Luvsjön Utredning etapp 1 och 2 Sjöholm 2:2, Östra Vingåkers socken, Katrineholms kommun, Södermanlands län SAU rapport 2018:11 Emelie Svenman
Luvsjön Utredning etapp 1 och 2 Sjöholm 2:2, Östra Vingåkers socken, Katrineholms kommun, Södermanlands län SAU rapport 2018:11 Emelie Svenman
SAU rapporter 2018:11 ISSN 1652-9448 SAU 2018 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala post@sau.se www.sau.se TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: 431-4959-2017, 2017-10-04 SAU:s projektbeteckning: 1200 Företagare: Katrineholms kommun Belägenhet LANDSKAP: Södermanland LÄN: Södermanland KOMMUN: Katrineholm SOCKEN: Östra Vingåker FASTIGHET: Sjöholm 2:2 FASTIGHETSKARTBLAD: 65F 4GS KATRINEHOLM KOORDINATER: x6540337; y565982 HÖJD: 40 55 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 DATUM I FÄLT: 2017-10-16 2017-10-1 UNDERSÖKT YTA: 560 m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99TM HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Emelie Emelie Svenman (projektledare), Lars Sundström, Adam Gillstam (grävmaskinist) Arkivmaterial: Förvaras hos SAU Omslagsbild: Vy mot bostadsområdet Luvsjö Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Emelie Svenman Lektör: Jonas Wikborg Layout: ord & form, Gudbrand Klæstad Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala
Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Utredningen 9 Metod och genomförande 9 Utredningsresultat 10 Kart- och arkivstudier 10 Resultat etapp 1 10 Resultat etapp 2 11 Nya fornlämningar 16 Slutsats och utvärdering 18 Referenser 19 Arkiv- och söktjänst 19 Kartreferenser 19 Bilagor 20 1. Schakttabell 20 2. Ruttabell 22 3. Anläggningslista 22
Sammanfattning Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har genomfört en utredning etapp 1 och 2 vid Luvsjön, strax väster om Katrineholm. Utredningen omfattade kart- och arkivstudier, fältinventering samt sökschaktning och resulterade i två nya fornlämningar; en hägnad i form av en stensträng (L201), en boplats (L492) i form av ett stolphål och en härd. Utredningen föranleddes av att Katrineholms kommun planerar att ta fram en detaljplan för del av fastigheten Sjöholm 2:2. Brogetorp Kulltorp V Ålsätter Runsten Ålsätter Träind. 35 Gunnviken ik Knektbacken Hultet 42 Bäcktorp ng Övre Hulta Hulta Näset 35 Lasstorp Ekebo Olstorp Sofielund Marielund Mosstorp 52 45 Dragsnäs Vännervass Lövsta Stensätter 43 Herrgölet St. Skjuren L. Skjuren Styrsholmen Sjöholm Långhagen Stettin 53 Luvsjön Påvelstorp Näsnaren 41 Lökön Katrineholms gård Fågeltorn Fågeltorn 50 Kerstinboda Nästorp Näset Gersnäs L. Näsnaren 42 Sjukhus Svinmossen Katrineholm Sun 52 K Ramsnäs Blåsnäs Glopphälla 40 45 Lillsjön Krämbol Virenshult Bonneråd Genne Backasjön Stenhustorp Backa Ödesdal Värmbol Nävertorp Bokvarnsån Stubbetorp Botorp Östra Vingåker varngölet n Bokvarn 0 38 55 2 Km Hultstugan Hovmanstorp Dalstugan Götbolsmossen Falkbo Knutsdal Kulltorp Jansberg Göteboda Fannstorp Lassjön Duveholmssjön Dal Hagsätter Sporthall Backa 28 36 Hembygdsgå Duveholm Djulö kvarn FIGUR 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000. 4 SAU RAPPORT 2018:11
