Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund
Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar och nationella undersökningar fick på allvar skolan att landa i topp på den politiska agendan. Detta blev särskilt tydligt på den nationella nivån, trots att skolan till stora delar är en lokal angelägenhet i och med det kommunala huvudmannaskapet och de privata huvudmännen för friskolorna. Lärarnas Riksförbund vill med denna undersökning låta medborgarna ta ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Därför har vi låtit Novus intervjua totalt 10 500 personer i 21 större kommuner. Detta underlag ger en mycket bra fingervisning om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna, statlig finansiering, med mera. Det är upp till både lokala och nationella politiker att dra slutsatser utifrån vad medborgarna tycker om den förda skolpolitiken. Säkert är att skolan kommer att leva kvar som en av de mest laddade frågorna inför valet 2014. Om undersökningen Undersökningen handlar om styrningen av skolan i 21 undersökta kommuner. Denna rapport handlar om. Varje fråga redovisas först som total och därefter i en tabell med en nedbrytning på vilket parti man skulle rösta på i dag. Övriga som svarat vet ej eller annat parti, finns inte med i tabellen. Intervjuer Intervjuerna har genomförts under perioden 1-25 juli 2011. Allmänheten, 16 år och äldre med en spridning över kön och ålder. 500 intervjuer har genomförts i respektive kommun. Webbintervjuer i Novus Sverigepanel samt i samarbetspartners paneler och dessutom viss komplettering via telefonintervjuer. 3 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Sammanfattning kommun har ett borgerligt alliansstyre. Officiell statistik visar att kommunen misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag och inte i tillräcklig utsträckning fördelar resurserna till skolan efter elevernas behov. Statistiken visar på stora resultatskillnader mellan olika elevgrupper i skolan. Undervisningsresursen per elev i, 37 000 kronor, ligger under det nationella genomsnittet, 43 700 kronor per elev och år. Inte ens 1 av 3 (29 procent) tillfrågade medborgare tycker att skolorna i kommun är likvärdiga. Inga stora skillnader mellan alliansens och de rödgrönas sympatisörer. 6 av 10 (60 procent) tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering. 55 procent av de moderata väljarna tror att statlig finansiering skulle gynna resultatutvecklingen i skolan, liksom 65 procent av folkpartiets och 62 procent av socialdemokraternas sympatisörer. Nära 9 av 10 (87 procent) instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade för undervisningen. Tydliga majoriteter bland samtliga tillfrågade partisympatisörer stödjer denna reform. Hälften (52 procent) tycker inte att politikerna i gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. En större andel av de rödgrönas sympatisörer är missnöjda med politikernas insats, 58 procent, jämfört med alliansens, 48 procent. 8 av 10 (82 procent) tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. 72 procent av M:s sympatisörer förespråkar vinstbegränsning, liksom 86 procent av Mp:s dito. 91 procent av de som uppger att de vill rösta på S är också för begränsningar för friskolornas vinster. Slutsatser Undervisningen håller inte en likvärdig standard. Staten måste ta över ansvaret (huvudmannaskapet) för skolan. I detta ansvar ligger en statlig finansieringsmodell. Staten måste reglera vinstuttaget i friskolesektorn. Det räcker inte med kvalitetsgranskningar av verksamheten. Motståndet mot vinster i skolan legitimerar tydliga begränsningar av vinstuttag. I väntan på en statlig modell för skolans huvudmannaskap måste förutsättningarna för undervisningen regleras hårdare. Timplanen i grundskolan bör reglera antal garanterade timmar per ämne och stadium och en timplan måste återinföras för gymnasieskolan. Rapport från Lärarnas Riksförbund 4
1 av 3 tycker inte att skolorna i kommunen 1 av 3 tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga är likvärdiga Fråga: Tycker du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är Fråga: Tycker likvärdiga? du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är likvärdiga? Ja 29% Nej 33% Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) Vet ej/ingen uppfattning 37% 1 av 3 tycker inte att skolorna i kommunen 0% 20% 40% 60% 80% 100% är likvärdiga Bas: Samtliga (500 intervjuer) Fråga: Tycker du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är likvärdiga? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer 500 175 210 19 122 21 33 36 19 16 138 29% 28% 30% 23% 29% 14% 25% 37% 12% 18% 32% Ja 33% 35% 29% 45% 36% 58% 26% 28% 16% 31% 31% Nej 37% 37% 41% 32% 34% 28% 48% 36% 72% 51% 37% Vet ej/ingen uppfattning p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den Pil genomsnittliga som pekar uppåt medelkommunen eller nedåt betyder att utav värdet de är signifikant 21 kommuner högre som respektive är med lägre i undersökningen. än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: 500 intervjuer Bas: 500 intervjuer *OBS baser med med under under 30 personer 30 personer ger ingen ger statistisk ingen statistisk säkerhet säkerhet. 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund
