Träbaserade produkter Virkestyper av olika slag och kvalitet används i byggnadsverk av trä allt från formvirke och konstruktionsvirke till så kallat beklädnadsvirke för paneler, golvträ med mera eller snickerivirke till fönster, dörrar och inredningar. Virket förädlas vanligtvis genom hyvling, profilering, limning, fingerskarvning eller impregnering beroende på hur det ska användas. Konstruktionselement av olika slag kan åstadkommas genom att trämaterial i större eller mindre stycken sammanfogas genom till exempel limning, spikning eller skruvning. Limträtekniken ger stora möjligheter till individuell utformning av bärande konstruktioner, särskilt till stora byggnader. Trä är en viktig beståndsdel i en rad olika skivmaterial som plywood, flerskikts massivträskivor, massivträpaneler, spånskivor, OSB-skivor med mera. Flera av dessa typer av skivor kan användas utvändigt till exempel i fasader. Kvalitet och måttnoggrannhet Virkeskvaliteten specificeras ofta genom att virket handelssorteras enligt SS-EN 1611-1, Handelssortering av sågade trävaror i Europa (2000), eller enligt "Blå boken" - Nordiskt Trä, Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (1994). Virket kan även hållfasthetssorteras. I Hus AMA rekommenderas vilka virkeskvaliteter som lämpligen bör användas till olika byggändamål. På senare år har en praxis för virkeskvaliteter till olika ändamål utvecklats. Produkterna benämns efter användning och dimension: väggreglar 45x120 mm, formreglar 45x95 mm eller bärläkt 45x70 mm etcetera. Kvaliteten kan variera något mellan olika leverantörer. Hyvling Virkets måttnoggrannhet förbättras genom hyvling, så kallad dimensionshyvling eller egaliseringshyvling. Denna görs efter det att virket torkats för att deformationer inte ska förändra resultatet. För vissa produkter sker samtidigt en profilering. Vid hyvlingen kan alla fyra sidorna vara hyvlade, till exempel väggreglar. Om tre sidor är hyvlade kallas det råhyvlat virke, till exempel glespanel. Det finns produkter som av hanteringsskäl vid hyvlingen ges rundade kanter, till exempel väggreglar. Byggvirke formvirke ställningsvirke Byggvirke Byggvirke svarar för mer än halva mängden trä i trähus. Utveckling och användning ställer delvis annorlunda krav än de krav efter vilka traditionell sortering sker. Det finns därför vissa skillnader mellan de kvaliteter som anges i beskrivningar och de som allmänt används i praktiken. Till byggvirke används huvudsakligen hyvlade produkter av gran. Dimensioner och kvaliteter är avpassade för ändamålet och bestäms vanligen fortlöpande mellan leverantör och köpare. Vanligtvis används den sämre delen av sort G4-0 och den bättre delen av sort G4-2, men lokala variationer förekommer. Till byggvirke räknas råspont, som används till exempelvis till inbrädning av yttertak och till undergolv. Förutom att den sämre flatsidan hyvlas så spontas kanterna och många gånger även ändarna, så kallad ändspont. Enligt Hus AMA ska råspont till yttertak vara av lägst sort G4-2. Till taksprång med synlig undersida som ska målas rekommenderas sort G4-0/G4-1. Formvirke Till formsättning av betongkonstruktioner används normalt virke av utseendemässigt lägre kvalitet än till byggvirke. Virkesprodukterna benämns efter användning och dimension, till exempel formreglar 45x95 mm eller bockryggar 45x195 mm.
Formelement av massivt trä som utsätts för stora belastningar eller används där det finns risk för personskador bör vara av konstruktionsvirke. Virke som ska bilda formyta, till exempel formbräder, ska helst vara fritt från kvisthål, lösa kvistar och vankanter på den sida som vänds mot betongen. Det är vanligt att den sågade ytan vänds mot betongen. Ställningsvirke Till ställningar används virke som i regel ska uppfylla kraven för konstruktionsvirke. Begagnat virke får användas så länge tveksamhet om bärförmågan inte föreligger. Virke som ska beträdas får inte vara målat med täckande färg, på grund av halkrisken. Arbetsmiljöverket utfärdar anvisningar för ställningar när det gäller bland annat material, utförande och dimensionering. Konstruktionsvirke Konstruktionsvirke används till bärande konstruktioner i olika slags byggnadsverk som hus, broar och byggnadsställningar. Material med kända och kontrollerade egenskaper krävs. I Sverige förekommer konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14, C18, C24, C30 och C35. Sifferbeteckningarna anger värdet på den karakteristiska böjhållfastheten. Minst 95 av 100 virkesstycken i ett parti ska uppvisa ett värde som är lika med eller överstiger den karakteristiska hållfastheten. Konstruktionsvirke tas fram genom visuell eller maskinell sortering. Visuell sortering sker enligt SS 23 01 20 - medan den gemensamma nordiska benämningen är INSTA 142 - i sorteringsklasserna T0, T1, T2 och T3. För varje klass anges hur stora kvistar, sprickor och andra störningar får vara. Maskinell sortering innebär ett slags mätning av hållfastheten. Märkning Sortering Märkning av olika hållfasthetsklasser C35 C30 C24 C18 C14 Visuellt sorterat virke C30/T3 C24/T2 C18/T1 T0 Maskinellt sorterat virke C35 C30 C24 C18 C14 Tabell 1. Märkning av konstruktionsvirke i olika hållfasthetsklasser. Grundvärden Hålllfasthetsklass C35 C30 C24 C18 C14 Hållfasthetsvärden Böjning parallellt fibrerna 35 30 24 18 12 Dragning parallellt fibrerna 21 20 16 11 8 Dragning vinkelrätt fibrerna 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Tryck parallellt fibrerna 30 29 23 17 14 Tryck vinkelrätt fibrerna 7 7 7 7 7 Längsskjuvning 3 3 3 3 3 Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar Elasticitetsmodul 9000 8700 6900 5100 4200 Skjuvmodul 610 600 450 350 300 Styvhetsvärden för deformationsberäkningar Elasticitetsmodul parallellt fibrerna 13000 12000 10500 9000 8000 Elasticitetsmodul vinkelrätt fibrerna 430 400 350 300 250 Skjuvmodul 810 80 700 600 500 Tabell 2. Karakteristiska grundvärden (MPa) för konstruktionsvirke. Hållfasthetsvärden och styvhetsvärden för beräkning av bärförmåga är 5 % -fraktilvärden, det vill säga värden som underskrids i högst 5 fall av hundra. Styvhetsvärden för deformationsberäkningar är medelvärden.
