Leder recertifiering av läkare till bättre vård för patienten?

Relevanta dokument
Aktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården

Vichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Antibiotikaförskrivning vid digitala vårdmöten

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Portfria perifera venkatetrar

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Ökat vätskeintag mot förstoppning

SD-BERA vid diagnostik av

Vikten av läkarkontinuitet för patienter med cancer

Slangtelefon eller nätfrånkopplare som hjälpmedel för personer med upplevd elöverkänslighet

Community Reinforcement Approach (CRA) för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning som missbrukar eller är beroende av droger

Tillfredsställande sömndjup för att minska risken för delirium hos intensivvårdspatienter

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Somatisering och patientens förklaringsmodell för sjukdom

Mandometermetodens effekt för behandling av ätstörningar och övervikt

Effekt av preoperativt intag av oxikodon och paracetamol på postoperativ smärta

Hantering av postoperativa sår

Engångskläder under operation

Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal

Effekterna av abonnemangstandvård

Diagnostik av demens hos äldre med PTSD

Samtal enligt Trappan-modellen som stöd till barn som bevittnat våld eller varit utsatta för direkt våld

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi

ECMO som tillägg till hjärt-lungräddning ECPR

Rengöring av innerkanyl för trakeotomi

Subvention av hälsosam mat

Förbättring av måltider för omsorgsbehövande äldre

Riskfaktorer för våld i nära relationer

Trygghet och tillit vid sjukvårdsrådgivning på distans

Förhindrande av fall från sjukhussäng

Antal läkarundersökningar på BB

Sköljning med Klobetasolgel eller Aureomycin (tetracyklin) vid aftösa munsår (afte)

Radiofrekvensbehandling av fasettledsnerver för att lindra långvarig smärta i hals- eller ländrygg

Tilläggseffekten av att fukta syrgas

Kaliumpermanganat vid svårläkta sår

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Hantverk som terapiform till personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Rutinmässig vätsketillförsel till svårt sjuka sjukhuspatienter

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Individuell schemaplanering

Uretradilatation hos kvinnor med urinträngningar och smärta utan allvarligare bakgrund

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Språkscreening för att detektera barn med hörselnedsättning

Vårdplaneringsmöte inför utskrivning av äldre från sjukhus

Testning av APC-resistens inför förskrivning av p-piller

Feldenkrais för behandling och prevention

Fråga Dfgdfg Finns det någon bevisad effekt av dansterapi för behandling av utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd (AST)?

Desinfektion inför subkutana injektioner

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Metoder för balsamering av döda

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

Behandling med basal kroppskännedom eller autogen träning för stressrelaterade sjukdomar

Följsamhet till livsstilsråd

Fråga: Vilken effekt har införande av vårdnära service på patienter, sjuksköterskor och undersköterskor?

Dexametason eller betametason vid infektioner hos barn

Konduktiv pedagogik för barn med cerebral pares

Hyperbar syrgasbehandling av vävnadsdöd i ben orsakad av strålbehandling

Fråga: Ger KBT i kombination med sjukgymnastik enligt GET någon positiv behandlingseffekt hos patienter med KTS/ME?

Effekter av spädbarnsmassage (babymassage) hos friska och fullgångna barn

Bästa strategi för trombosprofylax för bukoch bäckenopererade vuxna patienter

Frågeformuläret 4DSQ för bedömning av psykologiska och psykosomatiska besvär

Kortärmad arbetsklädsel och vårdrelaterade infektioner

Grön rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Manuellt lymfdränage som tilläggsbehandling vid lymfödem efter bröstcancerbehandling

Hästunderstödd terapi

Användning av midlinekateter i hemsjukvård

Uppdaterad / EM. The Cochrane Library

Subvention av hälsosam mat

Behandling av stressrelaterade sjukdomar med fokus på maladaptiv stressreaktion och utmattningssyndrom

Ackreditering av sjukhus

Uppsökande arbete i socialt utsatta bostadsområden

Iontofores för att ge läkemedel vid senskador (tendinopati)

Antikolinerg behandling med Ditropan/oxybutynin jämfört med botulinum toxin A för patienter med extrem svettning (hyperhidros)

Användning av handsprit för handhygien inom vården

Fråga: Påverkas warfarinkontrollen av att patientkontakten skett på olika sätt?

Självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggande läkemedel

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning

Påverkan av soja på sköldkörtelhormoner

Öronakupunktur vid behandling av sömnbesvär

Bilaga 5. Sökstrategier

Folsyratillskott vid cancerbehandling med cytostatika eller strålning

Lösnaglar och vårdrelaterade infektioner

Vilken fortbildning är r effektiv?

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning

Omvårdnadshandledning för sjuksköterskor

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt

Prontosan vid svårläkta sår

Fråga: Minskar fasta före operation risken för komplikationer?

