Energibalans Kalmar län 2007 November 2009
Sammanfattning Energibalansen för Kalmar län år 2007 är en kartläggning av energiflödet in i länet och var energin används, som upprättats av Energikontor Sydost AB. Energiläget år 2007 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och 2005. Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Energibalansen för Kalmar län år 2007 är en uppföljning av energibalansen för Kalmar län år 1995, 2000, 2003 och 2004. Totalt tillfördes Kalmar län 13,9 TWh under år 2007. Av dessa 13,9 TWh producerades 4,1 TWh av fossila bränslen, 7,0 TWh av biobränslen samt 2,8 TWh av elenergi. De fossila bränslena orsakade utsläpp av 1 128 919 ton koldioxid under året. Detta är en minskning med 129 030 ton sedan 1990 samtidigt som energianvändningen ökat med 28 % under motsvarande tidsperiod. Bensin- och dieselanvändningen står för två tredjedelar av koldioxidutsläppen i regionen. Lokalt produceras runt 30 % av länets elenergibehov i vind- och vattenkraftverk samt i kraftvärme och industriell mottryckskraft. När samma undersökning gjordes för 1990 producerades endast 11 % av elenergin lokalt, skillnaden ligger i vindkraftsutvecklingen samt fördubbling av elproduktion hos industriella mottrycksanläggningar som är biobränslebaserade.
Huvudmålet (nooil, Regionförbundet i Kalmar län) är att all energin som används i regionen ska vara förnyelsebar till år 2020, redan nu är mer än hälften (63 %) av Kalmar läns energianvändning förnyelsebar. Ett annat mål för år 2010 är att koldioxidutsläppen ska vara högst 4,4 ton per capita. Under perioden 1990 2007 har koldioxidutsläppen minskat med 10 % jämfört med 1990 års nivå. Länsstyrelsens mål är att utsläppen av växthusgaser (beräknat som koldioxidekvivalenter) ska reduceras med 15 % från 1990 till år 2010. På sikt (2050) bör inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske från Kalmar län. (Regionaliserat mål). 1 Kontentan är att energianvändningen har ökat kraftigt sedan 1990 och målet att minska energianvändningen är längre bort än tidigare. Men samtidigt är andelen förnybar energi mer än hälften av den totala energianvändningen. Därmed är ett delmål för år 2010 redan uppfyllt. 1 http://www.miljomal.nu/, 2007-08-14
Innehållsförteckning 1 ENERGIBALANS 1 1.1 Målsättning och syfte 1 1.2 Metod 1 1.3 Avgränsningar, felkällor och referenser 2 2 ENERGIBALANSEN 4 2.1 Bruttotillförsel 4 2.2 Uppvärmning 6 2.3 Transporter 6 2.4 Bruttoregionalprodukten jämfört med energitillförseln 8 2.5 Emissioner orsakade av energianvändningen 9 3 REGIONALA, NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA MÅL 12 4 KÄLLFÖRTECKNING 15 5 BILAGOR 16
Tabellförteckning Tabell 1 Energianvändningen och emissionerna i Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 5 Tabell 2 Regionala, nationella och internationella mål 12 Tabell 3 Bruttotillförsel per energislag och CO 2 -utsläpp i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 16 Tabell 4 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län 16 Tabell 5 Fjärr- och närvärmeverk i Kalmar län 19 Tabell 6 Total energianvändning och bruttoregionprodukt i Kalmar län per capita, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 20 Tabell 7 Total energiomsättning, emissioner CO 2 och BRP Kalmar län, 1995, 2000 och 2005 20 Tabell 8 Emissioner per energienhet vid förbränning 21 Figurförteckning Figur 