Inledning Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har efter beslut av länsstyrelsen i Södermanlands län (dnr 431-4959-2017) utfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 vid Luvsjön i den västra utkanten av Katrineholm inför detaljplanläggning. Undersökningen gjordes på uppdrag av Katrineholms kommun. Fältarbetet genomfördes under perioden 2017-10-16 2017-10-19. Utredningsområdet utgjordes av ett ca 151 700 m 2 stort område bestående av åker- och skogsmark. Syftet med utredningen var att fastställa om det finns idag okända fornlämningar som berörs av arbetsföretaget samt att så långt möjligt beskriva dessa. Utredningen omfattade en kartoch arkivstudie, specialinventering och utredningsgrävning för att fastställa ett objekts status. Resultatet från utredningen ska utgöra underlag för företagaren samt för länsstyrelsens vidare hantering av ärendet. Utredningens resultat ska även kunna användas av andra undersökare vid upprättande av undersökningsplan inför eventuella kommande arkeologiska undersökningar. SAU RAPPORT 2018:11 5
Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet är beläget i västra utkanten av Katrineholm, ca 800 m söder om Katrineholmsåsen. Inga registrerade fornlämningar finns inom utredningsområdet. Där finns endast en övrig kulturhistorisk lämning i form av en bro (Östra Vingåker 124). Topografin samt fornlämningarna i det intilliggande området pekar dock på att området kan rymma idag okända eller under mark dolda fornlämningar från framförallt stenålder, men även från övriga förhistoriska perioder samt historisk tid. Utredningsområdet är ca 152 000 m 2 stort och utgörs till största del av skogsmark med två mindre områden med åkermark i den sydvästra respektive nordöstra delen. Den sydvästra åkerytan är ca 15 350 m 2 stor och den nordöstra åkerytan är ca 12 700 m 2. Området ligger på höjder mellan 40 och 55 m.ö.h. Teoretiskt sätt bör delar av utredningsområdet varit beboeligt då havsnivån låg ca 45 m.ö.h., d.v.s. ungefär från slutet av mellanmesolitikum (ca 5500 f.k.r.) och i princip hela utredningsområdet har varit beboeligt när havsnivån låg ca 40 m.ö.h., d.v.s. senmesolitikum (ca 4500 f.kr.). Strandlinje 45 m.ö.h. Skala 1: 15 000 0 200 400 600 800 1 000 m UO Vatten 45 m ö h Land FIGUR 2. Strandlinjekarta 45 m.ö.h. Skala 1: 15 000. 6 SAU RAPPORT 2018:11
Ett flertal platser med stenåldersfynd är registrerade i närområdet. Strax nordväst om utredningsområdet ligger en fyndplats för talrika stenåldersfynd (Östra Vingåker 16:1) som ska ha hittats av Greve Lewenhaupt. Vid en provundersökning som gjordes 1983 påträffades inga ytterligare fynd (FMIS, ATA dnr 1654/34). Ungefär två kilometer väster om utredningsområdet, vid Dragnäs, finns en fyndplats med flintavslag registrerad (Östra Vingåker 31:1) och en kilometer norr om Dragnäs har en tjocknackig yxa och mejsel (Östra Vingåker 32:1) påträffats. Det finns även flera kända stenåldersboplatser i närområdet. Den välkända Mogetorpsboplatsen (Katrineholm 1:1; 1:3) återfinns endast en kilometer nordöst om utredningsområdet. Lokalen undersöktes parallellt med boplatsen vid Östra Vrå av Sten Florin med början på 1930-talet (Guinard & Sundin 2012). Väster om Mogetorp ligger Dammstugan (Östra Vingåker 15:1-2), en stenåldersboplats som delundersöktes och avgränsades 1982. Ett kvartsavslag och skörbränd sten påträffades. Strandlinje 45 m.ö.h. Skala 1: 15 000 0 200 400 600 800 1 000 m UO FIGUR 3. Strandlinjekarta 40 m.ö.h. Skala 1: 15 000. SAU RAPPORT 2018:11 7
