Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0



Relevanta dokument
Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Planering av våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kalkspridningsplan för Anråse å

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan. Version:

Metapopulation: Almö 142

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Murån Koord: X: / Y:

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Skötselplan Brunn 2:1

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Våtmarkstyper och kalkeffekter

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

Åtgärdsområde 138 Målenån

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Inventering och bedömning av naturvärden

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Förslag till nytt naturreservat

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

SKRÄBEÅN 2001 ALcontrol AB Bilaga 6. BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Åtgärdsområde 010 Bolån

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Bilaga 2 Översiktsplan för Stadsdel Norr

Manual Nationella Kalkdatabasen

Skogens miljövärden Medelpad

Rikkärr 2015 i Älvkarleby kommun

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

RBP renbetestyper: Bestämningsnyckel, definitioner och foton

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Naturvårdsverkets författningssamling

Ej nyttjade men potentiellt intressanta fodermarker i skyddade områden i Jönköpings län

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Beskrivning biotopskyddade objekt

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Masterplan för

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Lasermätning som hjälpmedel?

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

Skogsstyrelsens författningssamling

Transkript:

EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu våtmarkskalkningen styrts om till årlig och generellt minskats med 20%. Övervägande delen kalk sprids med helikopter men viss båtspridning sker i de lite större sjöarna. De kalkprodukter som använts är P-märkt kalkmjöl i sjöar och grovkalk 0,2-0,8 mm på våtmarker. Kalkmängder inom respektive sjö- och våtmarksdelyta redovisas i tabell under respektive projekt beskrivning. Tabell 1. Spridningsmetod och kalkprodukt fördelat på respektive år. Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0 Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0 Hkp våtm Granuler (Vomb) 72,0 - - - Summa 291,0 200,0 211,0 702,0 Tabell 2. Samlingstabell kalkningsinsatser i Eksjö kommun 2006-2008 Projekt 2006 2007 2008 Antal ton 180 266,0 195,0 206,0 667,0 188 24,0 4,0 4,0 32,0 257 1,0 1,0 1,0 3,0 Summa total 291,0 200,0 211,0 702,0 Våtmark 242,0 161,0 161,0 564,0 Sjöar 49,0 39,0 50,0 138,0 Summa Flyg 291,0 200,0 211,0 702,0

Brusaån, projekt 180 85% Kalkningsmetod; sjö- och våtmarkskalkning Reviderad kalkning 2007-06-01. Tabell 3. Samlingstabell kalkningsmängder i projekt 180 Objekt Koordinater Typ 2006 2007 2008 Summa Brusaån, våtmark 638670-148945 Flyg 222,0 161,0 161,0 544,0 Dövingen 639707-146633 Flyg 6,0 6,0 6,0 18,0 Hemsjön 639488-146647 Flyg 6,0 6,0 6,0 18,0 Lövsjön 639266-146764 Flyg 5,0 5,0 5,0 15,0 Mostorpagölen 638967-146484 Flyg - 3,0-3,0 Passlemålagölen 639795-145871 Flyg 2,0 2,0 2,0 6,0 Rågångsgölen 639300-146057 Flyg 2,0-2,0 4,0 Stensjön 639856-145787 Flyg 4,0 4,0 4,0 12,0 Västresjö 639489-146510 Flyg 16,0-16,0 32,0 Olstorpagölen 639488-147235 Flyg - 1,0 1,0 2,0 Pukullasjön 639423-147153 Flyg - 4,0-4,0 Hörtingen 639512-147035 Flyg 3,0 3,0 3,0 9,0 Summa total 266,0 195,0 206,0 667,0 Summa Flyg 266,0 195,0 206,0

