EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.12.2005 KOM(2005) 688 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av odlad lax med ursprung i Konungariket Norge (framlagt av kommissionen) SV SV
MOTIVERING 1) BAKGRUND 110 Motiv och syfte Detta förslag rör tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004 (nedan kallad grundförordningen ), i förfarandet rörande import av odlad lax med ursprung i Norge. 120 Allmän bakgrund Detta förslag läggs fram som ett led i tillämpningen av grundförordningen och är resultatet av en undersökning som utförts i enlighet med de innehållsmässiga och procedurmässiga krav som anges i grundförordningen. 139 Gällande bestämmelser Gemenskapslagstiftning saknas. 141 Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. 2) SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS Samråd med berörda parter 219 De parter som berörs av förfarandet har i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen redan haft möjlighet att försvara sina intressen under undersökningen. Extern experthjälp 229 230 Någon extern experthjälp har inte behövts. Konsekvensanalys Detta förslag är ett resultat av tillämpningen av grundförordningen. Grundförordningen innehåller inga bestämmelser om en allmän konsekvensanalys, men den innehåller däremot en uttömmande förteckning över de villkor vars uppfyllande måste bedömas. SV 2 SV
3) RÄTTSLIGA ASPEKTER 305 Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Efter inledandet av en antidumpningsundersökning den 23 oktober 2004 införde kommissionen den 23 april 2005 preliminära antidumpningstullar på import av odlad lax med ursprung i Norge (nedan kallad förordningen om preliminär tull ). De preliminära antidumpningstullarna, som utformats som värdetullar på mellan 6,8 % och 24,5 % av de importerade produkternas värde, började tillämpas den 27 april 2005. Den 1 juli 2005 ändrade kommissionen åtgärdernas form till ett minimiimportpris och förlängde de provisoriska åtgärdernas giltighetstid för en period av ytterligare tre månader genom en ändring av förordningen om preliminär tull. Efter införandet av de preliminära antidumpningstullarna fortsatte kommissionen sin undersökning beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse. Det bifogade förslaget till rådsförordning om införande av en slutgiltig antidumpningstull grundar sig på de slutgiltiga undersökningsresultaten när det gäller dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse. Det föreslås att det införs en slutgiltig antidumpningstull på import av odlad lax i form av ett minimiimportpris på 2,80 euro/kg fiskekvivalent. Eftersom dumpningens skadevållande verkningar kommer att undanröjas om importen från Norge sker till priser motsvarande minst minimiimportpriset bör all import från Norge omfattas av minimiimportpriset, med undantag för ett företag för vilket det fastställts en dumpningsmarginal som underskrider miniminivån. De värdetullsbelopp för vilka säkerhet har ställts i form av preliminära antidumpningstullar på import av odlad lax med ursprung i Norge bör frisläppas, eftersom verkan av ett uttagande av värdetullar inte står i proportion till behovet av att undanröja den skadevållande dumpningen med hänsyn till att marknadspriserna under hela den period som värdetullarna tillämpades väsentligt överskred minimiimportpriset och att minimiimportpriset infördes till följd av en helt ny och oförutsägbar marknadsutveckling. De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära minimiimportpriser utöver de slutgiltiga minimiimportpriserna bör frisläppas. I syfte att ytterligare minimera risken för felaktig deklaration av varornas tullvärde anses det att en särskild bestämmelse bör införas som säkerställer att företagen iakttar minimiimportpriset och motverkar att de deklarerar ett felaktigt tullvärde för varorna. För att säkerställa att minimiimportpriset verkligen iakttas bör importörerna göras uppmärksamma på att en felaktig deklaration av varornas tullvärde kan leda till att en fast tull tas ut retroaktivt för de berörda transaktionerna. I detta sammanhang bör det även hänvisas till tullkodexen, bland annat artikel 78, i vilken det föreskrivs att tullmyndigheterna får kontrollera de kommersiella dokument och data som avser import- eller exportförfarandena för varorna i fråga eller de efterföljande kommersiella förfaranden som berör varorna. Denna kontroll får genomföras hos deklaranten och hos varje annan person som av yrkesmässiga skäl är direkt eller indirekt inblandad i nämnda förfaranden samt hos varje annan person som innehar nämnda dokument och data i affärssyfte. Tullmyndigheterna får också undersöka varorna. Kommissionen förpliktigar sig att övervaka utvecklingen av marknaden för odlad lax i SV 3 SV
gemenskapen. Om det av denna övervakning framgår att det finns tillräcklig bevisning för att de gällande åtgärderna inte längre är nödvändiga eller tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen kan kommissionen överväga att inleda en översyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen och snabbt genomföra en undersökning. Rådet föreslås därför anta det bifogade förslaget för att det skall kunna antas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 21 januari 2006. 310 Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 av den 8 mars 2004. 329 Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: 331 332 Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inte något utrymme för ett nationellt beslut. Det är inte nödvändigt att ange hur den ekonomiska och administrativa börda som faller på gemenskapen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare begränsas till ett minimum och står i förhållande till förslagets mål. Val av regleringsform 341 342 Föreslagen regleringsform: en förordning. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Grundförordningen innehåller inga alternativ. 4) BUDGETKONSEKVENSER 409 Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. SV 4 SV