1 Energitillförsel Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007, 13,9 TWh 4 Figur 2 Slutlig användning av fjärrvärme i Kalmar län, 1990, 1995, 2000, 2005, 2006 och 2007 6 Figur 3 personbilar i trafik per 1000 invånare i Kalmar län genom åren 7 Figur 4 Andel miljöbilar (%) i Kalmar län vid årsskiftet 2004, 2005, 2006 och 2007 _7 Figur 5 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län 8 Figur 6 CO 2 (ton) per BRP (miljon kr) i Kalmar län år 1995, 2000, 2005 och 2007 8 Figur 7 kwh/brp i miljon kronor i Kalmar län, år 1995, 2000, 2005 och 2007 9 Figur 8 Koldioxidemissionerna per energislag i Kalmar län, år 2007 9 Figur 9 Koldioxidutsläpp per sektor år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 i Kalmar län 10 Figur 10 Koldioxidutsläpp per invånare i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 11 Figur 11 Andel bruttotillförsel förnyelsebar energi i Världen, EU 27, EU-25, EU-15, Sverige och Kalmar län 1990, 1995, 2000 och 2005 13 Figur 12 Koldioxidutsläpp minskning/ökning 2005 jämfört med 1990, EU-27, Sverige, Kalmar län 14
1 Energibalans Kalmar läns energibalans 2007 är en uppföljning av ett urval av tabeller från tidigare energibalanser samt nya kompletterande tabeller. Tillförseln och användningen är presenterade i så detaljerat skick som har varit rimligt att inhämta. Statistiken har vissa hål och luckor som i så stor utsträckning som möjligt har kompletterats med hjälp av rimliga uppskattningar baserade på jämförelser på andra områden och/eller erfarenhet. Tiden sätter gränser för hur långt man ska sträcka sig för att finna svaren. 1.1 Målsättning och syfte Målet med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Kalmar län och få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalansen möjliggör jämförelser mellan olika län och en jämförelse i tiden. Detta lägger grunden för möjliga förändringar i energianvändningen, genom energieffektivisering, konvertering till förnyelsebara energislag och inte minst beteendeförändringar hos energianvändarna. Synpunkter på rapportens innehåll tas tacksamt emot via e-post eller telefon: anna.sager@energikontorsydost.se, telefon 0470-72 47 73. 1.2 Metod I studien använder vi oss främst av SCB:s statistik, vilken har kompletterats med uppgifter från energileverantörer, kommuner, energirådgivare m fl. Elenergin är redovisad i form av tillförd till nätet som brukligt i Sverige. Internationellt redovisas det bränsle som elenergin krävt för framställningen. Den internationella metoden skapar mer förståelse för den miljöpåverkan som elenergin ger upphov till, t.ex. de emissioner som förbränning ger upphov till och energimängder som kyls bort vid elproduktionen. Emissionerna från elenergin är beräknade enligt följande: Eftersom elmarknaden numera är avreglerad är eltillförseln betraktad ur nationell synvinkel. Den elenergi som inte producerats lokalt är tillförd från det svenska elnätet. All elenergi som tillfördes från det svenska elnätet betraktas som klimatneutral el. El importerad från utlandet skulle i energibalansen ha betraktas som el producerad på marginalen i kolkondenskraftverk. Emissionerna från sådan el är 1 kg koldioxid per kwh elenergi. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med 1
grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. I rapporten används både benämningen biobränsle och trädbränsle, SCB refererar till trädbränsle som omfattar bokstavligen bränsle från träd. Termen biobränsle är samlingsnamn som innefattar både trädbränsle och annat bränsle som räknas till biobränslet (t.ex. avfall). 1.3 Avgränsningar, felkällor och referenser Studien omfattar energitillförsel, energianvändning och emissioner inom Kalmar län där länsgränserna betraktas som systemgräns. Trots att kärnkraftverket OKG är beläget inom länet betraktas den som en extern el-källa utanför systemet, av nationell karaktär. Energibäraren, uranet, hämtas till kärnkraftverket utanför systemgränsen, länet och endast en förädling till elenergi sker i Oskarshamn. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. Statistiken är inte normalårskorrigerad. Energianvändningen som är relaterad till uppvärmning av fastigheter varierar mellan olika år beroende på variationer i utetemperaturen mellan olika år. För att andelen energi som används för uppvärmning ska vara helt jämförbar mellan olika år bör siffrorna normalårskorrigeras. I energi- och byggnadstekniska sammanhang syftar måttet graddagar till att mäta hur mycket temperaturen understiger ett referensvärde. Om referenstemperaturen +17 C används, och dygnsmedeltemperaturen ett visst dygn är +15 C, så ger detta dygn ett tillskott på 2 graddagar till årssummeringen. Om dygnsmedeltemperaturen överstiger referenstemperaturen räknas detta dygn inte in i den slutliga summeringen. Vid beräkningen av graddagar kan i princip vilken referenstemperatur som helst användas, och den i Sverige kanske mest vedertagna referenstemperaturen är +17 C för månaderna november mars (läs mer om graddagar på http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5574&a=29685&l=sv). Emissionerna är begränsade till koldioxid (CO 2 ) och kväveoxider (NO x ). 2
Samtliga uppgifter i rapporten är från år 2007 om inget annat anges och är framtagna av SCB. Basstatistiken 2 i dokumentet är den senast tillgängliga i juli 2009 hos SCB. I de fall annan referens/årtal använts, se respektive fotnot. Osäkerhet i statistik finns alltid, särskilt när man jämför statistik som härrör sig från olika år. Fördelningen per samhällssektor kan fela, vissa poster som hamnade under t.ex. Industri för 1995 års balans kan ha hamnat under Övriga tjänster. Hushållens biobränsleanvändning är ett mörkertal. De siffror som upplevs som säkrast är tillförseln av de fossila bränslena dessa uppgifter är också de ur klimatsynpunkt viktigaste. 2 www.scb.se, 2009-07-02 3
2 Energibalansen 2.1 Bruttotillförsel Totalt tillfördes Kalmar län 13,9 TWh under år 2007. Se figur 1. Figur 1 Energitillförsel Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007, 13,9 TWh 3 Den totala energianvändningen i länet generade cirka 1 128 919 ton fossil koldioxid under året, det motsvarar runt 4,8 ton per invånare. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med drygt 129 029 ton, detta trots att energianvändningen har ökat med 28 % under motsvarande tidsperiod. I tabell 1 syns att användningen av fossila bränslen minskat något mellan 1995 och 2000, från 4 633 GWh till 3 921 GWh. Men därefter har användningen gått upp igen. Framförallt dieselanvändningen har ökat. Ökningen av dieselanvändningen står förmodligen bland annat i samband med ökade vedtransporter och liknande efter stormkatastrofen Gudrun i januari 2005. Gudrun föranledde en enorm arbetsinsats för att upparbeta stormfällda träd under 2005 och 2006. Mängder av skogsmaskiner och skogsarbetare inhyrdes från andra län och länder. En annan orsak kan vara att andel dieselbilar i regionen ökar. 3 Se rubrik 5Bilagor för sammanfattande tabell 4
Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2007 Total energiomsättning 10,9 TWh 10,2 TWh 12,3 TWh 12,7 TWh 13,9 TWh Emissioner CO 2 1 257 949 ton 1 258 149 ton 1 056 223 ton 1 194 480 ton 1 128 919 ton CO 2 per capita 5,2 ton 5,2 ton 4,5 ton 5,1 ton 4,8 ton NO x 4 315 ton 4 683 ton 4 088 ton 6 456 ton 6 946 ton Fossila bränslen 4 648 GWh 4 633 GWh 3 921 GWh 4 190 GWh 4 113 GWh Stenkol och koks 203 GWh 275 GWh 121 GWh 249 GWh 248 GWh Bensin 1 515 GWh 1 474 GWh 1 391 GWh 1 421 GWh 1 428 GWh Diesel 878 GWh 990 GWh 881 GWh 1 368 GWh 1 255 GWh EO1 1 360 GWh 1 035 GWh 984 GWh 642 GWh 632 GWh EO2-5 579 GWh 709 GWh 445 GWh 457 GWh 508 GWh Gasol 111 GWh 149 GWh 99 GWh 54 GWh 70 GWh Biobränsle 3 336 GWh 2 382 GWh 5 376 GWh 5 709 GWh 6 979 GWh Trädbränsle, avlutar, 3 298 GWh 2 313 GWh 5 280 GWh 5 565 GWh 6 454 GWh tall- och beckolja Avfall 33 GWh 53 GWh 90 GWh 140 GWh 135 GWh Övrigt (specialbränsle A) 5 GWh 16 GWh 6 GWh 4 GWh 247 GWh Elenergi 2 950 GWh 3 185 GWh 3 040 GWh 2 776 GWh 2 783 GWh varav tillfört utifrån 2 633 GWh 2 815 GWh 2 356 GWh 2 068 GWh 1 960 GWh varav lokal vindkraft - GWh 1 GWh 26 GWh 23 GWh 70 GWh varav lokal vattenkraft 55 GWh 83 GWh 76 GWh 53 GWh 74 GWh varav lokal 262 GWh 286 GWh 581 GWh 632 GWh 679 GWh mottryck/kraftvärme (biobränslebaserad) Tabell 1 Energianvändningen och emissionerna i Kalmar län, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 4 4 Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 5
Tabell 1 möjliggör en revidering kopplat till mål med hänsyn till de förändringar som skett i länet sedan 1990. Biobränsleanvändningen har mer än fördubblats mellan åren 1990 och 2007. Av de 7,0 TWh biobränsle som tillfördes regionen gick en stor del till hushållens energianvändning. Resten var till industriella energiändamål. Mönsterås Bruks fördubblade produktion överskuggar förändringar i biobränsleanvändningen. Även fjärvärmeanvändningen (huvudsakligen förnyelsebara energikällor) har fördubblats mellan 1990 och 2007 inom de olika sektorerna (Industri, offentlig verksamhet, övriga tjänster och hushåll). 2.2 Uppvärmning Idag finns cirka 80 fjärr- och närvärmeverk i Kalmar län som drivs av olika operatörer med en årlig värmeproduktion på ungefär 1,3 TWh (se bilaga tabell 8 för detaljerad information). Fjärvärmeanvändningen (fjärrvärme produceras huvudsakligen med förnybara energikällor i länet) har ökat kontinuerligt genom åren. Detta återspeglas i Figur 2. Figur 2 Slutlig användning av fjärrvärme i Kalmar län, 1990, 1995, 2000, 2005, 2006 och 2007 2.3 Transporter 5 Bensin- och dieselanvändningen står för två tredjedelar av koldioxidutsläppen i regionen, förändringar inom trafik- och transportsidan har alltså stor betydelse för 5 Utsläpp från sjöfart och flyg redovisas inte i denna sammanställning 6
