Ett stort tack till dig och ditt företag som har stöttat och gett mig möjlighet att utvecklas och prestera under säsongen 2012. Min säsong 2012 Jag skulle vilja säga att min säsong har varit helt fantastisk. Jag har inte riktigt förstått allt som har hänt ännu. Det har gått så fort och jag har varit med om otroligt mycket. Jag har tagit ett stort steg framåt i utvecklingen, både som cyklist och som person. Nu ser jag fram emot ännu ett steg. På följande sidor berättar jag i stora drag om de viktigaste händelserna för mig under 2012.
Stora bilden Seger i damelitklassen, World Cup XCE i La Bresse, Frankrike. La Bresse i Frankrike, World Cup XCO Saalfelden i Österrike, VM XCE Val d isere i Frankrike, World Cup XCO Slottsskogen i Göteborg, SM XCO Träningsläger på Mallorca I våras var cykelgymnasiet YA Elit, där jag studerar, på träningsläger på Mallorca. I två veckor tränade vi för fullt för att bygga upp det sista innan tävlingarna drog igång. Jag kände redan under träningslägret att jag hade blivit starkare i jämförelse med förra årets uppbyggnadsläger. Allt kändes riktigt bra. Men jag visste inte hur stark jag var förrän jag åkte med mountainbikelandslaget till världscupen i belgiska Houffalize. Världscup i Houffalize I Houffalize skulle jag köra mitt livs första sprintlopp. Sprint, eller XCE som det heter (Cross Country Eliminator), är en ny gren för i år inom cykel. Det är endast en tävlingsklass och juniorer tävlar tillsammans med seniorer. Det gjorde mig lite extra nervös. Jag startade utan några förväntningar alls och tänkte det blir ju bra träning i alla fall. Jag tog mig vidare från kvalet och gick vidare till åttondelsfinal, kvartsfinal och därefter semi final. När jag hade tagit mig hela vägen till semifinal började jag tveka på mig själv och var så nervös att jag tänkte när jag stod på startrampen vad gör jag här? Nästa steg är final och där vill jag inte vara. Jag vann semifinalen! Jag var vidare till final i en världscupsprint i seniorklass. Helt ofattbart. Att det sedan slutade med en tredjeplats är något jag inte riktigt har förstått än idag. Att stå där på pallen med flera av världens bästa damcyklister. Det var mäktigt! Cross Countryloppet, eller XCO, (Cross Country Olympic), som grenen heter, dagen efter den stora urladdningen, slutade i kramp och en sjätteplats. Världscup i Nove Mesto Min nästa stora tävling var världscupen i Nove Mesto, Tjeckien. Det började även där med XCE. Jag hade inget riktigt mål inför det här loppet heller då jag fortfarande kände mig oerfaren jämfört med de andra. Av de närmare femtio startande körde jag till mig andra bästa kvaltid och
Svensk juniormästarinna 2012 gick vidare. Det var en lättnad, då kände jag verkligen bekräftelse på att jag inte bara hade tur i Houffalize. Jag tog ledningen i åttondelsfinalen men med några hundra meter kvar till mål fick jag tekniska problem och blev passerad av två andra. Jag löste problemet och gjorde mitt livs spurt, men det räckte inte. Jag var endast några centimeter från att komma till kvartsfinal. Det var färdigsprintat för den gången, men jag hade desto mer energi kvar till XCO-loppet dagen efter. Jag låg i ledning under större delar av loppet men även här strulade det till sig. Efter en krasch blev bakväxeln böjd och jag halkade ner till en sjätteplats men tog mig upp igen och slutade som trea. Världscup i franska La Bresse Redan helgen efter var det dags för nästa världscup. Denna gång i La Bresse, Frankrike. Jag hade lite mer kött på benen och skinn på näsan den här gången och tänkte positiva tankar innan XCE-loppet. Jag visste att det var en bana som passade mig. Intensiv med mycket kurvor och andra svårigheter, mitt i den lilla byn. Jag körde bra och hade även denna helg andra bästa kvaltid. Klarade mig felfritt under alla finalheaten och var en av de fyra i den stora finalen. Jag var tuff i första kurvan mot motståndarna och tog ledningen. Den höll jag hela vägen in i mål. Jag vann min första världscup någonsin, i seniorklass! Det var riktigt stort, helt sjukt och vilken uppståndelse det blev. Det är inte varje dag en 17-åring slår damseniorerna på fingrarna. Dagen efter på XCO-loppet var jag inte helt återhämtad från dagen innan. Men jag kunde vara med och fajtas i täten och slutade som fyra. Det här blev den bästa helgen så långt under min säsong. Första tävlingen i Sverige Efter helgen i Frankrike körde jag min första tävling på hemmaplan för säsongen. Borlänge Tour, ett 3-dagars etapplopp. Jag vann alla tre etapperna och fick en bra genomkörare inför EM i Moskva.
