Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare

Relevanta dokument
Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig?

Potatiskräfta och rotgallnematod

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Svensk författningssamling

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av ljus ringröta på potatis

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Vad är herbicidresistens?

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Rotpatogener i åkerböna och ärt

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Ekonomisk ersättning vid bekämpning av växtskadegörare

Nya regler om spårbarhet och växtpass

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Ekologisk produktion lantbruk

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Effekt av förfrukt/mellangröda på rotgallnematoder och frilevande nematoder nematoder inom BoT-A projektet

Free living nematodes and the Root gall nematode Meloidogyne chitwoodii Biology and control. Åsa Olsson Nyström Nematodlaboratoriet, HS Skåne

Nya regler om spårbarhet och växtpass

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Förordning (2006:817) om växtskydd m.m.

Integrerat Växtskydd i praktiken

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Rå dgivning fö rgrö ning

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27

Växtinspektionen informerar

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Riskvärdering av växtskadegörare

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Morotsproduktionen i Sverige

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Konsten att övertala bönder att odla blommor

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Hur vet jag om min katt har mask?

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Utv.st

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Patogena svampar (och närbesläktade)

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Inventering av cystnematoder i Västergötland

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Redovisning till SLU Ekoforsk

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

Transkript:

Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare växtskadegörare som regleras genom växtskyddslagen. Det är växtskadegörare som ännu inte är spridda i landet men som orsakar stora ekonomiska förluster eller skadar miljön om de etablerar sig här.

Vad betyder Karantänskadegörare Krav på utrotning. Möjligen inneslutning Tidig upptäckt kan vara avgörande Anmälningsplikt för misstänk förekomst av en karantänskadegörare. Ska anmälas till Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

Karantänskadegörare Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus, ljus ringröta Ralstonia solanacearum, mörk ringröta Synchytrium endobioticum, potatiskräfta Meloidogyne chitwoodi, rotgallnematod Meloidogyne fallax, rotgallnematod Nacobbus aberrans, falsk rotgallnematod Phoma andina, phomaröta Puccinia pittieriana, rost på potatis Thecaphora solani, potatissot

Potatiskräfta Synchytrium endobioticum Jordbunden Drabbar bara potatis Bildar vilsporer lever länge i jorden

Potatiskräfta i Sverige Ras 1, 8, 18, 40 1912 upptäcktes på Ljusterön i Stockholm ras 1 2004 upptäcktes ras 18 i södra Sverige. Förekommer i Tyskland, Holland, Turkiet och Grekland Ras 18 är mer aggressiv ärn ras 1 2018 upptäcks två helt nya raser i Sveige Ras 8, vanlig i Danmark. Stärkelse ej funnen på mat Ras 40 finns enbart i Polen. Stärkelse ej funnen på mat Resistenta sorter finns för ras 1 Få resistenta matpotatissorter för ras 18, Monte Carlo och Toronto Ras 8 Tivoli och Otolia Ras 40 finns 5 resistenta sorter

Spridning Huvudspridningen är med utsädet Vidhäftande jord på maskiner Potatislådor och maskiner Tvättvatten och sorteringsjord är spridningskällor Rengflöden, gödsel, daggmaskar och fåglar Ogräs av solanumarter håller skadegöraren vid liv nattskatta och besksöta Håll odlingsavståndet i växtföljden

Resistenförädling Resistensförädlingen startade för 100 år sedan För ras 1 finns många resistenta sorter matpotatis Ras 1 har påträffats i södra Sverige, Dalarna och Värmland. Ras 18 Finns några få resistenta matpotatissorter Ras 8 och ras 40 Blekinge och Skåne. Stärkelse

Vad händer om kräfta upptäcks? Hösten 2017; 5 nya fall Området smittförklaras = Förbud för potatisodling Riskområde = Bara odling av resistenta sorter får ske Området kan ej friförklaras förrän efter 20-25 år Analys metod för friförklaring finns Analysmetoden är mycket dyr. Många fall av kräfta har uppkommit i koloniträdgårdar

Meloidogyne Chitwoodi Beskrivs första gången i USA 1980 Nederländerna bekräftar fynd av M Chitwoodi 1980, troligen har den funnits sedan 1930. Karantänskadegörare sedan 1998 Argentina, Belgien, Frankrike,Tyskland, Mexico, Portugal, Syd Afrika, Schweiz, Holland, Turkiet, USA, Australien och Nya Zeland