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av odlad lax med ursprung i Konungariket Norge EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen 1 (nedan kallad grundförordningen ), särskilt artikel 9, med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: 1. Förfarande 1.1. Provisoriska åtgärder (1) Efter inledandet 2 av en antidumpningsundersökning den 23 oktober 2004 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 628/2005 3 preliminära antidumpningstullar på import av odlad lax med ursprung i Norge (nedan kallad förordningen om preliminär tull ). De preliminära antidumpningstullarna, som utformats som värdetullar på mellan 6,8 % och 24,5 % av de importerade produkternas värde, började tillämpas från och med den 27 april 2005. (2) Den 1 juli 2005 ändrade kommissionen genom förordning (EG) nr 1010/2005 4 (nedan kallad förordningen om ändring ) formen på de provisoriska åtgärderna genom att ersätta värdetullen med ett minimiimportpris på 2,81 euro/kg fiskekvivalent och förlänga de provisoriska åtgärdernas giltighetstid för en period av ytterligare tre månader genom en ändring av förordningen om preliminär tull. 1.2. Efterföljande förfarande (3) Efter offentliggörandet av förordningen om införandet av de preliminära antidumpningstullarna underrättades parterna om de viktigaste omständigheter och 1 2 3 4 EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12). EUT C 261, 23.10.2004, s. 8. EUT L 104, 23.4.2005, s. 5. EUT L 170, 1.7.2005, s. 32. SV 5 SV
överväganden som legat till grund för förordningen om preliminär tull. Några parter lämnade skriftliga synpunkter. Alla berörda parter som begärde det gavs tillfälle att bli hörda av kommissionen. (4) Efter offentliggörandet av förordningen om ändring underrättades alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för ändringen av förordningen om preliminär tull. Några parter lämnade skriftliga synpunkter. Alla berörda parter som begärde det gavs tillfälle att bli hörda av kommissionen. (5) Alla parter underrättades dessutom om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för avsikten att rekommendera införandet av slutgiltiga antidumpningstullar och om villkoren för slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet har ställts i form av preliminära tullar. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kan lämna synpunkter på dessa uppgifter efter det att de meddelats. (6) De muntliga och skriftliga synpunkter som lämnats av de berörda parterna togs under övervägande och beaktades i tillämpliga fall vid fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten. (7) Kommissionen fortsatte att inhämta alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten. Det är dessutom att märka att förutom kontrollbesöken på plats hos de företag som anges i skäl 7 i förordningen om preliminär tull företogs det efter införandet av de preliminära åtgärderna ytterligare kontrollbesök på plats hos följande gemenskapsanvändare och intresseorganisationer för gemenskapsanvändare: Norlax, Outrup, Danmark SIF France, Boulogne sur Mer, Frankrike De danska fiskberedningsföretagens och exportörernas intresseorganisation (Danmarks fiskeindustri- og eksportforening), Köpenhamn, Danmark Bundesverband der Deutschen Fischindustrie und des Fischgroßhandels, Hamburg, Tyskland De polska fiskeberedningsföretagens intresseorganisation, Koszalin, Polen Syndicat Saumon et Truite fume, Paris, Frankrike 2. Berörd produkt och likadan produkt (8) Eftersom det inte framfördes några synpunkter rörande den berörda produkten och den likadana produkten bekräftas innehållet och de preliminära slutsatserna i skälen 10 14 i förordningen om preliminär tull. 3. Dumpning 3.1. Stickprovsförfarande (9) Såsom anges i skäl 18 i förordningen om preliminär tull kunde två företag inte beviljas en individuell dumpningsmarginal vid tidpunkten för fastställandet av den preliminära SV 6 SV
tullen. Kommissionen fortsatte emellertid såsom angivits undersökningen av denna fråga i det slutgiltiga skedet av förfarandet. De två företagen har därefter lämnat de uppgifter som är nödvändiga för att det skall kunna fastställas en slutgiltig individuell dumpningsmarginal för dem. (10) Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande stickprovsförfarandet bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 16 och 17 i förordningen om preliminär tull. 3.2. Normalvärde (11) Det inkom inga synpunkter efter meddelandet av de preliminära fastställandena beträffande den metod som använts för fastställandet av normalvärdet för de norska exportörerna. Således bekräftas slutgiltigt de preliminära slutsatserna i skälen 19 31 i förordningen om preliminär tull. (12) Ett antal synpunkter inkom emellertid beträffande behandlingen av vissa kostnadsposter i samband med konstruktionen av ett normalvärde i enlighet med den metod som anges i skäl 26 i förordningen om preliminär tull. 3.2.1. Allmänna anmärkningar (13) I de fall ett konstruerat normalvärde användes beräknade kommissionen produktionskostnaderna för den berörda produkten under undersökningsperioden. I de fall det kunde göras en direkt fördelning av kostnaderna användes de faktiska kostnaderna. När detta inte var möjligt fördelades kostnaderna på grundval av det berörda företagets tidigare fördelning, om denna information fanns tillgänglig och kunde dokumenteras av företaget, eller om denna information inte fanns tillgänglig på grundval av omsättningen, i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen. (14) I de fall vissa kostnadsposter inte kunde fastställas direkt för undersökningsperioden beräknades de på grundval av de senast tillgängliga reviderade räkenskaperna. 3.2.2. Extraordinära kostnader (15) I det preliminära skedet tog kommissionen med alla extraordinära kostnader för den berörda produkten som rapporterats av företagen under undersökningsperioden. Dessa extraordinära kostnader avser ett antal företagsspecifika kostnader som t.ex. nedskrivningar av materiella tillgångar, stängning av odlings-, slakt- och beredningsanläggningar och avgångsvederlag till anställda. Flera företag ifrågasatte detta handlande av två orsaker. Det hävdades för det första att extraordinära kostnader inte bör ingå, eftersom de inte är återkommande kostnader och därför överhuvudtaget inte bör ingå i produktionskostnaden för lax. För det andra hävdades det att i de fall dessa kostnader ingår så bör de fördelas över den faktiska tidsperiod de avser, t.ex. den ekonomiska livslängden för beredningsanläggningen om den extraordinära kostnaden hänför sig till en sådan tillgång. (16) När det gäller påståendet att alla extraordinära kostnader bör bortses från i sin helhet noterar kommissionen att den norska laxindustrin genomgår en omstrukturering sedan ett antal år tillbaka. Detta är orsaken till att ett antal företag under ett antal räkenskapsår redovisat extraordinära kostnader. Av detta följer att de extraordinära SV 7 SV
