henne till sitt barn. Dopet firas av alla kristna samfund, som erkänner några sakrament. I somliga samfund stänker man vatten på den som ska döpas och i andra samfund sänker man ner honom/henne helt och hållet under vattnet. Döpelsen
i vatten betyder att den gamla människan i oss ska förkvävas och dödas och en ny ska ta dess plats, vilken i rättfärdighet och evighet skall leva för Gud evinnerligen. KONFIRMATIONEN Konfirmationen är en högtid som skall påminna de unga om deras dpå. När de unga har konfirmerats förklaras de som myndiga församlingsmedlemmar. Konfirmationen uppstod i urkyrkan genom att biskopen omedelbart efter dopet lade händerna på den döpte och välsignade honom; man menade att den döpte därmed mottog helig ande. I den romersk-katolska liksom i den anglikanska kyrkan urföres akten vanligen av en biskop genom handpåläggning och smörjelse med helig olja på pannan. I den ortodoxa kyrkan följer konfirmationen direkt på dopet. De katolska och anglikanska kyrkorna håller fast vid att konfirmaionen är ett sakrament (helig handling) NATTVARDEN Nattvarden firas till minne av Jesus sista påskmåltid tillsammans med lärjungarna. Nattvarden skall också erinra om Jesus gärning som mänsklighetens frälsare. Efter att ha läst tackbönen bröt Jesus brödet och delade ut det till lärjungarna och sade: Tag och ät, detta är min kropp. Sedan tog han bägaren och sade: Detta är mitt blod, förebundsblodet om blir utgjutet för många till syndernas förlåtele. (Matteus 26:28) Under nattvarden utdelas och mottages Kristus kropp och blod i form av bröd och vin. I protestanternas nattvard är Kristus endast andligt närvarande. Några reformerta kyrkor anser att nattvarden är en bekännelsehandling.
HÖGTIDER Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Redan för 2500 år sedan hade judarna lördagen - veckans 6:e dag - som vilodag. Då fick inget arbete utföras. I en stor del av världen bestäms hela året med dess helger av händelser som berättas i Nya testamentet, så är det i Sverige. Advent Börjar fjärde söndagen före jul. Ordet advent betyder ankomst. Adventstid skall vara en förbeeredelsetid inför firandet av Jesus födelse. Julen Julen firas till minne av Jesus födelse. Långt fram i tiden bestämdes Jesus födelsesdag till den 25 december (Luk. 2) Påsken Påsken är den främsta högtiden i många kristna länder. Förr var långfredagen en mycket allvarlig och stillsam helgdag. Människan skulle minnas och tänka på Jesus död på korset. Påskdagen däremot var en kristen glädjedag, när man firade Jesu uppståndelse. Sedan länge är et bestämt att påskdagen skall firas första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Därför inträffar påsken på olika tider mellan 22 mars och 25 april. (Mark. 15:22-38). Kristi Himmelfärdsdag Infaller på en torsdag 40 dagar efter påsk. Enligt biblen togs Jesus upp till himlen 40 dagar efter påskdagen. (Mark. 16:19) Pingsten Infaller på en söndag. Även måndagen är en helgdag. Ordet pingst kommer av det grekiska ordet som betyder 50. Biblen berättar att lärjungar var samlade 50 dagar efter påsk och då föll den heliga Anden över de församlade. Därför firas pingsten. Den kallas ofta för glädjens eller hänryckningens tid. BIBLEN För de kristna är biblen en helig skrift. Biblen är Guds ord och källan till sanningen. Fram till mitten av 1900-talet har forskare fått stödja sig på hebreiska handskrifter av Gamla testamentet från 9-11 fkr. Den äldsta handskriften till Nya testamentet dateras till 300-talet. 1947 hittades ännu äldre handskrifter. Dessa fann man i några hålor i närheten av Döda havet. Skrifterna omfattar delar av Gamla testamentet och är från 100-200 fkr. Forskarna har med detta fynd fått möjlighet att studera avskrifter som är långt äldre än de hittills kända. De först bibelskrifterna var skrivna på hebreiska eller grekiska. Inte förrän under senmedeltiden uppstod bibelöversättningar på nationalspråken. Den första tyska bibelöversättningen, den s.k. tyska Vulgata utkom 1466, man hade uppfunnit boktryckarkonsten. Vulgata efterträddes 1534 av Luthers översättning som byggde på den grekiska grundtexten. 