Valplattform 2014-2018 Ett Framtidskontrakt för Värmdö

Valplattform 2014-2018 Ett Framtidskontrakt för Värmdö Foto: Christina Dackéus

Innehåll Inledning... 1 Barn- och ungdomsperspektivet... 2 Hållbart Värmdö... 3 Jobben först... 4 Bakgrund... 4 Jobb i stället för bidrag... 4 Vuxenutbildning... 5 Arbete för unga... 5 Affärsplan Värmdö... 7 Vi vill därför skriva under på att:... 8 Framtidens förskola och skola... 9 Bakgrund... 9 Tre nyckelbegrepp... 9 Lärande... 9 Likvärdighet... 10 Långsiktighet... 10 Vi vill därför skriva under på att:... 11 Hälsa och välfärd... 13 Bakgrund... 13 Äldreliv... 14 Bakgrund... 14 En rättssäker biståndsbedömning... 14 Centrala vårdboenden och fler boendeformer nu... 15 Fri trygghet... 15 En mänskligare hemtjänst... 16 Mer tid för bättre måltid... 17 Kompetens för vård av dementa... 17 Vi vill därför skriva under på att:... 17 Sjukvård... 18 Bakgrund... 18 Sjukvård för äldre... 18 Bryt privatiseringslinjen i sjukvården... 19 Vi vill därför skriva under på att:... 19 Social trygghet... 19 Barnfattigdom... 19 Bostad... 20 Alkohol och droger... 21 Flyktingar... 21 Kvinnors trygghet... 22 Vi vill därför skriva under på att:... 22 Idrott... 22 Bakgrund... 22 Förslag... 23 Vi vill därför skriva under på att:... 24 Kultur är livsluft... 24 Bakgrund... 24 Förslag... 25 Vi vill därför skriva under på att:... 28 Bostäder och infrastruktur... 29 Bostäder... 29 Vi vill därför skriva under på att:... 31

Infrastruktur... 32 Vägar och kollektivtrafik... 32 IT- och telenätsutbyggnad... 32 Vi vill därför skriva under på att:... 33

Inledning Värmdö är en fantastisk kommun och värmdöborna lyckligt lottade. Vi bor både i världens vackraste skärgård och i en av Europas snabbast växande tillväxtregioner. Barnfamiljerna flyr storstaden för att låta barnen växa upp nära naturen och ha storstaden runt knuten. Turisterna vallfärdar för att uppleva både vårt unika kulturarv och den levande skärgården. Många människor har en hög levnadsstandard. Ändå växer utmaningarna att leda Värmdö åt rätt håll. Kommunen har under de senaste sju åren styrts av Värmdömoderaterna och olika koalitionspartier. De har haft god vilja på många områden, men deras lösningar har inte fungerat. Utmaningarna växer. Kunskaperna i skolan blir lägre. Allt färre elever blir behöriga för gymnasiestudier. Ungdomsarbetslösheten är cementerat hög. Allt fler måste söka försörjningsstöd. Äldre tvingas till utökad hemtjänst i stället för ett tryggt boende. De 5 000 bostadssökande har fått fem (5!) nya hyresrätter att välja på. Företagen rankar kommunen som en av Sveriges sämsta. Detta är gemensamma utmaningar som kräver en framtidsinriktad politik. För det behövs gemensamma lösningar inte fler skattesänkningar, som har varit receptet i Värmdö. Vår valplattform har därför fått formen av ett Framtidskontrakt som visar hur vi vill ta ansvar för fler i arbete och en välfärd vi kan vara stolta över. Vi har formulerat vårt Framtidskontrakt i fyra rubrikområden: jobb, skola, välfärd och bostäder. Förutom de konkreta förslagen ska vår politik ta ansvar för en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och klimatmässigt och innehålla ett barn- och äldreperspektiv som tar hänsyn till allas livsvillkor. Vi ska förverkliga FN:s barnkonvention i Värmdö. Möjliggörande att delta likvärdigt för medborgare med funktionsnedsättning ska finnas med som en självklar del i allt vad kommunen företar sig, från planeringsstadium till genomförande. Tillsammans med ovanstående genomsyrar detta alla delar i vår valplattform. Valet 2014 står mellan skattesänkningar och privatiseringar som enda lösning eller en ny arbetslinje där vi både ställer krav på varandra och hjälps åt. Vår prioritering är tydlig: jobben först bara så klarar vi skolan, omsorgen och bostäderna. 1