Ö Vingåker 129 Katrineholm 24:1 6540000 6540500 6541000 Ö Vingåker 15:2 Katrineholm 1:1 Ö Vingåker 15:1 Ö Vingåker 119 Katrineholm 1:3 Katrineholm 1:2 Ö Vingåker 16:1 Ö Vingåker 81:1 Ö Vingåker 87:1 Ö Vingåker 85:1 Katrineholm 41:1 Katrineholm 2:1 Katrineholm 39:1 Katrineholm 42:1 Katrineholm 40:1 Ö Vingåker 86:1 Ö Vingåker 125 Ö Vingåker 124 Katrineholm 9:1 Katrineholm 38:1 0 250 500 m 565500 566000 566500 567000 FIGUR 4. Karta över fornlämningsmiljön. Utredningsområdet markerat med svart linje, lämningar registrerade i FMIS markerade i lila. Skala 1: 10 000. Knappt 150 meter norr om utredningsområdet ligger en mindre boplats (Östra Vingåker 81:1) som påträffades vid en arkeologisk utredning 1991. Fynden bestod av ett kvartsavslag, ett flintavslag och en knacksten (FMIS, ATA dnr 5485/91). Luvsjöboplatsen (Katrineholm 9:1) ligger ca en kilometer SSO om utredningsområdet. Den påträffades vid en utredning 1982 och vid provundersökningen framkom vråkeramik, brända ben, slagen kvarts samt ett avslag av slipad flinta. Vid en förundersökning 2011 kunde boplatsen utvidgas ytterligare 10 m åt NO. Vid förundersökningen påträffades fynd av keramik, slagen sten, en malsten, en slipsten samt enstaka brända ben (FMIS; Guinard & Sundin 2012). Strax sydost om Katrineholm, vid Djulö, påträffades två stensåldersboplatser vid en utredning 2011/2012. Vi den ena boplatsen framkom två kvartsavslag (Katrineholm 51) och vid den andra identifierades olika typer av stenartefakter av flinta, kvarts och bergart, samt två färgningar som bedömdes som anläggningar (Katrineholm 53). I samband med utredningen påträffades även en (Katrineholm 50) två kvartsavslag (Hallgren 2015). Sammantaget visar genomgången ovan på förekomst av omfattande stenålderslämningar i närområdet. I övrigt är det framförallt olika typer av övrig kulturhistorisk lämning som ligger i anslutning till utredningsområdet, såsom husgrunder, ett torp, ett område med röjningsrösen, etc. (Östra Vingåker 125 m fl). 8 SAU RAPPORT 2018:11
Utredningen Metod och genomförande Utredningsarbetet inleddes med kart- och arkivstudier där närområdets fornlämningsbild, kulturhistoria och topografi studerades. Fältarbetet inleddes med inventering (etapp 1) i syfte att finna synliga lämningar ovan mark, samt identifiera potentiella lägen för boplatser. Den nordöstra åkerytan var täckt med högt ogräs och kunde därmed inte okulärbesiktigas. Utifrån kart- och arkivstudierna, samt den inledande inventeringen under etapp 1, identifierades gynnsamma boplatslägen som vid etapp 2 provundersöktes. Då skogsmarken var för tätbevuxen för att kunna sökschaktas med maskin, handgrävdes 0,5 m 2 stora provrutor istället. Fyllningen från dessa rutor torrsållades. I den södra åkerytan undersöktes en yta på sammanlagt 280 m 2 fördelat på 14 schakt, vilket motsvarar ca 1,8 % av ytan. I den nordöstra åkerytan undersöktes sammanlagt 280 m 2 fördelat på 20 schakt, vilket motsvarar ca 2,1 % av området. SAU RAPPORT 2018:11 9
Utredningsresultat Kart- och arkivstudier Målsättningen med kart- och arkivstudien var få ett underlag för landskapliga förutsättningar och tidigare markanvändning i området samt att gå igenom lösfynd, tidigare undersökningar och registrerade fornlämningar i och i närheten av utredningsområdet för att ringa in potentiella områden med fornlämningar. SGU:s jordartskarta samt en terrängmodell baserad på LiDAR-data har använts för att identifiera lägen lämpliga för framför allt stenåldersboplatser (fig. 6). De historiska kartor som har studerats visar att utredningsområdet framförallt använts