1526 kom den första översättningen av Nya Testamentet. Den följdes 1541 av hela bibeln, Gustav Vasas bibel. Språkligt sett var detta av sådan betydelse att man brukar sätta en gräns mellan fornsvenska och nysvenska vid denna tid. 1804 bildades ett bibelsällskap för spridning av biblar till alla människor. Detta sällskap hade 1955 översatt biblen till 832 språk. I dag är biblen översatt till ca 1120 språk och dialekter. Judarna indelade Gamla testamentet i dess tre delar: Lagen, Profeterna och Skrifterna. Efter dem följer de apokaryfiska böckerna. Nya Testamentet indelas i tre grupper: de historiska, skrifterna, läroskrifterna och en profetia. De fyra evangelierna Matteus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna tillhörde de historiska skrifterna. Det Nya testamentet avslutas med den profetiska boken Johannes uppenbarelse. Bibelsyn
Med bibelsyn menas hur människor uppfattar bibelns innehåll som Guds uppenbarelse. Det finns tre olika bibelsyner: # Den fundamentalistiska bibelsynen säger att bibeln är ofelbar och sann i varje bokstav. # Enligt symbolisk bibelsyn är budskapet det viktiga, inte den historiska sanningen. # Enligt historisk bibelsyn har Gud uppenbarat sig för människan i specifika situationer. Människans uppgift är att tolka budskapet till nutid. TREENIGHET Innebär att Gud är den enda, men att han uppenbarar sig på tre olika sätt: # som skaparen (Fadern) # som försonaren (Sonen) # som livgivaren ( Anden) Treklöverblad som symbol för treenigheten # Gud som skaparen återges med en triangel med det allseende ögat. # Gud som Sonen symboliseras med en fisk. Av begynnelsebokstaven i de grekiska orden för Jesus Kristus - Gudson - Frälsaren kan man bilda det grkiska ordet fisk. # Gud som Anden, den osynliga kraften, bskrivs som en duva som sänker sig ned. Trosbekännelse Är en sammanfattning av tron på Gud. Den innehåller tre trosartiklar, om Fadern, Sonen och den Helige Ande. Tre olika bekännelser förekommer: # den Apostoliska # den Nicenska # den Athanasianska Här har jag skrivit ner den apostoliska trosbekännelsen som är vanligast i Sverige: Vi tro på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tro och på Jesus Kristus, hans enföddes son, vår herre, vilken är avlad av den Helige Ande född av jungfru Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmöktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den Helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. VIKTIGA PUNKTER # Kristendomen är i särklass den största världsteligionen med en miljard anhängare. # Bland de kristna samfunden är den katolska kyrkan störst. # Reformationen ledde till att den kristna kyrkan splittrades. # För att sprida kristendomen till andra människor började man sända ut missionärer. Missionärerna reste runt och höll sammankomster och väckelsemöten i hemmen. # Konventikelplakatet tillkom 1726. Det förbjöd människor att hålla gudstjänst i hemmet. SLUTORD Jag tycker att det har varit intressant och lärorikt att skriva om kristendom. För i dagens samhälle har vi ju religion (livsskådning) och får inte läsa mycket kristendom, utan mdet är mer om hinduism, buddism osv. Visst är det intressant att läsa om andra religioner, men den kristna tron är ändå den som ligger oss närmast. Jag har i detta arbete tagit med det jag inte visste tidigare. Jag har inte fördjupat mig i något speciellt utan har försökt ta med lite av varje. Mina källor har varit: # Vad ska man tro på. # Religion och Liv 1. (Lärobok för högstadiet) # Världens stora religioner.
# Av hela ditt hjärta. (Konfirmationsboken)