Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Relevanta dokument
Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens kärnkraft

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Kärnkraftverk - Generation IV

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing

Metallkylda reaktorer

Framställning av elektricitet

Säkerhet i snabbreaktorer

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Frankrike ur ett säkerhetsperspektiv

I Frankrike är Framtiden forskning och upparbetning

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Införandet av snabbreaktorer i Sverige

P Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB

Kärnkraft. p?keyword=bindningsenergi

Nästa generations kärnkraft i Kina

NyhetsblAD nr. 2012:3

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

Reseberättelse Sverige

P Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:

Gemensam skrivelse om samordning av nationell forskningsinfrastruktur

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution

Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat

Torium är framtidens energikälla

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

RESERAPPORT FRÅN KSO OCH LOKALA SÄKERHETSNÄMNDERNAS STUDIERESA TILL FRANKRIKE 14/5-17/5 2013

Chalmers och CEA Cadarache

Införande av en sluten kärnbränslecykel i Sverige

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Produktion av vapenplutonium

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Översikt över forskningen på kärnbränsle, termohydraulik och svåra haverier

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016

Omslagsbilden: Solens energi är en förutsättning för livet på jorden. Denna kärnreaktor har många likheter med de kärnkraftreaktorer som finns i

Årsstämma World Trade Center, Stockholm 26 april 2012

Grön energi till kraft och processindustrier

Kärnkraft i vår omvärld

2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

Energisituation idag. Produktion och användning

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

INFO från projektet 45

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag

Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Innehållsförteckning:

ORC för elproduktion i värmeverk

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand, tel ) Carl Hellesen

Närboendemöte i Forsmark

2013:03. Forskning. Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen

Plutoniumanvändning i svenska reaktorer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Kärnkraftens bränslecykler

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Kärnkraft i vår omvärld

Farväl till kärnkraften?

Kriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand tel )

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga

SVERIGE. UTLÄGGNINGSSKRIFT nr

Steam generator tubing TM2012

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag Oskarshamn

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer

Kärnkraftspaketet. Carl Hellesen. Henrik Sjöstrand, tel:

Sol(s)ting Innovatum Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

30 år efter kärnkraftsomröstningen. Sten-Olof Andersson

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor Källförteckning 14-15

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Specialty Stainless Steel Processes

Kärnenergi. Kärnkraft

Ringhals en del av Vattenfall

Transkript:

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European Sustainable Nuclear Industrial Initiative (ESNII) Generation IV i Ryssland ELECTRA

Mål för fjärde generationens reaktorer Fjärde generationens reaktorer Öka bränsleresurser (tillverka fissilt material från 238 U eller 232 Th) Minska mängden långlivat högaktivt avfall (återanvända plutonium, americium och curium). Möjliggöra högre drifttemperaturer För att förbättra omvandlingsfaktorn till elektricitet och/eller tillåta användning av värme för industriella ändamål Ekonomin är direkt avhängig av livstiden för strukturmaterial

Bärkraftig kärnkraft 4 η:neutron yield/absorption Bridningskriteriet kräver: η > 2.0 3 Snabbspektrum med U-Pu cykel 2 233 U 239 Pu η ( 239 Pu) ~ 2.4 2.6 1 Vältermaliserat spektrum med Th-U cykel: 0 10-3 10-1 E n [ev] 10 1 10 3 10 5 10 7 η ( 233 U) < 2.26

Termiskt system: Högtemperaturreaktorn (HTR). Arevas ANTARES Drift av HTR med toriumbränsle har utförts i industriell skala (THTR, Tyskland) Upparbetning av kulbränsle är komplicerat och kostsamt (uppeldning av aktiverad grafit) Väteproduktion kräver T 900 C, idag saknas tillämpliga material för långtidsdrift. Kompositmaterial (SiC-SiC) tänkbar lösning Arevas ANTARES-design för industriell tillverkning av processvärme @ 600 700 C, utan upparbetning.

Snabbt vs termiskt spektrum 100 Radiotoxic inventory [Sv/g] 100 Radiotoxic inventory [Sv/g] Fissionprobability 10 1 0.1 0.01 0.001 10 1 TRU FP Uranium in nature t[y] 10 2 10 3 10 4 10 5 10 6 10 240 Pu 1 239 Pu 238 Pu 0.1 0.01 243 Am 242 Pu U nat 237 Np TRU 241 Am 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 10 6 t [y] 238 Pu 239 Pu 240 Pu 241 Pu 242 Pu 241 Am 243 Am 244 Cm För att reducera inventariet av långlivat högaktivt avfall krävs återanvändning av Pu, Am & Cm! 245 Cm 246 Cm 247 Cm I termiskt spektrum är klyvningssannolikheten för fertila isotoper ~ noll! 0.2 0.4 0.6 0.8 1 Produktion av neutronkällan Cf-252 är 1000 ggr högre i termiskt spektrum än i snabbspektrum!