Beklädnadsvirke Virke av högre kvaliteter används ofta till beklädnadsprodukter, speciellt om dessa ska ha synlig yta. Av tradition används både furu och gran invändigt. Utomhus används nästan uteslutande gran. Panelbräder används till synliga beklädnader av väggar och tak, såväl in- som utvändigt. Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu. Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran. Panelbräder Till panelbräder utomhus används oftast kluvna centrumutbyten av gran. Virkeskvaliteten bör vara lägst sort G4-1. Panelbräder med ohyvlad utsida kan målas med de flesta färgsystem. Är utsidan hyvlad bör panelen inte målas med slamfärg. För att utsidan ska bli fri från sprickor tas panelbräderna fram genom så kallad torrklyvning. Klyvningen görs alltså efter det att virket torkats. Den sker i bandsåg eller cirkelsåg i samband med att profilen hyvlas. Bräder till ytterpanel tillverkas i många olika utföranden. Till stående panel med lockläkt eller lockbräder används råhyvlat virke - virke med ena flatsidan ohyvlad. Därutöver tillverkas olika typer av panelbräder med fals eller not och spont. De kan monteras stående, liggande eller eventuellt diagonalt. Till panelbräder för invändigt bruk, väggar och tak, bör sidobräder av furu med lägst sort G4-1 användas. Genom profilhyvling, till exempel spontning, falsning, fasning eller rundning, kan ett stort urval av paneltyper produceras. Ett stort antal profilhyvlade panelbräder tillverkas med mått enligt SS 23 28 13. Därutöver tillverkas även andra paneltyper. Planhyvlat virke och lister Planhyvlat virke och lister tillverkas i regel av furu i lägst sort G4-1. Vissa profiler finns i lägst sort G4-0. Som utgångsmaterial används vanligen även här sidobräder. Lister tillverkade av massivt trä finns i en mängd olika profiler och dimensioner. I svensk standard SS 23 28 12 indelas lister efter användning. Där återfinns mått och andra uppgifter beträffande de vanligast förekommande listerna, till exempel sockellist, foderlist, hörnlist, foglist, skugglist, smyglist, kvartslist och rundstav. Två sorter förekommer enligt svensk standard SS 23 28 11. Dessa är sort A som föreskrivs om trälisten ska ges en genomsynlig ytbehandling. Vid täckmålning eller foliering räcker det att använda sort B. Massiva trägolv Golvbeläggningar av massivt barrträ tillverkas såväl av furu som av gran. Kvalitet och utseende varierar mellan olika tillverkare. Golvbräder av slätspontat virke tillverkas i lägst sort G4-1. Som utgångsmaterial används vanligen centrumutbyten. Det medför att stråk av kärnvirke kommer att synas i furugolvens yta. Det finns golvbräder som levereras obehandlade för valfri ytbehandling, men det finns även golvprodukter med färdiglackerad yta. Det är viktigt att trägolv håller väl avpassad fuktkvot och att de inte läggs in förrän klimatet i byggnaden motsvarar bruksstadiet. Detta för att undvika onödiga spänningar eller springor i golvet. Leveransfuktkvoten för golvbräder kan variera. Det finns produkter som möjliggör direkt inläggning i permanent uppvärmda rum. Förutsättningen är att fuktkvoten i virket är anpassad till rumsluftens relativa fuktighet. Bräder av golvkvalitet ska i normalfallet ha torkat ned till cirka 8 % fuktkvot före hyvling och putsning. Denna fuktkvot ska sedan bevaras i virket tills golvet är inlagt i den färdiga och uttorkade byggnaden. Det bör observeras att golvbräder av så kallad slätspont, som ofta lagerförs i bygg- och trävaruhandeln, håller en fuktkvot av 15-19 %. Dessa golvbräder är inte avsedda att användas som färdig golvbeläggning i permanent uppvärmda rum.