Effekt av återkoppling och eventuella kompletterande åtgärder på vårdkvaliteten i primärvård.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

Omega-3-fettsyror och E-vitamin vid kirurgiskt ingrepp

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD?

Kolhydratintag inför bilddiagnostik

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Volym och resultat i sjukvården

Dfgdfg Fråga: Finns det evidens för den så kallade Mulligan-metoden?

Transkript:

Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2015-03-06. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen kan vara ofullständiga. Kvaliteten på ingående studier har inte bedömts. Detta svar har tagits fram av SBU:s kansli och har inte granskats av SBU:s råd eller nämnd. Leder recertifiering av läkare till bättre vård för patienten? innebär en formaliserad omprövning av specialistbehörighet med bestämda tidsintervall. Huvudsyftet med recertifiering anses vara att säkra kvaliteten i vården genom att försäkra sig om kontinuerlig fortbildning och uppdatering av kunskaper och färdigheter hos läkarna. Dfgdfg Fråga: Leder recertifiering av läkare till bättre vård för patienten? Sammanfattning Få länder i Europa har ett system för recertifiering av läkare, och de system som finns, till exempel i Storbritannien, är ännu inte utvärderade. I USA finns system för recertifiering var 10:e år, till skillnad från de få europeiska system (t ex Storbritannien och Holland) som kräver recertifiering efter fem år. Upplysningstjänsten har därför inte identifierat några europeiska översikter eller studier om hur recertifiering påverkar vården. Däremot har vi identifierat två amerikanska retrospektiva kontrollerade studier som undersökt vårdkvalitet efter recertifiering av läkare. Den ena studien undersökte eventuella skillnader i antal sjukhusinläggningar mellan läkare med krav på recertifiering och läkare utan krav på recertifiering. Den andra studien jämförde mått på kvalitetsindikatorer i primärvården hos läkare med tidsbegränsad eller tidsobegränsad certifiering. Båda studiernas författare hävdar att vårdresultat från läkare med recertifieringskrav inte skilde sig från dem utan recertifieringskrav. SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser. 1 / 9

Bakgrund Recertifiering av specialistläkare är en process där vissa krav på kompetens och kontinuerlig kompetensutveckling ska kunna uppvisas [1]. Det innebär att läkare blir certifierade för en viss tidsperiod och därefter måste kunna uppvisa att han/hon har uppdaterade kunskaper inom sitt område för att få fortsätta utöva sin specialitet. En del länder har ett frivilligt recertifieringssystem (t ex Norge) medan andra länder, däribland Storbritannien och Holland, har infört krav på recertifiering. Det recertifierings- (revaliderings-) system som infördes i Storbritannien i december år 2012 innebär att läkare behöver förnya sin licens var 5:e år. För detta krävs bland annat en årlig bedömning som speglar läkarens hela yrkesverksamhet, deltagande i fortbildning och anonym feedback från 15 kollegor och 25 patienter eller vårdare [2]. I USA finns ett motsvarande system (Maintenance of certification, MOC) med recertifieringskrav var 10:e år. I Sverige finns idag ännu inget krav på recertifiering av läkare. Avgränsningar Vi har gjort sökningar efter relevant litteratur (se avsnittet Litteratursökning ) i databaserna PubMed, Cochrane Library, CRD, ERIC, och i olika HTAorganisationers databaser samt på andra svenska myndigheters hemsidor. För att artiklarna skulle inkluderas i svaret krävdes att författarna undersökt sambandet mellan recertifiering av läkare och vårdkvalitet. Vi har begränsat sökningen till artiklar publicerade från och med år 2009. Resultat från sökningen Upplysningstjänstens litteratursökning har totalt genererat 1 866 träffar. Vi har gått igenom titlar och sammanfattningar från och med år 2011. Av dessa har 13 artiklar bedömts kunna vara relevanta och lästs i fulltext. Två artiklar ingår i svaret. De artiklar som inte ingår i svaret har exkluderats på grund av att de inte var relevanta för frågeställningen. Observera att vi varken har bedömt kvaliteten på översikterna eller de ingående studierna. Det är sannolikt att flera av studierna kan ha lägre kvalitet än de som SBU inkluderar i sina ordinarie utvärderingar. Primärstudier De två studier som ingår i svaret har båda sin utgångspunkt i att American Board of Internal Medicine (ABIM) år 1990 införde krav på recertifiering av läkare var 10:e år (Maintenance of certification, MOC), med effektiv start år 2000. Gray och medförfattare publicerade år 2014 [3] en kvasi-experimentell studie där de jämförde andelen potentiellt undvikbara sjukhusinläggningar, (sjukhusinläggningar som anses kunna undvikas genom bättre tillgång till och kvalitet på öppenvården, 2 / 9