6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle 6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansieringgynnas av statlig finansiering Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 åren. Tror du att åren. Tror du att resultatutvecklingen skulle gynnas eller missgynnas av att staten tar resultatutvecklingen skulle gynnas eller missgynnas av att staten tar ett ansvar för finansieringen av skolan, ett istället ansvar för för kommunerna, finansieringen som idag? av skolan, i stället för kommunerna, som i dag? Gynnas 60% Missgynnas 9% Spelar ingen roll 17% 6 av 10 Vet ej/ingen tror uppfattning att skolans 15% resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 åren. Tror du att Bas: Samtliga Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) (500 intervjuer) resultatutvecklingen skulle gynnas eller missgynnas av att staten tar ett ansvar för finansieringen av skolan, istället för kommunerna, som idag? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer 500 175 210 19 122 21 33 36 19 16 138 60% 64% 57% 74% 62% 54% 67% 65% 53% 65% 55% Gynnas 9% 10% 8% - 12% 9% 10% 6% 20% 5% 7% Missgynnas 17% 12% 19% 11% 13% 25% 10% 11% 15% 5% 23% Spelar ingen roll Vet ej/ingen uppfattning 15% 13% 16% 15% 13% 12% 13% 18% 12% 25% 15% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga Pil som pekar uppåt medelkommunen eller nedåt betyder att utav värdet 21 är kommuner signifikant högre som respektive är med lägre i undersökningen. än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: 500 intervjuer Bas: 500 intervjuer *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. Rapport från Lärarnas Riksförbund 6
Nära 9 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Nära 9 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Fråga: Från och med nästa år kommer det att bli nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de Fråga: Från åldrar och med de nästa ska undervisa. år kommer det Tycker att bli nödvändigt du att detta att använda är rätt? sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de åldrar de ska undervisa. Tycker du att detta är rätt? Ja 87% Nej 9% Nära Vet 9 ej/ingen av 10 uppfattning instämmer 3% i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Bas: Samtliga ( Bas: 500 intervjuer) Samtliga ( 500 intervjuer) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Från och med nästa år kommer det att bli nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de åldrar de ska undervisa. Tycker du att detta är rätt? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer 500 175 210 19 122 21 33 36 19 16 138 87% 83% 92% 70% 86% 82% 78% 94% 92% 100% 90% Ja 9% 13% 6% 30% 9% 13% 19% 3% 8% - 7% Nej 3% 4% 2% - 5% 5% 3% 3% - - 2% Vet ej/ingen uppfattning p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: 500 500 intervjuer intervjuer *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. 7 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hälften tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan Hälften tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? Ja 22% Nej 52% Vet ej/ingen uppfattning Hälften tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) ( 500 intervjuer) Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer 500 175 210 19 122 21 33 36 19 16 138 22% 16% 27% 18% 16% 8% 13% 12% 27% 23% 31% Ja 52% 58% 48% 51% 60% 74% 54% 68% 44% 54% 42% Nej 26% 26% 26% 31% 24% 18% 33% 21% 29% 22% 27% Vet ej/ingen uppfattning p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: 500 Pil som intervjuer pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: *OBS 500 baser intervjuer med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet Rapport från Lärarnas Riksförbund 8
8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor Fråga: Friskolor finansieras genom kommunala skattemedel. I dag finns inga begränsningar för att vinster kan delas ut till aktieägare eller lämnas som Fråga: koncernbidrag Friskolor finansieras till andra genom bolag. kommunala Tycker skattemedel. du det Idag ska finns finnas inga begränsningar begränsningar för att mot vinster att kan göra delas ut till aktieägare eller lämnas som koncernbidrag till andra bolag. Tycker du att det ska finnas detta, eller tycker du inte det? begränsningar mot att göra detta, eller tycker du inte det? Ja, det bör finnas begränsningar 82% Nej, inga begränsningar behövs 8% 8 av Vet 10 ej/ingen tycker uppfattning att det 9% ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Friskolor finansieras genom kommunala skattemedel. Idag finns inga begränsningar för att vinster kan Bas: Samtliga Bas: delas Samtliga ( 500 ut intervjuer) till (500 aktieägare intervjuer) eller lämnas som koncernbidrag till andra bolag. Tycker du att det ska finnas begränsningar mot att göra detta, eller tycker du inte det? