Pajala kommun efter uppföljning för fritidshem efter tillsyn i Pajala kommun
2 (6) Uppföljning av tillsyn i Pajala kommun genomförde tillsyn i Pajala kommun under våren 2018. fattade den 26 april 2018 beslut efter tillsyn för fritidshem i Pajala kommun. har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Uppföljningen bygger på en redovisning av vidtagna åtgärder som Pajala kommun inkom med den 25 september 2018 och kompletteringar som kommunen inkom med den 26 oktober, den 1 november, den 21 december 2018 samt den 3 och 21 januari 2019. s beslut Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar att huvudmannen inte avhjälpt samtliga påtalade brister. förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som kvarstår. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Pajala kommun att senast den 12 augusti 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Bedömning av brist konstaterar att Pajala kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls (4 kap. 3 och 5 skollagen). Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning (4 kap. 3 och 6 skollagen; Lgr 11, 4 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll). Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna (4 kap. 3 och 6 skollagen). Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras (4 kap. 3 och 6 skollagen).
3 (6) Åtgärder Huvudmannen ska skapa och implementera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet avseende verksamheten i fritidshemmet ska bedrivas, på såväl enhetsnivå som på huvudmannanivå, genom att se till att: - Följa upp resultaten av utbildningen inom fritidshemmet. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen. - Analysera vad som påverkar och orsakar ovanstående resultat. - Utifrån ovanstående analys identifiera utvecklingsområden och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. - Dokumentera uppföljning, analys, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa. Motivering till bedömning av brist s bedömning Utifrån huvudmannens redovisning och övrigt utredningsmaterial bedömer att bristen avseende det systematiska kvalitetsarbetet avseende utbildningen i fritidshemmet kvarstår. Den uppföljning av resultaten inom utbildningen vid fritidshemmen som huvudmannen genomför är bristfällig. Det sker heller ingen analys av resultaten så att huvudmannen kan fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder och planera för hur de ska genomföras. bedömer att bristen avseende ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling är avhjälpt. Av huvudmannens redovisning och av det dokumenterade kvalitetsarbetet, Kultur- och utbildningsutskottets kvalitetsrapport 3, 2018 för grundskola, förskola och skolbarnomsorg, framgår att det finns en uppföljning av det målinriktade arbetet mot kränkande behandling vid varje enhet. Det framgår vidare av rapporten att varje enhet numera genomför en kartläggning specifikt för fritidshemmet. Rättsliga utgångspunkter Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter, såsom läroplanen, uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
4 (6) Av förarbetena till skollagen framgår att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering av bland annat verksamhetens resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten (prop. 2009/10:165 s. 304). Vidare framgår av förarbetena att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan olika verksamheters resultat och måluppfyllelse. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 306). Av förarbetena framgår också att det av dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet bör framgå information om resultat och måluppfyllelse, analys av förbättringsområden samt beslut om förbättringsåtgärder (prop. 2009/10:165 s. 305). Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet framgår att det både i huvudmannens och enheternas planering är viktigt att ange konkreta åtgärder på kort och lång sikt av var och en av de insatser som ska genomföras. Eftersom insatserna förväntas leda till ökad måluppfyllelse måste de tydligt kopplas till de nationella målen, kraven och riktlinjerna. Genom att ange vad som ska uppnås och förväntade effekter underlättas även kommande uppföljning och utvärdering (SKOLFS 2012:98 s. 37). s utredning s utredning visar att huvudmannens uppföljning av resultaten inom utbildningen vid fritidshemmen är bristfällig. Det saknas också en analys av resultaten och beslut om utvecklingsåtgärder samt en plan för hur de ska genomföras. Av huvudmannens inskickade redovisning framgår att huvudmannen har inlett ett arbete avseende det systematiska kvalitetsarbetet för fritidshemmet under vårterminen 2018. har tagit del av huvudmannens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete, Kultur- och fritidsnämndens kvalitetsrapport 2, 2018 för grundskola, förskola, skolbarnomsorg och grundsärskola. I rapporten redovisas genomförda åtgärder under läsåret 2017/18 för samtliga fritidshem i kommunen. Rapporten beskriver vad fritidshemmen har arbetat med under läsåret utan en tydlig
5 (6) koppling till de nationella målen. Den analys av resultatet av utbildningen som sker på enhetsnivå är i flera fall bristfällig. Huvudmannen har identifierat att de små enheterna i kommunen behöver uppmärksammas och att det är svårigheter med att rekrytera behörig personal. s utredning visar vidare att det inte finns några beslutade utvecklingsåtgärder för fritidshemmet eller någon plan för hur de ska genomföras. har hos skolchefen efterfrågat om huvudmannen har något ytterligare dokumenterat kvalitetsarbete avseende fritidshemmet. Skolchefen uppger att det dokumenterade kvalitetsarbete som huvudmannen har, är den kvalitetsrapport som har tagit del av där skolchefen har sammanfattat de rapporter som rektorerna har skickat in. I s beslut för förskoleklass och grundskola i Pajala kommun 2014 (diarienummer 2014:3273) förelades huvudmannen att vidta åtgärder för att förbättra arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. fann även då brister i huvudmannens kvalitetsarbete avseende att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Vid s uppföljning av beslutet uppgav huvudmannen att de påbörjat ett kvalitetsarbete för fritidshemmet. Utredningen visar att arbetet för att vidareutveckla fritidshemmets kvalitetsarbete har avstannat. Motivering till val av verktyg Pajala kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande bestämmelser och föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Avhjälpt brist i verksamheten Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet Bedömning av brist konstaterade i tidigare beslut att Pajala kommun inte uppfyllde författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att personalen i fritidshemmet ges möjligheter till den kompetensutveckling som krävs, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter (2 kap. 34 skollagen; Lgr 11, 2 Mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Det har vid uppföljningen av tillsynen inte framkommit annat än att Pajala kommun avhjälpt denna brist.
6 (6) Motivering Utifrån huvudmannens redovisning och övrigt utredningsmaterial bedömer att bristen avseende bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet är avhjälpt. Huvudmannen har inkommit med en redovisning som visar att huvudmannen genomfört ett antal riktade kompetensutvecklingsinsatser som rör fritidshemmet både för rektorer och fritidshemmets personal. Rektorer organiserar numera verksamheten så att det finns möjligheter till erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande för personalen i fritidshemmet. På s vägnar X Joakim Blomberg Joakim Blomberg Enhetschef Signerat av: Joakim Blomberg X Maud Karlström Maud Karlström Föredragande Signerat av: Maud Karlström