kostnaderna i fråga inte är isolerade icke återkommande kostnader som endast avser ett begränsat antal företag, utan i stället förefaller vara återkommande kostnader i samband med laxproduktionen. Om dessa kostnader överhuvudtaget inte tas med skulle detta leda till en undervärdering av de verkliga produktionskostnaderna och detta påstående avvisades därför. (17) När det gäller det andra påståendet noterar kommissionen att de extraordinära kostnader som inte togs med vid det preliminära fastställandet motsvarar de faktiska kostnader som deklarerats av företagen under undersökningsperioden på grundval av de ekonomiska beslut som fattats av dessa företag. Kommissionen följde därför den metod som tillämpades av företagen själva. (18) Det är emellertid riktigt att en fördelning av kostnaderna över tiden skulle undanröja alltför stor verkan av företagens val av tidpunkt för rapportering av dessa kostnader. Idealt sett bör alla extraordinära kostnader för varje separat tillgång fördelas över den ekonomiska livslängden för den tillgången för att man skall nå fram till av en genomsnittlig årlig kostnad. Det är emellertid att märka att inget berört företag använde sig av denna metod. Kommissionen har i stället beslutat att använda de extraordinära kostnader som rapporterats av de företag som ingick i urvalet under de senaste tre åren på grundval av de senast tillgängliga årsredovisningarna och hänföra en tredjedel av dessa kostnader till laxproduktionen under undersökningsperioden på grundval av omsättningen. Tre år ansågs vara en lämplig tidsperiod eftersom detta är den genomsnittliga tid som det tar för en lax att växa från smolt till dess att den kan skördas. 3.2.3. Nedskrivning av licenser och finansiella kostnader (19) Flera företag hävdade även att nedskrivning av licenser för odling av lax och finansiella kostnader inte borde ingå i produktionskostnaden för lax. När det gäller nedskrivningen av licensernas värde är det att märka att i Norge är en giltig licens ett rättsligt krav för odling av lax. När det gäller nedskrivningen av finansiella kostnader är det att märka att dessa kostnader huvudsakligen avser användningen av fria medel, ofta i form av lån till närstående företag som också ingår i laxindustrin, och att de berörda företagen inte är investeringsbolag. (20) Av dessa orsaker bekräftar kommissionen att dessa nedskrivningar avser faktiska kostnader och därför måste påföras de berörda företagen. Det bekräftas vidare att dessa kostnader bör hänföras till huvudverksamheterna, bland annat laxodling, och begäran avvisades därför. Precis som när det gäller extraordinära kostnader ansågs det även lämpligt att hänföra en tredjedel av alla kostnader för de relevanta företagen under de senaste tre åren till laxproduktion på grundval av omsättningen. 3.2.4. Nedskrivning av biomassa (21) Två företag som ingick i urvalet hävdade att nedskrivningen av biomassans värde inte borde ingå i produktionskostnaden för lax. Det hävdades att dessa nedskrivningar avser justeringar av räkenskaperna som grundar sig på det prognostiserade framtida försäljningsvärdet för lax och inte utgör en verklig kostnad. (22) I de fall företagen kunde påvisa att dessa nedskrivningar verkligen endast var ett resultat av en ändring av marknadsvärdet och inte berodde på någon annan faktor, t.ex. SV 8 SV
smitningar, dödlighet eller sjukdom, drog kommissionen slutsatsen att dessa kostnader inte borde tas med vid beräkningen av normalvärdet och i detta hänseende godtog den således påståendet från de företag som ingick i urvalet. 3.2.5. Internprissättning på råmaterial (23) Det hävdades att vinstmarginalen för de närstående företagen borde dras av vid bedömningen av kostnaderna för det råmaterial som köpts från dessa parter. Denna metod ansågs vara förenlig med den metod som användes för integrerade företag där endast produktionskostnaden, exklusive vinst, ingår vid kostnadsberäkningen för de färdiga produkterna. I detta fall grundar sig påståendet huvudsakligen på inköp av smolt från närstående företag till de företag som ingick i urvalet. (24) Som svar på detta påstående är det att notera att ingen av gemenskapens institutioner var i stånd att kontrollera produktionskostnaden för smolt, eftersom företagen inte lämnat några uppgifter om detta. Det var därför inte möjligt att bedöma vare sig vinst eller förlust för denna internförsäljning. Dessutom fanns det ingen bevisning för att dessa internpriser inverkade på tillförlitligheten hos det konstruerade normalvärdet för lax. Följaktligen avvisades detta krav. 3.2.6. Foderkostnader (25) Det hävdades att det använts en för hög foderkostnad för vissa företag. Framför allt hävdades att foderkostnaderna för fisk som dött före skörd tagits upp både i foderkostnaden ör skördad fisk och i kostnader i samband med dödlighet. (26) Detta påstående undersöktes och det konstaterades att dessa foderkostnader faktiskt räknats två gånger, vilket ledde till en justering för att korrigera denna dubblering. 3.3. Exportpris (27) Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande fastställandet av exportpriset bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 32 34 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt. 3.4. Jämförelse (28) Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande jämförelsen mellan normalvärde och exportpris bekräftas de preliminära slutsatserna i skäl 35 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt. 3.5. Dumpningsmarginal 3.5.1. Företag som ingick i urvalet (29) Det fastställdes slutgiltiga individuella dumpningsmarginaler för alla tio företag som ingick i urvalet på grundval av den metod som anges i skäl 36 i förordningen om preliminär tull, vid behov justerad för att ta hänsyn till påståendena i skälen 11 26 i denna förordning. SV 9 SV
