ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK 2015. Eviras anvisning 13036/2/sv

ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK 2015 Eviras anvisning 13036/2/sv

Eviras anvisning 13036/2 Ibruktagen 1.7.2015 Utsädeskontrollenheten Godkänd av Föredragande Enhetsdirektör Hanna Kortemaa Överinspektör Leena Pietilä

TILL LÄSAREN Livsmedelssäkerhetsverkets (Eviras) utsädeskontrollenhet (SITY) fungerar i Loimaa. Odlingsgranskningarna handhas av odlingsgransknings- och provtagningssektionen. En målsättning för Eviras utsädeskontrollenhet är att uppehålla en hög kvalitet på finländskt utsäde. För att nå detta mål har vi i vår egen verksamhet förbundit oss till att fortlöpande förbättra och utveckla kvaliteten. En viktig förutsättning för en lyckad verksamhet är ett smidigt samarbete med yrkeskunniga odlingsinspektörer som kan sin sak. Odlingsgranskningen är av avgörande betydelse för hela utsädesproduktionskedjan, eftersom utsädesodlingens skick i stor utsträckning också är avgörande för utsädesskörden. Därför är det ytterst viktigt att odlingsgranskningsuppgifterna sköts av kompetenta inspektörer, som genom sin egen insats utvecklar den finländska jordbruksproduktionen. Vi bifogar här en ny, uppdaterad anvisning för odlingsgranskning. Denna odlingsinspektörens handbok består av de mest aktuella uppgifterna och anvisningarna inom branschen och den är avsedd som hjälpmedel för inspektören i det praktiska granskningsarbetet. Vi tar gärna emot utvecklingsidéer gällande handboken för att den skall kunna bli till ännu större nytta än tidigare. Med granskningshälsningar, Hanna Kortemaa Enhetsdirektör Leena Pietilä Överinspektör

Evira Utsädeskontrollenheten ANVISNING Datum 18.5.2015 Ikraftträdelse- och giltighetstid: från 1.7.2015 tills vidare Till odlingsinspektörerna ANVISNING FÖR GRANSKNING AV UTSÄDESPRODUKTION Livsmedelssäkerhetsverket Eviras utsädeskontrollenhet lämnar dessa anvisningar för odlingsgranskning (odlingsinspektörens handbok), gällande praxis och metoder vid odlingsgranskning. Anvisningarna utgår från lagen om handel med utsäde (728/2000) som trädde i kraft den 1 november 2001 enligt EU:s regelverk om marknadsföring av utsäde och lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) samt jord- och skogsbruksministeriets förordningar som utfärdats med stöd av lagarna (nr 109/2000, 110/2000, 111/2000, 113/2000, 118/2000, 43/02, 326/2002 och 23/2003) inklusive senare gjorda förändringar. I Finland är det tillåtet att för utsädesändamål marknadsföra endast sådana utsädespartier vars generationer och tekniska kvalitet certifierats, d.v.s. bekräftats av en myndighet i Finland eller i någon annan medlemsstat i Europeiska gemenskapen. Granskningen av produktionen av utsädespotatis avviker från granskningen av övrigt utsäde. Utsädeskontrollenheten har sammanställt separata anvisningar om denna. Dessa anvisningar träder i kraft den 1 juli 2015 och tillämpas redan vid utsädesproduktionen och odlingsgranskningarna år 2015. enhetsdirektör Hanna Kortemaa överinspektör Leena Pietilä BILAGA odlingsinspektörens handbok

ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK Innehållsförteckning 1 FÖRÄNDRINGAR I ODLINGSGRANSKNINGEN... 9 2 UTSÄDESPRODUKTION... 10 3 UTSÄDESKLASSYSTEMET... 11 3.1 UTSÄDESKLASSER... 12 4 GARANTIETIKETTERNAS FÄRG OCH MODELLER... 14 4.1 NATIONELLA GARANTIETIKETTER... 14 4.2 MODELLER AV UTLÄNDSKA GARANTIBEVIS... 16 5 ODLINGSGRANSKNING... 20 5.1 ANMÄLNINGAR I ANSLUTNING TILL ODLINGSGRANSKNING... 20 5.1.1 Anmälan om odlingsgranskning... 20 5.1.2 Avbeställning av odlingsgranskning... 21 5.1.3 Omgranskning... 21 5.2 ODLINGSINSPEKTÖRER... 21 5.2.1 Auktoriserad odlingsinspektör... 21 5.2.2 Auktoriserad odlingsinspektör i en affär... 22 5.2.3 Ansvarsperson för utsäde... 22 5.2.4 Ny inspektör... 22 5.2.5 Tystnadsplikt och jäv... 23 5.3 TILLSYNSKONTROLLER... 23 6 HUVUDPRINCIPERNA FÖR ODLINGSGRANSKNINGEN... 25 6.1 ODLINGSGRANSKNINGENS FÖRLOPP... 25 6.2 ODLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 27 6.2.1 Andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten... 27 6.2.2 Eventuell övrig produktion på lägenheten av en sort som odlas till utsäde... 30 6.2.3 Förfruktsbegränsningar... 30 6.2.4 Uppgifter om grundutsäde... 31 6.2.5 Odlingens areal, skiftenas storlek och skiftessignum... 32 6.2.6 Ekologiskt producerat utsäde... 32 6.2.7 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde och standardutsäde... 33 6.2.8 Botten- och stödgrödor, anläggning av vall i skyddssäd... 33 6.2.9 Gemensam användning av maskiner, anläggningar och lagerutrymmen... 34 6.2.10 Om odlingsmetoderna... 34 6.3 ÖVERSIKTSGRANSKNING... 34 6.3.1 Isoleringsavstånd... 35 6.3.2 Ogräsväxter... 36 6.3.3 Flyghavre... 36 6.3.3.1 Inledande av utsädesproduktion och flyghavre... 37 6.3.3.2 Att söka efter flyghavre i beståndet... 37 6.3.3.3 Om flyghavre konstateras... 37 6.3.3.5 Flyghavre observeras på en grannlägenhet... 38 6.3.3.6 Bekämpningsplan/bekämpningsanvisning på en utsädesproduktionslägenhet... 38 6.3.3.7 Att fortsätta med utsädesodlingen på en lägenhet där flyghavre konstaterats... 40 6.3.3.8 Avförande ur flyghavreregistret och från SITY:s uppsikt... 41 6.3.3.9 Anskaffning av tilläggsjord och arrenderad jord till en utsädesproduktionslägenhet:... 43 6.3.3.10 Sammanslagning av två skiften, av vilka det ena finns i kommunens flyghavreregister... 43 6.4 GRANSKNING AV KONTROLLRUTOR... 43 6.4.1 Val av kontrollrutor och observationer på kontrollrutorna... 43 6.4.2 Kontrollrutornas antal... 44 6.4.3 Kontrollrutans storlek... 44 6.4.4 Sortäkthet... 45

