1 HUR LITEN KAN EN FÖRSAMLING VARA? - reflexioner från SMK/SMU Mellansvenska distriktet på uppdrag av Vi Vill Växas strategigrupp våren 2009. Bakgrund Vi är en kyrka som utvecklades under tider med stor del av befolkningen boende på landsbygd och mindre orter. Missionshus/kyrkor byggdes i en tid när kommunikationerna var begränsade jämfört med idag. Vi har haft en god spridning över hela vårt land. Samhället har förändrats, många församlingar har minskat i medlemsantal. Några vägledande riktmärken för hur liten en församling kan vara har inte funnits, ännu mindre någon uttalad styrning från Missionskyrkan i detta läge. Vi har blivit tränade i att som lokala församlingar ta det fulla ansvaret för församlingens verksamhet. När medlemsutvecklingen gjort att församlingar minskat till en handfull medlemmar så kan vi nog säga att troheten varit mer vägledande än klokheten. Församlingar hamnar i läget av några få medlemmar och ofta i situationen att handlingskraft inte längre finns till nödvändiga förändringar och beslut. I nuläget statistik för 2008 ser det ut så här i Svenska Missionskyrkan. 686 församlingar. 60.974 medlemmar, det ger ett genomsnitt på 89 medlemmar per församling. Tittar vi närmare ser vi att en stor del är små församlingar. 193 församlingar är 20 medlemmar eller färre. Och var sjätte församling är 10 medlemmar eller därunder, nämligen 112 församlingar Mellansvenska distriktet hade 31/12 2003, 122 församlingar varav 58 var under 20 medlemmar och 38 under 10 medlemmar. I detta läge gavs det möjlighet att Mats Davidsson fd. distriktsföreståndare under några år fick en projekttjänst att betjäna de minsta församlingarna i deras behov att skapa nödvändiga förändringar för framtiden. Dessa erfarenheter ligger till grund för denna reflexion. Men vi ser reflexionerna värdefulla inte bara som beredskap för hur vi hanterar krisen utan också hur församlingen hanterar missionsuppdraget. Då kommer vi också in på hur storleken på församlingen kan göra att vi blir passiva, icke delaktiga när medlemmarna blir så många att de försvinner i mängden. Bibeln Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. (Matt. 18:20) Detta Jesusord kan ses som en evangeliets hälsning hur liten en församling kan vara. Den bärande kvalitén på en gemenskap som utgör Guds församling är inte kopplad till antal utan till Jesu löfte om sin egen närvaro. Överlag dominerar ord i den här riktningen när vi söker svar på vad som är minimum för att vara församling. Trosstärkande ord om surdeg, senapskorn eller själva berättelsen om hur det började med en grupp av 12 lärjungar. Möjligheterna ligger inte i storlek utan i Jesu liv. T.o.m. de 12 skingrades, flydde i Getsemane och det var bara en kvar.
2 Den uppståndne samlar på nytt lärjungarna och ger nya förutsättningar. För Gud är inget omöjligt. Det är en biblisk grundhållning när vi funderar över hur liten kan en församling vara. När det är sagt kan det ändå vara klokt att se hur församlingslivet utformas i Nya testamentet. Det finns inga skrivningar, direkta rekommendationer om en församlings storlek. Men en del vägledande kan ändå utläsas. i templet och i hemmen (Apg 2:46) Detta samspel förekom och har av någon kallats den tvåvingade församlingen. Samspelet mellan den större samlingen och den lilla gruppen har levt vidare genom kyrkans historia. I varje församling utsåg de också äldste (Apg. 14:23) Ledarfrågan är avgörande för församlingen. Det handlar om att förestå, leda, undervisa, vårda Detta ledarskap uttalas alltid i Nya testamentet i flertal. Det handlar om delat ledarskap. Detta säger något om församlingens storlek, den bör vara så stor att det finnas människor, som kan gå in i äldsteuppgiften, människor med gåvan att leda. Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått.(rom 12:6) Mångfalden av olika gåvor är en grund för att församlingen skall kunna utgöra Kristi kropp. Själva bilden av församlingen som en kropp säger något vägledande om storleken. Vi behöver vara så många så mångfald och olika gåvor kommer till uttryck. församlingen i Efesos (Upp. 2:1) När hälsningarna ges i Uppenbarelseboken till församlingarna så är det staden, platsen som betecknar var särskild församling. Alla kristna på en ort utgör en församling, det tycks vara den syn som råder under nytestamentlig tid. SMK:s Konstitution och praxis samt policy i andra kyrkor Konstitutionen ger ingen rekommendation i förslag till normalstadgar hur många ledamöter styrelsen skall bestå av. Det är upp till varje församling att fastställa. Mer vägledande är beskrivningen av församlingens uppgift i församlingsordningen. Här talas om Guds mission och att församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, diakoni, gemenskap. Missionsuppdraget är grundläggande och säger något om församlingsstorlek och församlingsliv. Frågan kan ställas om en gemenskap fortsätter att vara Kristi församling om den tappar bort kontakten med detta tredelade missionsuppdrag. Den frågan gäller oberoende av hur många medlemmar gemenskapen består av. Policy i andra kyrkosamfund vore värd en närmare undersökning. Helt kort förmedlar jag en reflexion jag mött från Pingströrelsen. Nämligen att en församling bör inte vara mindre än att de olika nådegåvorna har möjlighet att vara representerade. I Pingströrelsen har moddelen av moderförsamlingar och utposter växt fram. Från vår systerkyrka i Kongo finns ett riktmärke att en gemenskap skall vara så stor att den kan avlöna pastor, och då rör det sig om flera hundra personer, för att de skall få bilda församling.
3 Hur liten kan en församling vara? Svar på den frågan kan ges utifrån olika vinklingar. Juridiskt och föreningsmässigt. I samtal med Åke Göransson på Arbetsgivaralliansen så klargör han att trossamfund eller registrerad del av trossamfund (församling) så går det under ideella föreningar i Sverige och för den kategorin har vi på detta område ingen direkt lagstiftning. Han skriver: Ur ett rättsligt perspektiv har inte Arbetsgivaralliansen några synpunkter kring hur liten en församling kan vara, så länge man är en juridisk person. Sen är ekonomisk bärighet och kompetens en annan fråga, om än viktig. Det stämmer som du skriver att man brukar säga att det krävs minst tre personer för att bilda en förening. Frågan som du tar upp i citatet är ju hur liten kan en församling vara för att kunna uppfylla kraven på att föra en registrerad del av ett trossamfund eller ideell förening. Låter ju lite svårt att ha årsmöte med en medlem. Vem ger t ex honom/henne ansvarsfrihet. Vad jag har sett så finns det inget skrivet om detta när det gäller registrerat trossamfund. Uppenbart är det dock så att Svenska Missionskyrkan har rätt att bestämma vilka som skall vara eller inte vara registrerade delar av trossamfundet och därför vad jag förstår också har rätt att sätta upp egna regler kring t ex storlek. Föreningsmässigt kanske vi kan säga fem medlemmar; ministyrelse på tre och ytterligare två medlemmar. Under det antalet kan det vara svårt att se på sammanslutningen som en förening. Men naturligtvis inkluderar föreningstanken ett uppdrag och samspel i en mångfald av människor och detta blir haltande när man blir så få. Missionerande och sociologiskt Hur liten kan en församling vara besvaras nog klokast utifrån att se på frågan ur uppdragsperspektivet. Ovan nämndes det trefaldiga missionsperspektivet. Vi kan också sammanfatta uppdraget tvådelat: Bygga gemenskap Leva i missionsuppdraget Frågan om minsta storlek har bearbetats från ett annat perspektiv i Missionskyrkan, inte när församlingen minskar utan när den växer. För att ett pionjärarbete skall ha kommit så långt att det är moget för att bilda egen församling så bör det vara minst 20 medlemmar. De tankegångarna bör väl också ha bärighet när vi tänker på till vilken storlek en församling kan minska innan det är dags för strategiska förändringar? Ledarskap är viktigt för att församlingen skall leva i sitt missionsuppdrag. Vi ser också i församlingsanalyser att församlingar i utveckling nästan alltid har del i anställd pastor/diakon. Om vi tänker framåt så finns det all anledning att ta fasta på denna insikt. Om den lokala församlingen inte kan ha egen anställd så kan det ändå vara angeläget att kyrkan strävar efter att alla församlingar har någon del i pastor/diakon. Ett riktmärke i nuläget är att en heltidsanställning förutsätter 100-120 medlemmar, men många undantag finns. Församlingen är i högsta grad sociologi. Det är ju också så Kristus genom församlingen blir synlig i en bygd. Vittnesbördet sker också sociologiskt när en gemenskap uppstår som
