RP 104/2015 rd. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska orsaker.



Relevanta dokument
RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/ / /2016 rd

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

RP 7/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

RP 119/2015 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner återkallande av reservationen till internationella

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 276/2006 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden. om temporär ändring av 4 a lagen om utländska värdepappersföretags

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 11/2008 rd. finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 70/2011 rd PROPOSITIONS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 38/2008 rd. I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen föreskrivs

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 10/2008 rd. I propositionen föreslås dessutom att lagen om godkännande av en överenskommelse

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 37/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 163/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

RP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 191/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 d i lagen om beskattningsförfarande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 126/2007 rd 2008.

RP 100/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ändring av skjutvapenlagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 249/2018 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2019.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2017.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Transkript:

Regeringens proposition till riksdagen om uppsägning av överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen och med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att riksdagen ger sitt samtycke till att Finland säger upp överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen som ingicks i Paris 2001 Internationella vinkontoret grundades ursprungligen 1924. Namnet ändrades från vinkontor till organisation 1958. Finland anslöt sig till organisationen 1992. Överenskommelsen om att upprätta Internationella vinorganisationen ingicks 2001, då vissa tekniska procedurer som gäller organisationens verksamhet ändrades. Organisationens verksamhet skulle emellertid fortfarande fokusera på vetenskapliga och tekniska rekommendationer för vinodlingssektorn. Enligt överenskommelsen om att upprätta organisationen kan en part säga upp överenskommelsen när som helst med en uppsägningstid på sex månader genom ett skriftligt meddelande till organisationens generaldirektör och republiken Frankrikes regering. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska orsaker. Lagen om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen avses träda i kraft genom förordning av statsrådet samtidigt som uppsägningen träder i kraft.

MOTIVERING 1 Nuläge och föreslagna ändringar Internationella vinkontoret grundades den 29 november 1924 genom försorg av sex medlemsländer. Kontoret fick ett nytt namn (International Vine and Wine Office) den 4 september 1958, på svenska fortsättningsvis Internationella vinkontoret. Då den nya överenskommelsen färdigställdes i april 2001 hade organisationen sammanlagt 45 medlemsländer. Finland anslöt sig till organisationen 1992, och Oy Alko Ab utsågs att representera Finland i organisationen. År 1997 överfördes den officiella representationen till jord- och skogsbruksministeriet, som företräder Finland i organisationens generalförsamling och verkställande kommitté samt har hand om administrativa frågor som anknyter till medlemskapet. Överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen, nedan organisationen, ingicks 2001 (FördrS 5 och 6/2004), då vissa tekniska procedurer som gäller organisationens verksamhet ändrades. Samtidigt ändrades organisationens namn till Internationella vinorganisationen (International Organisation of Vine and Wine). Den nya överenskommelsen innebar inga väsentliga ändringar i organisationens verksamhet. De största ändringarna gällde närmast förfarandet för godkännade av beslut, och organisationens verksamhet skulle fortfarande fokusera på vetenskapliga och tekniska rekommendationer för vinsektorn. Till organisationens uppgifter hör bl.a. att främja hållbar vinodling, skapa regler för vinprodukters äkthet, främja god regleringspraxis, följa marknadens utveckling, påverka konsumenternas hälsa samt stärka det internationella samarbetet. I organisationens olika expertgrupper och kommittéer har Finland företrätts av Oy Alko Ab:s Laboratorium för alkoholkontroll och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Finlands medlemsbidrag har tagits ur jord- och skogsbruksministeriets anslag. Organisationens rekommendationer är inte bindande för medlemsstaterna, men de tillämpas t.ex. i Europeiska unionens (EU) lagstiftning. EU:s medlemsstaters ställningstaganden till organisationens beslut koordineras inom EU. Överenskommelsen innehåller inte i sig några bestämmelser som omfattas av unionens behörighet eftersom bestämmelserna gäller organisationens förvaltning och metoder (bl.a. rösträtt och finansiering). Europeiska unionen har för närvarande ingen officiell ställning i organisationen. Europeiska kommissionen har emellertid uppgett att den förhandlar med organisationen om Europeiska unionens officiella ställning inom organisationen. I praktiken kunde det bli aktuellt exempelvis med något slag av observatörsställning inom organisationen. De resolutioner som ska behandlas av organisationens generalförsamling behandlas på förhand av rådets arbetsgrupp. I Finland behandlas de av undersektionen för vin- och alkoholärenden, sektionen för jordbruk och livsmedel (EU-18) och överlämnas till behandling i riksdagen (96 och 97 i grundlagen). Varje medlemsstat har två grundröster i organisationen. Tillläggsrösterna räknas enligt den ställning medlemslandet har inom vinodlingssektorn. Det totala antalet tilläggsröster utgör hälften av det totala antalet grundröster. Finland har två grundröster. För närvarande finns det 46 medlemsländer i organisationen och tio internationella organisationer är observatörer. Medlemmarna representerar uppskattningsvis 80 procent av vinkonsumtionen och 85 procent av vinproduktionen i världen. Av EU-länderna är Polen, Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Irland och England inte medlemmar i organisationen. 2

