Kapitel 5. Arbetsmiljöarbete i driftfasen Allmänt om drift och underhåll Många av de regler som gäller för uppförandet av vindkraftverk/vindkraftparker gäller också sedan man gjort överlämning till kund och gått över till service- och underhållsskedet. Ansvaret för arbetsmiljön vid ett vindkraftverk som är i drift ligger på den som råder över arbetsstället. Det kan vara ett entreprenadföretag eller fastighetsägaren beroende på vilka omständigheter som råder på den aktuella arbetsplatsen. Det kan handla om policy gällande bilar, användandet av säkerhetsutrustning, rutiner gällande iskast, drogpolicy, rapporteringsansvar gällande säkerhetsbrister etc. Service och underhåll är till för att minska störningar och avbrott i produktionen men är också nödvändigt för att maskiner, fordon och andra delar av anläggningen skall vara tillförlitlig och säker för de som är i, och i dess närhet. Tyvärr är det också förenat med risker att underhålla ett vindkraftverk då man arbetar på hög höjd, ofta med dåligt utrymme att röra sig på och dålig ergonomi, samtidigt som man kan utsättas för risker p.g.a. elarbete, arbete med hydrauliska system eller kläm- och fallskador eller risk för kemikalieexponering, uttorkning samt köld- eller brännskador. En del av riskerna kan byggas bort redan i konstruktionsfasen medan andra inte går att undvika som i de äldre vindkraftverken som oftast är mycket mindre än dagens moderna verk. Då måste man försöka att förebygga skada genom att t.ex. använda rätt skyddsutrusning, tänka på hur man lyfter och fördelar vikt, använda rätt verktyg och hjälpas åt som ett team och se efter varandra. Underhållsarbete innebär också ofta att man åsidosätter skyddsanordningar och säkra barriärer för att kunna komma åt att utföra sitt arbete. Det gäller därför att vara noga med vad man gör och hur man gör det samtidigt som man har koll på var kollegan är så man inte av misstag skadar någon i sin omgivning. Det är av yttersta vikt att alltid tänka på säkerheten först och främst, att alltid göra riskbedömningar och följa de säkerhetsföreskrifter som finns. Det är inte bara arbetet i turbinen som kan vara förenligt med fara, själva resan till och från turbinen kan också innebära fara. Vid själva transporten behöver man därför också göra en riskanalys för att kunna säkerställa att det kan göras på ett säkert sätt. Man behöver fundera på vilket/vilka fordon man behöver använda; bil/båt/snöskoter/vessla/helikopter, samt ev. kringutrustning såsom snöskoterpulka, snöskoterhjälm, flytväst/flytoverall etc. Att anpassa både körning och däck efter vinter/sommarväglag och rådande hastighetsbegränsningar, se till att ha dryck och rätt kläder på sig samt extra kläder nära tillhands om man blöter ned sig är också viktigt. Dessutom är det bra att före avfärd se vilket väder som råder i området samt hur det ser ut att utvecklas under dagen. Detta för att undvika olycka genom att t.ex. ge sig ut i en annalkande snöstorm, regnoväder med åska, eller regnoväder med höga vågor under ett off-shore uppdrag, där chanser till räddning är små. De kan också vara så att vädret gör att själva arbetet i vindkraftverket är direkt farligt vid t.ex. risk för höga vindar, åska eller blixtar i området. På de allra flesta företag finns metodbeskrivningar, där man beskriver hur arbetet ska gå till vid specifika fel samt vad vindstyrkan och olika temperaturer får vara vid ett visst arbetsmoment. Detta är viktigt att följa eftersom det annars kan minska livslängden på komponenterna samt vara förenat med stora risker för serviceteknikern själv och hens kollega.