till exempel inläggningar på grund av diabetes eller astma) för patienter över 65 år, behandlade av läkare certifierade i internmedicin 1989 (utan krav på recertifiering) eller 1991 (med krav på recertifiering). Författarna mätte utfallet mellan 1999 och 2005 och kunde på så sätt undersöka skillnader innan och efter år 2000, då läkarna certifierade 1991 behövde genomgå en process för recertifiering. Författarna hävdar att recertifiering av läkare inte var associerat med färre potentiellt förhinderbara sjukhusinläggningar. Hayes och medförfattare publicerade 2014 [4] en retrospektiv analys av sambandet mellan tidsbegränsad eller tidsobegränsad certifiering av läkare och kvalitetsindikatorer i primärvården. I studien analyserades data från tio olika kvalitetsindikatorer insamlade under ett år (2012 2013) från läkare med tidsbegränsad eller tidsobegränsad certifiering från fyra medicinska centra. Analys av data justerade för medicinskt center, storlek på patientgrupp och antal år efter ursprunglig certifiering visade ingen skillnad mellan grupperna i någon av de uppmätta kvalitetsindikatorerna. Analys av ojusterade data visade ingen skillnad för sex av de tio uppmätta parametrarna. För de övriga fyra parametrarna uppvisade läkare med tidsbegränsad certifiering signifikant sämre resultat även om skillnaderna var små (2 4%). Tabell 1. Kontrollerade studier Population Intervention Utfallsmått Gray och medförfattare (2014) USA [3] Medicare*-patienter behandlade av läkare i internmedicin certifierade 1989 (utan krav på recertifiering) eller 1991 (med krav på recertifiering). Recertifiering var 10:e år Potentiellt undvikbara sjukhusinläggningar (956 läkare med krav på recertifiering behandlade 84 215 patienter. 974 läkare utan krav på recertifiering behandlade 69 830 patienter) Författarens slutsatser: Imposition of the MOC requirement was not associated with a difference in the increase in ACSHs Hayes och medförfattare (2014) USA [4] Läkare med tidsbegränsad (n=71) eller tidsobegränsad (n=34) certifiering som tillsammans behandlade 68 213 patienter. Tidsbegränsad vs tidsobegränsad certifiering HEDIS kvalitestsindikatorer: - colorectal screening rates - diabetes med HbA1c nivåer <9.0% 3 / 9

Population Intervention Utfallsmått 4 Veterans Affairs medical centers - diabetes med blodtryck <140/90 mm Hg - diabetes med LDL-Cnivåer <100 mg/dl - högt blodtryck <140/90 mm Hg - användning av tiazid diuretika vid behandling av högt blodtryck - aterosklerotisk kranskärlssjukdom och LDL-C nivåer <100 mg/dl - användning av acetylsalicylsyra efter hjärtinfarkt - användning av β- blockerare efter hjärtinfarkt - användning av ACEhämmare vid hjärtsvikt Författarens slutsatser: Among internists providing primary care at 4 VA medical centers, there were no significant differences between those with time-limited ABIM certification and those with time-unlimited ABIM certification on 10 primary care performance measures. * Medicare: offentligt finansierat sjukförsäkringssystem i USA som gäller för personer som är minst 65 år eller handikappade. MOC = Maintenance of certification; ACSH = Ambulatory care-sensitive hospitalizations (potentiellt undvikabara sjukhusinläggningar); HEDIS = Standard Healthcare effectiveness data and information set measures; ACE = angiotensin converting enzyme; VA = Veterans affairs; ABIM = American Board of Internal Medicine Projektgrupp Detta svar är sammanställt av Anna Mattsson, Jessica Dagerhamn och Jan Liliemark. Litteratursökning PubMed via NLM 2015-02-09 Recertifiering läkare 1. Physicians[Mesh] 88 022 2. (surgeon*[title/abstract] OR physician*[title/abstract]) NOT medline[sb] 41 703 3. 1 OR 2 129 683 4 / 9

PubMed via NLM 2015-02-09 Recertifiering läkare Intervention: 4. Credentialing[Mesh] 47 071 5. (revalidation[title/abstract] OR reexamination[title/abstract] OR reexamination[title/abstract] OR accreditation[title/abstract] OR recertification[title/abstract]) NOT medline[sb] 1 811 6. 4 OR 5 48 882 Outcome: 7. "Treatment Outcome"[Mesh] OR "Outcome Assessment (Health Care)"[Mesh] OR "Outcome and Process Assessment (Health Care)"[Mesh] OR "Patient Outcome Assessment"[Mesh] 744 843 8. "Quality Assurance, Health Care"[Mesh] OR "Quality of Health Care"[Mesh] 5 085 341 9. (outcome[title/abstract] OR quality[title/abstract]) NOT medline[sb] 148 408 10. 7 OR 8 5 233 749 Combined sets: 11. 3 AND 6 AND 10 2 364 Limits: 12. 11 AND ("2009/01/01"[Date - Publication] : "3000"[Date - Publication]) 605 Final #12 605 The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts [MeSH] = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy [Title/Abstract] = Title or abstract [SB] = subset * = Truncation = Citation Marks; searches for an exact phrase Cohrane Library via Wiley 2015-02-05 1. MeSH descriptor: [Credentialing] explode all trees 105 2. (revalidation or reexamination or re-examination or accreditation or recertification):ab,ti,kw 310 3. #1 OR #2 389 Final #3 CDSR/8 DARE/11 Central/341 CRM/14 5 / 9