Tabell 4. Kalkning i sjöar i projekt 180 Sjönamn Typ 2006 2007 2008 Summa Dövingen flyg 6 6 6 18 Hemsjön flyg 6 6 6 18 Lövsjön flyg 5 5 5 15 Mostorpagölen flyg - 3-3 Passlemålagölen flyg 2 2 2 6 Rågångsgölen flyg 2-2 4 Stensjön flyg 4 4 4 12 Västresjö flyg 16-16 32 Olstorpagölen flyg - 1 1 2 Pukullasjön flyg - 4-4 Hörtingen flyg 3 3 3 9 Summa totalt 44 34 45 123 Summa flyg 44 34 45 123

Tabell 5. Kalkmängder på våtmarker i projekt 180 Nr Ha 2006 2007 2008 Beskrivning 1 0,5 9,0 4,5 4,5 Trädbevuxet. 2 0,6 11,0 5,0 5,0 Gles blandskog, inslag av al. 3 0,2 4,0 2,0 2,0 Gles låg björkskog. Gränsar i S mot dike. Gles småtall bevuxna laggzoner. Väl avskilda från omgivande tallmosse, som inte skall 5 0,6-4,5 4,5 kalkas. Rinner av till grävt dike. 6 0,6-4,5 4,5 Enstaka småbjörk. S delen blandskog, N delen varierad, i sänka på hygge/plantering. Utlöparen åt V i 7 1,4 20,0 10,0 10,0 mellersta delen är en sänka i sluttningen. 9 0,6-7,0 7,0 Glest trädbevuxen. 10 0,4-4,0 4,0 Fuktig bäckzon över hygge/plantering. N delen i blandskog. 11 0,1 - - - Granskog upp till väg. 12 0,2 3,0 1,5 1,5 Gles talldominerad blandskog. 13 0,2-1,5 1,5 Fuktig bäckzon mellan vägen och hembygdsgården. 15 2,5-20,0 20,0 Varierat område utmed ån. 16 0,3 5,0 2,0 2,0 Fuktäng. 17 1,5 14,0 7,0 7,0 Varierat. Glest bevuxet med tall. 18 0,9-4,0 4,0 Fuktig bäckzon i tät björkdominerad blandskog. 19 0,2 - - - Kalka i gölen, ej på gungflyn. 20 0,2-2,0 2,0 Fuktig bäckzon i tät björkskog. 22 1,1-5,0 5,0 Blandskog, mot SV övergående i granskog. 23 0,5 - - - Barrdominerad blandskog. Fast. Blöt men sparsam ytavrinning. 25 0,6 3,0 1,3 1,3 Fuktig bäckzon i blandskog. 26 2,8-5,0 5,0 Varierat i huvudsak öppet. 27 0,4 1,0 - - Fuktig blandskog. 28 0,5 - - - Varierat, glest bevuxet björkkärr. S delen starrdominerad. Lösbotten. 29 3,5 9,0 4,0 4,0 I huvudsak öppet kärr, varierat gungfly, starr, lösbotten. 30 0,1-1,0 1,0 Björkkärr.