som hag-/utmark och åkermark. Markanvändningen är i det stora hela densamma idag. I övrigt noterades ingen historisk bebyggelse eller liknande inom utredningsområdet. Resultat etapp 1 Resultatet från kart- och aktivstudierna användes som underlag för inventeringen under etapp 1. Med hjälp av jordartskartan ringades platser med sandig morän in, då dessa markförhållanden anses som gynnsamma för stenåldersboplatser. Andra kriterium som användes var platser belägna på relativt stenfria, plana ytor i sydsluttning som dels identifierades med hjälp av en terrängmodell som tagits fram med hjälp av Lidar-data, samt hur den faktiska terrängen såg ut i fält. Sammanlagt identifierades fem möjliga boplatslägen inom skogsområdet. Den sydvästra delen av skogen bestod till stora delar av våt- och sankmark och den centrala delen var till stor del markberedd. Då inga lösfynd eller andra indikationer påträffades inom åkerytorna, definierades dessa som möjliga boplatslägen i sin helhet. I övrigt påträffades en stensträng (L201) i utredningsområdets östra del (fig. 5). En karta från 1783 som redovisar delning av skog (akt C104-72:2) visar att stensträngen ser ut att ligga på gränsen mellan dåvarande hag- och åkermark tillhörande torpet Amsterdam (Östra Vingåker 86:1) (fig.13). FIGUR 5. Den nyupptäckta stensträngen (L201). Foto mot NO. 10 SAU RAPPORT 2018:11
6540000 6540500 L488 L200 L205 L489 L490 L201 L492 L491 L201 Boplatsläge åker Boplatsläge skog Utredningsområde 0 100 200 300 m 565500 566000 FIGUR 6. Resultat efter etapp 1; potentiella boplatslägen samt den nyupptäckta stensträngen (L201). Skala 1: 6000. Resultat etapp 2 Den södra åkerytan (L491) var ca 14 600 m 2 stor och bevuxen med gräs och ogräs. Sammanlagt 280 m 2 undersöktes fördelat på 14 schakt, vilket motsvarade ca 1,9 % av den totala ytan. Åkerns centrala och östra delar hade två större svackor, vilka bortprioriterades. Matjordsdjupet var ca 0,3 0,5 meter och underlaget bestod framför allt av silt och siltig lera. Inget av antikvariskt intresse påträffades. Den östra åker ytan var ca 13 000 m 2 stor. En yta på sammanlagt 280 m 2 fördelat på 20 schakt undersöktes, vilket motsvarade ca 2,1 % av den totala ytan. Matjordsdjupet var ca 0,2 0,35 meter och underlaget bestod framför allt av lera och siltig lera. I åkerns centrala/norra del bestod underlaget dock av fin silt. Här påträffades en utplöjd härd (A420) och i den sydvästra delen framkom ett stolphål (A349). SAU RAPPORT 2018:11 11
De potentiella boplatslägena i skogen undersöktes med handgrävda provrutor som var 0,5 x 0,5 meter stora. Strategin var att identifiera platser där de ovan nämnda kriterierna uppfylldes och sprida rutorna jämt över ytorna. Det sig att jordartskartan inte stämde överens med de faktiska markförhållandena. Endast ett av de möjliga boplatslägena hade ett underlag av sandig morän (L490), resterande platser hade ett underlag av silt. Samtliga platser avskrevs som boplatslägen då de inte uppfyllde kriterierna och/eller inga fynd gjordes vid rutgrävningen. R7 R6 6539800 6540000 6540200 6540400 6540600 R8 1:1 000 R10 R12 R11 R9 R13 L488 L200 R1 R2 1:1 000 L205 L489 R3 R5 R4 L490 R16 R17 R19 R20 1:1 000 R14 R15 1:1 000 R18 R21 Provruta 0,5 x 0,5 m Boplatsläge skog Utredningsområde 0 100 200 300 m 565600 565800 566000 566200 FIGUR 7. Resultat efter provrutsgrävningen i skogen, de infällda rutorna visar spridningen av provrutorna. Stora kartan i skala 1: 6000, de infällda kartorna i skala 1: 1000. 12 SAU RAPPORT 2018:11