3.5.2. Företag som inte ingick i urvalet (30) Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande fastställandet av dumpningsmarginalerna för de företag som inte ingick i urvalet bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 38 och 39 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt. 3.5.3. Icke-samarbetsvilliga företag (31) Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande fastställandet av dumpningsmarginalerna för de icke-samarbetsvilliga företagen bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 40 och 41 i förordningen om preliminär tull slutgiltigt. 3.5.4. Dumpningsmarginal (32) De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, är följande: Företag Slutgiltig dumpningsma rginal Marine Harvest Norway AS, Postbox 4102 Dreggen, N-5835 Bergen, Norge 11,2 % Fjord Seafood Sales AS and Fjord Seafood Norway AS, Toftsundet, 8900 Brønnøysund, Norge 15,0 % Pan Fish Norway AS, Grimmergata 5, 6002 Ålesund, Norge 17,7 % Stolt Sea Farm AS, Grev Wedels plass 5, 0151 Oslo, Norge 10,0 %. Follalaks AS, 8286 Nordfold, Norge 20,0 % Nordlaks Oppdrett AS, Boks 224, 8455 Stokmarknes, Norge 0,8 % Hydrotech AS, Bentnesveien 50, N-6512 Kristiansund, Norge 18,0 % Grieg Seafood AS, C. Sundtsgt 17/19, 5804 Bergen, Norge 20,9 % Sinkaberg-Hansen AS, Postbox 134, N-7901 Rørvik, Norge 2,4 % Seafarm Invest AS, N-8764 Lovund, Norge 11,2 % Vägt genomsnitt för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet 14,8 % Dumpningsmarginal för övriga företag 20,9 % SV 10 SV
(33) I enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen drogs slutsatsen att dumpningsmarginalen för Nordlaks Oppdrett AS understeg miniminivån i och med att den var lägre än 2 %. 4. SKADA 4.1. Definition av gemenskapsproduktion och gemenskapsindustri (34) Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten inkom ett stort antal påståenden rörande bedömningen av gemenskapsproduktionen, definitionen av gemenskapsindustrin och urvalet av gemenskapsproducenter. Kommissionen fördjupade därför skadeundersökningen och undersökte ytterligare de uppgifter som lämnats av alla gemenskapsproducenter. Dessutom begärdes när så var nödvändigt mer detaljerade uppgifter från alla företag som i det preliminära skedet utgjorde gemenskapsindustrin. Detta möjliggjorde ett slutgiltigt fastställande beträffande gemenskapsproduktionen och gemenskapsindustrin samt ökad tillförlitlighet och konsekvens i de uppgifter som användes vid bedömningen av alla skadeindikatorer. (35) Flera exporterande producenter och närstående producenter till norska exportörer framförde på nytt sin begäran om att ingå i definitionen av gemenskapsindustrin. (36) Kommissionen undersökte på nytt alla argument till stöd för denna begäran vilka redan lagts fram i det preliminära skedet. Med hänsyn till bestämmelserna i artikel 4.1 i grundförordningen ansågs det emellertid att förhållandet mellan dessa närstående producenter och exportörerna eller importörerna av den dumpade produkten var sådant att det fick de berörda närstående producenterna att agera annorlunda än de ickenärstående producenterna. (37) Det bör erinras om att fem producenter i EU som ingår i en stor norsk företagsgrupp som är verksam med produktion och försäljning av den berörda produkten lämnade skriftliga synpunkter och besvarade frågeformuläret. De skriftliga synpunkterna återupptog till stor del de argument som framförts av de norska producenterna i samband med undersökningen. Trots att det konstaterats att dessa gemenskapsföretag även lidit av prisnedgången och förlorat marknadsandelar till följd av den dumpade importen från Norge motsatte de sig inledandet av en undersökning och införandet av antidumpningsåtgärder. Detta beteende anses till stor del ha orsakats av deras förhållande till exportörer i det berörda landet. I enlighet med grundförordningen beaktades därför inte dessa övriga producenters produktion vid beräkningen av gemenskapsproduktionen. Undersökningsresultaten i skäl 44 i förordningen om preliminär tull bekräftas således. (38) Det framgick av den ytterligare undersökningen att den totala gemenskapsproduktionen av den berörda produkten uppskattningsvis uppgick till 22 000 ton under undersökningsperioden. (39) När det gäller gemenskapsindustrin framgick det av den närmare undersökningen av de uppgifter som lämnats av laxindustrin att vissa företag antingen inte producerade lax längre, inte hade haft någon produktion under undersökningsperioden, uteslutande producerade vissa sorters lax, hade trätt i likvidation under undersökningsperioden eller inte lämnat uppgifter i den form som begärts. Detta ledde till slutsatsen att endast de uppgifter som lämnats av 15 gemenskapsproducenter och som ingick bland de SV 11 SV
klagande eller uttryckligen stödde klagomålet kunde beaktas vid definitionen av gemenskapsindustrin. Detta inverkade på de makroekonomiska skadeindikatorerna, vilka fastställts för hela gemenskapsindustrin, och som bland annat omfattade produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning och produktivitet. De reviderade uppgifterna beskrivs i detalj i skälen 61 75. (40) Det framgick vidare av den ytterligare undersökningen att 15 samarbetsvilliga gemenskapsproducenter som ingick bland de klagande hade producerat ungefär 18 000 ton lax under undersökningsperioden. Detta motsvarar ca 82 % uppskattade totala produktionen i gemenskapen av den berörda produkten (se skäl 38), dvs. det handlar med andra ord om en betydande del av gemenskapsproduktionen. De klagande gemenskapsproducenterna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. 