6.4.4.1 Godkännande eller förkastande av odlingen på basen av sortäktheten... 45 6.4.5 Främmande arter... 45 6.4.6 Utsädesburna växtsjukdomar i spannmålsbestånd... 46 6.5 ÅTGÄRDER SOM AVTALATS I SAMBAND MED ODLINGSGRANSKNINGEN... 46 6.6 UTSÄDESODLINGAR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV HYBRIDER SAMT GRANSKNINGEN AV DESSA... 47 6.7 MOTIVERINGAR TILL FÖRKASTANDE AV EN ODLING ELLER ETT SKIFTE (FÖRUTOM FLYGHAVRE)... 47 7 ARTERNA OCH GRANSKNINGEN AV DEM... 48 7.1 VETE... 48 7.2 KORN... 54 7.3 HAVRE... 59 7.4 RÅG... 63 7.5 RÅGVETE... 65 7.6 ÄRT... 66 7.7 BONDBÖNA, LUPINER... 68 7.8 OLJEDÅDRA (CAMELINA)... 69 7.9 LIN... 70 7.10 SOLROS... 71 7.11 HAMPA... 72 7.12 RYBS OCH RAPS... 74 7.12.1 Rybs... 75 7.12.2 Raps... 76 7.13 KUMMIN... 78 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE (K)... 78 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT... 78 7.14 TIMOTEJ, ÄNGSSVINGEL, RÖDSVINGEL, RÖRSVINGEL, HUNDÄXING... 79 7.15 RAJGRÄS... 82 7.16 RÖDKLÖVER, ALSIKEKLÖVER, VITKLÖVER... 83 7.17 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE... 85 8 IDENTIFIERING AV FLYGHAVRE... 86 8.1 ALLMÄNNA KÄNNETECKEN HOS FLYGHAVRE... 86 8.2 NOGGRANNARE KÄNNETECKEN HOS FLYGHAVRE... 86 8.2.1 Frönas utseende... 87 8.2.2 Kännetecken hos strået och bladen... 87 8.3 FLYGHAVRE, FATUOIDER OCH KORSNINGAR... 88 8.4 IDENTIFIERINGSTABELL FÖR FLYGHAVRE... 88 9 UTSÄDESBURNA SJUKDOMAR... 91 10 FAKTURERING AV ODLINGSGRANSKNINGEN... 93 11 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV ODLINGSGRANSKNINGSPROTOKOLL... 94 12 BILDER PÅ SORTEGENSKAPERNA... 101 13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER... 105 14 KONTAKTUPPGIFTER... 107 BILAGA 1... 108

1 Förändringar i odlingsgranskningen Nedan har uppräknats de viktigaste förändringarna inom utsädesproduktionen beträffande odlingsgranskningen Följande saker bör tas i beaktande Odlaren skall uppvisa garantibevis och fraktsedel för allt grundutsäde som använts. Grundutsäde som inte har använts för grundande av en odling och för vilket garantibevis saknas skall streckas över i det förhandsifyllda protokollet. Grundutsäde som saknas i protokollet ska läggas till. Kontrollrutornas storlek och antal skall granskas, så att de är i enlighet med odlingens art och areal. Kontrollrutornas antal kan utökas enligt avsnitt 6.4.4.1, men deras storlek får inte förändras. Förfrukterna ska alltid antecknas i protokollet. Punkten för förfrukter kan kvitteras med ok endast när det är fråga om en flerårig växtart vars förfruktsuppgifter har kontrollerats föregående år. Vissa frön av vall- och vallbaljväxter är svåra att avskilja från varandra genom sortering, eftersom frönas påminner om varandra till form och storlek. Sådana artpar är till exempel rödklöver och alsikeklöver, rajgräsen sinsemellan samt rajgräs och ängssvingel. Om en art som är svår att avskilja förekommer som orenhet i odlingen används provrutor för sortäktheten och tabeller för förkastande. Om det till exempel förekommer rajgräs i ängssvingel använder man vid basutsädesgranskning en provruta på 30 m 2 och tabeller för förkastande på basis av sortäktheten. Artparen som är svåra att avskilja från varandra räknas upp på de artvisa sidorna. Granskningsprotokollen för höstsäd och ängssvingel skall returneras till SITY och uppdragsgivare senast den sista juli. Protokollen över de utförda granskningarna ska veckovis returneras till Evira och uppdragsgivaren, eftersom - inga beslut kan fattas förrän protokollen har returnerats - fakturabilagan kan inte göras upp förrän protokollet har returnerats - eventuella förkastanden kan kräva snabba beslut, så att odlaren och förpackaren har tid att reagera. Alla utsädesodlingsskiften skall antecknas i protokollet och arealerna skall uppges med en ars noggrannhet. Detta gäller även övrig produktion av sorter som odlas till utsäde. Odlarna önskar att hela lägenheten i mån av möjlighet ska granskas färdigt på en gång. Detta kan inte förverkligas när man på en lägenhet producerar utsäde som utvecklas i mycket varierande takt (t.ex. höst- och vårvete, svingel och havre), men om det är möjligt ska sådana önskemål tas i beaktande Uppdragsgivarna önskar att packeriet genast underrättas om eventuella problem, eftersom tråkiga ärenden oftast kräver snabba åtgärder Inspektören ska alltid meddela på förhand vem som utför odlingsgranskningen på lägenheten samt sina kontaktuppgifter. Målet är att säkerställa att alla odlingar granskas vid rätt tid och att odlaren vid behov får kontakt med inspektören. 9

2 Utsädesproduktion Dessa anvisningar gäller praxis och förfarande vid odlingsgranskning i samband med produktion av utsäde av stråsäd, vall- och foderväxter, olje- och spånadsväxter samt grönsaksväxter. I Finland får endast certifikatutsäde marknadsföras för utsädesändamål. Certifieringen innebär att officiella granskningar av utsädesodlingen och dess skörd har utförts, samt att odlingen och skörden uppfyller de förutsättningar och kvalitetsfordringarna som fastställts i utsädesförfattningarna. De officiella granskningarna utförs av en för uppgiften auktoriserad eller Eviras egen tjänsteman i enlighet med de metoder som beskrivs i denna handbok samt med förvaltningslagen. Officiell utsädesproduktion sker i ett övervakat system med sorter som godkänts till den nationella sortlistan eller EG:s officiella sortlista. Systemets syfte är att producera sådant utsäde vars generation, sortäkthet och andra kvalitetsegenskaper, exempelvis renhet, grobarhet och sundhet, är kända. Urskiljbarheten, beständigheten och enhetligheten för nya sorter undersöks innan sorten införs i sortlistan. Den som upprätthåller sorten sköter för sin del om att sorten förblir sortren och att basutsäde finns att tillgå så länge sorten är införd i sortlistan. Den gällande versionen av Finlands nationella sortlista finns att läsa på Eviras webbsidor (www.evira.fi) och EG:s officiella sortlista på adressen http://www.cpvo.fr/main/. Kvalitetskraven på utsädesodling och skörd inom utsädesproduktionen är de samma i Europeiska gemenskapens medlemsstater. Varje medlemsstat har dock rätt att ställa högre krav på utsädesodlingar och partier i den egna, inhemska utsädesproduktionen. Granskningen av en utsädesodling under växtperioden är obligatorisk. Granskningarna utförs av odlingsinspektörer som auktoriserats av Evira. Efter godkänd odlingsgranskning levererar odlaren utsädesskörden till ett utsädespackeri. Packeriet som iordningställer och förpackar utsädet skall ha ett giltigt tillstånd av Evira för förpackande av den aktuella artgruppen. Efter iordningställandet av utsädespartiet bildar förpackaren ett handelsparti av utsädesskörden, varpå en för uppgiften auktoriserad provtagare tar ett officiellt prov av handelspartiet. Provet skickas till Evira, där man i utsädeslaboratoriet undersöker provets grobarhet, renhet och fukthalt. Beroende på den producerade arten, sorten och utsädesklassen undersöks också tusenkornsvikt, sortäkthet och sundhet. Förpackningarna i det certifierade utsädespartiet förses med en garantietikett som erhålls av Evira. Varje förpackning i handelspartiet bör vara försedd med en garantietikett som visar att handelpartiet är certifierat. 10