koldioxidutsläppen i regionen. Mellan åren 1990 och 2000 har bensinanvändningen minskat marginellt men användningen har ökat under 2004 liksom dieselanvändningen kontinuerligt har ökat genom åren. Målet 6 i regionen är att släppa ut 20 % mindre koldioxid från transporter år 2010 jämfört med år 1995. I nuläget har de ökat med drygt 17 % 7 jämfört med år 1995. Detta speglas också i Figur 3 och Figur 4. Figuren och tabellerna visar en tydlig ökning i trafiken. Figur 3 personbilar i trafik per 1000 invånare i Kalmar län genom åren Samtidigt har andelen miljöbilar ökat det senaste åren. År 2007 fanns 1 562 registrerade miljöbilar i kalmar län (eller 1,4 %). Det är en ökning med 1 352 sen 2004 (se Figur 4). Figur 4 Andel miljöbilar (%) i Kalmar län vid årsskiftet 2004, 2005, 2006 och 2007 6 nooil. Kalmar län Fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007, Regionförbundet i Kalmar län 7 1995: 653 578 ton koldioxid från transport, 2004: 770 045 ton koldioxid från transporter (bensin och dieseltillförsel) 7
Figur 5 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län 8 2.4 Bruttoregionalprodukten jämfört med energitillförseln Den totala energianvändningen har ökat med 28 % mellan 1990 och 2007. Andelen biobränsle har ökat med 109 %, fossila bränslen har minskat med 11 % och el har ökat med 1 %. Detta samtidigt som länets BRP/capita har ökat med 17 % mellan 1995 och 2005. Se Figur 6 och Figur 7 (i bilagan finns mer utförligare information i tabell 6 och 7) för mer detaljerad information. Det syns tydligt att man lyckades med att koppla bort omställningen av energisystemet och energieffektiviseringen från ekonomin. Figur 6 CO 2 (ton) per BRP (miljon kr) i Kalmar län år 1995, 2000, 2005 och 2007 8 Se även tabell 7 i kapitel 5 bilagor 8
Figur 7 kwh/brp i miljon kronor i Kalmar län, år 1995, 2000, 2005 och 2007 2.5 Emissioner orsakade av energianvändningen All användning av energi ger upphov till miljöeffekter. Koldioxidutsläppen är proportionella mot bränslets mängd och energiinnehåll. Baserat på bilaga 1 Emissioner per energienhet vid förbränning är nedanstående miljökonsekvenser kvantifierade. Totalt genererade energianvändningen i länet 1 128 919 ton koldioxid under år 2007. Figur 8 Koldioxidemissionerna per energislag i Kalmar län, år 2007 Koldioxidutsläppen härstammar främst från drivmedelsanvändningen bensin och diesel. Den andra stora utsläppskällan är eldningsolja EO1. Se Figur 8 och Figur 9. 9
Tillsammans står bensin och diesel för ungefär två tredjedelar av koldioxidutsläppen i länet. Förändringar inom transportsektorn som leder till en minskad användning av fossila drivmedel skulle skapa stor effekt avseende de klimatpåverkande gaserna i Kalmar län. Figur 9 Koldioxidutsläpp per sektor år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 i Kalmar län Största energianvändare av fossila bränslen är transport- och industrisektorn (se Figur 9). Hushållens användning av fossila bränslen har minskat och därmed orsakat att koldioxidutsläppet har minskad betydligt genom åren från cirka 310 449 ton CO 2 år 1990 till cirka 38 926 ton CO 2 år 2007. 10
Figur 10 Koldioxidutsläpp per invånare i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 Figur 10 visar mängden koldioxidutsläpp orsakat av energianvändning per invånare i Kalmar län. Minskningen mellan 1995 och 2000 beror förmodligen på ökad biobränsleanvändning i när- och fjärrvärmeverk. Totalt sett har koldioxidutsläppen minskat jämfört med 1990 års nivå. 11