4.2. Stickprovsförfarande för bedömningen av skada (41) Med hänsyn till det stora antalet producenter av odlad lax i gemenskapen angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas vid bedömningen av skada. (42) I de synpunkter som inkommit efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten hävdade några berörda parter att urvalet av gemenskapsproducenter inte var representativt. Det framfördes att vissa företag är specialiserade och helt beroende av produktionen av ekologisk lax, vilken skiljer sig från produktionen av konventionell lax och att skadeindikatorerna inte har fastställts på ett korrekt sätt. (43) Kommissionen genomförde en ytterligare undersökning av de uppgifter som lämnats av gemenskapsproducenterna, inbegripet alla producenter som ingick i urvalet. Denna ytterligare undersökning bekräftade att gemenskapsproducenternas viktigaste produkt fortfarande var konventionell lax. I de fall det konstaterades att företag som ingick i urvalet producerade ekologisk lax ansågs det att det borde bortses från den ekologiska laxen i denna undersökning, eftersom ekologisk lax vanligen har en högre produktionskostnad och ett högre försäljningspris. Det har därför gjorts en ny bedömning av alla de skadeindikatorer som diskuteras nedan där det bortses från organisk lax. 4.3. Skadeundersökning och stickprovsmetoder (44) Några exporterande producenter noterade att vissa skadeindikatorer fastställts på grundval av uppgifter som kontrollerats för de företag som ingick i urvalet, under det att vissa andra fastställts på grundval av uppgifter som inhämtats för gemenskapsindustrin i dess helhet. Med hänsyn till detta hävdade de att skadeanalysen inte hade skett på ett objektivt sätt. (45) Detta påstående måste avvisas. I samband med stickprovsförfaranden är det etablerad praxis att bedöma och analysera de mikroekonomiska eller resultatrelaterade skadeindikatorerna på grundval av uppgifter för de producenter inom gemenskapsindustrin som ingår i urvalet och att bedöma och analysera de SV 12 SV
makroekonomiska skadeindikatorerna på grundval av uppgifter som inhämtats för gemenskapsindustrin i dess helhet. (46) Det erinras om att skadeanalysen grundar sig på a) skadeindikatorer såsom försäljningspris, lager, lönsamhet, avkastning på investeringar, kassaflöde, investeringar, förmåga att anskaffa kapital och löner, som fastställts på grundval av uppgifter som kontrollerats för de företag som ingick i urvalet, och b) andra skadeindikatorer såsom produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalens storlek, som fastställts på grundval av uppgifter som inhämtats för gemenskapsindustrin i dess helhet. (47) De uppgifter som nämns i b) kan inhämtas från olika källor, t.ex. klagomålet och frågeformulärsvaren från de enskilda producenterna och dubbelkontrolleras mot uppgifter från intresseorganisationer för producenter eller offentliga källor. De exporterande producenterna varken underbyggde eller förklarade på vilket sätt eller varför den skadeundersökning som skett på grundval av de två källor som anges i a) och b) inte var att anse som objektiv eller vilken skadeindikator som inte undersökts objektivt. På grundval av detta avvisades påståendet. (48) Några berörda parter hävdade dessutom att den metod som valts av kommissionen för fastställandet av skada kan leda till ett icke-representativt resultat, eftersom uppgifterna från ett företag som ingick i urvalet (Celtic Atlantic Salmon) i det preliminära skedet endast användes vid beräkningen av prisunderskridande och målprisunderskridande men inte vid fastställandet av övriga skadeindikatorer. Efter en noggrann övervägning av detta påstående och en fördjupad analys drogs slutsatsen att detta företag borde uteslutas ur urvalet vid fastställandet av prisunderskridandet och målprisunderskridandet, eftersom det inte producerat odlad lax under skadeundersökningsperioden och vissa uppgifter som begärdes i frågeformuläret därför helt enkelt inte fanns tillgängliga för denna producent. Det faktum att de uppgifter som lämnats av detta företag inte togs med ledde emellertid inte till någon större skillnad vid beräkningen av prisunderskridandet eller målprisunderskridandet. (49) På denna grundval bekräftas det att såväl skadeindikatorerna som prisunderskridandet och målprisunderskridandet i det slutgiltiga skedet fastställts på grundval av kontrollerade uppgifter som lämnats av de andra fem producenterna i gemenskapen, vilka anges i skäl 7 i förordningen om preliminär tull. (50) Det framgick av den ytterligare undersökningen att den sammanlagda produktionen för de fem gemenskapsproducenter som ingick i urvalet och som till fullo samarbetade i undersökningen svarade för ungefär 48 % av produktionen av odlad lax för den del av gemenskapsindustrin som stödde klagomålet. Det bekräftas således att urvalet av gemenskapsproducenter i enlighet med artikel 17 i grundförordningen grundades på den största representativa produktionsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande samt att urvalet var helt representativt. SV 13 SV
4.4. Uppgifter som finns tillgängliga för berörda parter (51) Några norska exporterande producenter hävdade dessutom att de flesta av de uppgifter om gemenskapsproducenterna som var tillgängliga för de berörda parterna var ofullständiga. De påpekade att några gemenskapsproducenter (inbegripet företag som ingick i urvalet) inte hade besvarat det stickprovsformulär som låg till grund för fastställandet av ett urval av gemenskapsproducenter. De hävdade vidare att två företag som valts ut till att ingå i urvalet inte hade besvarat antidumpningsformuläret för gemenskapsproducenter i den form som begärts. De exporterande producenterna menade att dessa företag därför inte borde ingå i urvalet och att urvalet således inte var representativt. (52) Det bör erinras om att kommissionen, mot bakgrund av de synpunkter som lämnats i samband med undersökningen och efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten, fördjupade sin undersökning och begärde att alla parter skulle se till att de hade lämnat fullständiga uppgifter i syfte att möjliggöra tillämpningen av artikel 19 i grundförordningen. De företag som inte lämnade begärda uppgifter eller vars uppgifter inte var tillräckligt detaljerade togs inte med i undersökningen. I detta sammanhang bör det dock erinras om att det har skett kontrollbesök på plats hos alla företag som ingick i urvalet och att de uppgifter som eventuellt saknades lämnades vid dessa besök. De berörda parterna fick även tillgång till de offentliga versionerna av de fullständiga uppgifterna och några av dem konsulterade dessa vid ett flertal tillfällen. Det ansågs därför att valet av dessa gemenskapsproducenter var berättigat och att urvalet av gemenskapsproducenter var representativt. 