Europamästarinna för damjuniorer i Moskva Europamästerskap i Moskva Europamästerskapen gick av stapeln i Rysslands huvudstad. Jag hade aldrig tidigare besökt Moskva, eller Ryssland överhuvudtaget, så bara det var en upplevelse. På förra årets EM kom jag fyra, då som förstaårsjunior. Därför var det ett självklart mål att göra ännu bättre ifrån mig i år. Jag ville vinna, inget annat. Jag var otroligt sugen på en revansch för alla gånger som det blivit stolpe ut för mig på XCO-loppen i år. Banan var väldigt intensiv med många riktigt hårda och långa uppförskörningar. I den första backen på sista varvet hade jag som plan att lägga in min attack. Jag och mina två största konkurrenter kom loss från resten av fältet ganska tidigt i loppet och körde tillsammans fram till mitt ryck. Jag tror jag aldrig har varit så trött som jag var på toppen av den backen. Men det lönade sig. Jag vann EM-guld, jag var bäst när det gällde. Svenska mästerskapen Därefter var det dags för de Svenska mästerskapen, och därmed min andra tävling hemma i Sverige för säsongen. Det är så kul att komma hem till Sverige och tävla. Det är så bra stämning, på ett helt annat sätt. Man känner nästan alla och man känner oftast igen sig på platserna man tävlar på. Den här gången var det i Slottsskogen i Göteborg. Banan var av väldigt snabb karaktär och betydligt mer teknisk än vad de svenska banorna brukar vara. Det var en väldigt rolig bana. Vi var ett ovanligt stort startfält på startlinjen, vilket även det var otroligt kul. Jag tog hem SM-guldet och har nu vunnit totalt 23 stycken SM-guld. Bundesligahelg i tyska Saalhausen Nästa tävling var i Saalhausen, Tyskland, som bjöd på både XCE och XCO. I vanlig ordning så kördes XCE dagen innan XCO-loppet. Jag såg den här tävlingen som väldigt bra träning inför VM. Det kunde inte gått bättre den helgen. Jag hade andra bästa kvaltid på XCE-loppet och
Bundesliga Saalhausen XCE tog mig ända till final och vann den. Det var ett riktigt tajt och hårt finalheat. Dagen efter på XCO-loppet så gick jag loss i starten och höll ledningen hela vägen och vann med flera minuter. Allt kändes så bra, bra tankar och bra ben. Världsmästerskapen i Saalfelden, Österrike Säsongen avslutades i slutet av september med Världsmästerskapen. Jag var rankad som nummer ett i världen bland damjuniorer. Med de resultat som jag åstadkommit under säsongen visste jag att jag hade god chans att göra bra ifrån mig på VM. Både i XCO och i XCE. Helgen innan körde jag en Bundesligadeltävling i Albstadt, Tyskland, som uppladdning. Vilket blev en rejäl urladdning. Det var endast ett par grader varmt och lera och regn i mängder som jag aldrig har varit med om tidigare. Jag åkte på en rejäl förkylning med tillhörande feber. Det var inte så som jag hade planerat veckan innan VM. Jag var feberfri ett par dagar innan första tävlingsdagen men tyvärr var det för små tidsmarginaler för att jag skulle kunna ställa upp. Det var ett tungt beslut att ta men så här i efterhand känner jag att det var klokt. Jag såg min chans att kunna vara med på XCE-loppet två dagar senare istället och laddade om. Stolpe ut i XCE-loppet Jag var supertaggad inför loppet och gjorde ett grymt kvalåk som räckte till andra bästa placering. Jag kände att jag var på gång och det enda jag tänkte på var att jag skulle till final. En vurpa i åttondelsfinalen ställde dock till det och jag kom inte i mål. Därmed var jag utslagen från VM och det hela var över för min del.
Nu kommer 2013 Säsongen 2012 har flugit förbi och bjudit på många stora framgångar. Innan säsongen drog igång hade jag inte kunnat tro att jag skulle kunna prestera på den nivå som jag faktiskt har gjort. Nu ser jag med glädje fram emot säsongen 2013. Jag är riktigt motiverad till att få träna hårt och bra i vinter och förbereda mig för ett steg till, som förstaårs U23. Jag vill tacka dig och ditt företag ännu en gång för att ni hjälpt till och har gjort det här möjligt för mig. JENNY RISSVEDS FOTO THOMAS OCH JOAKIM RISSVEDS Vill ni vara med och hjälpa mig i min satsning 2013? Kontakta mig gärna på jenny.rissveds@me.com eller ring på 070-716 47 33. Bästa hälsningar www.jennyrissveds.se Tack för denna förstklassiga trycksak.