ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson
Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren. Kartor Alla kartor Lantmäteriet om inget annat anges. Kartbearbetning Per Stolpe, Upplandsstiftelsen, om inget annat anges. Produktion och layout Upplandsstiftelsen Kontakt Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen 2016
Inledning och bakgrund Naturreservatet Svanhusskogen bildades 2014 som en utvidgning av det tidigare naturreservatet Ola (bildat 1995). Den skyddade arealen uppgår till 377,5 ha varav 346 ha är produktiv skogsmark. Både aspsplintbock och cinnoberbagge är påträffad i reservatet, båda arterna omfattas av Åtgärdsprogram för skalbaggar på gammal asp. Aspbarkgnagare, som också har ett Åtgärdsprogram är påträffad i det angränsande natur-reservatet Björnsundet, som är beläget 1 km sydost om Svanhusskogen. Aspbarkgnagare kan mycket väl förekomma även här och bör eftersökas. I skötselplanen för Svanhusskogens naturreservat ges utrymmen för flera åtgärder som kan främja aspfaunan. Med tanke på arternas hotade situation är sådana angelägna. Dessa åtgärder kommer också att främja skogens mångfald i stort och på sikt leda till att naturskogsvärden förstärks generellt. Resultat Inventering av cinnoberbagge För att undersöka åtgärder som kan vara positiva för cinnoberbaggen gjordes en uppföljning av en gallring i anslutning till Svanhusskogen. Gallringen utfördes i mars 2015 av KorsnäsBillerud på Bergiks mark, omedelbart söder om reservatsgränsen, fig. 1. Beståndet består av planterad gran omkring 30 år samt en hel del självföryngrat löv, bl a asp. Företrädare för skogsbolaget kontaktades och maskinföraren instruerades om att fälla ett antal aspar och lämna dessa kvar i samband med gallringen. 128844 Måviken GA 2 1 42 42 8257 8 8254 3 6 8156 7 42 9 4 42 8055 (c) Lantmäteriet 5 Larmkoordinater X: 6658197 Y: 685590 120 Meter 1:3 000 Ritdatum: 2015-03-23 Fig 1. Gallrat område söder om Svanhusskogen.
Under våren 2016 undersöktes tre lämpliga aspar som fällts vid gallringen året innan, utan att några fynd av cinnoberbagge gjordes. Även några mycket fina grova aspar som fällts i reservatets norra del, område A fig. 4, undersöktes utan resultat. Fig 2. Undersökt asp i det nygallrade beståndet söder om reservatet. Foto Pär Eriksson I september undersöktes området igen och då med bättre resultat. Sammanlagt kontrollerades sex fällda aspar inom den gallrade skogen, fig 2. Träden var mellan 50-60 cm i omkrets och den totala barkytan som fläktes av var ca 35 cm 2. Samtliga aspar utom en var av optimal karaktär vad gäller nedbrytning och röta. Två träd höll var sin larv av cinnoberbagge. Den ena bedömdes som en tvåårig vilket tyder på att äggläggning måste skett omedelbart efter det att trädet fälldes. Träden låg ca 115 m (Wypt 38) samt 10 m från reservatets gräns (Wypt 39) fig. 4.
Fig 3. Larv av cinnoberbagge på klen asp som fällts i samband med en gallring nära naturreservatet Svanhusskogen. Foto Pär Eriksson Även en lind som fällts undersöktes. Här hittades den ovanliga Silvanus bidentatus, som tidigare varit rödlistad och som även den - liksom cinnoberbaggen- tillhör plattbaggarna Cucujoidea. Ytterligare tre högkapade aspar kontrollerades men samtliga var alltför färska för att kunna undersökas närmare. En grov fälld asplåga (155 cm i omkrets) vid vägkanten i själva reservatet (Wypt 40), undersöktes samma dag. Även här påträffades en cinnoberbaggslarv samt puppor av grön aspvedbock. Centralt i reservatet påträffades slutligen skalfragment av en cinnoberbaggslarv i en grov asphögstubbe med en omkrets på 170 cm. Denna asp var dock nu sannolikt alltför gammal för att kunna producera fler individer. Här fanns även spår av grön aspvebock samt Xyleborus cryptographus aspbarkborre, även den tidigare rödlistad. Koordinater för fynd av cinnoberbagge 38. 685 510-665 813 39. 685 756-665 823 40. 685 712-665 835 41. 685 279-665 857
Fig 4. Fynd av cinnoberbagge år 2016 samt område med lämpligt substrat utan förekomst (A). Tre mycket lämpliga aspar som fällts i reservatets norra del i anslutning till stugorna vid Ljusmon undersöktes, fig. 5. Trots optimala förutsättningar hittades inga cinnoberbaggar här. Dessa träd kontrollerades även året innan utan resultat. Dessa träd låg drygt 600 m från gränsen till det forna reservatet Ola som är cinnoberbaggens kärnområde för arten i denna del av Vällen-området. Fig 5. Lämpliga aspar utan cinnoberbagge Foto Pär Eriksson
Resultatet av denna undersökning visar att: det finns goda förutsättningar att gynna en art som cinnoberbagge genom att skapa substrat, substratet i sig har mindre betydelse för cinnoberbaggen i jämförelse med artens förmåga att sprida sig, vill man skapa lämpligt substrat cinnoberbagge bör detta göras i nära anslutning till tidigare kändas förekomster. Dessa slutsatser överensstämmer väl med andra erfarenheter från exempelvis Nedre Dalälven. Åtgärdsplan för aspskalbaggar För att främja naturreservatets värden i allmänhet och för asplevande arter i synnerhet föreslås att planterad gran avvecklas i områden markerade 1-5 på fig. 6 (underlagskarta från skötselplan enligt reservatsbeslut). Fig 6. Ytor med planterad gran som ska avvecklas. Samtliga bestånd har varit föremål för skogsbruksåtgärder i sen tid och sedan planterats med gran. Inslaget av lövträd är bitvis stort, omkring 30%. Lövträden domineras av björk ca 20%, asp 5% resten utgörs huvudsakligen av klibbal, ek, lind och sälg. Målsättningen är att den planterade granen avverkas här och enstaka aspar högkapas eller fälls och lämnas kvar.
I område 1 finns flera små bestånd med äldre naturligare skog, se bifogad karta, fig. 7. Dessa lämnas utan åtgärd med undantag för enstaka åtgärder där asp förekommer och där enstaka asplågor skapas genom avverkning. Även en del yngre lövdominerade sumpskogar undantas avverkning i område 1. Fiug 7. Bestånd i område 1 med äldre skog som ej kommer att avverkas. Källor Eriksson, P. 2016. Ekologisk landskapsplanering vid Nedre Dalälven. Rapport 2016/1. Upplandsstiftelsen. Eriksson, P. 1997. Ekologisk landskapsplanering i Vällenområdet. Rapport 5, Eriksson, P. 2002. Metodik för inventering av vedlevande insekter. Rapport 5203. Naturvårdsverket. 1997. Eriksson, P. 2013. Åtgärdsprogram för skalbaggar på gammal asp 2013-2017. Rapport 6573. Naturvårdsverket. Maj 2013. Beslut och skötselplan för naturreservatet Svanhusskogen. Länsstyrelsen 2014.
Detta är en avrapportering av uppdraget från Länsstyrelsen i Uppsala län att ta fram en plan för aspskalbaggar i Svanhusskogens naturreservat under 2016. Utfört uppdrag har delfinansierats av Naturvårdsverkets åtgärdsprogrammedel. 751 85 Uppsala info@upplandsstiftelsen.se www.upplandsstiftelsen.se