4.5. Konsumtion i gemenskapen (53) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter om konsumtionen bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 50 53 i förordningen om preliminär tull. 4.6. Import till gemenskapen från det berörda landet (54) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter eller någon ny bevisning bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 54 59 i förordningen om preliminär tull beträffande importen till gemenskapen från Norge (volym, marknadsandel och genomsnittliga priser). 4.7. Prisunderskridande (55) Vid beräkningen av storleken på prisunderskridandet under undersökningsperioden användes samma metod både i det preliminära och i det slutgiltiga skedet. De vägda genomsnittliga försäljningspriserna för de fem företag som ingick i urvalet av gemenskapsproducenter jämfördes för varje produkttyp med de vägda genomsnittliga exportpriserna för de exporterande producenter från Norge som ingick i urvalet. Denna jämförelse gjordes för jämförbara typer av odlad lax och i samma handelsled, dvs. för försäljning till den första oberoende kunden. Jämförelsen gjordes efter avräkning för avdrag och rabatter, och importpriserna noterades på nivån cif vid gemenskapens gräns, med justeringar för tullar. SV 14 SV
(56) De priser som togs ut av de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet noterades på nivån fritt fabrik, dvs. exklusive transportkostnader, och i samma handelsled som den berörda importen. För de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet och som sålde sin fisk fritt odling med avdrag för avgifter som erlagts till beredningsföretag gjordes en justering uppåt för att beakta berednings- och förpackningskostnader och därmed möjliggöra en jämförelse mellan dessa priser och priserna för andra producenter som ingick i urvalet och för den import som är föremål för undersökning. Justeringen gjordes antingen på grundval av den avgift som faktiskt erlagts till beredningsanläggningen, eller på grundval av motsvarande kostnader för beredning och förpackning för andra producenter som ingick i urvalet. (57) Det framgick av denna prisjämförelse att priserna för lax med ursprung i Norge väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, fastställdes till ca 12 %, vilket innebär att det förekom ett betydande prisunderskridande i det preliminära skedet. 4.8. Gemenskapsindustrins situation (58) I skäl 89 i förordningen om preliminär tull drogs den preliminära slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. (59) Flera berörda parter ifrågasatte tolkningen av de sifferuppgifter rörande gemenskapsindustrins situation som anges i skälen 63 89 i förordningen om preliminär tull. De hävdade att dessa siffror inte visade på någon väsentlig skada, eftersom några skadeindikatorer som t.ex. produktion, produktionskapacitet, försäljningsvolym och lager uppvisade en positiv utveckling. Även om de erkände att gemenskapsindustrins affärsutsikter inte är särskilt positiva ansåg de ändå att detta totalt sett inte borde leda till slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada. (60) Mot bakgrund av dessa påståenden fortsatte kommissionen sin undersökning om skada. Det bör erinras om att gemenskapsindustrin nu utgörs av 15 klagande gemenskapsproducenter (se skäl 40) och att 5 av dessa har valts ut till att ingå i urvalet (se skäl 49). Mot denna bakgrund fastställdes följande undersökningsresultat: 4.8.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (61) Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet för gemenskapsindustrin i dess helhet uppvisade följande utveckling: SV 15 SV
Tabell 1: Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande 2001 2002 2003 UP* Produktion (i ton) 17 448 18 879 18 612 18 271 Index 100 108 107 105 Produktionskapacitet (i ton) 32 445 36 900 39 442 39 342 Index 100 114 122 121 Kapacitetsutnyttjande 54 % 51 % 47 % 46 % Index 100 95 88 86 Källa: Gemenskapsindustrin * Undersökningsperioden (62) Såsom framgår av tabellen ovan ökade gemenskapsindustrins produktion totalt sett med 5 % under skadeundersökningsperioden. Produktionen ökade först med 8 % mellan 2001 och 2002 och minskade därefter med ca 1 % för att sedan på nytt minska med 2 % under undersökningsperioden, då den låg på en nivå som understeg 2002 års nivå. Denna utveckling överensstämmer med den som konstaterades i det preliminära skedet. (63) Produktionskapaciteten ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen skedde i huvudsak under 2002 (+14 %). Det bör noteras att produktionen av odlad lax i gemenskapen i praktiken begränsas genom av myndigheterna utfärdade licenser i vilka den högsta kvantitet av levande fisk som får hållas i vattnet på en viss plats vid en viss tidpunkt anges. Kapacitetsuppgifterna avser således en teoretisk kapacitet som grundar sig på den totala kvantitet som det beviljats licenser för och inte på den fysiska kapaciteten hos burar eller annan produktionsutrustning i gemenskapsindustrin när det gäller att hålla fisk. Dessa kapacitetsuppgifter anses därför inte vara avgörande för analysen, eftersom den faktiska produktionskapaciteten är lägre. (64) Kapacitetsutnyttjandet minskade först med 5 % mellan 2001 och 2002 och minskade med ytterligare ca 7 % under 2003 och med ca 2 % under undersökningsperioden. 4.8.2. Försäljningsvolym, marknadsandelar, genomsnittliga priser per enhet i gemenskapen och tillväxt (65) Siffrorna nedan visar gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden. SV 16 SV
