Välfärds- och folkhälsoprogram

Relevanta dokument
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsopolitiskt program

En god hälsa på lika villkor

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Folkhälsopolitiskt program

Prioriterade Folkhälsomål

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun

Folkhälsoplan

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

mötesplats mitt i Dalarna!

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Folkhälsoplan Essunga kommun

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Strategiskt folkhälsoprogram

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Folkhälsoplan.

Hälsoplan för Årjängs kommun

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

ANTAGEN KF

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Ett socialt hållbart Vaxholm

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Folkhälsa i Bollnäs kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan

Folkhälsoprogram

Folkhälsostrategi

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Härnösands kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsa för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Folkhälsoprogram

Ohälsa vad är påverkbart?

Alingsås folkhälsomål 2019

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Strategi för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Bergs kommun

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Transkript:

Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande folkhälsan och det hälsofrämjande arbetet Programmet utgår från de nationella folkhälsomålen samt trender som rör hälsa och ohälsa i kommunen. I den årliga folkhälsoplanen omsätter vi vår gemensamma kunskap om hälsa, livsstil, fysiskt och psykiskt välmående i praktisk handling genom insatser, arbetssätt och verktyg som stimulerar till ett meningsfullt liv, hälsosammare livsstil och en bättre folkhälsa. Viktiga mål Folkhälsoarbetet utgår från den nationella målsättningen Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Under strategiperioden 2012-2015 prioriteras följande områden: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Förutsättningar för livslångt lärande Ökad psykisk hälsa Ökat arbetsdeltagande Åldrande med god livskvalitet Hälsosamma levnadsvanor Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Org.nr Bankgiro Webb Box 62 212000-1587 991-2353 www.amal.se 662 22 Åmål Åmål

ÅMÅLS KOMMUN 2(5) Jämlika och jämställda levnadsvillkor Jämlikhet kan definieras som alla individers lika värde, alla individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Jämställdhet handlar enbart om relationen mellan könen, man och kvinna. De sociala skillnaderna i folkhälsa är tydliga och hälsan har inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. Skillnader i livsvillkor bidrar till skillnader i hälsa. Alla kommunens invånare ska ha förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. : Ojämlikhet i hälsa ska minska. Våld i nära relationer ska minska. Trygga och goda uppväxtvillkor Alla människor föds med olika förutsättningar, bland annat beroende på den omgivande miljön. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande. Föräldrarnas livssituation påverkar i stor utsträckning barnens uppväxtvillkor. Samhället har ett ansvar för att stödja barn och ungdomar för att om möjligt kompensera för skillnader i livsvillkor. Att följa FN:s barnkonvention, är ett viktigt medel. Barn och unga i Åmåls kommun ska växa upp under trygga och goda uppväxtvillkor. : Åmåls kommun ska ha ett väl fungerande föräldrastöd för föräldrar med barn 0-18 år. Barn och unga ska ha tillgång till ett rikt föreningsliv och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. Ökat stöd till barn i riskmiljöer. Minskad barnfattigdom. Psykisk hälsa God psykisk hälsa är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv, god livskvalitet och balans i livet. En positiv självbild och ett gott självförtroende bidrar till individens utveckling. Ett gott psykiskt välbefinnande innebär t.ex. frånvaro av stress, oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor påverkas ömsesidigt av varandra.

ÅMÅLS KOMMUN 3(5) Alla kommunens invånare ska uppleva ett psykiskt välbefinnande. Fler individer ska uppleva ett psykiskt välbefinnande. Öka barn och ungas upplevda psykiska hälsa. Öka förståelsen och kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid, i första hand för personal som möter barn och ungdomar. Förutsättningar för livslångt lärande Hälsa och medellivslängd följer till stor del människors roll i arbetslivet, som i sin tur oftast har ett samband med utbildningsnivån. Sambanden gäller under hela livet, och visar på vikten av ett livslångt lärande. Ett livslångt lärande handlar mycket om de strukturella villkoren för individers lärande, vilka utbildningsmöjligheter som finns och förutsättningarna att kunna ta del av dem. Invånarna i Åmål ska ha tillgång till ett livslångt och livsvitt lärande som omfattar både formell utbildning, folkbildning och vardagslärande. Samtliga elever ska efter årskurs 9 vara behöriga till gymnasieskolan. Andelen grundskoleelever som inte deltar i skolundervisningen ska minska. Kommuninvånarnas utbildningsnivå ska vara minst i samma nivå som genomsnittet i regionen. Ökat arbetsdeltagande Förvärvsarbete är en viktig grund för människors identitet och sociala liv och för de flesta människor den huvudsakliga källan till försörjning. Att ha ett arbete har därför ofta positiva effekter för hälsan. Ett lättillgängligt arbetsliv, som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling, skapar mervärde genom delaktighet och inflytande och motverkar utanförskap. Målsättning Åmål ska ha en väl fungerande arbetsmarknad med hög sysselsättning. Minskad arbetslöshet, särskilt bland unga. Stimulera framväxt av sociala företag som riktar sig till dem som står långt från arbetsmarknaden.

ÅMÅLS KOMMUN 4(5) Åldrande med god livskvalitet Allt fler blir allt äldre på grund av bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektivare sjukvård. Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är framförallt att man fortsätter att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv. Goda kontaktakter med andra och att känna sig behövd är viktiga förutsättningar för att må bra. Äldre ska vara delaktiga och leva ett gott, hälsosamt och tryggt liv och ha lika tillgång till en god omsorg. Minskat antal fallolyckor. Hälsosamma levnadsvanor En stor del av ohälsa kan förklaras av levnadsvanor. Många av dessa har direkt koppling till de stora folksjukdomarna och för tidig död. Levnadsvanor har i sin tur starka samband med socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivå. Människors levnadsvanor kan påverkas genom att miljöer skapas som underlättar hälsosamma levnadsvanor och genom att individen stärks till att göra bra val. Inom målområdet goda levnadsvanor prioriteras arbete inom områdena: Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger Fysisk aktivitet Kost Trygg och säker sexualitet Ohälsa på grund av livsstil ska minska. Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan. Ingen ska riskera att hamna i ett beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk av alkohol, narkotika och övriga droger. : Åmål ska vara fritt från narkotika och dopning. En ökad andel individer ska vara tobaksfri. Minska alkoholens negativa konsekvenser.

ÅMÅLS KOMMUN 5(5) Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Därför är insatser för att öka människors vilja och möjlighet till fysisk aktivitet viktig. Befolkningen utövar regelbunden och hälsosam fysisk aktivitet, efter sina egna förutsättningar. Fler skall utöva regelbunden fysisk aktivitet efter sin egen förmåga. Öka andelen barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag. Kost Kunskap och medvetenhet om matens betydelse för hälsan är grundläggande men det är också viktigt att människor ges förutsättningar för goda matvanor. Utbud av hälsosam mat i människors närmiljö samt att stödja människor till goda matvanor är viktigt. Befolkningen ska ha en hälsosam vikt och sunda matvanor. Stimulera till en god matkultur i familj, förskola och skola. Skapa förutsättningar för bra kostvanor och trevlig matmiljö för äldre. Minskad förekomst av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Trygg och säker sexualitet Trygg och säker sexualitet är en viktig faktor i människors liv och har betydelse för lust och livsglädje. Negativa följder av sexualitet är sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Befolkningen ska ha en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Minskad förekomst av klamydia. Minskat antal oönskade graviditeter.