3 Regionala, nationella och internationella mål Koldioxidutsläpp EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål Kalmar län uppnått 2007 De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett 2010: Mindre än 4,4 ton fossil 20 % mindre koldioxidutsläpp medelvärde för perioden 2008 koldioxid/person (nooil. Kalmar län 10,3 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 9 10 2012 vara minst 4 % lägre än fossilbränslefri region jämfört med 1990 utsläppen år 1990 (nationellt Handlingsprogram 2007) delmål) Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 63 % förnyelsebar energi Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 2010: 20 % mindre koldioxid från transporter jämfört med år 1995 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 5 % förnyelsebar drivmedel. Trafiken, och därmed koldioxidutsläpp från transportsektorn, har ökat Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) 2020 (2050): minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler 11 Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i förhållande till användningen 1995 Tabell 2 Regionala, nationella och internationella mål 9 http://europa.eu/pol/ener/overview_en.htm, 2007-08-06 10 http://www.managenergy.net/products/r1592.htm, 2007-07-25 11 http://www.miljomal.nu/, 2007-08-14 12
Figur 11 Andel bruttotillförsel förnyelsebar energi 12 i Världen, EU 27, EU-25, EU-15, Sverige och Kalmar län 1990, 1995, 2000 och 2005 13 Figur 11 visar Kalmar läns andel av förnyelsebar energi i bruttotillförseln jämfört med EU 15, 25 och 27 genomsnitt och världen. Figur 8 visar tydligt hur långt Kalmar län har kommit jämfört med EU-länderna och världen. Detta återspeglas också i koldioxidminskningen som uppnåddes sedan 1990 i Kalmar län (se Figur 12). Figur 12 visar tydligen hur den höga andelen förnybar energi bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. 12 Förnyelsebar energi inkluderar biobränsle, vatten- och vindkraft 13 Källa Sverige, EU15, EU25 och världen: Erneuerbare Energien in Zahlen nationale und internationale Entwicklung, BMU, januari 2007 13
Figur 12 Koldioxidutsläpp minskning/ökning 2005 jämfört med 1990, EU-27, Sverige, Kalmar län 14 14 Källa: Basdata från Eurostat, 2007-07-25 14
4 Källförteckning Här följer de referenser som varit källor till underlaget i denna energibalans, både statistiska underlag och personliga kontakter. ENERGIMYNDIGHETEN Energiläget i siffror 2007, 41 sidor SCB Statistiska databaser ENERGIBALANS KALMAR LÄN ÅR 2003 Energikontor Sydost ENERGIBALANS KALMAR LÄN ÅR 2004 Energikontor Sydost ERNEUERBARE ENERGIEN IN ZAHLEN NATIONALE UND INTERNATIONALE ENTWICKLUNG, BMU, januari 2008 Internet 1. http://www.scb.se/, 2009-07-02 2. http://epp.eurostat.ec.europa.eu/, 2009-08-17 3. http://www.sika-institute.se/templates/start 5.aspx, 2009-08-21 15
5 Bilagor År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2007 Bruttotillförsel 10,9 TWh 10,2 TWh 12,3 TWh 12,7 TWh 13,9 TWh CO 2 1 257 949 ton 1 258 149 ton 1 056 223 ton 1 194 479 ton 1 128 919 ton Fossila bränslen 4 648 GWh 4 633 GWh 3 921 GWh 4 190 GWh 4 113 GWh Biobränslen 3 336 GWh 2 382 GWh 5 376 GWh 5 709 GWh 6 979 GWh Elenergi 2 950 GWh 3 185 GWh 3 040 GWh 2 776 GWh 2 783 GWh Tabell 3 Bruttotillförsel per energislag och CO 2 -utsläpp i Kalmar län år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 år personbilar lastbilar bussar 2007 15 1337 2283 5784 2005 1392 2237 6173 2000 1310 2207 5658 Tabell 4 Genomsnittliga körsträckor i mil år 2007, 2005 och 2000 i Kalmar län Emmaboda Effekt kw Energi Investering MWh/år Biobränsle Biobränsle Tusen Skr Bränsletyp