3 Utsädesklassystemet Utsädesklassystemet beskriver utsädespartiernas härstamning. Varje parti kan på basen av utsädesklassen spåras ända tillbaka till förädlarens material. Utsädesklassystemet är en väsentlig del av utsädesproduktionen. I utsädesklassystemet är grundutsädets utsädesklass alltid högre än skördens. Saken beskrivs noggrannare i de följande tabellerna. På sidorna finns också de art- och artgruppsvisa utsädesklasserna. Utsädesklassystemet utgår ifrån att det högsta och sortrenaste utsädet är det underhållsparti som innehas av förädlaren eller den som upprätthåller sorten. Ett underhållsparti är ett utsädesparti som används för förökning av sorten, från vilket allt utsäde av sorten härstammar via en eller flera generationer. För ett underhållsparti kan man också använda benämningen förädlarmaterial (JM). Beräkningen av utsädesklass för utsädesvara som producerats från förädlarmaterial (JM) begränsas då alla granskningar som förutsätts för certifieringen inte har utförts på förädlarmaterialet. Förädlaren eller den som upprätthåller sorten producerar stamutsäde (förkortas PB) som härstammar direkt från underhållspartiet. Stamutsäde kan produceras av stamutsäde. Av stamutsädet kan man producera basutsäde (B). Antalet basutsädesgenerationer beror på arten och artgruppen. Det finns exempelvis tre basutsädesgenerationer av spannmålsväxter, men bara en basutsädesgeneration av vall- och vallbaljväxter. Av basutsädet producerar man slutligen certifikatutsäde (C). Även antalet generationer av certifikatutsäde beror på arten och artgruppen. Det finns exempelvis två generationer certifikatutsäde av spannmål, men bara en generation certifikatutsäde av vall- och vallbaljväxter. Om man så önskar kan man hoppa över generationer och producera t.ex. B1 ->C1 ->C2 av vete. Utan särskilt motiverat undantagslov kan man dock aldrig producera t.ex. C1 ->C1 eller C2 ->C1. Av vissa arter (bl.a. oljedådra el. Camelina, bovete, rörflen, getruta, vit sötväppling) kan man producera icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (förkortning K). Stamutsädet, med vilket utsädesodlingen grundas, måste vara certifierat eller godkänt. Generationskedjans längd är dock inte begränsad, så av utsädesklassen K kan man producera en ny K generation. Standardutsäde (ST) kan produceras av vissa arter av grönsaksväxter, om vilka man får tilläggsinformation av Evira. Standardutsäde kan produceras av standardutsäde. 11

3.1 Utsädesklasser Korn, havre, höst- och vårvete, rågvete: Stamutsäde (PB) Råg: Stamutsäde (PB) Basutsäde 1. generationen (B1) Basutsäde 1. generationen (B1) Basutsäde 2. generationen (B2) Basutsäde 2. generationen (B2) Basutsäde 3. generationen (B3) Basutsäde 3. generationen (B3) Certifikatutsäde 1. generationen (C1) Certifikatutsäde (C) Certifikatutsäde 2. generationen (C2) Vall- och vallbaljväxter: Stamutsäde (PB) Rybs, raps, senap: Stamutsäde (PB) Basutsäde (B) Basutsäde (B) Certifikatutsäde (C) Certifikatutsäde (C) Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde*) (K) Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde*) (K) *) gäller endast vitgröe, parkgröe, nordgröe, fjällgröe, ungersk vicker, rörflen, foderlosta, getruta, vit sötväppling, bovete, tuppklöver och svartsenap. 12

Ärt, bondböna, lupin: Stamutsäde (PB) Lin: Stamutsäde (PB) Basutsäde (B) Basutsäde 1. generationen (B1) Certifikatutsäde 1. generationen (C1) Basutsäde 2. generationen (B2) Certifikatutsäde 2. generationen (C2) Basutsäde 3. generationen (B3) Grönsaksväxter: Certifikatutsäde 1. generationen (C1) Stamutsäde (PB) Basutsäde (B) Certifikatutsäde (C) Certifikatutsäde 2. generationen (C2) Certifikatutsäde 3. generationen (C3) Standardutsäde (S) 13

4 Garantietiketternas färg och modeller Garantietikettens färg berättar vilken utsädesklass det är fråga om. 4.1 Nationella garantietiketter Utsädesklass Garantietikettens färg Stamutsäde vit med violett diagonal (bild 1) Basutsäde Vit (bild 2) Certifikatutsäde 1. gen. Blå (bild 3) Certifikatutsäde 2., 3., 4. gen. Röd (bild 4) Icke sortbetecknat kommersiellt Ljusbrun (bild 5) utsäde Utsädesblandningar Grön (bild 6) Standardutsäde Gul (bild 7) Förhandsgarantibevis enligt utsädesklass (bild 8) Bild 1 Bild 2 Stamutsäde Basutsäde 14

Bild 3 Bild 4 Certifikatutsäde av 1 generationen Certifikatutsäde av 2 generationen Bild 5 Bild 6 Icke sortbetecknat kommersiellt Utsädesblandning utsäde 15

Bild 7 Bild 8 Standardutsäde Förhandsgarantibevis 4.2 Modeller av utländska garantibevis Garantibevisen för utländska partier är, beträffande utsädesklass och färg, likadana som för partier som producerats och certifierats i Finland. Utsädesgenerationernas antal i de olika utsädesklasserna varierar mellan olika länder. Det finns t.ex. i allmänhet endast en generation av basutsäde för spannmål, ämnad för produktion av C1-generationen. I Finland finns det tre generationer av basutsäde, och därför placeras importpartier för grundutsädesbruk utan lov av förädlaren i utsädesklass B3, ämnade för produktion av C1- generationen. Bild 9 Bild 10 Tyskt garantibevis Danskt garantibevis Art: Luddvicker Sort: Latigo Certifikatutsäde (C) Parti: D/BN 4127/1602 W Provtagningsdatum: 05/2008 Produktionsland: Frankrike (F) Förpackningens vikt: 25 kg Certifikatutsäde (C) Art: engelska rajgras Sort: Mathilde Parti: DK- 08DV512 Förseglat: 1/2008 Produktionsland: Danmark Bruttovikt: 795 kg 16

Bild 11 Bild 12 Tyskt garantibevis Tyskt eko-bevis Art: vitlupin Sort: Bardo Utsädesklass: C1 (C) Parti: D/BN 228-0-9072 W Provtagning:: 8/2000 Produktionland: Tyskland (BRD) Förpackningens vikt: 25 kg Bild 13 Bild 14 Tyskt speltgarantibevis Nya Zeelandska OECDgarantibevis Art: Höstspelt Sort: Oberkulmer Rotkorn Utsädesklass: C1 Parti: D/HRO 2218/11177 Provtagning: 9/2008 Produktionland: Tyskland Vikt: 600 kg Höstrybs Sort: Valo Parti: NZ 199956449 Produktiondistrik i Nya Zeeland: BD Grobarhet: 98 %, TSP 131,1 g Förnyad analys: 6/2009 17