6539900 6540000 6540100 S224 S206 S216 S314 S228 S244 S304 325 S274 S288 S296 S300 S270 S266 1:2 000 0 50 100 m Schakt Utredningsområde 565600 565700 565800 FIGUR 8. Resultat efter sökschaktningen i den södra åkerytan (L491). Inget av antikvariskt intresse påträffades. Skala 1: 4000. SAU RAPPORT 2018:11 13
6540100 6540200 6540300 1:300 A420 S412 S400 S448 S384 S404 S408 S364 S388 S360 S396 S333 S368 S337 S356 S345 S480 S476 S460 S472 S372 A349 1:2 000 1:80 0 50 100 m Härd Stolphål Schakt m indikation Schakt Utredningsområde 565900 566000 566100 FIGUR 9. Resultat efter sökschaktningen i den östra åkerytan (L492). En härd (A420) och ett stolphål (A349) påträffads. Skala 1: 2000. 14 SAU RAPPORT 2018:11
FIGUR 10. Den påträffade härdresten (A420). Foto mot V. FIGUR 11. Stolphålet (A349) efter att det snittats. Foto mot NO. SAU RAPPORT 2018:11 15
Id Bedömning efter etapp 1 Beskrivning Bedömning efter etapp 2 Åtgärdsförslag L200, boplatsläge Möjlig fornlämning En relativt stenfri, plan yta, ca 40 x 20 m, söder om ett mindre höjdparti. Ca 45 m.ö.h. Fem provrutor grävdes. Översta skiktet bestod av tjock brunjord, följt av silt. L201 Hägnad, fornlämning Stensträng. Bredd: 1 1,5 m. Bevarad längd: 18 m. Stenstorlek: 0,3 0, 7 m. L205, boplatsläge Möjlig fornlämning En relativt stenfri, plan yta, ca 45 x 20 m stor, väst och sydväst om höjd med berg i dagen. Ca 50 m.ö.h. Strax nordväst om höjden låg ett stort flyttblock. Sex provrutor grävdes. Översta skiktet bestod av tjock brunjord. Underlaget väster om höjden består av grusig sand, sydväst om höjden består den av silt. Delar av omkringliggande skog är markberedd. Den östra delen bestod endast av ett skikt brunjord följt av berg i dagen, vilket innebar att inga rutor grävdes i den delen. L488, boplatsläge Möjlig fornlämning Relativt stenfri yta i sadelläge, ca 20 x 10 m. Ca 50 m.ö.h. Två provrutor grävdes. Översta skiktet bestod av ett äldre ploglager. Underlaget bestod av silt. L489, boplatsläge Möjlig fornlämning Relativt stenfri, plan yta, ca 40 x 20 m, söder om höjd med berg i dagen. Ca 45 m.ö.h. Två provrutor grävdes. Det övre skiktet består av ett äldre ploglager, ca 0,2 m ned i en av provrutorna påträffades tegel. Under ploglagret består underlaget av silt. L490, boplatsläge Möjlig fornlämning Relativt stenfri, plan yta, ca 40 x 30 m, söder om höjd. Ca 50 m.ö.h. Sex rutor provrutor grävdes. Det över skitet bestod av brunjord följt av grusig sand och silt i botten. L491, boplatsläge Möjlig fornlämning Åker i träda, ca 200 x 130 meter stor. Svagt böljande topografi med en mindre svacka på ytans centrala del. Ca 40 45 m.ö.h. Sammanlagt grävdes 14 sökschakt med grävmaskin. Matjordsdjupet var ca 0,3 0,5 meter och underlaget bestod framför allt av silt och siltig lera. Inget av antikvariskt intresse påträffades. L492, boplatsläge Möjlig fornlämning Åker i träda, ca 125 x 65 meter stor, bevuxen med ca en meter högt ogräs. Området sluttar svagt från väster till öster, ca 40 45 m.ö.h. sammanlagt grävdes 20 sökschakt med grävmaskin. Matjordsdjupet var ca 0,2 0,35 meter och underlaget bestod framför allt av lera och siltig lera. I åkerns centrala/norra del bestod underlaget dock av fin silt. Ett stolphål påträffades i områdets sydöstra del och en härd i området nordvästra del. Ej fornlämning Hägnad, fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Fornlämning Ingen åtgärd Förundersökning Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Förundersökning TABELL 1. Objekttabell Nya fornlämningar Sammanlagt två nya fornlämningar påträffades vid utredningen; en hägnad (L201) och en boplats (L492) innehållande en härd (A420) och ett stolphål (A349) (fig 12). 16 SAU RAPPORT 2018:11