Planerat/genomfört Boda Skola 900 420 1 300 Pellets Väntar på investeringspengar Vissefjärda fjärrvärme 1 500 4 500 12 000 Flis Klart, utbyggnad pågår. Algutsboda Närvärme 1 000 700 2 000 Pellets Klart. Utbyggnad planeras Emmaboda Energi 4 900 15 000 25 000 Flis Klart Torsåsverken 8 000 30 000 15 000 Flis Klart Allégården Långasjö 600 1 400 3 000 Flis Klart Broakulla 300 900 1 500 Pellets Klart Emmaboda Energi Boda såg 3 000 11 000 8 000 Spån flis Klart Summa Emmaboda kommun 20 200 63 920 67 800 Torsås Bergkvara skola 150 700 900 Pellets Klart Bergkvara Gymnastiksal 50 70 300 Pellets Klart Sofiagården 300 750 2 000 Pellets Klart Söderåkra Söderåkra skola 150 300 1 500 Pellets Klart Geijer Timber 8 000 4 000 40 000 15 000 Spån flis Klart 15 Siffrorna för 2007 är rikssiffror 16
Torsås Bostad AB 300 500 1 800 Pellets Klart Bostadshus Gullabo skola Pellets Ngt måste göras snart prästgård Summa Torsås kommun 12 950 42 320 21 500 Hultsfred Järnforsen Skola idrottshall Pellets/ värmepump Troligen värmepump Hultsfreds 100 270 600 FJV Klart Dagcenter Silverdalen skola 250 880 1 400 Pellets Klart Virserum Ekliden 300 750 1 400 Briketter Klart Virserum skola 260 1 000 1 500 Pellets Klart Strandskolan 100 350 700 Pellets Klart Mörlunda skola 490 800 900 Flis Klart Målilla sjukhem 700 1 700 1 300 Flis Klart Hultfreds 6 000 20 000 28 000 Flis Klart värmeverk NEOVA Målilla skola 200 700 1 000 Flis Klart Klockargården 760 2 000 2 500 Flis Klart Vena Knektargården 450 1 300 1 500 Flis Klart Hultsfred Vena skola 250 700 700 Flis/värmep Utredning pågår. ump Summa Hultsfred kommun 9 860 30 450 41 500 Västervik Stegeholmsverket 25 000 50 000 100 000 Flis+avfall Klart Blackstad skola 300 600 15 000 Pellets Klart Gamleby 6 600 21 000 27 000 Flis Klart Ankarsrum 2 000 7 000 23 000 Flis Klart Summa Västerviks kommun 33 900 78 600 165 000 Vimmerby Frödinge Sågverk 5 000 18 000 8 000 Spån Klart Vimmerby Energi 10 000 56 000 95 000 Flis 9 000 26 000 Briketter 4 000 Biogas 2 000 Bioolja Klart Gullringen 1 500 12 000 Torrflis, Uppbyggnad pågår briketter Storebro 3 000 10 000 17 000 Torrflis, Klart briketter Södra Vi 3 000 10 000 15 000 Torrflis, Pågår briketter Hällerums 2 000 7 000 1 500 Spån flis Klart Trävaror Setra AB 6 000 25 000 12 000 Spån flis Klart Arla Food Vimmerby 14 000 60 000 100 000 Flis Klart 17
Summa Vimmerby kommun 53 500 218 000 260 500 Högsby Elsabo Herrgård Solhöjden 700 900 1 000 Pellets Beslut avvaktas Fagerhult Skola, 300 180 900 Pellets Beslut avvaktas, hotad nedläggning Välengården Servicehus 300 120 900 Pellets Beslut avvaktas, hotad nedläggning Fröviskolan 450 800 4 000 Flis Klart Högsby sjukhem 250 600 3 000 Flis Klart Hanåsa Sågverk 2 500 10 000 6 000 Spån bark Klart AB, Högsby Ruda skola Beslut avvaktas, hotad nedläggning Helanders 270 770 700 Pellets Klart. ( Ny Silo) Handelsträdgård Kvillsgården 500 1 000 2 000 Flis Klart panncentral Summa Högsby kommun 5 270 14 370 18 500 Kristdala närvärme 100 2 100 5 000 Pellets Beslut avvaktas Oskarshamnmn Björnbacka 250 320 900 Pellets Beslut avvaktas sjukhem Mörlunda 30 24 300 Pellets Beslut avvaktas vårdcentral Oskarshamns 1 000 600 2 000 Flis För spetslast sjukhus Oskarshamn 9 000 30 000 50 000 Flis, biogas Fjärrvärme + utbyggnad Energi Summa Oskarshamn kommun 10 380 33 044 58 200 Mörbylånga Fjärrvärme Mörbylånga Fjärrvärme Färjestaden 1 500 5 500 16 000 Skogsflis Klar 3 000 9 000 30 000 Skogsflis Nätet byggs ut, klart. Ölands 400 500 1 000 Pellets Bidragsansökan pågår Folkhögskola Summa Mörbylånga 4 900 15 000 47 000 Borgholm Köpingsvik Närvärme 1 200 8 000 Flis Framtida Löttorp Närvärme 1 000 2 000 4 000 Flis Klart. 