Snickerivirke Till snickerivirke används vanligen furu, dels på grund av dess goda möjlighet att bearbetas till hög ytkvalitet, dels på grund av kärnvirkets beständighet i väderutsatta delar ovan mark. I snickeriindustrin genomgår det sågade virket en rad förädlingssteg, vilket gör det möjligt att undvika inverkan av störande fel. Förädlingsstegen kan äga rum var som helst i kedjan från sågverk tills den färdiga produkten lämnar snickeriindustrin. Den råvara som vanligen levereras till snickeriindustrin är sort G4-0 och eventuellt sort G4-2, vid sortering enligt Handelsortering av sågade trävaror i Europa SS-EN 1611-1. Förädling Virke till snickeriindustrin sågas vanligen i 50, 63 eller 75 mm tjocklek. Bredden kan vara 100 till 250 mm. Virke till fönster tas som centrumutbyte för att virket ska få hög andel kärnved. Ibland sågas virket kring märgen bort. Den bräda som innehåller märgen kallas märgfångare. De ursprungliga dimensionerna kan minskas genom klyvning och spräckning. De kan också ökas genom sammanlimning av mindre dimensioner till större. Limningstekniken används också för att uppnå hög sprickfrihet, till exempel vid grova dimensioner. Genom sammanlimningen kan också formförändringar som krokighet, skevhet och liknande begränsas eller undvikas. Det kan vara mycket betydelsefullt med hänsyn till funktionen hos fönster och dörrar, till exempel tätheten. Virke till sammanlimmade produkter tas vanligen ur sågat virke med klenare dimensioner. För att få kvistfritt virke kan till exempel 25 mm tjocka kvistfria sidobräder användas. Det är lämpligt exempelvis till invändiga fönsterbågar och fönsterposter. Virke med enbart friska kvistar är önskvärt, men svarta kvistar kan i vissa fall accepteras. Kvistar i råvaran som inte kan accepteras i den färdiga produkten - som lösa kvistar - kapas bort eller borras ur och lagas med träplugg. Limtyper Limtyper Exempel på användningsområde Lim av naturmaterial Animaliska lim Fanerade träprodukter Kaseinlim Limträ inomhus Syntetiska lim, kemiskt härdade Karbamidlim (urealim) Plywood och spånskivor för torra miljöer Melaminlim Förstärker andra lim Fenollim Plywood för fuktiga miljöer Resorcinollim Limträ, fingerskarvat virke Fenol-resorcinollim Limträ, fingerskarvat virke Epoxilim Trä - metall Polyuretanlim Trä - andra material Emulsionspolymer isocyanat Kan ersätta flera trälim Akrylatlim Trä - metall Termoplastiska konsthartslim PVAc-lim Möbler Kontaktlim, t.ex. kloroprenlim Trä - plastlaminat Smältlim, t.ex. polyetylen, polyamid Lister - skivkanter Tabell 1. Några lim och deras användningsområden. Limträ Med limträ avses normalt konstruktionselement uppbyggda av minst fyra sammanlimmade virkesstycken, lameller, med fiberriktningen parallell med elementets längd. Vanligtvis används gran. Limträ tillverkas enligt SS-EN 386. Lamelltjockleken i Sverige är normalt cirka 45 mm. Såväl raka som krökta konstruktionselement förekommer. I det senare fallet krävs tunnare lameller för att det inte ska uppstå skador när lamellpaketet pressas ihop. Ofta används lameller av olika kvalitet i limträtvärsnittet,
en högre kvalitet i de yttre sjättedelarna och en lägre i mitten. Limträ tillverkas av torrt trä. Fuktkvoten är cirka 12 % vid sammanlimningen. Detta innebär att limträt upplevs som förhållandevis formstabilt vid användning i normala inomhuskonstruktioner. Sprickbildningen är betydligt mindre än i massivt trä. Lim med mycket god beständighet används. Vanligast är fenol resorcinollim som ger mörka limfogar och melamin urea formaldehydlim som ger ljusa limfogar. Lim till limträ måste uppfylla kraven i SS-EN 301. Limträtekniken gör det möjligt att tillverka mycket stora konstruktionselement. I Norden finns fabriker som har kapacitet att producera 60 m långa balkar. Normalt kan man komma upp i tvärsnittsmått på 215 x 2 000 mm. Limträ kännetecknas av högt brandmotstånd. Förkolningshastigheten är cirka 40 mm/tim. Detta innebär att limträ beter sig bättre vid brand än betong och oskyddat stål. Den vanligaste limträkvaliteten betecknas L40. Denna kvalitet finns som lagervara i längder upp till 15 m. Hållfasthet och styvhet Hållfasthetsklass L40 L30 LK30 LK20 Hållfasthetsvärden Böjning parallellt fibrerna 38 30 30 24 Dragning parallellt fibrerna 27 20 20 16 Dragning vinkelrätt fibrerna 0,5 0,5 0,5 0,5 Tryck parallellt fibrerna 36 29 29 23 Tryck vinkelrätt fibrerna 8 7 7 7 Längsskjuvning 3 3 3 3 Styvhetsvärden för beräkningar av bärförmåga Elasticitetsmodul 10400 8700 8700 6900 Skjuvmodul 700 600 600 450 Styvhetsvärden för deformationsberäkningar Elasticitetsmodul parallellt fibrerna 13000 12000 12000 10500 Elasticitetsmodul vinkelrätt fibrerna 450 400 400 350 Skjuvmodul 850 800 800 700 Tabell 1. Karakteristiska grundvärden (MPa) för limträ och limmat konstruktionsvirke. Hållfasthetsvärden och styvhetsvärden för beräkning av bärförmåga är 5 % - fraktilvärden, det vill säga värden som underskrids i högst 5 fall av hundra. Styvhetsvärden för deformationsberäkningar är medelvärden. SCL faner - LVL, LSL, PSL SCL står för Structural Composite Lumber. Produktfamiljen SCL räknas i Nordamerika till gruppen Engineered Wood Products. Till SCL hör LVL (Laminated Veneer Lumber), PSL (Parallel Strand Lumber) och LSL (Laminated Strand Lumber). PSL och LSL PSL tillverkas av cirka 3 mm tjocka fanerskivor som klipps ner till flera dm långa och 20 mm breda remsor. Dessa bestryks med lim och pressas samman under hög temperatur i en kontinuerlig process till stora block. Ur blocken sågas balkar med önskade mått fram. LSL är snarlikt PSL. Mycket långa och slanka spån tillverkas direkt från hela stockar som bearbetas i särskilda maskiner med roterande knivar. Tillverkningen i övrigt liknar den för PSL. LSL och PSL har mycket goda mekaniska egenskaper. Hållfastheten är betydligt högre än för konstruktionsvirke och limträ. Tack vare den speciella tillverkningsprocessen blir materialen förhållandevis homogena, vilket innebär liten spridning hos hållfasthetsegenskaperna. Produktionsvolymerna är dock betydligt mindre än för LVL, men växande. LVL