Strategi för återanvändning LWR 65% Förluster vid upparbetning: 0.1% Spent fuel Utbränning: 20% Totalförlust: 0.5% Fission products Inventariereduktion ~ 200 Reprocessing Repository Reduktion av toxicitet: TRU + 238 U Spent fuel Pu+Am återanvändning: <10 Pu+Am+Cm återanvändning: ~ 300! 35% Lagringstid: < 1000 years! Fast Reactor

Natriumkyld snabbreaktor

Natriumkylda reaktorn + Baserad på industriellt prövad kylmedelsteknik + Demonstrationsanläggning kan stå färdig till 2020 + God bridningsförmåga Kostnader för att förhindra reaktion mellan vatten och natrium Säkerhetsfrågor i samband med kokning av natrium Phénix Marcoule France

Blykylda snabbreaktorn

Blykylda reaktorer + Ingen kraftig växelverkan med vatten värmeväxlaren kan placeras i primärkretsen! + Hög koktemperatur låg sannolikhet för voidbildning K745 Sovjetisk ubåt + Hög andel självcirkulation- passiv värmebortföring Kylmedelsteknik endast provad i militära reaktorer Kostnad för syrekontroll och ytbeläggningar Erosion av pumpmaterial

ASTRID: Advanced Sodium Test Reactor for Industrial Demonstration Huvudspåret i det franska Generation IV-programmet Prototyp med 250 600 MWe effekt. Kostnad: 2 4 M. EU-projekt ESFR (European Sodium Fast Reactor) MOX-bränsle & experimentella patroner med Am-laddat MOX-bränsle Avgörande val i designprocessen: ODS-stål för kapslingsmaterial? Bly eller gas för mellankretsen? Placering bredvid Phenix. 2012: Beslut om att bygga

Lead Cooled Advanced Experimental Reactor: LEADER EU-projekt med start 1:a april 2010. EU-finansiering: 3 M Design av 100 MWe Experimental Technology Demonstration Plant Viktiga materialfrågor Validering av ytlegeringsteknik för att kontrollera korrosion (FeCrAlY) Pumpmaterial: MAXTAL? KTH deltar i säkerhetsanalys KTH leder utbildningsverksamheten

GENIUS Generation IV-forskning i universitets-sverige (KTH, Chalmers & UU) 36 MSEK från VR för 2009 2012 för 12 doktorander och 16 forskare Tre arbetspaket: Bränsleutveckling: Tillverkning, provning och modellering av (U,Pu)N & (Pu,Zr)N-bränslen Materialforskning: Modellering och undersökning av strålskador. Experimentella undersökningar av korrosion i blysmältor. Säkerhet: Växelverkan mellan bränsle och bly, kärndata,termohydraulik i bly, transientanalyss, detektorutveckling & icke-spridning.

SWANFUEL: Swedish Advanced Nuclear Fuel Laboratory Handskboxar, ugn och kvarn installerade på KTH 2009 Nitridpulver tillverkade från uranoch zirkoniummetaller ZrN-pulver 5 ggr renare än kommersiellt pulver! UN och ZrN-kutsar pressade Sintring med högströmsassisterad isostatisk pressning. Plutoniumbränslelabb under uppbyggnad på Chalmers

TALL-slinga TALL: Bly-vismutkrets uppförd på KTH 2004 Använd för provning av självcirkulation Unik anläggning i Europa Experimentella data används idag för kodvalidering Aktiv användning inom en rad EUprojekt

European Sustainable Nuclear Industrial Initiative (ESNII) Initiativ baserat på slutsatser från plattformsarbete i SNE-TP Forskning, utveckling och demonstration av bärkraftig kärnkraft Natriumkyld reaktor med 250 600 MWe effekt, driftstart 2022 Blykyld reaktor med 100 MWe effekt, driftstart 2025 Gaskyld reaktor med 60 MWt effekt, driftstart 2025 Bly-vismutkyld materialtestreaktor med 100 MWt effekt, driftstart 2022. Baserad på Belgiska MYRRHA-projektet. Total kostnad, inklusive bränsletillverkning och forskningsinfrastruktur: ~10 G.

Generation IV i Ryssland Natriumkylda BN-800 under uppförande, driftklar 2014 Materialtestreaktor MBIR-100 ersätter BOR-60 SVBR-100 (100 MWe blyvismutkyld reaktor) utvecklas av konsortium mellan Rosatom och privat industri Genombrott i korrosionsfrågan: Kiselanrikat stål provat med fullgott resultat under 30 000 timmar vid 600 C! Byggstart 2016!

ELECTRA: European Lead Cooled Training Reactor Snabbreaktorprogrammet saknar utbildningsreaktor Liten härd omöjlig att designa med uran-bränsle (< 20% anrikning) 2 MW härd med (Pu,Zr)N bränsle kan kylas med 100% naturlig cirkulation av bly. Härdhöjd ~ 16 cm. Studenter kan köra sådan reaktor Linjäreffekt och dosrat tillräcklig hög för viss materialprovning Design utförs av doktorander i LEADER-projektet Placering i Sverige?

Sammanfattning Fjärde generationens reaktorer kommer att kunna producera elektricitet i Europa under 20-talet Natriumkyld reaktor (ASTRID) i Frankrke Blyvismut-kyld materialtestreaktor i Belgien (MYRRHA) Blykyld prototyp under utveckling i LEADER-projektet Fjärde generationens upparbetning (?) Svensk forskning utförs i GENIUS-projektet på KTH, Chalmers och UU