Mycket av vårt utsäde är från Holland År 2008 var smittan konstaterad på 716 hektar År 2014 på 2027 hektar 1 miljon ton utsäde produceras varav 2/3 går på export. Allt utsäde kollas visuellt/pcr innan leverans Arbetsgrupp bildades 2008 bestående av odlare, arbetsgrupper för utsädespotatis (inom motsv. LRF), näring och forskningsinstitut PPO Wageningen. Stiftelse PVM. Rådgivning till utsädesodlare Syfte: kontroll på denna karantänsskadegörare annars exportförbud. 2017 beviljade en branschorganisationen 1 miljon Euro för att begränsa spridningen av M. chitwoodi och fallax Källa: Jan Engwerda. Boerderij 101, no 9. 24/

Bakgrund Mc och Mf är nematoder, Kan inte ses med blotta ögat Det är en obligat parasit. = kan endast växa och föröka sig på eller i levande vävnad. Extremt bred värdkrets

Livscykel Värmeälskande Livcykel 25 dagar vid 27 grader Honorna lägger 500 ägg som kläcks samma säsong eller säsongen efter. 4 larvstadier. Lever 5-25 cm ned i jorden Larvstadie 2 infekterar växten Kan spridas lång med utsäde, jordflyttning och vatten Ägg och J 2 överlever 0,5-1 år

Rotgallnematoden bildar inga cystor utan lägger sina ägg i en så kallad äggsäck, där de är ganska oskyddade, sedan honan dött. Äggen kläcks redan första året. Detta gör att de är möjliga att svälta ihjäl. En period på 3 år utan värdväxt bedöms ha god effekt mot rotgallnematoden

Var är risken som störst? Utsäde Maskinsamarbete och maskinstationer Markbyte Växtföljd Jordflykt Fåglar, vilt klövar mm

Lägesbild I dagsläget fem drabbade lantbrukare. Två i Blekinge och tre i Skåne. Det är dock fortfarande två ganska begränsade områden. Jordbruksverket har nu hållit två odlarmöten med drabbade, grannar, markägare och odlare. Ett i Skåne och ett i Blekinge Engagemanget från rådgivare i området är stort. Lantbrukare som är i närområdet är oroliga Det är fattat beslut om att delvis ersätta den först drabbade lantbrukaren för de åtgärder han genomförde 2018. Övriga drabbade är ännu inte klart.

Den spontana minskningen av populationen vid svartträda eller avsaknad av värdväxt är ca 90 %. årets svartträda har kraftigt reducerat smittan, men analysen visar att smitta trots allt finns kvar. Svartträdan har gett upphov till oro från grannar som är rädda för spridning vid jordflykt. Sorter av oljerättika som är resistenta mot nematoden finns. >99 % resistens t.ex Control och Terranova Få grödor som inte är värdväxter: lusern, lin och jordgubbar angrips inte och ger en naturlig minskning av populationen om odlingen hålls ogräsfri. ( Det är bara ras 1 av nematoden som inte angriper lusern. (Osäkert om vi har ras 1 eller 2 eller båda i Sverige. Mycket viktigt att få detta utrett!) Grödor som är sämre värdväxter och som efter en första sanering troligen kan odlas är: vårkorn, sockerbeta, ärtor, engelskt rajgräs, (rödbeta, lök, sallad). Förslag på odlingsåtgärder utgår från hittills känd fakta

Eftersom M. chitwoodi fortfarande har påträffats bör grödor som inte angrips sås. *De grödor som är möjliga att så är lin eller lusern, alternativt jordgubbar. I första hand rekommenderar vi oljelin eftersom det är svårt att få avsättning för lusern i området och att starta en jordgubbsodling är troligen inte realistiskt. Linodlingen ger en avsalugröda samtidigt som en ytterligare minskning av nematodpopulationen fås. Fördel är att samma redskap och maskiner som används för stråsäd också går att använda vid odling av oljelin. Kemisk ogräsbekämpning i oljelinet kan göras. En fördel gentemot svartträdan är att risken för jordflykt begränsas till en period fram till någon vecka efter linets uppkomst. *Ett alternativ är sådd på våren av en oljerättikasort med > 99 % resistens. Oljerättikan kan förstärka den spontana minskningen av populationen. Eftersom oljerättikan fortsätter att växa efter avslagning fås en längre tid med sanerande effekt. Vid nerplöjning fås ytterligare effekt genom så kallad fumigation, förutsatt att det fortfarande är relativt varmt i marken. Nackdel med detta alternativ är att man får ytterligare ett år utan inkomster på de smittade fälten. Mark beväxt med oljerättika får dock räknas som träda.

Förslag på grödor/växtföljd följande odlingsår Efter skörd bör provtagning av nematodtätheten göras varje år enligt framtagna protokoll. 2020 Vårkorn 2021 Sockerbetor 2022 Ärt, alternativt vårkorn med oljerättika som mellangröda 2023 Troligen kan potatis odlas igen. Därefter bör potatis inte odlas oftare än vart 6-8 år (?)på angripna fält