LVL är närbesläktat med plywood. Det tillverkas på så sätt att tunna gran- eller furufaner (cirka 3 mm tjocka) limmas samman under högt tryck till tjocka skivor med ett mycket beständigt lim. Tjockleken på dessa skivor kan ligga i intervallet 21 till 75 mm. Till skillnad från plywood är i regel alla faner orienterade i samma riktning. Det finns specialvarianter av LVL med enstaka tvärfaner. Ur de tjocka skivorna sågas konstruktionselement i form av balkar. Vanlig balkbredd är 45 mm vilket stämmer överens med den normala byggvirkestjockleken i Sverige. Balkhöjden kan i princip uppgå till 900 mm, men ligger vanligtvis i intervallet 200-400 mm. LVL-materialets uppbyggnad med tunna skikt reducerar inverkan av olika slags störningar i träet. Detta innebär att hållfastheten är förhållandevis hög och att variationen i de mekaniska egenskaperna är mycket mindre än för massivt virke och limträ. LVL tillverkas av torra faner och leveras normalt med en fuktkvot som understiger 12 %, vilket innebär att produkten upplevs som formstabil. LVL är en typisk representant för kategorin Engineered Wood Products (EWP). Till den räknas också limträ, I-balkar och olika slags konstruktionsskivor. EWP är en starkt växande produktgrupp i Nordamerika. LVL - hållfasthet och styvhet Hållfasthetsvärden Böjning på högkant 51 Böjning på lågkant 48 Dragning parallellt fibrerna 42 Dragning vinkelrätt fibrerna 0,6 Tryck parallellt fibrerna 42 Tryck vinkelrätt fibrerna, parallellt limfogarna 9 Tryck vinkelrätt fibrerna, vinkelrätt limfogarna 6 Längsskjuvning parallellt limfogarna 5,1 Längsskjuvning vinkelrätt limfogarna 3 Tvärskjuvning 1,5 Styvhetsvärden vid bärförmågeberäkningar Elasticitetsmodul 12400 Skjuvmodul 820 Styvhetsvärden vid deformationsberäkningar Elasticitetsmodul 14000 Skjuvmodul 960 Tabell 1. Typiska karakteristiska grundvärden (MPa) för fanerträ av skandinavisk furu och gran. Hållfasthetsvärden och styvhetsvärden för beräkning av bärförmåga är 5 % -fraktilvärden, det vill säga värden som underskrids i högst 5 fall av hundra. Styvhetsvärden för deformationsberäkningar är medelvärden. Lättbalkar, reglar och massivträelement Lättbalkar och lättreglar Lättbalkar och lättreglar är goda exempel på hur olika trämaterial kan kombineras i en produkt. Vanligast är balkar och reglar med I-format tvärsnitt. Dessa är optimerade för böjbelastningar. I flänsarna som ska kunna ta upp tryck- respektive dragkrafter används konstruktionsvirke eller LVL (Laminated Veneer Lumber). I livet, vars främsta uppgift är att ta hand om skjuvkrafter, används olika slags skivmaterial. Här i Sverige används företrädesvis träfiberskiva medan OSB (Oriented Strand Board) dominerar i Nordamerika. I-balkar introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet som ett alternativ till konstruktionsvirke. I-balkar kan fås med större balkhöjder än vad som är möjligt med massivt virke. I- balkarna har också fördelen att vara lätta och förhållandevis formstabila. I Nordamerika ersätter I-balkar massivt trä i allt större utsträckning. Massivträelement Massivträ är konstruktionselement som består av virke som sammanfogats med hjälp av spikning, limning, trädymlingar eller dragstag av stål. Det kan vara limträliknande element, som antingen tillverkats precis som limträ eller där lamellerna hålls samman med spikar. Det kan också röra sig om ett
slags flerskiktsskivor med tjocka lager av virke. Vissa typer av element innehåller hålrum. Elementen kan användas i golv, väggar och tak. Plywood Bild 1. Foto: UPM-Kymmene. Bild 2. Foto: UPM-Kymmene. Plywood är normalt uppbyggt av ett ojämnt antal sammanlimmade fanerlager, där lagren vanligtvis är limmade korsvis i rät vinkel mot varandra. Faneren i plywood kan vara av olika träslag, tjocklek och kvalitet. I Sverige används företrädesvis furu och gran. Som ytfaner förekommer även andra träslag, till exempel björk, bok, ek samt tropiska träslag. Skivor kan även specialbeställas med andra ytskikt som till exempel stål, aluminium och glasfiber. Antal faner och fanerens tjocklek varierar beroende på skivtjocklek och tillverkare. Vissa produkter är belagda med en film som ökar motståndskraften mot slitage och fukt, ger minskad sprickbildning och förbättrat underlag för målning. Plywood tillverkas i olika kvaliteter anpassade till olika användningsområden. K-plywood innehåller huvudsakligen granfaner. Det används till konstruktionsändamål. K-plywood tillverkas efter särskilda regler i hållfasthetsklasserna P40, P30 och P20. Vanligast är P30. K-plywood limmas med fenollim som är mycket beständigt. Skivor av K-plywood används i exempelvis yttertak och som komponent i limmade element som balkar med mera. Grundvärden Hållfasthetsklass P40 P30 P20 Hållfasthetsvärden Böjning kring en axel i skivans plan 40 30 20 Dragning parallellt skivans plan 35 25 20 Dragning vinkelrätt skivans plan 0,5 0,5 0,5 Tryck parallellt skivans plan 30 25 20 Tryck vinkelrätt skivans plan 7 7 7 Panelskjuvning 3 3 3 Skiktskjuvning 1 1 1 Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar Elasticitetsmodul parallellt skivan 8700 8700 6900 Skjuvmodul vid panelskjuvning 450 450 350 Styvhetsvärden för deformationsberäkningar Elasticitetsmodul parallellt skivan 12000 12000 10500 Skjuvmodul vid panelskjuvning 600 600 500 Tabell 1. Karakteristiska grundvärden (MPa) för plywood. Plywood används även för inklädnad av betongformar. Formplywood är ytbelagd med en fenolfilm. Fenolfilmens tjocklek och hanteringen av skivorna avgör hur många gånger de kan användas, normalt är cirka 50 gjutningar. Skivor av plywood som ska används utomhus och väderexponeras under längre tid, till exempel i fasader, ska uppfylla kraven på väderexponerad plywood enligt EN 636-3. Skivorna ska bland annat ha en vattenbeständig limning, till exempel fenolhartslim, som uppfyller limningsklass 3 enligt EN 314-2.