L492 L492 L201 Schakt m indikation 0 100 200 300 m Schakt Utredningsområde FIGUR 12. Plan över de nya fornlämningarna. Skala 1: 6000. SAU RAPPORT 2018:11 17
Slutsats och utvärdering Sammanfattningsvis påträffades två nya fornlämningar vid utredningen; en hägnad i form av stensträng (L201) som ser ut att sammanfalla med en gräns mellan hag- och åkermark i äldre kartmaterial (fig. 13) samt en boplats (L492) i form av ett stolphål och en härd. Boplatslämningarna inom L492 är inte avgränsade. För att fastställa den faktiska utbredningen krävs en arkeologisk förundersökning. Stensträngens överrensstämmelse med en under historisk tid belagd gräns kan möjligen tyda på en sen datering (fig. 10). Stolphålet och härden är ej daterade, deras nivå över havet innebär att de hypotetiskt skulle kunna vara alltifrån senmesolitiska (ca 4500 f.kr.) och senare, men för att fastställa lämningarnas ålder krävs en förundersökning. Den del av utredningsområdet som låg i skogen var inte möjlig att utredningsgräva med maskin på grund av att vegetationen var för tät. Istället handgrävdes kvartsmeterrutor på presumtiva boplatslägen som identifierats med hjälp av kartstudien och inventeringen. Inget av antikvariskt intresse påträffades vid rutgrävningen. L201 0 100 200 300 400 m UO Luvsjon FIGUR 13. Delning av skog 1783 (C104-72:2). Stensträngen (L201) i grönt. Skala 1: 8000. 18 SAU RAPPORT 2018:11
Referenser Guinard, M. & Sundin, L. 2012. Luvsjöboplatsen. Arkeologisk förundersökning. Katrineholm 9:1, Nävertorp 5:1, Katrineholm sn, Katrineholm kommun, Södermanland. SAU rapport 2012:7. Hallgren, A-L. 2015. Djulö. Två stensättningar på Katrineholmsåsen. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte. Fornlämning Katrineholm 50 och 52, Djulö 2:3, Katrineholms socken och kommun, Södermanlands län, Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård rapport 2015:76. Arkiv- och söktjänst Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) FMIS Fornsök, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Historiska kartor, Lantmäteriet http://www.lantmateriet.se Jordartskartan SGU ww.sgu.se Kartreferenser Typ Karta/akt Plats År Arkiv Mätning 04-ÖVI-41 Säteriet Sjöholm m dess underliggande hemman och torp 1798 Lantmäterimyndigheternas arkiv Mätning C104-72:3 Ö:a Vingåkers sn, Sjöholm nr 1 1797 Lantmäteristyrelsens arkiv Delning av skog C104-72:2 Ö:a Vingåkers sn, Sjöholm nr 1 1783 Lantmäteristyrelsens arkiv Ekonomiska kartan Ekonomiska kartan J133-9g8e58 Katrineholm 1956 Rikets allmänna kartverks arkiv J133-9g8d58 Sjöholm 1956 Rikets allmänna kartverks arkiv SAU RAPPORT 2018:11 19
Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Id Storlek (m 2 ) Djup (m) Lager (djup m) Fornlämningsindikation Notering 206 12,2 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Silt/lera 216 12,2 0,3 0,10: Gärtorv 0,20: Matjord Botten: Siltig lera 224 8,9 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Siltig lera 228 15,9 0,3 0,5 0,10: Grästorv 0,20 0,40: Matjord Botten: Siltig lera 244 30,6 0,3 0,4 0,10: Grästorv 0,20 0,30: Matjord Botten: Siltig lera 266 24,8 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Siltig lera 270 22,7 0,3 0,45 0,10: Gärtov 0,20 0,35: Matjord Botten: Silt/lera 274 24,0 0,3 0,10: Grästov 0,20: Lera/silt 288 26,5 0,3 0,10: Grästov 0,20: Lera/sand 296 18,2 0,4 0,10: Grästorv 0,30: Matjord Botten: Sand 300 20,2 0,25 0,10: Grästorv 0,15: Matjord Botten: Sand 304 20,3 0,4 0,10: Grästorv 0,30: Matjord Botten: Sand 314 23,1 0,3 0,4 0,10: Grästorv 0,20 0,30: Matjord Botten: Silt/lera 325 19,7 0,3 0,4 0,10: Grästov 0, 20 0,30: Matjord Botten: Siltig lera 333 16,7 0,35 0,10: Grästov 0,25: Matjord Botten: Siltig lera 337 16,9 0,35 0,10: Grästorv 0,25: Matjord Botten: Siltig lera 345 15,0 0,35 0,10: Grästorv 0,25: Matjord Botten: Lera Ja N:a delen lerigare. Dike. Dike Tegel matjorden Utökat åt Ö. Tegel och porslin i matjorden. Vatten tränger upp i botten. Tegel i matjorden. N:a delen silt med lerinslag. Tegel. Lerigare mot svackan. Lera med sandfickor N:a delen: Lerblandad silt, andra halvan: sand Lerigt inslag i norra halvan Lerigt inslag i västra halvan Grusfyllt dike Järnutfällningar AS349 20 SAU RAPPORT 2018:11
Id Storlek (m 2 ) Djup (m) Lager (djup m) Fornlämningsindikation Notering 356 11,1 0,35 0,10: Grästorv 0,25: Matjord Botten: Lera 360 10,8 0,25 0,35 0,10: Grästorv 0,15 0,25: Matjord Botten: Lera 364 11,0 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Lera/silt 368 11,0 0,25 0,10: Grästorv 0,15: Matjord Botten: Lera/silt 372 11,0 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Siltig lera 384 12,1 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Silt 388 11,6 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Silt 396 17,4 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Silt/lera 400 11,6 0,2 0,05 0,10: Grästorv 0,15 0,10: Matjord Botten: Silt 404 13,1 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Lera 408 16,3 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Lera/silt 412 24,1 0,2 0,10: Grästorv 0,10: Matjord Botten: Silt 448 20,7 0,25 0,10: Grästov 0,15: Matjord Botten: Siltig lera 460 7,5 0,25 0,10: Grästorv 0,15: Matjord Botten: Lera 472 13,9 0,25 0,10: Grästorv 0,15: Matjord Botten: Siltig lera 476 11,3 0,3 0,10: Grästorv 0,20: Matjord Botten: Silt/lera 480 16,2 0,25 0,05 0,10: Grästorv 0,15 0,20: Matjord Botten: Siltig lera Ja N:a halvan: lera, S:a halvan: silt SV:a delen: silt, resten lera Tegel Lera i NO Silt i NV, lera i resten Dike SAU RAPPORT 2018:11 21
Bilaga 2. Ruttabell Nr Boplatsläge Djup (m) Rutstorlek (m) 1 L200 0,3 0,5 x 0,5 2 L200 0,3 0,5 x 0,5 3 L200 0,3 0,5 x 0,5 4 L200 0,3 0,5 x 0,5 5 L200 0,3 0,5 x 0,5 6 L205 0,4 0,5 x 0,5 7 L205 0,4 0,5 x 0,5 8 L205 0,4 0,5 x 0,5 9 L205 0,35 0,5 x 0,5 10 L205 0,35 0,5 x 0,5 11 L205 0,4 0,5 x 0,5 12 L488 0,5 0,5 x 0,5 13 L488 0,5 0,5 x 0,5 14 L489 0,4 0,5 x 0,5 15 L489 0,45 0,5 x 0,5 16 L490 0,4 0,5 x 0,5 17 L490 0,35 0,5 x 0,5 18 L490 0,4 0,5 x 0,5 19 L490 0,4 0,5 x 0,5 20 L490 0,4 0,5 x 0,5 21 L490 0,35 0,5 x 0,5 Bilaga 3. Anläggningslista IntrasisId Typ Undersökt Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning 349 Stolphål 50 % 0,15 0,15 0,1 Rundat i plan, skålformad profil. Fyllningen bestod av lera med inslag av sot och kol 420 Härd 2,8 1,5 Oregelbunden, utplöjd härd. Fyllning (i ytan) av silt med inslag av sot och kol. Koncentration av bränd lera i den norra delen. 22 SAU RAPPORT 2018:11