Cohrane Library via Wiley 2015-02-05 HTA/10 EED/5 The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts MeSH descriptor = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy ab = abstract ti = title kw = key word CDSR = Cochrane Database of Systematic Review CENTRAL = Cochrane Central Register of Controlled Trials, trials CRM = Method Studies DARE = Database Abstracts of Reviews of Effects, other reviews EED = Economic Evaluations HTA = Health Technology Assessments CRD 2015-02-05 1. MeSH DESCRIPTOR Credentialing EXPLODE ALL TREES 20 2. (revalidation or reexamination or re-examination or accreditation or recertification):ti 10 3. #1 OR #2 27 Final #3 27 MeSH descriptor = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy TI = title Medline via Ovid 2015-01-27 1. exp Physicians/ 87 945 2. (surgeon* or physician*).mp. 543 542 3. limit 2 to abstracts 386 418 4. 1 or 3 441 088 Intervention: 6 / 9

Medline via Ovid 2015-01-27 5. exp Credentialing/ 47 059 6. (revalidation or reexamination or re-examination or accreditation or recertification*).mp. 29 423 7. limit 6 to abstracts 16 386 8. 5 or 7 58 044 Outcome: 9. exp Treatment Outcome/ or exp Patient Outcome Assessment/ or exp "Outcome Assessment (Health Care)"/ or exp "Outcome and Process Assessment (Health Care)"/ 745 894 10. exp "Quality of Health Care"/ or exp Quality Assurance, Health Care/ 5 093 334 11. (outcome or quality).mp. 1 858 976 12. limit 11 to abstracts 1 630 138 13. 9 or 10 or 12 5 593 178 Combined sets 14. 4 and 8 and 13 5 825 Limits: 15. limit 14 to yr= 2009 Current 1 258 Final #14 1 258 / = Term from the Medline controlled vocabulary, but does not include terms found below this term in the MeSH hierarchy Exp= Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy.mp = title, abstract, original title, name of substance word, subject heading word, keyword heading word, protocol supplementary concept word, rare disease supplementary concept word, unique identifier * = Truncation = Citation Marks; searches for an exact phrase ERIC via ebsco.com 2015-02-05 Recertifiering läkare 1. DE "Physicians" OR DE "Foreign Medical Graduates" 3 897 2. TI ( Surgeon* OR physician* ) OR AB ( Surgeon* OR physician* ) OR KW ( Surgeon* OR physician* ) 5 278 3. 1 OR 2 6 721 Intervention: 4. TI ( revalidation OR reexamination OR re-examination OR accreditation OR recertification ) OR AB ( revalidation OR reexamination OR re-examination OR 8060 7 / 9

ERIC via ebsco.com 2015-02-05 Recertifiering läkare Outcome: accreditation OR recertification ) OR KW ( revalidation OR reexamination OR reexamination OR accreditation OR recertification ) 5. ((DE "Outcomes of Treatment") OR (DE "Quality Assurance")) OR (DE "Medical Care Evaluation") 6. TI ( outcome OR quality ) OR AB ( outcome OR quality ) OR KW ( outcome OR quality ) 7 441 137 611 7. 5 OR 6 141 721 Combined sets 8. 3 AND 4 AND 7 34 Final #8 34 The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts AB = Abstract DE = Term from the thesaurus TI = Title * = Truncation = Citation Marks; searches for an exact phrase 8 / 9

Referenser 1. Svensk förening för allmänmedicin SFAM. Allmänläkares fortbildning - Utredning. 2014. 2. http://www.gmc-uk.org/doctors/revalidation.asp. 2015-02-17. 3. Gray B, Vandergrift J, Johnston M, Reschovsky J, Lynn L, Holmboe E, et al. Association between imposition of a Maintenance of Certification requirement and ambulatory care-sensitive hospitalizations and health care costs. JAMA 2014;312:2348-57. 4. Hayes J, Jackson JL, McNutt GM, Hertz BJ, Ryan JJ, Pawlikowski SA. Association between physician time-unlimited vs time-limited internal medicine board certification and ambulatory patient care quality. Jama 2014;312:2358-63. 9 / 9