Bild 15 Belgisk garantibevis Certifierad Produktionsland: Belgien Art: Lin Sort: Ilona R3 = C3 Bruttovikt 50 kg Förpackningen stängd 2/1999 Parti11083/980033-5 Bild 16 Bild 17 Svensk garantibevis Tjeckisk eko-garantibevis F-material (JM) Art: rehuvirna Sort: Ebena Art: vårrybs Utsädesklass: C1 Art: vårrybs Parti: 7-2166- 70219/01 Sort: Agat Vikt: 50 kg Ref. nr: SWE2000- Provtagning: 2/2008 07979 Förseglat: 1/2000 Produktionsland: Tjeckien Förpackningens vikt: 10 Bevisnummer: kg 71454721 Produktionsland: Sverige Parti: 193121 PRO-BIO = Eko Tilläggsmärkning betat med karbosulfan (verksam substans) 18

Bild 18 Bild 19 Fransk garantibevis Estniskt garantibevis Utsädesklass: C1 (C) Art: rehuvirna Sort: Aneto Parti: F0511H 211219 AJ Produktionland: Frankrike Förpackning: 25 kg brutto Provtagning: 19.08.2000 Parti: EE06-50474 Art: Korn Sort: Mercada Utsädesklass: C2 Produktionland: Estland Nettovikt: 800 kg Provtagning: 4/2007 19

5 Odlingsgranskning På en odling ämnad för utsädesproduktion skall en odlingsgranskning utföras under växtperioden. Odlingsgranskningsskyldigheten baserar sig på lagen om handel med utsäde (728/2000) och med stöd av den meddelade förordningar enligt vilka odlingarna skall granskas enligt internationellt godkända metoder. Internationella metoder innebär i detta sammanhang OECD:s anvisningar, i vilka det fastställs hur en utsädesodling i praktiken skall granskas. Odlingsgranskningarna utförs således i enlighet med de finländska författningarna och OECD:s utsädesproduktionsbestämmelser, vilka Finland som medlemsland i OECD:s Utsädesprogram har förbundit sig att följa. Tilläggsinformation finns i de årligen uppdaterade OECD Seed Schemes och OECD schemes for varietal certification of seed moving in international trade. Control plot and field inspection manual, som återfinns på OECD:s webbsidor www.oecd.org/agr/seed. Odlingsgranskningen är en del av processen för certifiering av utsäde. I samband med odlingsgranskningen säkerställs odlingens sortäkthet och allmänna kondition vartill konstateras eventuella främmande arter, ogräs, flyghavresituationen och utsädesburna sjukdomar. För utsädesodlingarna har ställts speciella krav i fråga om förfrukt och växtbestånd av samma art som växer i närheten, vars syfte är att förhindra sortinblandningar och spridning av skadliga sjukdomar. I finländsk utsädesproduktion får det inte förekomma flyghavre på utsädesodlingen. 5.1 Anmälningar i anslutning till odlingsgranskning 5.1.1 Anmälan om odlingsgranskning Utsädesaffären, packeriet eller odlaren begär odlingsgranskningar för alla arter från Utsädeskontrollenheten (SITY) senaste den 22 maj. Evira skickar förhandsifyllda blanketter för begäran till de uppdragsgivare som lät granska utsädesodlingar under föregående år. Anmälan returneras till adressen viljelystarkastus@evira.fi. SITY tar i mån av möjlighet emot odlingsgranskningsanmälningar också efter den 22 maj, men efter 15.6 uppbärs en förhöjd avgift och efter 31.7 en ytterligare förhöjd avgift. Om en sort som inte finns upptagen i sortlistan anmäls för odlingsgranskning, ska uppdragsgivaren skicka en sortbeskrivning till SITY. Odlingsgranskningen får inte utföras utan sortbeskrivning. När man begär granskning skall man skriftligen meddela vilken frövara, dvs. identifikationsuppgifterna för grundutsädet (handelspartiets nummer), som använts vid sådd av odlingen. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid att handelspartiet och utsädesklassen som produceras är tydligt och korrekt angivna. Odlaren identifieras på basis av lägenhetssignumet, som således ska vara absolut korrekt. Lägenhetens adress och placering skall meddelas så klart att det är lätt att hitta till den. Kommunen där odlingen är belägen skall också anges. Dessutom skall man vid anmälan om granskning uppge utsädesodlarens telefonnummer. Den som begär granskningen skall dessutom meddela sitt kund- eller packerinummer om han fått ett sådant. Odlingsinspektören får inte granska en odling för vilken det inte finns ett förhandsifyllt protokoll. Om någon begär odlingsgranskning av en odling för vilken det inte finns ett förhandsifyllt protokoll, skall odlingsinspektören omedelbart kontakta SITY. 20

5.1.2 Avbeställning av odlingsgranskning Om man i ett senare skede inte vill låta granska en odling som anmälts, skall detta omedelbart anmälas till SITY. Den som anmält granskningen skall i så fall ersätta SITY och inspektören för eventuella kostnader. Odlingsinspektören skall återsända kopior av det förhandsifyllda protokollet till SITY och uppdragsgivaren också i det fall att odlingsgranskningen avbeställts. Av protokollet skall framgå vem som avbeställde granskningen, när den avbeställts och orsaken till avbeställningen. 5.1.3 Omgranskning Om odlaren är missnöjd med odlingsinspektörens odlingsgranskning har odlaren rätt till en omgranskning som utförs av en annan inspektör. Odlaren skall utan dröjsmål separat anhålla om omgranskning av SITY. Det är till fördel för alla parter om den omgranskningen utförs så snart som möjligt efter den första granskningen. Den som begär omgranskning står för kostnaderna för granskningen. Också odlingsinspektören skall omedelbart underrätta SITY om meningsskiljaktigheter och behovet av omgranskning. 5.2 Odlingsinspektörer Odlingsinspektörerna är inspektörer som auktoriserats av Evira för tre år i sänder, inspektörer i affärer eller Eviras egna tjänstemän. Endast dessa kan utföra odlingsgranskningar i Finland. Odlingsgranskningsrättigheterna beviljas för en ny artgrupp per år. Artgrupperna är: I. Havre, korn, vall- och vallbaljväxter II. Vete, råg, olje- och spånadsväxter, ärt, bondböna, övriga arter III. Potatis Odlingsinspektörerna förutsätts delta i utbildningen som ordnas av Evira och också i övrigt upprätthålla sina kunskaper och färdigheter i anslutning till odlingsgranskningen. Evira följer upp kvaliteten på arbetet bl.a. på basen av protokoll och genom efterkontroll. Evira auditerar också odlingsinspektörer. 5.2.1 Auktoriserad odlingsinspektör En auktoriserad odlingsinspektör är i regel en tillsynsmyndighet, en person som är anställd vid en rådgivningsorganisation eller en annan lämplig person som utbildats och auktoriserats för uppgiften av Evira. Auktoriseringen är bunden till den auktoriserade personens arbetsplats och upphör när personen byter arbetsplats. En auktoriserad inspektör får inte vara ägare, delägare, familjemedlem till ägaren eller delägaren, styrelsemedlem eller rådgivare i en fröaffär eller vara anställd av ett företag verksamt inom fröbranschen. Auktoriserade odlingsinspektörer får granska alla arter i de växtgrupper för vilka granskningsrätten beviljats. Endast erfarna inspektörer får granska odlingar där det produceras basutsäde eller generationer som föregår basutsädesklassen, eller utföra tillsynskontroller (duplikatgranskningar). 21