Det att Finland gick med i den nya överenskommelsen 2001 motiverades bl.a. med att Finland i Internationella vinkontorets (OIV) expertarbetsgrupper bättre skulle kunna påverka internationella vinbestämmelser än enbart genom EU. I praktiken har Finlands påverkansmöjligheter bedömts vara relativt små, och en betydande del av organisationens verksamhet anknyter till frågor som gäller vinproducerande länder. I Finland produceras inte druvviner, men en del av de druvviner som säljs i Finland buteljeras här. I regeringens proposition (RP 174/2001 rd) fastslås att det med hänsyn till produktsäkerheten och konsumentskyddet är viktigt att Finland deltar i arbetet i expertarbetsgrupperna. Enligt bedömningar har dock antalet sådana ärenden varit litet jämfört med andra frågor som anknyter till vinproduktion. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska skäl. Det uppkommer kostnader för Finland av det årliga medlemsbidraget, personalkostnader för användning av arbetstid och resekostnader för deltagande i möten. Största delen av organisationens verksamhet hänför sig till ärenden som gäller vinproducerande länder. I praktiken har Finlands påverkansmöjligheter inom organisationen bedömts vara tämligen små. 2 Propositionens konsekvenser Som en följd av utträdet ur organisationen kommer Finland att spara det årliga medlemsbidraget som för närvarande är 13 400 euro. Dessutom kommer Finland att spara i kostnader som anknyter till användning av arbetstid och resekostnader som anknyter till organisationens verksamhet. I Finland sköts uppgifter som hänför sig till organisationens verksamhet av jord- och skogsbruksministeriet, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Laboratoriet för alkoholkontroll (Alko). Arbete som föranleds av organisationens verksamhet är bl.a. behandling av resolutioner samt därtill hörande officiella ställningstaganden och behandling i sektioner. Skötsel av praktiska ärenden som hör till verksamheten, exempelvis att svara på olika uppgiftsförfrågningar och deltagande i möten, föranleder också kostnader i anslutning till användning av tjänstetid och resor. 3 Beredningen av propositionen Regeringens proposition har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. I fråga om den tekniska beredningen av propositionen har man varit i kontakt med utrikesministeriet. Remissyttranden om utkastet till regeringens proposition har begärts av social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, utrikesministeriet, justitieministeriet, statsrådets kansli, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Tullen, Livsmedelsindustriförbundet rf, Etanoliteollisuusyhdistys, Laboratoriet för alkoholkontroll, Patent- och registerstyrelsen och Ålands landskapsregering. I yttrandena motsattes i huvudsak inte utträdet ur organisationen och det fanns inget att anmärka på propositionens innehåll. Tullen hade inget att anföra om propositionen, men tullaboratoriet förde fram att Finland aktivt har deltagit i organisationens arbetsgrupp Methods of Analysis, och då medlemskapet i organisationen upphör, är det tänkbart att möjligheterna till ett sådant samarbete och tillgången till information försvåras. Livsmedelsindustriförbundet rf konstaterade i sitt yttrande att med hänsyn till att det är en organisation som har anknytning till tillverkning av druvviner, har dess verksamhet inte haft någon särdeles central roll för alkoholdrycksindustrin i Finland. Med tanke på alkoholindustrin i Finland som helhet där det utöver egen tillverkning även finns många företag som fungerar som importörer är det emellertid viktigt att man i Finland även känner till diskussionerna som förs på det här området. Internationella vinorganisationen företräder även geografiskt sett den världsomspännande vinprodukt- 3

