MSBFS 2014:5 Seminariet inleds 13.00 Jan-Erik Lindström, SPT
Program 2 december 2014 Plats: Norra Latin Drottninggatan 71b, Stockholm 13,00 13-10 Inledning Jan-Erik Lindström, SPT 13,10 14,00 Förändringar i MSBFS 2014:5 mot tidigare föreskrift. Lars Synnerholm, MSB 14,00-14,10 Paus 14,10 15,10 Exempel på tillämpning av föreskriften och svar på inkomna frågor. Ingela Hellberg och Lars Synnerholm, MSB och Kaarlo Book, Swedac 15,10 15, 30 Fika 15,30 15,45 Fortsättning frågor Svar MSB och Swedac 15,45 15,55 Arbetsmiljöverkets föreskrifter för explosiva miljöer och sanktionsavgifter. Jan-Erik Lindström, SPT 16,00 Avslut
Två föreskrifter för cisterner & rör MSBFS 2014:5 (ändrad jämfört med 2011:8) föreskrifter om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor På tankstationer: Brandfarliga vätskor i cistern i byggnad, t.ex. bensin, E85, alkylatbensin och spolarvätska i mark & ovan mark, större än 1m 3 diesel ovan mark om större än 10m 3. Övriga anläggningar: Brandfarliga vätskor i cistern alla sorter, större än 1m 3 i byggnad, i mark & ovan mark NFS 2003:24 senast ändrad genom 2009:3 (oförändrad) Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, hantering i cistern eller lös behållare diesel, eldningsolja eller spillolja i byggnad, i mark & ovan mark alla brandfarliga vätskor inom vattenskyddsområde
MSBFS 2014:5 Frågor & svar, tillämpning startar ca 14.10 Ingela Hellberg & Lars Synnerholm MSB, Kaarlo Book Swedac
Svar på inkomna frågor om MSBFS 2014:5 Exempel på tillämpning av föreskrifterna Ingela Hellberg, Lars Synnerholm MSB och Kaarlo Book SWEDAC
Borttaget krav på manhål? Fråga: Vad händer med kraven på manhål (mått etc.) när AFS 1985:10 upphör att gälla fr.o.m. 31 dec 2014? Får inte bli ett konkurrensmedel att vissa går ner i trånga manhål. Ur MSBFS 2011:8 2 kap, 5 : Minst en manlucka ska vara fri från anslutningar? 2014:5 Föreskrift Krav i 2 kap 8 + AR manhål ska finnas MSBs svar: Att manhål mm ska finnas för kontroll och underhåll är fortsatt ett krav. Storlek har inte i första hand att göra med risken för brand och explosion, personsäkerhetsfrågor som regleras av AV. Lagar och föreskrifter gäller som tidigare! AFS 2001:01 - Systematiskt arbetsmiljöarbete riskutredning AFS 2014:13 (2003:03) - Arbete i explosionsfarlig miljö ATEX direktivet 1999/92 EG, inskrivet i AFS 2003:03 resp. SRVFS 2004:7 AFS 1999:03 - Byggnads- och anläggningsarbete AFS 2014:5 (2011:19) - Kemiska arbetsmiljörisker LBE (2010:1011) Lag om brandfarliga och explosiva varor FBE (2010:1075) Förordning om brandfarliga och explosiva varor Alla MSBs föreskrifter under LBE och FBE Branschregler om arbeten på drivmedelsanläggningar
Borttaget krav på skydd mot att flamma går ner via påfyllningen Fråga: Krav på skydd (stängventil/flamskydd) på påfyllningen har tagits bort. Om reparationsår givits vid kontroll mot 2011:8 pga ett tekniskt krav som sedan tagits bort ur föreskriften - vad omfattar uppföljningen och hur släcks reparationsåret? Föreskrift Borttaget krav i 2 kap 11 (jämfört med MSBFS 2011:8) Swedacs och MSBs svar: Uppföljning omfattar teknisk status för de anmärkningar som givit upphov till reparationsåret. Släckning av reparationsår för borttagna* eller uppskjutna* föreskriftskrav görs genom omprövning av kontrollutlåtande på grund av ändrade föreskriftskrav, enligt vanliga rutiner. * Om reparationsåret orsakats av ett tekniskt krav som senare tagits bort eller om en övergångsbestämmelse satt ett tekniskt krav ur spel till ett visst datum.
Borttaget krav på stängventil på påfyllningen för E85? Fråga: Behövs inte de stängventiler som monterats på E85-påfyllningar enligt MSBFS 2014:5? Föreskrift Borttaget krav i 2 kap 11 (jämfört med MSBFS 2011:8) MSBs svar: Nej, det finns inget krav enligt MSBFS 2014:5. Varken 2011:8 eller 2014:5 har särbehandlat E85 jämfört med andra brandfarliga varor med flampunkt lägre än 23 C. Rekommendationer om stängventil för just E85 har sin grund i Bensinstationshandboken från 2008 och SPBIs branschrekommendationer för Etanol E85 från 2010. MSB anser fortfarande att stängventil för E85 är befogat, men kan inte skriva så smala krav i föreskriften. Rekommendationer finns även i IEC 60079-32-1 om stängventil på påfyllningsrör av icke konduktiva material.