Tabell 2: Försäljningsvolym, marknadsandelar, genomsnittliga försäljningspriser per enhet i gemenskapen 2001 2002 2003 UP* Försäljningsvolym (i ton) 15 719 16 185 18 142 16 825 Index 100 103 115 107 Marknadsandel 2,98 % 2,94 % 2,97 % 2,77 % Index 100 99 100 93 Genomsnittliga försäljningspriser enhet (euro/kg) per 3,03 3,00 2,64 2,77 Index 100 99 87 91 Källa: Frågeformulärssvar från gemenskapsindustrin beträffande försäljningsvolym och marknadsandel. Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet beträffande genomsnittliga försäljningspriser per enhet fritt odling. * Undersökningsperioden (66) Mellan 2001 och undersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med 7 %. Med andra ord lyckades gemenskapsindustrin öka sin försäljningsvolym med 1 100 ton. Detta resultat bör också ses mot bakgrund av ökningen av konsumtionen i gemenskapen som uppgick till hela 80 000 ton under samma period. (67) Eftersom gemenskapsindustrin inte drog full nytta av marknadstillväxten minskade dess marknadsandel totalt sett under skadeundersökningsperioden (- 7 %). Den minskade först mellan 2001 och 2002, ökade därefter en aning 2003 och minskade återigen kraftigt under undersökningsperioden, då den låg på en nivå långt under marknadsandelen för 2001. Med hänsyn till att gemenskapsindustrin har en begränsad marknadsandel inverkar varje förlust hur liten den än är väsentligt på industrins ekonomiska situation. (68) Från 2001 till undersökningsperioden sjönk gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser med 9 %. Den största prisminskningen skedde mellan 2002 och 2003. (69) Under skadeundersökningsperioden ökade konsumtionen i gemenskapen med 15 % och gemenskapsindustrin ökade sin försäljningsvolym med 7 %. Under samma tid föll dock försäljningspriserna i gemenskapen (- 9 %) och gemenskapsindustrins marknadsandel (- 7 %). Samtidigt ökade importen från Norge med ca 35 % och marknadsandelen för lågprisimporten till dumpade priser ökade med så mycket som 8,6 procentenheter. Detta bekräftar att gemenskapsindustrin endast i en mycket begränsad utsträckning bidrog till marknadstillväxten under skadeundersökningsperioden. SV 17 SV
4.8.3. Lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde (70) Lönsamheten från försäljningen i gemenskapen förklaras av den vinst som de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet gjorde på sin försäljning av odlad lax på gemenskapsmarknaden. Avkastningen på investeringar och kassaflödet har i enlighet med artikel 3.8 i grundförordningen kunnat beräknas för den minsta varugrupp som inbegriper den likadana produkten. I detta sammanhang är det att märka att odlad lax utgjorde mer än 95 % av den ekonomiska verksamhet som bedrevs av de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i urvalet. Tabell 3: Lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde 2001 2002 2003 UP* Lönsamheten försäljningen i EG Avkastning investeringar för på 8,0 % -6,9 % -9,0 % -5,0 % 38,9 % -18,0 % -26,2 % -21,1 % Kassaflöde (i tusen euro) 2 749-53 827 984 Källa: De producenter i gemenskapsindustrin som ingick i urvalet. * Undersökningsperioden (71) Såsom framgår av tabellen ovan var gemenskapsindustrins resultat positivt för 2001 med hänsyn till lönsamheten (8 %). Mellan 2001 och 2002 vände lönsamheten till att bli negativ och minskade med hela 14,9 procentenheter, vilket ledde till en förlust på 6,9 %. Efter denna tidpunkt har gemenskapsindustrin varit fortsatt förlustbringande. Det är att märka att situationen försämrades ytterligare mellan 2002 och 2003 då omsättningen minskade med 9 %, dvs. en minskning med ytterligare 2,1 procentenheter. Under undersökningsperioden var efterfrågan på lax konstant och samtidigt med att de provisoriska skyddsåtgärderna offentliggjordes kunde gemenskapsindustrin öka sina försäljningspriser med ca 5 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Detta ledde till en minskning av förlusten, som dock fortfarande var betydande (- 5 %). Från början till slutet av skadeundersökningsperioden var minskningen av lönsamheten 13 procentenheter. (72) Under skadeundersökningsperioden uppvisade avkastningen på investeringar och kassaflödet en negativ utveckling liknande den för lönsamheten. SV 18 SV
4.8.4. Sysselsättning och produktivitet Tabell 4: Sysselsättning och produktivitet 2001 2002 2003 UP* Antal anställda 227 247 238 221 Index 100 109 105 97 Produktivitet (i ton per anställd) 76,9 76,4 78,2 82,7 Index 100 100 101 108 Källa: Gemenskapsindustrin * Undersökningsperioden (73) Mellan 2001 och undersökningsperioden minskade den sysselsättning som har direkt samband med gemenskapsindustrins produktion av odlad lax med (totalt sett) 3 %. Det skedde emellertid en ökning mellan 2001 och 2002 (+ 9 %), vilket berodde på den produktionsökning som ägde rum under samma period. Såsom framgår av tabellen ovan kunde ökningen av sysselsättningen 2002 inte bibehållas på grund av att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades. En ökad automatisering kunde även märkas under skadeundersökningsperioden. Uppgifterna rörande den sysselsättning som har direkt samband med produktionen av odlad lax hos gemenskapsproducenter som inte är någon norsk exportör närstående måste ses mot bakgrund av gemenskapens intresse (se skäl 112). (74) Produktionsökningen och sysselsättningsminskningen gjorde att gemenskapsindustrin kunde öka sin produktivitet under skadeundersökningsperioden med 8 %. 4.8.5. Löner Tabell 5: Löner 2001 2002 2003 UP* Löner (i tusen euro) 4 517 4 147 3 941 3 915 Index 100 92 87 87 Källa: De producenter i gemenskapsindustrin som ingick i urvalet. * Undersökningsperioden (75) På grund av den försämrade ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin sänktes lönerna med 13 % under skadeundersökningsperioden. Storleken på de totala lönerna är både en följd av den minskade sysselsättningen och av minskningen av den genomsnittliga lönekostnaden per anställd i industrin. SV 19 SV