Avhjälpande underhåll, planerat underhåll och akuta fel När man talar om service och underhåll innebär det att man lämnat över ägandet av vindkraftverket till kunden. Ibland har kunden själv ansvaret för service och underhåll i och med detta, men i de flesta fall köper kunden tjänsten i någon form av tillverkaren genom ett s.k. serviceavtal. All produktion är beroende av att underhållet fungerar bra. Vanligtvis omfattas underhåll av inspektion, provning, mätning, felsökning, ersättning av delar, justeringar av instrument och delar, reparationer, skötsel och service samt smörjning och rengöring. Underhåll delas ibland upp i tre olika delar: Avhjälpande underhåll och felavhjälpning Utförs ofta när det blir ett akut fel på en komponent som behöver bytas ut eller repareras. Detta sker ofta oplanerat och kräver en omedelbar insats för att minimera produktionsbortfallet. Som servicetekniker kräver detta att man snabbt kan ta sig till vindkraftverket och korrigera felet genom byte eller reparation av den felande komponenten. Reservdelar är svårt att lagerföra, då man aldrig kan veta vad som kommer att gå sönder, men att ha några av de vanligaste komponenterna i bilen/på lager är ändå en nödvändighet för att kunna utföra sitt arbete effektivt och för att minska stilleståndstiden. Förebyggande underhåll/planerat underhåll Detta är underhåll som ofta kan förutses och utförs planerat, periodiskt och kan ibland bestå av inspektioner eller provningar, där man byter ut komponenter, gör justeringar eller annan service. Det kan handla om oljebyte, batteribyte, påfyllning av fett, funktionstester etc. Generellt sett vill man ju att vindkraftverket ska snurra så många timmar som möjligt och därför är det viktigt med underhåll, eftersom man genom detta kan förebygga fel som annars kan resultera i stora produktionsbortfall om dyra komponenter fallerar p.g.a. små fel. Fördelen med planerade underhåll är också att man i mångt och mycket kan planlägga dessa till perioder med låg vind (t.ex. sommaren) där bortfallet i produktion inte slår lika hårt. Förbättrande underhåll Här syftar man främst på underhåll som förebygger framtida fel och förlänger livslängden på komponenten eller utrustningen. Om möjligt görs detta i samband med det förebyggande underhållet. Det kan t.ex. handla om att tekniken gått framåt och man därför kommit med effektivare komponenter som skall ersätta en gammal, man installerar en komponent som underlättar annat arbete eller att en nyare komponent är mer driftsäker än en gammal, som därför behöver bytas ut. Arbetet vid underhåll Under själva underhållsarbetet är det också viktigt att vara försiktig för att undvika skada och dessa risker får absolut inte åsidosättas vid en riskbedömning. Det kan t.ex. gälla transporter av verktyg och material till och från vindkraftverket eller upp i nacellen/hubben. Ökade fallrisker p.g.a. att man inte kan stänga serviceluckor ordenligt, eller att annars förbjudna utrymmen måste öppnas upp för att man ska komma åt ordentligt. Det kan t.ex. gälla inspektionsluckor eller skyddsplåtar, detta utan att teknikern kan sätta upp skyddsräcken eller avspärrningar i övrigt för att skydda sig. Men det kan också handla om oplanerade elavbrott eller elfel som gör att hela vindkraftverket blir mörkt, eller att man inte håller ordning på material, skräp eller verktyg som man lätt kan snubbla på eller som gör att man tappar föremål. Slipdamm, kemikaliler och andra ohälsosamma ämnen kan spridas vid underhållet vilket man också måste planera för, detta så man kan begränsa skadan redan tidigt.
Felavhjälpning När det blir ett fel på vindkraftverket är det ofta bråttom att ta sig iväg och reparera felet, eftersom vindkraftverket kostar pengar för kunden, när det inte snurrar, om förutsättningarna och vinden är god. Hanteringen av ett fel kan se ut så här: De flesta vindkraftverk är uppkopplade till någon form av fjärrövervakning för att man lätt ska kunna läsa av hur vindkraftverket mår, om det snurrar och producerar bra osv. I det här fallet kallat driftcentral. Teknikern får då en indikation från driftcentralen om att något är fel som inte driftledaren själv kan åtgärda via sina system. En serviceorder går ut till teknikern och det gäller att utifrån de uppgifter han får, försöka tänka igenom vad eller vilka fel som kan tänkas ge upphov till de felkoder och symptom som systemet och verket uppvisar. Därefter gäller det att förbereda utryckningen med reservdelar, material, ev. elschema/hydraulschema, dator och verktyg som kan tänkas behövas. Därefter packar man ned allt i säckar och in i fordonet tillsammans med skyddsutrusning, extrakläder ev. lunch/fika etc. för vidare transport till vindkraftverket (detta gäller om man utgår från ett lager och inte har allt i bilen redan). Detta för att man enkelt ska kunna hissa upp allt när man kommer fram och lätt ska kunna få på sig PPE och hjälm vid ankomst. Här gäller det för teknikern att inte bli stressad av situationen utan att i alla lägen tänka på säkerheten först och att göra ett bra och noggrant jobb. Så behövs kanske inte fler besök i turbinen p.g.a. enkla fel som beror på slarv. Det kostar mer pengar, än att göra rätt från början även om det tar lite extra tid. När man anländer till vindkraftverket ser man till att parkera så att man har bilen i rätt riktning för en eventuell evakuering dvs. med fronten mot utfarten, och att man inte har bladen direkt ovanför bilen i händelse av fallande föremål/is. Verket är förmodligen stoppat redan och när teknikern anländer slår denne över verket i manuell drift så att man inte av misstag kan slå igång det via fjärrstyrning och orsaka olyckor (det samma gäller vid andra typer av maskiner som man