Skivor av barrträ ska vid användning utomhus i fasader ha en framsida som lägst uppfyller utseendeklass II enligt EN 635-3. Alternativt kan även skivor med filmbelagd yta till exempel MDO-film användas. Vissa tillverkare har även andra speciellt utvecklade skivor för användning i fasader. Miljöpåverkan Tillverkning av plywood baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll, bland annat ytbehandling och rengörning. Plywood kan materialåtervinnas eller energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Vissa tillverkare innehar certifikat för spårbarhet enligt PEFC eller FSC. Dimensioner Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är: Bredd: 1200-1525 mm Höjd: 2400-4000 mm Tjocklek 6,5-30 mm Andra skivstorlekar kan fås mot beställning. Formstabilitet Längdändringen hos plywood är längs och tvärs skivan cirka 2 mm/m per 10 % fuktkvotsändring. Åldringsbeständighet Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Filmbehandlade skivor har till exempel större motståndskraft mot slitage, mindre sprickbildning i ytfaneren och därmed minskad fuktupptagning vilket påverkar livslängden. Kanter Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. En del produkter förseglas vid tillverkningen till exempel vissa filmbelagda skivor. Förseglingen består normalt av en utomhusfärg med eller utan sugförsegling. Även försegling med epoxi förekommer. Kantförsegling är mycket viktig för skivans långsiktiga beständighet. Kanter som bearbetas på arbetsplatsen ska behandlas med en penetrerande grundolja och en täckande färg avsedd för trä utomhus. Fogtyp Skivorna tillverkas med raka kanter, spont eller falsad kant. Infästning Skivorna kan fästas med skruv eller spik. Infästningarna ska vara varmförzinkade eller av rostfritt stål. För val av infästning se rekommendationer från respektive skivtillverkare. Det är särskilt viktigt att förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna till exempel genom tätningsbrickor eller elastiska fogmassor. Prefabriceringsgrad
Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning. Brandaspekter Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd. Formbarhet Skivorna kan böjas i olika former. Böjningsradien beror på skivornas tjocklek och fanerens riktning. Anpassning av skivorna kan göras på plats med enkla verktyg. Materialmöten Skivor ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt 10 mm ska alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Spalt 10 mm kan fyllas med lämplig fogmassa enligt tillverkarens rekommendationer. Ytbehandling Obehandlade skivor ska ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Skivor med plastfilm kräver ingen ytbehandling. För andra filmbelagda skivor se respektive tillverkares rekommendationer. Livslängd Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall. Underhållsintervall Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller norrläge. Utbytbarhet Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Flerskikts massivträskivor Bild 1. Foto: KLH Massivholz GmbH. Bild 2. Foto: SP Trätek. Flerskikts massivträskivor är träbaserade skivor tillverkade av korsvis sammanlimmade skikt av kantlimmade trästycken. Skivorna är symmetriskt uppbyggda med vanligtvis tre eller fem skikt. Skivor för utvändigt bruk, till exempel i fasader, tillverkas normalt av barrträ till exempel gran, furu och lärk. Skivorna har en jämn yta oftast med en putsad struktur. Skivor kan även specialbeställas med ytskikt av olika utvalda träslag eller stående årsringar. Flerskikts massivträskivor som används utomhus i fasader ska uppfylla kraven på användning i väderexponerat läge enligt EN 13 986:2004. Skivor av barrträ bör vid användning utomhus ha en framsida som uppfyller utseendeklass A enligt EN 13017-1. Miljöpåverkan Tillverkning av flerskikts massivträskivor baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll bland annat ytbehandling och rengörning. Skivorna kan återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Vissa materialtillverkare innehar certifikat för spårbarhet enligt PEFC eller FSC. Dimensioner Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och materialtillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är: Bredd: 1 250-2 050 mm Höjd: 2 000-5 000 mm Tjocklek 12-52 mm Andra skivstorlekar kan fås mot beställning. Formstabilitet Längdändringen hos flerskikts massivträskivor är längs och tvärs skivan cirka 2 mm/m per 10 % fuktkvotsändring. Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror bland annat på typ av skiva och ytbehandling. En skiva med stående årsringar i det yttre skiktet har till exempel mindre sprickbildning i ytan och därmed minskad fuktupptagning vilket påverkar livslängden. Kanter Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. Hos flerskikts massivträskivor är det särskilt viktigt att försegla oskyddat ändträ. Förseglingen kan bestå av en penetrerande grundolja och en täckande färg eller lack avsedd för trä utomhus. Kantförsegling är mycket viktig för skivans långsiktiga beständighet. Fogtyp Flerskikts massivträskivor tillverkas normalt med raka kanter. Andra utformningar till exempel fasade kanter kan fås mot beställning. Infästning Skivorna ska monteras med rostfri skruv. För val av infästning se även rekommendationer från respektive skivtillverkare. Det är särskilt viktigt att förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna till exempel genom behandling med en penetrerande grundolja i kombination med ett färgsystem avsett för trä utomhus. Prefabriceringsgrad Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning. Brandaspekter Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd. Formbarhet Flerskikts massivträskivor är styva och ska inte böjas. Anpassning av skivorna kan göras på plats med enkla verktyg. Materialmöten Skivorna ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt 10 mm ska alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Ytbehandling Obehandlade flerskikts massivträskivor kan ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Mörka färger bör undvikas främst i soliga lägen eftersom de ger upphov till höga temperaturer i skivans ytskikt och därmed större risk för sprickbildning
Livslängd Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall. Underhållsintervall Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller norrläge. Utbytbarhet Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut. Enskikts limmade massivträpaneler Bild 1. Foto: Martinsons AB. Bild 2. Foto: Martinsons AB. Enskikts limmade massivträpaneler är tillverkade av kantlimmade trälameller. Paneler för utvändigt bruk, till exempel i fasader, tillverkas normalt av gran. Panelerna tillverkas med stående årsringar och har en jämn yta med finsågad, putsad eller hyvlad struktur. Paneler kan även specialbeställas av olika utvalda träslag. Paneler som används utomhus i fasader ska uppfylla kraven på användning i väderexponerat läge enligt EN 13 986:2004. Paneler av barrträ bör vid användning utomhus ha en framsida som uppfyller utseendeklass A enligt EN 13017-1. Miljöpåverkan Tillverkning av enskikts limmade massivträpaneler baseras till stor del på förnybara resurser. Limmet baseras på fossila resurser. Miljöpåverkan under produktens användning är främst kopplat till underhåll bland annat ytbehandling och rengörning. Panelerna kan återanvändas, materialåtervinnas eller
energiutvinnas. Energiinnehållet är cirka 18,7 MJ/kg. Vissa tillverkare innehar certifikat för spårbarhet enligt PEFC eller FSC. Dimensioner Panelernas storlek och tjocklek beror på tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är: Bredd: 100-300 mm Längd: 4000-5000 mm Tjocklek 18-52 mm Andra dimensioner kan fås mot beställning. Formstabilitet Längdändringen är 1 mm/m längs panelen och cirka 15 mm/m tvärs skivan per 10 % fuktkvotsändring. Åldringsbeständighet Åldringsbeständigheten beror bland annat på typ av panel och ytbehandling. En panel med stående årsringar har mindre rörelse och därmed mindre sprickbildning i ytan vilket ger minskad fuktupptagning. Kanter Kantförsegling används för att förhindra fuktupptagning i panelens kanter. Hos enskikts massivträpaneler är det särskilt viktigt att försegla oskyddat ändträ. Förseglingen kan bestå av en penetrerande grundolja i kombination med ett färgsystem avsett för trä utomhus. Kantförsegling är mycket viktig för panelens långsiktiga beständighet. Fogtyp Panelerna tillverkas normalt med falsade kanter. Andra utformningar till exempel fasade kanter kan fås mot beställning. Infästning Panelerna kan fästas med spik eller skruv. Infästningarna ska vara varmförzinkade eller av rostfritt stål. För val av infästning se även rekommendationer från respektive tillverkare. Det är särskilt viktigt att förhindra fuktinträngning i skivorna vid infästningarna till exempel genom behandling med en penetrerande grundolja i kombination med ett färgsystem avsett för trä utomhus. Prefabriceringsgrad Andra panelstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning. Brandaspekter
Uppfyller Euroclass D-s2, d0 tidigare svensk ytskiktsklass III. Får normalt användas i fasader i byggnader med högst två våningar utan särskilda åtgärder. För användning i högre byggnader krävs boendesprinklers eller andra alternativa lösningar av byggnadstekniskt brandskydd. Formbarhet Panelerna är styva och ska inte böjas. Anpassning av panelerna kan göras på plats med enkla verktyg. Materialmöten Paneler ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande paneler eller material. En fog 10 mm ska alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Ytbehandling Obehandlade paneler kan ytbehandlas med färgsystem avsedda för trä utomhus. Mörka färger bör undvikas främst i soliga lägen eftersom de ger upphov till höga temperaturer i skivans ytskikt och därmed större risk för sprickbildning Livslängd Livslängden beror främst på ytbehandling och underhållsintervall. Underhållsintervall Underhållsintervall beror på valt färgsystem och panelens placering i fasaden till exempel söder- eller norrläge. Utbytbarhet Panelerna kan enkelt demonteras och bytas ut.