4 överbryggar stora olikheter - Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. (Gal. 3:28) Därför är det olyckligt när en församling ensidigt kan kopplas till en eller ett par släkter. Det är också olyckligt när små grupper tillhörande olika kyrkosamfund inte kan förenas i en gemenskap. Vi behöver ta fasta på att mångfalden och rikedomen av fleras gåvor behövs för att församlingen skall kunna leva missionerande och göra Kristus synlig. Församlingen är den plats där kyrkliga handlingar sker. Det kan vara värt att notera en tydligt iakttagen skillnad mellan antalet förrättningar i små församlingar (under 20 medlemmar) och större församlingar. Detta är ju en logisk följd av storlek och att man som liten församling många gånger inte har del i anställd pastor. Men frågan kan ju ställas; hur avgörande är det för upplevelsen av att vara församling när det aldrig sker barnvälsignelse, dop, konfirmation, vigsel, begravning i den lokala församlingens gemenskap? Erfarenheter Det går inte att uttala sig generellt om hur liten en församling kan vara. Det är lätt att hitta exempel där en handfull människor lever mitt i missionsuppdraget för en hel bygd. Det går också att hitta exempel där en relativt stor gemenskap av medlemmar tappat missionsuppdraget och har en egen uppehållande verksamhet. Erfarenheter från församlingsanalyser i Missionskyrkans distrikt säger också att när vi ringar in församlingar som lever i en fas av utveckling och växt så ser vi en dominans av församlingar i storleken 50 200 medlemmar. Det är en stor utmaning för de större församlingarna att ta vara på mängden personliga resurser och skapa utveckling och växt i proportion till församlingens storlek. Därför är det också klokt att ställa frågorna i detta sammanhang: Hur stor kan en församling vara? Finns det något bryttal där det är klokt för församlingen att söka nyplanteringsmöjligheter eller aktiva enheter, inom den större församlingen? Ifrån Mats Davidssons uppdrag att stödja små församlingar i nödvändiga förändrings och uppbrottssituationer gör vi några iakttagelser. Avgörande faktorer när en församling rör sig från att leva i missionsuppdraget till stadiet där all kraft går till egen uppehållande verksamhet beskriver Mats som en negativ spiral när människor i bygd och församling minskar. Det gör att församlingen, ofta med mycket hög medelålder, tappar inspiration och kraft. Vi har ex. där det finns inflyttning till en bygd av yngre men församlingen har inte förmågan eller resurser att erbjuda en verksamhet som passar. Med åren blir medlemmarna allt äldre med svikande hälsa och krafter som innebär att en liten verksamhet blir allt skörare. En svagare ekonomi då verksamheten är liten men driftskostnaderna för fastigheten är mer eller mindre oförändrad. Därför upphör verksamheten till sist och det lilla eventuella kapitalet går till fastigheten. Steget kan bli så stort för att gå in i en liten församling. Att gå in i den lilla församlingen med några få medlemmar kan kännas alltför ansvarstungt. Åldersstrukturen kan också vara ett
5 hinder. Är det en bra verksamhet så är det också lättare att gå in i församlingen. Det är lättare att ta steget in om det är en större gemenskap. Mats kan inte från sin erfarenhet ange något bestämt bryttal när det är klokt att gå in i en större gemenskap men uttrycker följande bestämda uppfattning. - Det är angeläget att medan en församling fortfarande har en viss verksamhet och församlingen har en viss kraft att då gå in i en närliggande församling. Missionshuset kan föras över till den nya församlingen och medlemmarna blir en krets som med lite praktiskt stöd kan fortsätta i missionsuppdraget så länge förutsättningar finns. Jag anser att vi bör föra samtalet om församlingens framtid medan det finns livskraft i församlingen. Då har vi lättare att hitta lösningar som håller bättre på sikt. Mats svar på några frågor kan vara vägledande för framtida modeller. Tillsynsfunktionen i en kyrka bör väl också gälla detta att hjälpa församlingar till