5.2.2 Auktoriserad odlingsinspektör i en affär En auktoriserad odlingsinspektör i en affär är i regel en för uppgiften lämplig person anställd av fröaffären, som Evira har utbildat och auktoriserat för uppgiften. En auktoriserad odlingsinspektör i en affär får inte vara ägare, delägare, familjemedlem till ägaren eller delägaren eller styrelsemedlem i en fröaffär. Auktoriseringen är bunden till arbetsplatsen och upphör när personen byter arbetsplats. Auktoriserade odlingsinspektörer i en affär får endast granska odlingar som arbetsgivaren låter granska. Granskningsrätten gäller generationer som följer efter basutsädesklassen i de växtgrupper för vilka granskningsrätt beviljats. 5.2.3 Ansvarsperson för utsäde ProAgria och fröaffärerna har särskilt utnämnda ansvariga för utsäde, som fördelar granskningarna som skall utföras på det egna området eller av den egna affären på inspektörerna. Listan över områdets eller affärens kommande granskningar skickas till ansvarspersonen. Den ansvarige skall komplettera granskningslistan med inspektörernas namn och returnera den till SITY, så att SITY känner till vilken inspektör som granskar en viss odling. Detta underlättar utredningen ifall en odlare längre fram frågar efter en inspektör till sin lägenhet. Om listan returneras till SITY i god tid kan SITY ordna de utskrivna protokollen i ordning enligt inspektörerna. Ansvarspersonerna för utsäde kan skicka en lista till utsädesaffärerna över vilken inspektör som utför granskningarna. Det här minskar behovet av telefonsamtal odlareuppdragsgivare-sity-ansvarsperson-inspektör. 5.2.4 Ny inspektör En ny inspektör skall delta i en sortäkthetsutbildning och teoridag som arrangeras av SITY. Under sortäkthetsutbildningsdagarna hålls ett prov, som den nya inspektören skall genomgå med godkänt resultat innan han på egen hand får utföra odlingsgranskningar av ifrågavarande artgrupp. Också i teoriutbildningen ingår ett prov som inspektören måste genomgå innan han kan utföra odlingsgranskningar på egen hand. Under teoridagen hålls också ett prov i identifiering av flyghavre. När en ny inspektör har deltagit i den arrangerade utbildningen, måste han utföra minst fem granskningar tillsammans med en erfaren inspektör innan han kan börja utföra granskningar på egen hand. Den nya inspektören skall själv avtala med en erfaren inspektör om handledningen. Den erfarna inspektören kan vara en auktoriserad inspektör eller en auktoriserad inspektör i en affär, och också de personer på SITY som utför odlingsgranskningar handleder inspektörer. En erfaren inspektör förutsätts ha utfört granskningar aktivt under minst två år innan han kan börja handleda nya inspektörer i arbetet. Den erfarna inspektören skall också ha genomgått SITY:s utbildning under det år då han handleder en ny inspektör i arbetet. Den erfarna inspektören skall ge den nya inspektören handledning i åtminstone följande frågor: - kontroll av de förhandsifyllda uppgifterna - kontroll av sortäktheten, uppsökning och identifiering av sjukdomsdrabbade individer - hur inspektören rör sig på skiftet: här finns det många olika alternativ - uppgörande av kontrollrutor: placeringen av kontrollrutorna på skiftet och 22

granskning av kontrollrutan - hur och var lönar det sig att leta efter flyghavre - ifyllning av protokollet - avslutande diskussion med odlaren 5.2.5 Tystnadsplikt och jäv Odlingsinspektören får inte för någon yppa eller för egen vinning utnyttja sådana uppgifter som kan anses vara affärshemligheter och som kommit till hans kännedom i samband med odlingsgranskning. Odlingsinspektören kan inte verka som rådgivare i samma ärende på en lägenhet som han granskar i ett senare skede. Inspektören får t.ex. inte göra upp en odlingsplan för utsädesodlingslägenheten. Inspektören får inte granska odlingen om han är jävig. Inspektören skall själv omedelbart meddela om jäv efter att exempelvis lantbruks-/hushållningssällskapets eller affärens ansvarige har fördelat de odlingar som skall granskas. En tjänsteman är jävig om: 1) han eller hans släkting är sakägare, 2) avgörandet i ärendet kan väntas innebära särskild nytta eller skada för honom eller en nära släkting till honom, 3) han eller hans nära släkting bistår eller representerar sakägaren eller den för vilken avgörandet innebär särskild skada eller nytta, 4) han i det ärende som behandlas står i tjänsteförhållande eller uppdragsförhållande till sakägaren eller den för vilken avgörandet innebär särskild nytta eller skada, 5) han är medlem i styrelsen, förvaltningsrådet eller med dem jämförbart organ eller verkställande direktör eller i motsvarande ställning i en sådan sammanslutning, stiftelse eller ett offentligrättsligt verk eller affärsdrivande verk som är sakägare eller för vilken avgörandet innebär särskild nytta eller skada, 6) förtroendet för hans opartiskhet äventyras av någon annan särskild orsak. Med en närstående släkting avses tjänstemannens barn, föräldrar, far- och morföräldrar och syskon samt deras make/maka och barn. Med en nära släkting jämställs tjänstemannens make/maka och en person som lever i äktenskapsliknande förhållande, deras barn, föräldrar, far- och morföräldrar och syskon samt deras make/maka och barn samt en med tjänstemannen förlovad person. Som en nära släkting betraktas också en motsvarande halvsläkting. 5.3 Tillsynskontroller Tillsynskontrollerna utförs enligt samma principer som de egentliga granskningarna. Evira anvisar de odlingar där tillsynskontroll skall utföras. En odling kan förkastas på basen av tillsynskontrollen, om odlingen inte uppfyller de krav som ställs på en utsädesodling. På motsvarande sätt kan en utsädesodling som föreslagits bli förkastad föreslås för godkännande i en tillsynskontroll. Evira övervakar i enlighet med JSM:s förordning 118/2000 de odlingsgranskningar som utförts av auktoriserade odlingsinspektörer i en affär. Tillsynen utförs av erfarna auktoriserade inspektörer. Dessa granskar 10 % av de odlingsgranskningar i självpollinerande arter som utförts av affärernas inspektörer och 20 % av 23

odlingsgranskningarna i korspollinerade arter. SITY kan övervaka också de auktoriserade inspektörernas arbete genom tillsynskontroller. Inspektören ger en del av granskningsprotokollet till odlaren, behåller en del själv, skickar en del till uppdragsgivaren och en till SITY. 24