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer 500 175 210 19 122 21 33 36 19 16 138 82% 90% 76% 92% 91% 96% 86% 81% 80% 86% 72% Ja, det bör finnas begränsningar 8% 1% 17% - 1% - 4% 9% 16% 9% 20% Nej, inga begränsningar behövs Vet ej/ingen uppfattning 9% 8% 7% 8% 8% 4% 10% 10% 4% 5% 7% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den Pil genomsnittliga som pekar uppåt medelkommunen eller nedåt betyder att värdet utav de är signifikant 21 kommuner högre som respektive är med lägrei undersökningen. än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: 500 intervjuer Bas: 500 intervjuer *OBS baser baser med med under under 30 personer 30 personer ger ingen ger statistisk ingen statistisk säkerhet säkerhet. 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Kön och ålder Kön och ålder Man 51% Kvinna 49% 16-29 år 21% 30-44 år 26% 45-59 år 27% 60 år eller äldre 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) Bas: Samtliga (500 intervjuer) Partier Partier Fråga: Fråga: Vilket parti Vilket skulle parti du rösta skulle på du om rösta det vore på val om till riksdagen det vore idag? val till riksdagen i dag? Vänsterpartiet 4% Socialdemokraterna 24% Sverigedemokraterna Miljöpartiet Folkpartiet Centern Kristdemokraterna 4% 7% 7% 4% 3% Moderaterna 28% Annan 1% Vet ej/vill ej svara 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) Bas: Samtliga (500 intervjuer) Rapport från Lärarnas Riksförbund 10
Bakgrundsfakta Det kommunala självstyret innebär att det är de politiska prioriteringarna i varje enskild kommun som avgör Det vilka kommunala resurser som självstyret avsätts och innebär hur de att fördelas det är mellan de politiska olika prioriteringarna kommunala verksamheter. i varje enskild Det kommun betyder att lokala som politiska avgör prioriteringar vilka resurser utgör som ramen avsätts för och skolverksamheten hur de fördelas mellan i respektive olika kommun, kommunala där verksamheter. ramen avgör hur Det myck- betyder resurser att som lokala avsätts politiska till skolverksamhet. prioriteringar utgör Detta ramen samtidigt för som skolverksamheten kommunerna har i respektive ett ansvar att kommun, se till att lokala förutsättningar beaktas så att varje elev uppnår de nationella skolmål som regleras i skollag, förordningar och där ramen avgör hur mycket resurser som avsätts till skolverksamhet. Detta samtidigt som läroplaner. kommunerna har ett ansvar att se till att lokala förutsättningar beaktas så att varje elev uppnår de nationella skolmål som regleras i skollag, förordningar och läroplaner. Politiskt styre I Borgligt styr Alliansen Alliansstyre (M, C, (M, FP, C, KD). FP, KD) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mandat i kommunfullmäktige 2010 Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna övriga partier Källa: SCB Resurser till skolan Total elevkostnad för grundskolan år 2010 var 82 600 kronor, varav 37 000 kronor utgjordes Total elevkostnad för grundskolan år 2010 var 82 600 kronor, varav 37 000 kronor utgjordes av undervisningskostnader. av undervisningskostnader. Mellan 2009 och 2010 ökade Mellan undervisningskostnaderna 2009 och 2010 ökade undervisningskostnaderna med 2 procent. Denna resurstilldelning med 2 kan jämföras procent. med Denna riksgenomsnittet resurstilldelning som är kan 85 jämföras 900 respektive med riksgenomsnittet 43 700 kronor per som elev. är 85 900 respektive 43 700kronor per elev. Skolans Alla resultat elever ska ges samma möjlighet att nå de nationellt uppställda kunskaps- och Alla elever värderingsmålen, ska ges samma möjlighet men det tycks att nå finnas de nationellt brister i uppställda hur kunskaps- kommun och analyserar värderingsmålen, och fördelar men det tycks finnas resurserna brister i till hur olika verksamheter. kommun analyserar Skillnaderna och i fördelar till exempel resurserna meritvärde till olika är stora verksamheter. mellan olika Skillnaderna i till exempel meritvärde är stora mellan olika elevgrupper, vilket är en tydlig signal på att det kompensatoriska inslaget är otillräckligt. Den socioekonomiska faktor som anses vara av störst betydelse för elevernas elevgrupper, vilket är en tydlig signal på att det kompensatoriska inslaget är otillräckligt. Den resultat socioekonomiska i skolan är föräldrarnas faktor utbildningsnivå, som anses vara av och störst här ser betydelse vi att skillnaderna för elevernas i genomsnittligt resultat i skolan meritvärde till och med föräldrarnas har ökat utbildningsnivå, sedan 2002. och här ser vi att skillnaderna i genomsnittligt meritvärde till och med har ökat sedan 2002. 11 Rapport från Lärarnas Riksförbund
misslyckas med sitt kompensatoriska skoluppdrag Genomsnittligt meritvärde i årskurs nio utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå Högst förgymnasial utbildning Källa: Skolverket Högst gymnasial utbildning Högst eftergymnasial utbildning Rapport från Lärarnas Riksförbund 12
Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund 2011-08 Upplaga 200 ex. Skolans Dag instiftades av Lärarnas Riksförbund 2008. Med Skolans Dag vill vi uppmärksamma och betona alla elevers rätt till kunskap. Målet är en likvärdig skola för alla. Med anledning av Skolans Dag har Lärarnas Riksförbund tagit fram denna rapport. www.lr.se