ionen samtidigt som den även idkar gott samarbete med EU-organ. På ovan nämnda grunder konstaterade Livsmedelsindustriförbundet i sitt yttrande att det fortfarande vore till fördel för Finland att i egenskap av medlem delta i organisationens verksamhet. I fråga om konsekvenserna av ett utträde ur organisationen kommer tillgången till information sannolikt att tryggas även i fortsättningen t.ex. via organisationens täckande webbplats. Dessutom kommer Finland sannolikt även i fortsättningen att kunna följa med diskussioner som hänför sig till organisationens förvaltningsområde t.ex. via EU:s arbetsgrupper. Europeiska kommissionen har uppgett att den förhandlar med organisationen om Europeiska unionens officiella ställning inom organisationen. De resolutioner som ska behandlas av organisationens generalförsamling behandlas på förhand av rådets arbetsgrupp. 4 Ikraftträdande Enligt artikel 18 i överenskommelsen får en part när som helst säga upp överenskommelsen genom skriftlig underrättelse till organisationens generaldirektör och republiken Frankrikes regering sex månader på förhand. Lagen om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen avses träda i kraft samtidigt som uppsägningen träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. 5 Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning Riksdagen godkände avtalet om upprättandet av Internationella vinorganisationen den 10 december 2001. I regeringens proposition (RP 174/2001 rd) konstaterades att överenskommelsen innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Sådana bestämmelser ingår i artikel 11 i överenskommelsen, enligt vilken Internationella vinorganisationen är en juridisk person och varje medlem ska ge den sådan rättshandlingsförmåga som kan behövas för att utöva verksamheten. Enligt grundlagsutskottets ståndpunkt bestäms det i Finland genom lag om status som juridisk person med tillhörande rättsförmåga och juridisk handlingsförmåga (GrUU 38/2000 rd). Riksdagens godkännande krävdes för Finlands anslutning till överenskommelsen även av den orsaken att medlemskapet i Internationella vinorganisationen innebar att Finland förband sig vid organisationens finansiering. Bestämmelser som kräver riksdagens godkännande är även internationella förpliktelser som har bindande konsekvenser för riksdagens budgetbefogenheter (GrUU 45/2000 rd). Enligt 94 i grundlagen krävs riksdagens godkännande också för uppsägning av sådana förpliktelser, om förpliktelsen vad gäller innehållet hör till de förpliktelser som kräver riksdagens godkännande. I Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ny Regeringsform för Finland (RP 1/1998 rd) konstateras att eftersom en uppsägning av en internationell förpliktelse emellertid i många fall också återverkar på statens interna rättsförhållanden och eftersom en uppsägning också annars kan ha stor betydelse för Finland, är det motiverat att förutsätta riksdagens godkännande för uppsägning av förpliktelser som hör till riksdagens behörighetsområde. Vidare konstateras i propositionen att riksdagens ställning som högsta statsorgan, också från en mera allmän synpunkt, förutsätter att internationella förpliktelser som faller inom ramen för riksdagens behörighet inte kan sägas upp utan riksdagens samtycke. 4

Beslutet om godkännande av överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen fattades i tiden med enkel majoritet. Enligt 94 2 mom. i grundlagen ska även beslut om godkännande av uppsägning av en internationell förpliktelse fattas med enkel majoritet. Uppsägningen av överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen rör inte grundlagen på det sätt som avses i andra meningen i 94 2 mom. Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 i grundlagen föreslås att riksdagen godkänner uppsägningen av överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen som ingicks den 3 april 2001 i Paris. Samtidigt föreläggs riksdagen följande lagförslag: 5

Lagförslag Lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen I enlighet med riksdagens beslut 1 Genom denna lag upphävs lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen (1563/2001). 2 Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet. Helsingfors den 29 oktober 2015 Vid förhinder för statsministern, familje- och omsorgsminister Juha Rehula Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen 6