6 Huvudprinciperna för odlingsgranskningen Odlingsinspektörens viktigaste uppgift är att granska att utsädesproduktionen uppfyller förutsättningarna för utsädesproduktion. Utsädesodlingen skall granskas minst en gång under växtperioden, efter blomningen. Hybridproduktion skall dock granskas flera gånger (se avsnitt 6.6. Utsädesodlingar avsedda för produktion av hybrider samt granskning av dessa). Odlingsgranskningen utförs då växtbeståndet är i ett sådant utvecklingsskede att sortkännetecknen är synliga, eventuell flyghavre har fått fullt utvecklad vippa och eventuella växtsjukdomar ännu är lätta att upptäcka. Den rätta tidpunkten för odlingsgranskningen beror alltså på arten. Affärerna har rätt att ställa strängare krav på odlingen för sin avtalsproduktion än vad som nämns här. De strängare kraven inverkar inte på godkännandet eller förkastandet av utsädesodlingen, men de kan inverka på mottagningen av skörden. Om odlaren inte kan påvisa att grundutsädet har granskats officiellt och certifierats för utsädesproduktion slutförs inte odlingsgranskningen och odlingens innehavare får ingen kopia av odlingsgranskningsprotokollet, eftersom sådana kasserade partier kan komma in på den s.k. gråa marknaden. I sådana situationer skall inspektören ta separat kontakt med odlingsgransknings- och provtagningsavdelningen i ärendet. SITY fattar slutligt beslut om ett eventuellt avbrytande av granskningen. Om granskningen inte slutförs skall protokollet omedelbart returneras till SITY. Om odlaren inte med en fraktsedel eller något annat dokument kan påvisa att en tillräcklig mängd dugligt grundutsäde för utsädesodlingen har skaffats till lägenheten, skall detta antecknas i protokollet. Granskningen kan likväl slutföras. 6.1 Odlingsgranskningens förlopp Inspektören kontaktar odlaren i god tid i förväg Inspektören skall i god tid meddela odlaren vem som kommer att granska hans odling, för att odlaren skall veta vem han kan kontakta i granskningsfrågor. Meddelandet bör lämnas skriftligen, t.ex. med den blankett som finns i slutet av boken (BILAGA 1). Meddelandet till odlaren förhindrar onödiga telefonsamtal och hjälper också inspektören att planera sitt arbete. Inspektören skall dock inte meddela granskningsdatumet långt på förhand, eftersom tidtabellen lätt ändras exempelvis på grund av regndagar. För att det inte skall vara möjligt att rensa bort flyghavren strax före granskningen är det inte heller skäl att meddela exakt datum långt på förhand. Uppgifter av odlaren: - kontaktuppgifter - uppgifter om grundutsäde (kontrolleras på garantibevisen) - utsädesmängd som levererats till gården enligt fraktsedel eller något annat intyg. En uppskattning av utsädesmängden/ha för olika arter finns i Tabell 1. - för fleråriga grödor är det tillräckligt om uppgifterna (grundutsäde, fraktsedel, förfrukter) granskas under det första skördeåret - odlingens areal - skiftessignum, skiftenas arealer och läge - förfrukter skiftes- och årsvis - andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten - annan produktion av en sort som odlas till utsäde - sorter av de övriga arterna som odlas på lägenheten - gemensam användning med andra brukningsenheter av maskiner, anläggningar 25

och lager Allmän granskning - areal - odlingen är av anmäld sort - förfrukter - isoleringsavstånd - flyghavresituationen - förekomst av ogräsväxter Granskning av kontrollrutor - sortäkthet - ogräsväxter - främmande arter av odlingsväxter - utsädesburna sjukdomar Avslutande diskussion med odlaren - information om observationer i utsädesodlingen - åtgärdsförslag - underskrifter, får inte begäras före odlingen har granskats Sändande av protokoll Inspektören - ger en del av protokollet åt odlaren, - behåller en del själv, - skickar en del till uppdragsgivaren, - skickar den översta delen till SITY. Protokollen skall returneras till SITY och till uppdragsgivaren den första vardagen i den följande veckan efter granskningen. Granskningsprotokollen gällande höstsäd och ängssvingel skall returneras till SITY senast den sista juli. Odlingsinspektören meddelar sin åsikt om huruvida odlingen skall godkännas eller förkastas i odlingsgranskningsprotokollet, där uppgifterna antecknas i för dem reserverade punkter. Odlingsinspektören skall särskilt beakta utsädesproduktionen som helhet. Om det utgående från ovan nämnda uppgifter klart framgår att produktionsförhållandena inte uppfyller kraven kan SITY förkasta odlingen eller inspektören föreslå att odlingen förkastas redan före den egentliga granskningen. SITY fattar det slutliga beslutet om godkännande eller förkastande av odlingen. Odlaren bekräftar med sin underskrift att han lämnat korrekta uppgifter i odlingsgranskningsprotokollet och att granskningen har utförts. Om odlaren är av annan åsikt än inspektören gällande t.ex. förekomst av flyghavre, skall ett flyghavreprov skickas till SITY för identifiering. Om odlaren efter slutförd granskning vägrar att underteckna protokollet, skall inspektören oberoende av detta skicka in protokollet till SITY. Det är då skäl för inspektören att bifoga en redogörelse över händelseförloppet och varför odlaren vägrade underteckna protokollet. Om odlaren är missnöjd med odlingsgranskningen kan han omedelbart begära en ny odlingsgranskning från SITY. 26

Tabell 1. Utsädesmängder vid anläggning av en utsädesodling Tusenkornsvikt g Utsädesmängd kg/ha *) Spannmål Höstvete 37-42 210-250 Vårvete 32-39 215-300 Höstråg 24-32 130-180 Korn 36-48 200-270 Havre 32-39 180-240 Baljväxter Ärt 185-230 255-450 Bondböna 300-600 200-400 Spånadsväxter Lin 4-5 60-100 Oljeväxter Vårrybs 2,5-3 8-12 Vårraps 3-5 12-16 Oljelin 6-8 40-55 Vitsenap 5-6 12 Vallväxter Timotej 0,4-0,5 8-10 Ängssvingel 2 10-15 Engelskt rajgräs 2 10-15 Rödsvingel 1 10-12 Rödklöver (dipl.) 1,8 5-7 Rödklöver (tetrapl.) 2,5 10-12 Alsikeklöver 0,7 8-10 Övriga växter Bovete 20-25 40-55 Kummin 2-3 10-15 Rörflen 0,9-1,1 11-16 Camelina 1 7-10 *) Utsädesmängden är beräknad enligt 90 % grobarhet. Noggrannare formel för beräkning av utsädesmängden: Såtäthet st./m² x tusenkornsvikt g/grobarhet % Såtäthet: råg 450-500 st./m², korn 500 st./m², havre och höstvete 500-550 st./m² 6.2 Odlingsförutsättningar 6.2.1 Andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten Av råg, rybs, raps och solros får man på samma lägenhet produceras endast en sort i taget, och av vall- och vallbaljväxter samt lin rekommenderas odling av endast en sort. Sorterna av korspollinerade arter och lin kan inte identifieras från fröprover, vilket innebär 27