ska utföra arbetet på, där det finns risk att andra försöker köra igång den ovetandes om andra jobb på samma maskin). När man sedan ska sätta igång att arbeta/felsöka gäller det att försöka arbeta förutsättningslöst och att ta hjälp av de indikationer man har genom felen som turbinen uppvisar men också av sina sinnen. Man får helt enkelt ibland agera lite som en detektiv och försöka pussla ihop informationen till en helhet som ger ett rimligt svar. Det kan nämligen vara så att felkoderna indikerar ett fel men att grundorsaken till problemet är en annan. Hörsel låter något inte som det ska, smäller/knackar det någonstans? Lukt- är lukten i turbinen annorlunda, kanske luktar det bränt? Syn- ser allt ut som det ska? Är något buckligt eller saknas det något? Är det för mycket eller lite vätskor någonstans? Finns läckage eller spill som behöver åtgärdas? Beroende på vad felet är får man sedan försöka lösa det genom eget kunnande i teamet och ta hjälp av de tillgångar man har tillhands genom datorn såsom ritningar, elschema, hydraulschema eller tidigare historik över fel på vindkraftverket. Men det kan också vara så att man får be om hjälp från en supporttjänst eller kloka kollegor. Upptäcker man under processens gång att man inte har rätt utrusning, verktyg eller kunnande för att kunna fortsätta sitt arbete gäller det att avbryta arbetet och att informera driftcentralen om läget. Då det kan vara direkt livsfarligt att använda verktyg som inte är avsedda för ändamålet eller att försöka utföra arbete som man inte har rätt typ av specialkompetens för. När man sedan avhjälpt felet testkör man och ser till att allt är i sin ordning, att det är snyggt och städat och inget skräp finns kvar samt att inga verktyg eller delar är kvarglömda. Det är också viktigt att notera om man ser något som behöver åtgärdas i övrigt och som därför behöver rapporteras in till driftledningen och repareras vid senare tillfälle.
Därefter slår man över verket i normalläge igen s.k. fjärrdrift så att verket är uppkopplat mot driftcentralen, man rapporterar ut sig och sedan lämnar man platsen. När felet är avhjälpt skall det ofta dokumenteras i ett datasystem för att man senare skall kunna dra nytta av informationen genom att se på historiken vilka åtgärder man gjort och vad felet egentligen var. Detta är också sådant som kan bli underlag till ev. fakturering, senare så det är viktigt att det är utförligt formulerat så kunden ser vad han betalar för. När det är klart gäller det att sortera upp skräp och förbrukat material och lägga i kärl för återvinning samt att ev. fylla på lagret i bilen med det som förbrukats och se till så att verktyg och säkerhetsutrusning är i gott skick och på rätt plats inför nästa utryckning. PPE gås igenom och kontrolleras efter skador/smuts samt att övrig klädsel är hel och torr inför nästa uppdrag. Arbete utanför nacellen Inom vindkraftsindustrin finns många olika specialområden som gör att man måste ha specialkompetens eller specifika certifikat för att få utföra. Men en person som arbetar som vindkraftekniker kommer förmodligen förr eller senare att ställas inför uppgiften att arbeta utanpå nacellen. Det kan handla om att knacka bort is från en FT sensor eller att byta en trasig flygljuslampa etc. Då gäller det att se till att alla sinnen är skärpta, och att vara väl insatt och förberedd inför uppgiften och följa alla de säkerhetsföreskrifter som finns, samt att se till att säkra sig själv och sina verktyg korrekt. På nacellens tak kan minsta misstag annars få förödande konsekvenser. När man som tekniker skall arbeta högt ovanför marken utanpå en nacell eller hängandes från ett rep för att kunna utföra arbete på t.ex. ett blad, ställs om möjligt ännu större krav gällande rätt utbildning, säkerhetsmedvetenhet, försiktighet och noggrannhet. Trots detta kommer det alltid att finnas yttre faktorer som är svåra att själv påverka. Det kan vara små oförutsedda vindbyar som gör att repen trasslar in sig i varandra eller att man halkar till på nacelltaket p.g.a. lite is eller snö. Faktorer som måste finnas med i beräkningen och riskanalysen som görs innan. Ett annat exempel på arbete utanför nacellen, men som kräver specialutbildning, är att inspektera, tvätta eller reparera bladen. Detta utförs av specialtränade personer som har fått rätt utbildning och förutsättningar för att kunna utföra uppgiften på ett säkert sätt. Dessa personer måste ibland ta hjälp av en kran och en manskapskorg för att kunna utföra uppgiften. Detta ställer höga krav på samarbete och god kommunikation mellan den som opererar kranen och den som skall utföra uppgiften. Uppgiften är ofta tidsödande, kräver hög koncentration och innebär ofta dålig ergonomi, ensidigt arbete och små möjligheter att komma ifrån och ta en paus. Dessutom försvåras ofta arbetet beroende på väder, vind och om det är kallt eller varmt ute. Torktider och liknande för materialet inverkar också och kan verka stressande, beroende på vad som skall göras. God planering och noggrannhet är ledord för dessa personer, då man ofta har små marginaler att jobba med vad gäller själva uppgiften och möjlighet att göra om och rätt, väder, hur länge man har möjlighet att ha kranen på plats samt yttre krav från t.ex. kunden att få igång vindkraftverket så snart som möjligt för att minimera stilleståndstiden. Här gäller det för dessa personer att ha is i magen och att arbeta effektivt utan att stressa, göra avkall på säkerheten eller slarva vilket kan leda till kostsamma misstag. Det är ett utmanande arbete som många finner spännande och attraktivt men som inte många behärskar, än eftersom yrket tar tid att läras upp i samtidigt som branschen än så länge är ganska ung i Sverige.