Hur blir det med flamskydd på avluftning och gasåterföring (steg I)? Frågor: 1. Vad är en skada vid drift? 2. Vem beslutar/bedömer om en cistern tål en invändig explosion? 3. Tål cisterner en explosion bättre då de är nergrävda eller tål de kanske alltid en explosion då? Föreskrift 2 kap 12 + AR MSBs svar: Drift är inte kontroll, reparation 1. Kan vara allt från trasigt rör vid sättning till sprucken cistern som utsatts för skadligt övertryck (under drift, t. ex. vid lossning om avluftningen är tilltäppt.) 2. Tålighetsbedömning görs ytterst av verksamhetsutövaren i utredning av verksamhetens risker. Viss bedömningsvägledning för olika cisterntyper finns i AR. (Konstruktionskontroll omfattar bara hållfasthet inom givna drifttryck och tar inte hänsyn till invändiga tryckstötar.) Bedömningen är inte en ackrediterad kontrolluppgift för ett C-organ. 3. Cistern i mark får hjälp av omgivande jordmassor att hålla emot tryckstöten, men kan deformeras eller få skador på mellanväggar mm. Sådan hjälp får inte cistern ovan mark.
Flamskydd klarläggande önskas Fråga: Vad gäller för flamskyddskrav på avluftning respektive gasåterföring (steg I)? MSBs svar: RISK = SKYDD, ingen risk inget skydd Flamskydd krävs om ledningen ger upphov till zon 0 eller 1 och cisternen riskerar att förlora sin täthet om ångor i den antänds. För kontrollen är det klassningsplanen som styr. Om kopplingen för steg I ger upphov till zon 0 eller 1 och cisternen riskerar att förlora sin täthet om ångor i den antänds, krävs flamskydd på (steg I)-ledningen, klassningsplanen styr. Dieselcistern ger vanligen inte upphov till zon. Flamskyddskrav saknas på avluftning, gåf finns ej. Bensin- eller E85-cistern med fungerande gasåterföring (steg I) ger vanligen upphov till zon 2. Flamskyddskrav saknas på avluftning men finns på gåf. Bensin- eller E85-cistern utan gasåterföring (steg I) eller utan fungerande gasåterföring (steg I) ger vanligen upphov till zon 1. Då beror flamskyddskravet på om cisternen riskerar att mista sin täthet eller inte, om ångor i den antänds. Cistern ovan mark löper större risk att förlora sin täthet än cistern i mark, om ångor i den antänds. Lådformiga cisterner bedöms inte tåla invändig antändning utan att förlora sin täthet.
Sammankoppling av avluftningar balansledning - överfyllning Fråga: Ska bensinavluftningar kopplas ihop ca 4 meter över mark (ovanför tankbilens högsta punkt) för att hindra vätska från att rinna över via avluftningen? 2014:5 2 kap 12, sista stycket + AR Avluftningsledningar från olika cisterner får bara vara sammankopplade om deras innehåll kan blandas utan att risk en för brand och explosion ökar. Vid sådan sammankoppling ska vätskeöverströmning mellan cisternerna motverkas. MSBs svar: Frågan felaktigt ställd av olika skäl. Flera åtgärder används för att hindra sådan överfyllning.
Galvrör i mark, större än DN 50 - kontrollintervall vid återkommande kontroll Frågor: 1. Vilket kontrollintervall kan AKO ge galvade rör som inte är fuktisolerade och som inte har några skador vid återkommande kontroll? 2. Vilket kontrollintervall kan AKO ge galvade rör som inte är fuktisolerade och som har skador vid återkommande kontroll? 3. Kan galvade rör i mark, som är oskadade och täta, fuktisoleras i efterhand? MSBs svar: 1. Vid kontroll efter MSBFS 2014:5 - längst till 30 juni 2022. Kontroll under 2015 ger 7 år till 2022, åtgärdade rör ger 12 år från föregående åk (gäller ej vattenskyddsområde) 2. Skadade men täta galvade rör, reparationsår. Otäta, skadade rör ska underkännas. 3. NEJ, inte med mindre än att de rengörs noga (fuktisoleringen blir inte tät, då kan korrosionen går fortare) Om rören har sådana skador att de inte är täta, ska de underkännas oavsett om de är ovan mark, inomhus eller i mark.