Nr Ha 2006 2007 2008 Beskrivning 31 0,2-1,0 1,0 Björkkärr. 32 0,5 - - - Blandskog. Kalka ca 30m brett, ner till det grävda diket. 33 1,4 5,0 2,8 2,8 Varierat område med gles och tät blandskog. S spetsen på området vid skogsväg. 34 0,2-1,2 1,2 Glesbevuxet, björkdominerat i N delen. Fuktig bäckzon med blandskog ned till vägen. 35 1,6-2,5 2,5 Tät barrdominerad blandskog. Fuktig bäckzon. 36 0,2 1,6 - - Gles låg blandskog, S om vägen. 37 0,3 1,6 1,0 1,0 Glest, tallbevuxet, utmed vägens N kant och mossens SV del. 38 0,7 4,0 2,0 Laggzon mellan mossen och skogen. S delen glest trädbevuxet, N delen öppen. 2,0 Delvis vassbeväxt vitmossegungfly. 44 0,1 0,8 - - Björkkärr på hygge/plantering. 45 0,3-1,0 1,0 Igenväxande damm. 46 0,4 3,0 1,2 1,2 Gles blandskog. 47 0,2-1,0 1,0 Vass. Kalka i gölen, undvik gungfly. 49 0,5-1,6 1,6 Fuktig bäckzon i gles lövdominerad blandskog. 50 1 8,0 3,2 3,2 Fuktig varierad bäckzon. Kalka ca 20-25m bred zon. 51 0,3 - - - Blandskog. S spetsen vid väg intill grustäkt. N spetsen vid annan väg. 52 0,1 - - - Lågt, glest björkbestånd. Intill och V om väg. 53 0,5-2,0 2,0 Enstaka träd. 54 0,4-3,5 3,5 Fuktig bäckzon i blandskog. 55 0,1 - - - Gles lövdominerad blandskog. 56 0,4-1,2 1,2 Al/björkkärr, fast, gräsdominerat. Gles, låg, talldominerad blandskog. Kalka enbart den SÖ delen av hela kärret, se karta. 57 0,4 5,0 2,0 2,0 Fast vitmosse-dominerad typ. 59 2 2,0 2,0 Tillflöde till sjön. Kalka även viken/strandzonen. 62 0,4 2,0 0,8 0,8 Björkkärr. 70 0,7 4,0 4,0 Lövdominans, låg blandskog. 71 0,5 8,0 3,0 3,0 Gles lövdominerad låg blandskog. 81 0,1 - - - Glest björksly, 20*50m.

Nr Ha 2006 2007 2008 Beskrivning 82 0,6 9,0 5,0 5,0 Fuktig bäckzon i blandskog. 84 0,9 8,0 3,0 3,0 Gles blandskog, N delen lövdominerad, S delen tall-dominerad, låg. 85 0,1 2,4 1,0 1,0 Fuktig bäckzon i sänka på hygge/plantering. Björk/al. 93 0,1 1,6 1,6 1,6 Gles blandskog. Gunilla kärret. 94 0,3 6,0 4,8 4,8 Glest björkbevuxet. 95 1,3 - - - Glest björkbevuxet. Markerad bäckfåra, blött kärr. 96 5 - - - Gungfly/starrområden, i huvudsak öppna vid dammens V och S stränder. Granuler. 97 7 - - - Öppet kärr. Granuler. 98 0,6 - - - Öppet kärr. Granuler. 99 0,6-2,5 2,5 Våtmark Norra delen av Långsjön. 100 2-10,0 10,0 Våtmark uppströms Nässjasjön S:a 52,5 145 161 161

Ögeln, projekt 188 85% Kalkning av Bodagölen, Mellangölen i sjön Ögelns tillrinningsområde. Projektet omfattar ett 9,2 km 2 stort område. Sjön Ögeln får anses ha höga naturvärden och i utloppsbäcken (Nyemålaån) finns ett öringbestånd. Kalkningsmetod; sjökalkning Reviderad kalkning 2007-06-01. Inom projektet kalkas nu 2 st mindre sjöar med totalt 8 ton kalk under tvåårsperioden. Tabell 6. Samlingstabell, kalkningsmängder i projekt 188 Objekt Koordinater Typ 2006 2007 2008 Summa Bodagölen 638213-148390 Flyg 2 2 2 6 Mellangölen 638184-148366 Flyg 2 2 2 6 Ögeln 638030-148585 Båt - - - - Ögeln (våtmark) 638030-148585 Flyg 20 - - 20 Summa total 24 4 4 32 Summa flyg 24 4 4 32 Summa båt - - - - Tabell 7. Kalkmängder på våtmark i projekt 188 Nr Ha 2006 2007 2008 Beskrivning 101 0,9 20 - - Våtmark inloppet till Ögeln. Kalka ner till vägen. Narebogölen, projekt nr 257 85% Kalkningsmetod; sjökalkning med flyg Tabell 8. Kalkningsmängder i Narebogölen Objekt Koordinater Typ 2006 2007 2008 Summa Narebogölen 639890-145878 Flyg 1 1 1 3 Summa total 1 1 1 3