att eventuella sortinblandningar framkommer först vid följande sommars odlings- och fältförsöksgranskningar. Vår- och höstråg får produceras på samma lägenhet till utsäde, eller den ena till utsäde och den andra till exempel till foder. I övrigt är sortbegränsningarna för rågens del i kraft. På en lägenhet får man alltså producera endast en höstrågsort och endast en vårrågsort, om man producerar utsäde. Jord- och skogsbruksministeriet har gett två förordningsändringar som gäller avlägsnande av sortbegränsningarna för korn, vete, havre och ärt. Avlägsnandet av sortbegränsningarna innebär att de övriga sorterna som odlas på lägenheten inte inverkar på godkännandet av en utsädesodling. Förändringarna träder i kraft 13.3.2015. En odlare kan till exempel producera både Einar- och Elmeri-korn, som hör till samma sortbegränsningsgrupp, till utsäde på sin lägenhet, eller den ena sorten till utsäde och den andra till exempel till foder. Evira fortsätter att publicera sortgrupperna på sina webbsidor http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/vaxter/utsade/. Utsädesaffärerna kan fortsättningsvis ställa strängare krav på utsädesodlingen än de minimikrav som publicerats i förordningarna. En affär kan till exempel i sina avtal kräva att odlingarna som den låter granska också i fortsättningen följer Eviras sortgruppslista. Evira utför odlingsgranskningarna och godkänner odlingarna enligt det att sortgrupperingskravet inte längre är i kraft. På samma lägenhet får man bara producera utsäde av en utsädesklass per sort, vilket alltså inte förändras. Sortgrupper 2015 Man bör speciellt lägga märke till de sorter, som hör till flera grupper. Dessa har markerats med kursiverad stil. Kaura/Havre I II III IV V VII VIII IX XI XIII XIV XV XVII Aslak, Avetron, Baub 2009.1968 (Harald), Bor 08055, Charly, Fiia, Flocke, Ivory, Matty, Meeri, Moby, Niklas, Obelix, Riina, Rocky, Sofiina, Suomi, SW Vaasa, Venla Aarre, Akseli, Aslak, Niklas, Bor 08055, Eemeli, Haga, Julius, Marika, Meeri, Mirella, Peppi, Riina, Ringsaker, Svala Salo Belinda, Bettina, Bor 07036, Doreen, Freja, Iiris, SW Ingeborg Effektiv, Roope Lisbeth Avenuda Kalott Kolbu, Skarnes Avenuda Effektiv Avanti, Bor 07036, Steinar, Wilhelmiina, Vinger, Viviana Avenuda 28

Ohra/Korn I Altti, Bor 10572 (Vertti), Edel, Einar, Elmeri, Erkki, Hankkijan Pokko, Hankkijan Potra, Justus, Pohto, Polartop, Pomo, Ragna, Severi III Arra, Artturi, Arve, Aukusti, Bor 08533, Bor 10686 (Alvari), Brage, Edvin, Eerik, Gaute, GN06003 (Trym), Jalmari, Kaarle, Kunnari, Olavi, Rolfi, Thule, Tiril, Toria, Vilde, Voitto, Wolmari IV Botnia V Jyvä, Pilvi, Ruter VI Amber, Annabell, Anni, Astoria, Beatrix, Bor 03160, Bor 03175, Bor 05164, Bor 06169, Bor 10035 (Fennica), Braemar, Cellar, Cerbinetta, Cha Cha, Charmay, Chill, Class, Columbus, Conchita, Eifel, Eliseta, Fabiola, Fairytale, Filippa, Fortuna, Gesine, Grace, Harbinger, Inari, Ingmar, Iron, Justina, Kustaa, KWS Irina, Luberon, Luhkas, Maaren, Margret, Marthe, Maud, Melius, Meltan, Mentor, Mie, Milford, Oracle, Posada, Prestige, Publican, Rambler, Ronny, Rusalka, Salome, Scarlett, Scrabble, Sebastian, Soulmate, Sparkle, Streif, Sunshine, SW Alina, SW Mitja, Thuringia, Tocada, Tofta, Tolar, Tolkien, Trekker, Video, Wikingett, Viskosa, Xanadu, Zhana VII Kinnan, Minttu, Prisma, Saana, Vilgott VIII Auriga, Barke, Cecilia, Cruiser, Havanna, JB Maltasia, Optima IX Afrodite, Carafe, Extract, NFC Tipple, Overture, Pompe, Propino, Quench, Shandy XV Jorma Vehnä/Vete I Acadian, Alatus, Amaretto, Bjarne, Bor 05052, Calixo, Dafne, Draco, Epos, Granary, Granus, KWS Chamsin, Lennox, Lumikki, Picolo, Quarna, SW Kadrilj, Puntari, Seance, Septima, Tjalve, Trappe, Triso, Wappu, Wellamo, Vinjett II Aallotar, Aino, Alatus, Anniina, Berserk, Bor 07569 (Herttua), Bor 09026 (Kreivi), Demonstrant, Krabat, KWS Scirocco, Marble, Meri, Specifik, Wanamo, Zebra III V VI VII IX XI XIII Bastian, Kruunu, Mahti, Manu Ada, Alatus, Altos, Aura, Ceylon, Ellvis, Frontal, Glockner, Gunbo, Janne, Julius, Lars, Mariboss, Nelson, NIC05-4588A, Olivin, Skagen, Stava, SW Harnesk, Tarso, Urho, Veeti, Winner Alatus, Arktika, Folke, Rehti, SW Magnifik, Tryggve Winner Cornetto, Prosa Sertori Wicki Herne/Ärt I II III IV V Antti, Brutus, Carneval, Hulda, Jymy, Karita, Nitouche, Rokka, Saara, Stok, Tiina, Zekon Sohvi Alfetta, Ingrid, Jermu, Julia, Onyx, Rocket, Sunna, Tonga Scorpio Arvika Odlingsinspektören bör utreda alla sorter som odlas av en art som är i utsädesproduktion på lägenheten, och anteckna dem i odlingsgranskningsprotokollet. Många uppdragsgivare önskar dessutom att alla sorter som odlas på lägenheten antecknas i odlingsgranskningsprotokollet - också av de arter av vilka man inte producerar utsäde på brukningsenheten. 29

6.2.2 Eventuell övrig produktion på lägenheten av en sort som odlas till utsäde På lägenheten får inte finnas andra odlingar där mogen fröskörd bärgas av den sort av vilken utsäde produceras. Exempelvis är foderproduktion som slås dock möjlig. Fodereller trädesskiftena bör slås före mognaden och slåttern konstateras före undertecknandet av odlingsgranskningsprotokollet. Om odlaren exempelvis har för avsikt att samtidigt producera malt och utsäde av en kornsort, skall maltodlingen anläggas med utsäde av minst lika hög utsädesklass som den egentliga utsädesodlingen. Även skiftena avsedda till malt skall odlingsgranskas. Om maltskiftena uppfyller kraven som ställts för utsädesproduktion föreslås godkännande av maltskiftena. Om skiftena avsedda för malt inte uppfyller kraven för utsädesproduktion exempelvis ifråga om förfrukt, föreslås förkastande av maltskiftena. Odlingsinspektören behandlar sålunda maltskiftena som om de skulle vara utsädesodlingar, och lägger t.ex. in maltskiftenas skiftesuppgifter i protokollet. Av en sort kan man på brukningsenheten endast produceras utsädesvara av en utsädesklass i taget. Om det för sorten har grundats utsädesodlingar med grundutsäde av olika utsädesklasser, kan odlingarna godkännas för högst den klass till vilken grundutsädet av den lägsta klassen ger förutsättningar. Exempel. På samma brukningsenhet har man grundat kornodlingar med PB- och C1- grundutsäde. Alla skiften godkänns då för C2. I sådana fall är det ändå skäl att särskilt kontakta uppdragsgivaren och Evira. 6.2.3 Förfruktsbegränsningar Med förfruktsbegränsning försöker man förhindra att på skiftet odlas sådana arter eller sorter som kan inblandas med odlingsväxter från året innan som bevarats i åkern, och förorsaka problem beträffande sortäktheten. Vid uppgörandet av odlingsplaner skall man sörja för att som förfrukt inte finns en växtart som kan försvåra godkännandet av odlingen. För respektive art och utsädesklass har fastställts en minimitid som skall ha förflutit från att på skiftet senast har odlats en annan sort av samma art, eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. För att ett parti av samma sort skall kunna anses vara känt till sin äkthet, skall man kunna visa upp officiella garantibevis eller exempelvis en fraktsedel från vilken framgår partibeteckningen för det skaffade utsädespartiet för odlingsinspektören. Partibeteckningen skall antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. En odlingsgranskning som utförts av Avena godkänns som granskning som påvisar förfruktens äkthet. Uppgifter om granskningen som utförts av Avenas granskare införs i odlingsgranskningsprotokollet. SITY kan dessutom fastställa sortäktheten för korn, havre, vete och ärt som förfrukt utgående från fröprov. Om en sort har förökats på lägenheten och ingen officiell odlingsgranskning har utförts, kan man sända ett officiellt taget prov till SITY för sortäkthetsanalys i laboratorium. Provet skall vara hos SITY senast den 31 maj. Provet tas från den senaste skörden som skördats från ifrågavarande skifte. Över 300 kg av skörden borde finnas kvar för att provet skall vara representativt. Om provet motsvarar kännetecknen för den anmälda sorten och är tillräckligt homogent, kan partiets sortäkthet anses vara känd. Det intyg som lämnas över granskningen skall uppvisas för odlingsinspektören i samband med odlingsgranskningen. För korspollinerade växter som vete, korn, havre och ärt gör SITY ingen laboratorieanalys för äkthet, utan grundutsädet som använts som förfrukt skall vara officiellt certifierat. 30