uppbrott när antalet blir för få. Hur tycker du att den tillsynsfunktonen skall uttryckas och utföras i den nya kyrka vi ser fram emot? - Visst ligger detta i tillsynsfunktionen men ur arbetsmässig synpunkt en omöjlighet för distriktsföreståndare att klara. - Eftersom vi har så många små församlingar borde det vara ett prioriterat område att under ett antal år framåt arbeta med de små församlingarnas framtid och hitta andra lösningar. Jag är övertygad om att vi behöver någon/några i varje distrikt som kan ta sig ann dessa församlingar och hjälpa dem i en process fram till att hitta en större gemenskap. Det innebär också att stora ekonomiska tillgångar frigörs för missionsuppdraget om det finns någon med i dessa processer. Detta bör ske innan den nya kyrkan bildas. - För att inte hamna i en liknande situation med många små församlingar i den nya kyrkan behövs ett aktivt arbete. Jag tror att när en församling närmar sig 30 35 medlemmar bör ett samtal initieras av kyrkan hur församlingens uppdrag ser ut i den bygd de lever i. Åldersstruktur och ekonomi är faktorer som påverkar. Jag menar att om församlingen fortfarande anser sig vara stor nog att fortsätta ett tag till så blir det inte lättare att ta i dessa frågor längre fram. Medan församlingen är levande och aktiv är den mer intressant för ett samgående med en större församling. Ett initierat samtal bör leda fram till en process till samgående men fortsatt arbete på den mindre orten Vilka modeller ser du som möjliga för att hjälpa den lilla församlingen in i en större gemenskap, men ändå ge möjlighet till missionsengagemang för sin bygd? - Jag tror att det går att hitta bra lösningar med en större församling med ett visst självstyre och att en bra verksamhet kan pågå längre än om den lilla församlingen ska fortsätta tills inget finns kvar. Jag tror att vi kan förnya kretsmodeller i församlingar som var mycket vanligare tidigare, en större församling med uppdelning i två eller flera kretsar, som utgjorde dels en stor gemenskap men också en mindre arbetsgemenskap för det lokala samhället. Vi behöver pröva olika möjligheter för att hitta former som passar i en ny tid. Att bilda nya församlingar är en del av vårt uppdrag. Men vi behöver hjälpa mindre församlingar in i ett större sammanhang tidigare för att missionsuppdraget ska kunna leva längre. Alla små församlingar som vi har idag
6 lever inte i glesbygd eller avfolkningsområden men de saknar förutsättningar till ett fortsatt fruktbart arbete för de har blivit för små. Sammanfattande - riktlinjer till hjälp Samtal om församlingens framtid bör ske kontinuerligt men bör särskilt inriktas på samtal om samverkan och samgående om antalet medlemmar sjunkit till 30-35. Samtal om hur församlingens resurser av medlemmar tillvaratas behöver föras i stora församlingar. När en församling överstiger 200 medlemmar finns det skäl till att pröva förutsättningarna att plantera nya församlingar, aktivt skapa enheter inom den större gemenskapen. Geografin avgör förutsättningarna. Stora avstånd till grannförsamling kan göra samgående långsökt som lösning. Vägledande frågor vid bedömning om förutsättningar finns för församling: - Lever gemenskapen medvetet med missionsuppdraget? - Finns det förutsättningar till ledarskap som kan bära rollerna att visionärt leda, undervisa, vårda, representera? - Finns möjligheten att ha del i pastor eller diakon? - Representerar gemenskapen en mångfald så att en bredd av gåvor kommer till uttryck. - Finns det andra kristna grupperingar på orten som bör inbjudas till samtal om samverkan/samgående? - Finns det tillgångar ekonomi, lokaler som möjliggör eller hindrar gemenskapens framtid? Prioritera en satsning i varje distrikt där resurser ges till personellt stöd för att stödja de små församlingarna till nödvändiga framtidsbeslut. Detta bör till stor del hinnas med innan den nya kyrkan bildas. Utarbeta policy och riktlinjer till denna fråga under det fortsatta arbetet med Gemensam framtid. Gävle 2009-04-21 Göran Strömner Utarbetat i samverkan med Lennart Renöfält och Mats Davidson. Svenska Missionskyrkan/SMU Mellansvenska distriktet På uppdrag och i samspel med Svenska Missionskyrkans Vi Vill Växa strategigrupp.