2 500 Borgholms energi 30 000 30 000 Flis 5 000 Summa Borgholm 8 500 33 200 42 000 Kalmar Kalmar fjärrvärme 55 000 200 000 300 000 Träpulver Trekanten skola 150 290 2 200 Pellets Klart Klart. Utbyggnad av nätet pågår. Klart, Ny panna ca 100 MW CHP Rockneby Närvärme 400 400 2 400 3 000 Pellets Klart Lindsdal 2 000 12 000 9 000 Briketter Klart 18
Smedby 2 000 2 000 Briketter 7 500 7 000 700 Pellets Klart Läckeby 300 800 2 000 Pellets Klart Påryd 250 250 1 500 2 500 Pellets Klart Norra Hagby 200 600 1 500 Pellets Klart Bränslehuset Kalmar 150 400 800 Pellets Klart Ljungbyholm 1 000 3 000 3 500 Pellets Klart Summa Kalmar 64 300 228 490 331 500 Nybro Sydkraft Tvärskog Timber Nybro Energicentral 6 000 21 000 9 000 Spån flis Klart 12 000 14 000 22 000 150 000 Flis Klart. Utredning om avfall + CHP pågår. Orrefors närvärme 2 500 5 500 16 000 Skogsflis Pågår AB Bitus Nybro 2 000 7 000 Rest spån Klart flis Orrefors Sågverk 4 000 14 000 8 000 Spån flis Klart Alsterbro 300 1 000 2 200 Pellets Närvärme Summa Nybro 62 800 198 500 35 200 Mönsterås Mönsterås fjärrvärme 30 000 54 000 100 000 Spillvärme Klart Ålem fjärrvärme 700 1 800 2 200 Flis Klart Fliseryd Närvärme 300 1 670 15 000 Pellets Klart Timmernabben 200 800 2 000 Pellets Påbörjad Ålem Kyrka Församlingshem 170 90 2 000 Pellets Utredning pågår Ålem Brandstation 40 100 80 Pellets Klart Ålem Daghem 40 100 80 Pellets Klart Ålem skola 40 100 80 Pellets Pellets eller bergvärme Utredning AB CF Berg Mörlunda 7 000 30 000 8 000 Bark spån Klart Summa Mönsterås 38 490 88 660 129 440 Tabell 5 Fjärr- och närvärmeverk i Kalmar län 19
Bruttotillförsel Per capita 1990 Per capita 1995 Per capita 2000 Per capita 2005 Per capita 2007 Total energiomsättning 45 MWh 42 MWh 52 MWh 54 MWh 59 MWh BRP/capita i.u 181 000 kr 217 000 kr 255 000 kr 280 000 kr kwh/kr i.u 0,23 0,24 0,21 0,21 Tabell 6 Total energianvändning och bruttoregionprodukt i Kalmar län per capita, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2007 Total energiomsättning 10,9 TWh 10,2 TWh 12,3 TWh 12,7 TWh 13,9 TWh Emissioner CO 2 1 257 949 ton 1 258 149 ton 1 056 223 ton 1194480 ton 1128919 ton BRP i.u. miljon kr 44 050 miljon kr 51 080 miljon kr 59 806 miljon kr 65 474 miljon kr CO 2 /BRP (miljon kr) i.u. ton 28,6 ton 20,7 ton 20,0 ton 17,2 ton kwh/brp (miljon kr) i.u. kwh 231 550 kwh 240 800 kwh 212 353 kwh 212 306. kwh Tabell 7 Total energiomsättning, emissioner CO 2 och BRP Kalmar län, 1995, 2000 och 2005 20
Bränsle CO 2 ton/gwh 16 NO x kg/gwh 17 SO 2 kg/gwh 18 VOC kg/gwh 19 Fossila bränslen Bensin 264,6 509,0 8,9 726,0 Diesel 266,2 3 278,0 9,2 150,0 Eldningsolja 1 271,1 214,0 70,0 34,0 Eldningsolja 2-5 274,3 549,0 564,0 36,0 Naturgas 203,4 133,0 3,3 - Gasol 234,0 110,0 - - Kol 344,2 220,0 70,0 i.u Torv 386,3 360,0 234,0 120,0 Förnyelsebara bränslen Flis - 240,0 80,0 120,0 Bark - 231,0 77,0 117,0 Ved - 390,0 80,0 4 300,0 Avfall 117,7 265,0 200,0 i.u Tabell 8 Emissioner per energienhet vid förbränning 16 Källa: Naturvårdsverket 2007 17 Källa: Energibalans Kalmar län 2003 18 Källa: Energibalans Kalmar län 2003 19 Källa: Energibalans Kalmar län 2003 21