4.8.6. Övriga skadeindikatorer (76) Den ytterligare undersökningen hade ingen inverkan på övriga skadeindikatorer. Följaktligen bekräftas de preliminära undersökningsresultat beträffande lager, investeringar, förmåga att anskaffa kapital, återhämtning från tidigare dumpning och den faktiska dumpningsmarginalens storlek som anges i skälen 68, 78, 79, 83 och 84 i förordningen om preliminär tull. 4.9. Slutsats om skada (77) Under skadeundersökningsperioden ökade efterfrågan på gemenskapsmarknaden konstant till följd av att konsumtionen ökade med 15 %, eller 80 000 ton, under det att prisnivån för den dumpade importen sjönk med 16 % under samma period. Dumpad lågprisimport av lax från Norge, som är det viktigaste exportlandet, har kontinuerligt fortsatt att komma in till gemenskapsmarknaden i ökande volymer (+ 35 %). Detta har lett till att marknadsandelen för importen från Norge ökade med 17 %, eller 8,6 procentenheter. Mellan 2002 och 2003 var ökningen i importvolymen från Norge (+ 20 %) och prisminskningen (- 13 %) extra markanta. Det framgick av undersökningen att priserna för lax därefter legat på en mycket låg nivå på gemenskapsmarknaden. (78) När det gäller gemenskapsindustrins ekonomiska situation framgår det av en samlad bedömning av skadeindikatorerna att denna gradvis försämrades under skadeundersökningsperioden. Även om några faktorer uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden (produktion, kapacitet, försäljningsvolym) utvecklades de flesta indikatorerna indikatorer negativt, t.ex. försäljningspriser (- 9 %), marknadsandelar (- 7 %), lönsamhet (-13 procentenheter), sysselsättning (- 3 %), löner (-13 %) liksom kassaflöde och avkastning på investeringar. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades framför allt mellan 2002 och 2003. (79) När det gäller den totalt sett positiva utvecklingen av produktionen (+5 %) och försäljningsvolymen (+7 %) konstaterades det att dessa ökningar inträffade samtidigt som efterfrågan på gemenskapsmarknaden ökade (+15 %). Gemenskapsindustrin hade dock endast begränsad nytta av denna marknadstillväxt, vilket endast ledde till att den undvek ännu högre förluster av marknadsandelar under undersökningsperioden. (80) Det bör dessutom noteras att ökningen av gemenskapsindustrins försäljningsvolym inträffade under en period med kraftigt fallande priser på gemenskapsmarknaden. Detta ledde till en väsentlig minskning av lönsamheten, från en positiv situation (8 % år 2001) till betydande förluster under resten av skadeundersökningsperioden. Avkastningen på investeringar och kassaflödet uppvisade en utveckling liknande den för lönsamheten. Även i fråga om löner skedde en nedgång under skadeundersökningsperioden (-13 %). (81) Det är att märka att minskningen av lönsamheten (- 2,1 procentenheter) och försäljningspriserna (-12 %) till största delen inträffade mellan 2002 och 2003. (82) Med hänsyn till samtliga dessa faktorer dras slutgiltigt slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. SV 20 SV
5. ORSAKSSAMBAND 5.1. Verkan av import med ursprung i andra tredjeländer (83) Flera berörda parter ifrågasatte tolkningen av de sifferuppgifter rörande importen med ursprung i tredjeländer som anges i skälen 94 99 i förordningen om preliminär tull. De hävdade att siffrorna faktiskt visade ett orsakssamband mellan lågprisimporten från vissa tredjeländer och situationen för gemenskapsindustrin. Parterna hävdade att det totala genomsnittliga priset på import från alla tredjeländer utom Norge och de genomsnittliga priserna på import från vissa länder var lägre än priset på import från Norge. Det påstods vidare att kommissionen misslyckats med att bevisa att vild lax inte hade någon verkan på gemenskapsindustrins situation och att vild och odlad lax inte var utbytbara produkter. (84) Det bör noteras att ingen av de berörda parterna ifrågasatte prisuppgifterna och de absoluta talen för importen från andra tredjeländer utan snarare tolkningen av uppgifterna. De ifrågasatte inte heller att importstatistiken inte skiljer mellan odlad och vild lax och att priset på vild lax är lägre än priset på odlad lax. (85) Det är därför viktigt att erinra om att det inte görs någon åtskillnad mellan odlad lax och vild lax i importstatistiken. Det har emellertid konstaterats att vild lax smakar betydligt annorlunda än odlad lax. Dessutom framgick det av undersökningen att vild lax i motsats till odlad lax praktiskt taget inte säljs på marknaden som en färsk produkt utan mest på burk. Det är uppenbart att dessa produkter inte direkt konkurrerar med varandra på marknaden. Detta förklarar varför priset på vild lax är lägre än på odlad lax och varför dessa produkter inte är utbytbara med varandra för användare och konsumenter. Slutligen bör det noteras att ingen av de berörda parterna lämnade in någon bevisning för påståendet att vild och odlad lax är utbytbara produkter. På grundval av detta måste deras påståenden avvisas. (86) Om man betraktar genomsnittspriserna allmänt sett för några länder separat, t.ex. Förenta staterna och Kanada, verkar de priserna ligga under priserna på import från Norge. På grundval av de uppgifter som inhämtades under undersökningen konstaterades större delen av importen från Förenta staterna och Kanada utgöras av vild lax, som, vilket förklarats ovan, är billigare än och inte utbytbar mot odlad lax. På grundval av undersökningsresultaten i skäl 85 är det osannolikt att importen från dessa två länder skulle ha inverkat på gemenskapsindustrins situation i någon betydande utsträckning. (87) Vad gäller övriga icke berörda exportländer konstaterades det att, medan det genomsnittliga priset på import från Chile låg över gemenskapsindustrins priser var däremot priserna på import från Färöarna under undersökningsperioden lägre än de priser som de norska exporterande producenterna tog ut på gemenskapsmarknaden. Detta bör emellertid inte dölja det faktum att importvolymen från Chile och Färöarna minskade med 7 % (1 895 ton) respektive 8 % (3 397 ton) under skadeundersökningsperioden, medan importen från Norge ökade med 35 % (93 366 ton). Denna utveckling bör även ses mot bakgrund av utvecklingen av konsumtionen som ökade med 15 % under samma period. (88) Under perioden mellan 2001 och 2003, när situationen för gemenskapsindustrin försämrades som mest, uppvisade dessutom utvecklingen av importen från Chile och SV 21 SV