Tips på arbetsplatsrutiner Bra underhåll är i vissa fall helt avgörande för att undanröja faror och risker på arbetsplatsen. Det förebyggande underhållet är här extra viktigt. Det reducerar t.ex. risker som kan uppstå när något plötsligt slutar fungera. I värsta fall kan brister i underhållet leda till stora miljökatastrofer som t.ex. om en hydraulslang springer läck och släpper ut olja som sedan kommer ned på marken runt omkring vindkraftverket. Då kan både människor, djur och natur påverkas negativt flera år framöver. Andra exempel kan vara om material eller infästningar lossnar och flyger iväg, då kan skadorna på människor, djur, natur samt omgivning bli stora. Brister i underhållet leder också till att risken för halk, - snubbel- eller fall olyckor ökar. Det kan t.ex. vara om det slarvas med kontroller av t.ex. trappor in till verket, skenan för glidlås, stegar, hiss eller räcken och om de plötsligt inte fungerar som det ska. Om regelbundna kontroller och tester inte görs finns också en risk att säkerhetssystem, brandvarnare, ventilation, larm, säkerhetsbrytare etc. slutar fungera och att det inte uppdagas i tid. Vid underhållsarbete (oavsett i vilken form) kan man tänka på fem grundläggander regler för att underlätta arbetet så att det kan ske på ett säkert sätt. 1. Planera underhållsarbetet noga och gör en riskbedömning innan start. 2. Det är viktigt att se till att vidta försiktighetsåtgärder där man ska arbeta, så att inte obehöriga kan orsaka skada. Det kan innebära att man använder sig av LOTO 1 vid t.ex. elarbete, sätter upp skyltar om att man arbetar på platsen, eller stoppar maskiner på ett säkert sätt. 3. Använd rätt verktyg och utrustning till rätt ändamål. Felaktig användning av verktyg och maskiner kan leda till olycka för den enskilde eller någon i dess omgivning. Detta gäller även säkerhetsutrusningen. Slarva aldrig med den oavsett om det gäller användning av hörselskydd/skyddsglasögon eller att använda glidlås även när man klättrar korta sträckor eller att ta på hjälmen redan innan man kliver ur bilen utanför turbinen. 4. Arbeta alltid enligt plan, var noga och följ de regler och riktlinjer som är satta oavsett tidspress. Att ha ögonen med sig oavsett vad man gör är viktigt, kanske uppdagas andra problem eller risker under arbetets gång vilket man måste ta hänsyn till för att kunna fortsätta sitt arbete på ett säkert sätt. Upptäcker man andra fel, läckor eller spill som behöver tas rätt på eller kanske kollegan utsätts för risker, utan att vara medveten om det själv. Det gäller att alltid arbete i team och ta vara på varandra genom god kommunikation, så att man helat tiden är medveten om var den andre befinner sig och vad hen gör. 5. Avsluta alltid arbetet med att kontrollera att arbetet verkligen är slutfört och att det som skulle underhållas är i säkert skick. Städa upp och håll rent och snyggt med 5S både före, under och efter arbetets gång. Det kan också vara bra att göra en liten summering av hur det gått och om det finns något som kan vara bra att tänka på till nästa tillfälle om man hamnar i en liknande situation. Arbetet ska dokumenteras och signeras enligt de checklistor och protokoll som finns för uppgiften i enlighet med det specifika företagets policy och rutiner. 1 LOTO är förkortining på Lock Out Tag Out som används inom den amerikanska säkerhetskulturen, men som även på senare år börjat användas inom svenska företag. LOTO innebär att man t.ex. bryter spänningen och låser brytare med personliga lås för att förhindra oavsiktligt igångsättande. Det kan gälla elutrusning/elskåp, hydraul stationer/pumpar, mekanisk utrusning/maskiner etc.