För vall- och vallbaljväxter är grundläggningsåret inte förfruktsår. Som förfruktsår räknas det år när ifrågavarande växtart inte funnits på skiftet överhuvudtaget. Undantag från detta är en situation när vallbeståndet har förstörts kemiskt senast 30.6. Vid grundandet av en utsädesodling av vallväxter efter ett fodervallbestånd är det skäl att särskilt noggrant utreda sammansättningen av det växtbestånd som utgör förfrukt. Många fröblandningar avsedda för foderproduktion innehåller utsäde av flera sorter som hör till samma art. Exempel En utsädesodling av rödklöver har grundats år 2015 i skyddssäd. Odlingsinspektören skall sålunda utreda förfrukterna för åren 2014, 2013 och 2012. Under perioden 2012-2014 får det inte ha funnits rödklöver på skiftena. Arter, av vilka det finns både höst- och vårformer Höst- och vårvete är av samma art, höst- och vårråg samt höst- och vårrybs likaså. För höstsäd samt höstrybs och raps räknas grundläggningsåret som förfruktsår. Exempel. På ett skifte har det år 2014 funnits en vårveteodling och sommaren 2015 en kornodling. På hösten 2015 kan odlaren grunda en utsädesodling av höstvete och producera utsädesklass C1 eller C2. Detta eftersom sommaren 2015 uppfyller förfruktskravet på ett år. Det är dock inte tillåtet att odla vårvete sommaren 2015 och hösten 2015 grunda en utsädesodling av höstvete. Om det på ett skifte i utsädesodlingen har vuxit fel förfrukt, förkastas endast skiftet med fel förfrukt. De övriga skiftena kan godkännas under förutsättning att de olika partierna kan tröskas, torkas och lagras så att inga sammanblandningar kan uppkomma. Om en odling eller en del därav förkastas på grund av förfrukten skall spannmålen eller oljeväxterna tröskas separat och levereras till annan användning, och vallen skall slås före utsädesskörden bärgas. Leveransen av spannmål eller oljeväxter till annan användning skall påvisas med kvitto eller någon annan utredning. Granskaren skall konstatera att vallen har slagits innan en vallutsädesodling godkänns. 6.2.4 Uppgifter om grundutsäde Uppgifterna om grundutsäde finns vanligen förhandsifyllda på odlingsgranskningsprotokollet. Odlingsinspektören skall kontrollera att odlaren har använt ifrågavarande utsädesparti för grundande av odlingen. Kontrollen görs genom att inspektören ber odlaren visa upp partiets garantibevis och faktura eller fraktsedel. Odlaren skall uppvisa garantibevis för allt grundutsäde som använts. Grundutsäde för vilket garantibevis saknas och som inte har använts i odlingen skall streckas över i det förhandsifyllda protokollet. Om uppgifterna om grundutsädet inte finns i protokollet skall odlingsinspektören lägga till grundutsädets handelsparti i protokollet i enlighet med garantibeviset. Också grundutsädets generation skall antecknas i protokollet. Om det på lägenheten finns utsäde som skaffats under tidigare år, men av någon anledning inte använts, får utsädet användas för grundande av en utsädesodling. Utsädesvara som skaffats från annat håll (t.ex. av grannar, vara som blivit över hos en avtalspartner eller den egna utsädesskörden från föregående år) duger inte till utsädesproduktion enligt utsädesklassystemet även om det utgör skörd från en odling som godkänts vid odlingsgranskning, om det inte finns ett giltigt garantibevis för varan. 31

6.2.5 Odlingens areal, skiftenas storlek och skiftessignum Odlingens och skiftenas arealer skall kontrolleras i jordbruksskiftesblanketten för stödansökan eller från någon annan tillförlitlig källa. Korrekta arealuppgifter är viktiga vid kontrollen av den skördemängd som fås från odlingen. De fullständiga beteckningarna för skiftena enligt datasystemet IACS (nio siffror och en bokstav) antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. Om skiften i odlingen eller delar av skiften föreslås förkastas, skall man i odlingsgranskningsprotokollet specificera vilket skifte förslaget om förkastande gäller. 6.2.6 Ekologiskt producerat utsäde Produktion av ekologiskt utsäde förutsätter anslutning till övervakningssystemet för ekologisk produktion. Ekologiskt utsäde kan produceras på skiften i omläggningsskede och på skiften i ekologisk produktion enligt begränsningarna i Tabell 2. Skörden från ettåriga växter kan användas och marknadsföras som ekologiskt utsäde efter en generation och från fleråriga växter efter två växtperioder. Tabell 2. Användning eller marknadsföring av ekologiskt producerat förökningsmaterial. Växtgrupp Ettåriga växter inkl. ettåriga höstformer (såsom vete, korn, råg, ärt) Fleråriga fröväxter (vallväxter såsom timotej, klöver, getruta) Användning (och marknadsföring) som ekologiskt förökningsmaterial När moderplantorna har odlats ekologiskt i en generation. När moderplantorna har odlats ekologiskt under två växtperioder. Exempel Konventionellt producerat havreutsäde sås på en åker som är i ekologisk produktion eller i övergångsskede (också SV1). Den erhållna skörden är ekologiskt producerat utsäde. Konventionellt producerat timotejfrö sås på en åker som är i ekologisk produktion eller eller i övergångsskede (också SV1). Fröskörden som erhålls det andra året är ekologisk (antagande: den första skörden bärgas under året efter såningsåret). En problematisk situation kan uppstå i anslutning till detta: Exempel På en lägenhet som övergår till övervakningen av ekologisk produktion har man för avsikt att producera ekologiskt utsäde av råg under omläggningsperiodens första år. Är detta möjligt? Det förutsätter anslutning till övervakningssystemet före sådden på hösten. Normalt styrs man ju av stödsystemet till att ansluta sig till övervakningssystemet på våren. Vid produktion av ekologiskt utsäde kan man utan särskilt tillstånd använda konventionellt producerat utsäde som grundutsäde. Om grundutsädet är betat med ett betningsmedel som inte är godkänt för användning i ekologisk produktion, skall man ansöka om tillstånd för användning av dylikt utsäde från ELY-centralen. 32