Galvade rör i mark mindre än DN50 och övergångsbestämmelse nr 5 Bakgrund: Övergångsbestämmelse 5 (befintliga varmförzinkade rörledningar i mark som inte är fuktisolerade) innebär att även galvade sugledningar (oftast DN 48,3) som saknar förstärkt korrosionsskydd ska vara utbytta senast 30 juni 2022. Vid återkommande kontroll gräver man normalt inte fram och tittar på sugledningarna. Frågor: 1. Hur ska dessa sugledningar identifieras och hittas? 2. Vad gäller för sugledningar DN50? MSBs svar: Eftersom alla befintliga varmförzinkade rörledningar i mark som inte är fuktisolerade ska vara utbytta senast 30 juni 2022, är det verksamhetsutövarens ansvar att rören byts/åtgärdas i tid. 1. Om AKO stöter på galvade, men inte fuktisolerade sugledningar (DN 48,3) vid kontroll ska detta noteras i rapporten. VU kan lämna ut extra uppdrag till AKO att även kontrollera DN 48,3 rör 2. Ska kontrolleras enligt MSBFS 2014:5 OBS detta innebär att ingen åk krävs, bara täthetsprovning! Åk krävs för rör större än DN50
Tidigare åk av galvade rör i mark och övergångsbestämmelse nr 5 Fråga: En bensincistern som kontrollerats enligt SÄIFS 1997:9 (säg 2010), där allt var i bra skick - utom att det galvade påfyllnadsröret saknade fuktisolering - fick därmed 6 års kontrollintervall enligt då gällande regler. Hur hanteras ett sådant fall med de nya reglerna? MSBs svar: Givet kontrollintervall gäller till 2016, ny återkommande kontroll ska göras senast 2016. Kontroll 2016 utförs efter MSBFS 2014:5, som gör det möjligt genom övergångsbestämmelse nr 5 att använda rören, om de är täta, längst fram till 1/7 2022 utan åtgärd. Åtgärdas rören senast 30 juni 2016 kommer anläggningen således att kunna få 12 års kontrollintervall, dvs till 30 juni 2028 (om det inte finns andra brister).
Galvade rör i mark och NFS 2003:24 Fråga: Vilka kontrollintervall kan AKO ge på cisterner och galvade rörledningar (ej K-rör) som går under NFS 2003:24? MSBs svar: MSBFS 2014:5 övergångsbestämmelse nr 5 kan inte användas utanför MSBFS 2014:5 regleringsområde. Det innebär att MSBs regler inte kan användas uppepå Naturvårdsverkets regler, så länge NFS 2003:24 är i kraft. NFS 2003:24: - K-cistern eller skyddad S-cistern utanför vattenskyddsområde kontrolleras vart 12:e år. - S-cistern utanför vattenskyddsområde kontrolleras vart 6:e år. Inom vattenskyddsområde - K-cistern eller skyddad S-cistern med sekundärt skydd kontrolleras vart 12:e år. - K-cistern eller skyddad S-cistern utan sekundärt skydd kontrolleras vart 6:e år. - S-cisternen med sekundärt skydd kontrolleras vart 6:e år - S-cisternen utan sekundärt skydd kontrolleras vart 3:e år.
Kontrollutlåtande och kontrollrapporter Frågor: 1. Vilken rapport ska användas för att släcka reparationsår (oavsett anledning)? 2. Uppfyller anläggningen kravet betryggande för nästa kontroll 30 juni 2022 när galvrören inte är lindade? 3. Vad blir tidpunkten för åk av en bensincistern inom vattenskyddsområde med varmförzinkade rör i mark (ej vätskeförande och utan fuktisolering), om kontroll utfördes före 1 november 2014? 4. Kontroll utförd efter 1 november 2014? 5. Vilket kontrollintervall får en dieselcistern, som ligger bredvid bensintanken i mark inom vattenskyddsområdet? MSBs och Swedacs svar: 1. Rapport mall B100 reparationsår. 2. Ja, om de är täta, enligt övergångsbestämmelse nr 5 i MSBFS 2014:5. Naturvårdsverkets regler anses ha företräde inom vattenskyddsområde. Frågan säger inget om det finns krav på sekundärt skydd eller inte. I de fall det finns en dubbelreglering mellan föreskrifterna blir detta omöjligt att besvara utan att ha alla fakta i det enskilda fallet
Inskickade frågor korrosionsskydd i form av beläggning - certifieringsläget Bakgrund: Kravet på ackrediterade certifieringsorgan och certifiering av korrosionsskyddssystem i form av beläggning har medfört att 3:de part (AKO typ A) som tidigare gjort jobbet, inte bedömt det ekonomiskt bärkraftigt att söka ackreditering som certifieringsorgan för korrosionsskydd. Myndigheterna anser att tillgång & efterfrågan styr marknadsintresset. Erfarenhetsmässigt efterfrågas ofta det billigaste alternativet. Det betyder fler obehandlade cisterner invändigt MSBs svar: MSB har valt certifieringskrav för korrosionsskyddssystem i form av beläggning, eftersom AKO inte kan kontrollera lämpligheten i fält. MSB har inget inflytande över vare sig kostnaden att bli ackrediterat certifieringsorgan eller kostnaden att få en produkt certifierad. Fråga: Kommer MSB att agera med t.ex. sänkta avgifter för 3:de part (blivande certifieringsorgan), kan man gå på färgtillverkarnas rekommendationer (utan certifierings-krav) eller ska vi låta det gå mot obehandlade S-cisterner Föreskrift - 3 kap Swedacs svar: Kostnad bedöms och offereras för varje ansökan, eftersom förutsättningarna för ansökan varierar. Ingen ansökan finns inne.
MSBFS 2014:5 Frågor & svar, tillämpning fortsättning efter fika startar ca 15.30 Ingela Hellberg & Lars Synnerholm MSB, Kaarlo Book Swedac