Cementbundna spånskivor Bild 1. Holzbau handbuch. Foto: Schwaner, Stuttgart. Bild 2. Holzbau handbuch. Foto: Arge Holz, Düsseldorf. Cementbundna spånskivor är tillverkade av träspån och portlandcement. Skivorna är grå med en jämn och slät yta normalt utan synliga träspån. Densiteten är högre än 1000 kg/m³. Skivor kan även tillverkas med en viss ytstruktur för att efterlikna andra material som till exempel trä puts och sten. Produkter avsedda för att användas utvändigt i fasader är oftast grund- eller färdigmålade på fabrik. Vissa produkter tillverkas med ett ytskikt av stenkross till exempel marmor. Skivor som används i fuktigt och väderexponerat klimat, till exempel i fasader, ska uppfylla kraven enligt EN 634-2. Miljöpåverkan Miljöpåverkan uppstår främst i samband med tillverkningen av cement. Miljöpåverkan under användning är främst kopplad till underhåll bland annat ytbehandling och rengöring Dimensioner Skivornas storlek och tjocklek beror på produkt och tillverkare. Exempel på vanliga dimensioner är: Bredd: 900-1250 mm Höjd: 2500-3350 mm Tjocklek: 6-40 mm Andra skivstorlekar kan fås mot beställning. Formstabilitet Längdändringen hos cementbundna spånskivor är längs och tvärs skivan cirka 3 mm/m per 10 % fuktkvotsändring. Åldringsbeständighet
Åldringsbeständigheten beror på typ av skiva och ytbehandling. Skivorna angrips normalt inte av insekter eller svampar vid hög fuktighet på grund av dess höga alkalitet (ph-värde). Skivorna lämpar sig väl i utsatta med stor klimatpåverkan. Kanter Kantförsegling kan användas för att förhindra fuktupptagning i skivans kanter. Kantförseglingen minskar bland annat risken för kalkutfällning i skivan till följd av fukt som tagits upp längs kanterna. Kantförsegling förbättrar även skivans långsiktiga beständighet. En kantförsegling kan göras med en alkaliresistent färg avsedd för cementbundna skivor enligt skivtillverkarens rekommendationer. Fogtyp Skivorna tillverkas med raka kanter. Infästning Skivorna kan fästas med skruv eller spik. Fästdon ska vara av syrafast material till exempel rostfritt stål. För val av infästning se rekommendationer från respektive tillverkare. Prefabriceringsgrad Andra skivstorlekar än standard, olika former, profiler kan tillverkas mot beställning. Brandaspekter Uppfyller Euroclass B-s1, d0 tidigare svensk ytskiktsklass I. Brandklassen gäller vid en tjocklek av minst 10 mm och cementhalten minst 75 viktsprocent. Får användas i fasader i byggnader med fler än två våningar utan särskilda åtgärder. Formbarhet Skivorna är styva och ska inte böjas. Anpassning av skivorna kan göras på plats med vanliga verktyg för träbearbetning utrustade med hårdmetallsskär. Materialmöten Skivor ska inte monteras dikt an mot andra intilliggande skivor eller material. En spalt 10 mm ska alltid finnas så att fukt- och temperaturrörelser inte förhindras. Spalt 10 mm kan fyllas med lämplig fogmassa. Ytbehandling Obehandlade skivor kan ytbehandlas med färgsystem avsedda för cementbaserade produkter som är stabila i en alkalisk miljö. På marknaden finns akrylat- och silicatfärger som är anpassade för dessa skivor. Skivorna målas även industriellt med polyuretanfärg. Vid val av färgsystem ska alltid skivtillverkarens rekommendationer följas. Det är särskilt viktigt för färgskiktets långsiktiga beständighet.
Livslängd Livslängden beror på typ av skiva, ytbehandling och underhållsintervall. Underhållsintervall Underhållsintervall beror på valt färgsystem och skivans placering i fasaden till exempel söder- eller norrläge. Utbytbarhet Skivorna kan enkelt demonteras och bytas ut. Spånskivor Spånskivor är uppbyggda av träspån och bindemedel. Vid tillverkningen av spånskivor pressas limbelagda spån samman till stora skivor, som har en kärna av grövre spån och ytskikt av finare spån. Bindemedlet är normalt karbamidlim eller urealim. För fuktbeständiga spånskivor förstärks limmet med melamin. Även andra bindemedel kan förekomma i spånskivor, till exempel fenol, cement eller gips. Det finns ändamålsanpassade skivor för golv, väggar, innertak, underlagstak, möbler och inredningar. Normalkvaliteten för torra inomhusklimat uppfyller kraven för klass V20 enligt en tysk normbeteckning. För miljöer med hög fuktbelastning tillverkas mera fuktresistenta spånskivor. De benämns ofta V313 efter en fransk testmetod. Spånskivor för golv, väggar och tak är lagervara. Sortimentet är mycket stort. Det finns spånskivor i ett flertal tjocklekar, format och kantutföranden. Hållfasthet och styvhet Egenskap Skivtjocklek <14 mm 14-18 mm >19 mm Hållfasthetsvärden Böjning parallellt skivans plan 20 18 16 Dragning parallellt skivans plan 10 9 8 Dragning vinkelrätt skivans plan 0,6 0,5 0,4 Tryck parallellt skivans plan 12 12 10 Tryck vinkelrätt skivans plan 7 7 7 Panelskjuvning 7 6 5 Skiktskjuvning 2 1,8 1,6 Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar Elasticitetsmodul böjning 2000 1800 1800 Elasticitetsmodul dragning och tryck 1800 1500 1500 Skjuvmodul 900 700 700 Styvhetsvärden för deformationsberäkningar Elasticitetsmodul böjning 4000 3500 3000 Elasticitetsmodul dragning och tryck 2600 2400 2200 Skjuvmodul 1300 1200 1100 Tabell 1. Karakteristiska grundvärden (MPa) för K-spånskivor och golvspånskivor. OSB-skivor OSB Oriented Stranded Board kan sägas vara ett mellanting mellan spånskiva och plywood. Skivorna framställs genom sammanlimning av långa träspån under tryck och värme. Spånen nära ytan ligger i skivans längdriktning medan spånen i mittdelen ligger vinkelrätt mot längdriktningen. Spånen kan vara såväl av barrträ som av lövträ. Limmet kan vara PF, fenollim eller MUPF, melamin-urealim.
OSB-skivor används inom byggsektorn till bland annat balksystem, väggar, tak och andra ytor. Utan ytbehandling lämpar sig inte skivorna för permanent bruk i våt eller fuktig miljö. Väta under begränsad byggnadstid utgör inget problem. Ofta används skivorna bakom gipsskivor. Inom möbelindustrin används OSB-skivor till stommar och till dekorativa ytor. OSB tillverkas inte i Sverige men viss import förekommer. Träfiberskivor Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor. I regel behövs inga tillsatser av lim vid tillverkning av konventionella träfiberskivor. Träfiberskivor används såväl för byggändamål som till möbler och snickerier. Sortimentet är stort. Det finns skivor i ett stort antal tjocklekar, format och utföranden. Med hänsyn till densiteten indelas träfiberskivor i hårda, medelhårda och porösa. Inom varje grupp finns speciella typer för olika ändamål. Hårda träfiberskivor kan fås oljehärdade eller armerade med glasfibrer. Porösa skivor kan impregneras med olika medel, till exempel asfalt eller fenolharts. Typ av board Densitet kg/m 3 Användning Hård board 800-1000 Golv, tak och snickerier Hård oljehärdad board 900-1000 Lantbruksbyggnader i fuktig miljö Medelhård board (byggskiva) 600-800 Golv-, vägg och takbeklädnader K-board 900-1000 Underlagstak, blindbotten, lättbalkar m.m. Porös board ca 250 Golv, tak och dörrfyllning Impregnerad porös board ca 300 Vindskydd m.m. MDF-board 600-800 Snickerier, möbler Tabell 1. Olika typer av träfiberskivor, densitet och användningsområden. MDF MDF står för Medium Density Fibreboard. Det är ett slags träfiberskiva som tillverkas i en torr process och innehåller syntetiskt lim, i regel karbamidlim. Det är samma lim som i spånskivor. Till skillnad från träfiberskivorna som har en ojämn virasida så är MDF slät på båda sidor. MDF är ett mycket homogent material som lämpar sig för produkter där man önskar skära ut dekorationer eller profiler direkt i skivans yta. Även kanterna blir så täta att avancerad profilering kan göras med stor framgång. MDF lämpar sig speciellt till inredningssnickerier och till möbler då den kan fräsas, svarvas och i övrigt bearbetas som massivt trä. HDF respektive LDF HDF, High Density Fibre Board, och LDF, Low Density Fibre Board, tillverkas enligt samma principer som MDF, men ges högre respektive lägre densitet. HDF har en densitet över 800 kg/m³ ofta över 1000 kg/m³. Produkten kallas också för Dry Processed Hardboard, DPH, eftersom den i många stycken liknar de traditionella hårda träfiberskivorna. HDF tillverkas också i samma tjockleksområde som dessa. HDF hanteras och bearbetas på samma sätt som MDF, men anses ha bättre egenskaper i vissa applikationer, exempelvis som yta på dörrblad. LDF har en densitet under 500 kg/m³. Den låga densiteten gör den mindre lämplig för skärande bearbetning i ytan. Användningsområdena finns ofta inom bygg- och emballagesektorerna. Hållfasthet och styvhet Karakteristiska grundvärden (MPa) för K-board K50 K40 K35 K13 Hållfasthetsvärden Böjning kring en axel i skivans plan 44 38 31 13,5 Dragning parallellt skivans plan 25 22 20 6 Dragning vinkelrätt skivans plan 0,85 0,85 0,65 0,1
Tryck parallellt skivans plan 25 22 20 6 Tryck vinkelrätt skivans plan 25 24 22 4 Panelskjuvning 15 14 12 3,5 Skiktskjuvning 2,4 2,4 1,5 0,2 Styvhetsvärden för bärförmågeberäkningar Elasticitetsmodul böjning 4000 4000 3500 2000 Elasticitetsmodul dragning och tryck 4000 4000 3500 2000 Skjuvmodul 1700 1700 1500 800 Styvhetsvärden för deformationsberäkningar Elasticitetsmodul böjning 6700 5000 4500 3000 Elasticitetsmodul dragning och tryck 6700 5000 4500 3000 Skjuvmodul 3350 2100 1900 1300 Tabell 2. Karakteristiska grundvärden (MPa) för K-board. Träullsplattor Träullsplattor tillverkas av träull och cementpasta. Vid tillverkningen packas den våta blandningen i formar varefter den pressas till önskad tjocklek och härdas. Plattorna används huvudsakligen som ljudabsorberande och värmeisolerande beklädnad i väggar och tak. I betongkonstruktioner kan plattorna monteras direkt i gjutformen. De kan även monteras genom spikning och skruvning eller genom att tryckas fast i cementbaserat fästbruk. Det finns plattor med färdigt ytskikt så kallade akustikplattor. Den enkla träullsplattan kan putsas och målas efter behov. Till bärande ändamål tillverkas armerade takelement av cementbunden träull. Armeringen utgörs av rundvirke. Elementen används fribärande i hela sin längd, 2 m och 2,4 m, vilka är tillverkningsstandard. Lamellträ- och massivträskivor Lamellträ, boardlamell och spånlamell Lamellträ, boardlamell och spånlamell är skivor som tillverkas av trä och faner, trä och skivmaterial respektive skivmaterial och faner. Lamellträ består av en tjock kärna av trästavar. På båda sidor om trästavarna limmas 2 lager faner som korslagts. Boardlamell är en skiva med en kärna av trästavar och med pålimmad träfiberskiva på båda sidor. Spånlamell utförs med ett mittskikt av trälameller på vilka man limmar tunna - cirka 5 mm - spånskivor. Lamellträ, board- och spånlamell används till snickeriprodukter. Massivträ Genom att limma trästavar kant-i-kant erhålls enskikts massivträskivor. På den svenska marknaden kallas detta limfog. Om tre eller flera sådana enskiktsskivor limmas samman korsvis fås flerskikts massivträskivor som kan liknas vid plywood med mycket tjocka faner. Vanligt förekommande är treskiktsskivor. Limfogsskivor används huvudsakligen i möbelsammanhang. Flerskiktsskivor av massivträ har ett bredare användningsområde främst i bärande och avstyvande tillämpningar i byggnader.
Av Kristian Ribberheim