Barn- och ungdomsperspektivet All socialdemokratisk politik i Värmdö ska ta hänsyn till barnen. Vid varje utredning och inför varje beslut ska konsekvenserna för våra barn vara belyst. Vi vill följa Barnombudsmannens (BO) rekommendation att låta beslut och verksamheter inom kommunen utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Även om staten har det övergripande ansvaret för att barnkonventionen införlivas i vår nationella lagstiftning, är det på regional nivå vi måste göra verklighet av den. Inte minst eftersom det är här barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda. För oss socialdemokrater är det viktigt att understryka att barnperspektivet inte enbart är relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Vi vet att av cirka 585 Värmdöbarn som börjar skolan i år kommer 75 att hamna utanför samhället. Det går inte att beräkna prislappen för deras och andras lidande. Men enligt Skandias beräkning kostar deras utanförskap samhället 1,2 miljarder kronor. Det vill vi socialdemokrater förebygga genom tidiga insatser i skolan och en meningsfull fritid. Om bara ett barn till klarar sig, är det inte bara en god investering för samhället, framför allt får ytterligare en människa chansen att leva ett fullvärdigt liv. Därför vill vi införa en social investeringsbudget efter Fryshusets modell. Ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande och delaktighet, särskilt i frågor som rör deras vardag. Även i andra sammanhang är deras synpunkter berikande för samhällsplaneringen. Unga har en demokratisk rätt att delta men också för att deras särskilda kunskaper, erfarenheter och värderingar är en värdefull resurs. Det är bra, inte bara för ungdomar, att deras demokratiska rättigheter respekteras och tas tillvara. Desto tidigare ungdomar lär sig hur demokratiskt beslutsfattande går till och att hävda sin självklara rätt att delta, desto större delaktighet kan de ha. Inflytande och delaktighet är en viktig del av det innanförskap vi eftersträvar för alla ungdomar. Därmed motverkas konflikt och konfrontation, vilket så gott som alltid har sin grund i brist på tillhörighet. Därför vill vi: fortsätta utveckla ungdomsdialogen i Värmdö kommun satsa på elevrådsutbildningar i skolan att Ungdomstinget blir permanent ha lokala rådslag och hearingar tillsammans med fritidsledarna återinföra och permanenta Ungdomsparlamentet för gymnasiet satsa på Värmdös gymnasieelevers årliga deltagande i Model European Parliament. 2

Hållbart Värmdö Vi måste möta framtiden redan idag för att skapa förutsättningar för morgondagens Värmdö. Det handlar om att se bortom sig själv och de dagsaktuella frågorna. Det handlar om det gemensamma, om hur vi tillsammans kan skapa möjligheter för att förverkliga visioner och drömmar. Om hur vi kan värna de resurser vi förvaltar ihop, såväl ekonomiska som miljömässiga. Det handlar om ett samhälle där människor känner hopp, har självkänsla och där vi tar hand om varandra. Det handlar om mångfald av människor, idéer och livsmiljöer. Det är vår idé om hållbar utveckling, inte som mål utan som ledstjärna för varje beslut. Det är i sin enkelhet socialdemokratisk politik byggd på ett arv av jämlikhet och allas lika värde, idag och imorgon. Men också ett arv som går tillbaka till miljöpolitikens tidiga utveckling med fokus på hälsa och skydd av värdefull natur. Socialdemokraterna är det naturliga framtidspartiet. Vi tror på utveckling och att politiken spelar en viktig roll för vilket samhälle vi skapar. Vi tror på samhällets gemensamma kraft i att möta och uppmuntra engagemang från gammal som ung, från entreprenör till vårdanställd, från infödd till nyinflyttad. En politik för framtiden kräver helhetssyn. Hållbar utveckling bör vara ett överordnat mål för kommunens verksamhet. Miljöfrågor som klimat, levande skärgård och giftfri miljö kräver uppmärksamhet från varje politisk nämnd och varje förvaltning. Vi ska formulera konkreta mål för kommunen och varje kommunal verksamhet. Målen ska vara en tydlig del av all upphandling. Uppföljning ska ske varje år. Resurser prioriteras för att bästa teknik alltid används. Allt förändringsarbete ska tydligt bidra till hållbar utveckling. Det ska vara utrett vid varje investering och varje beslut, från IT-system till lokaler. I konkret politik innebär det giftfria förskolemiljöer, mer ekologisk mat i skolan och annan kommunal verksamhet, utvecklad samhällsplanering som skapar värde för framtiden och modern infrastruktur. Vi ska lära av de kommuner som ligger långt fram. Vi ska öka vår kunskap genom samarbete med universitet och högskola. Vi ska vara en attraktiv samarbetspart för de som redan är i framtiden. Människor ska i Värmdö se en kommun som är modern och som möter miljöutmaningar aktivt, tillsammans. 3

Jobben först Bakgrund Det går bra för många i Värmdö. Många får en allt bättre ekonomi beroende på en god reallöneutveckling och växande kapitaltillgångar. Samtidigt ställs alltfler permanent utanför arbetsmarknaden, särskilt bland unga och personer utan gymnasial utbildning. Värmdömoderaterna lovade jobb och mindre utanförskap. Den ambitionen var inte fel men verkligheten visar att deras svar på utanförskapet inte fungerar, och nu saknar de nya idéer. I Stockholms län har arbetslösheten nästan fördubblats sedan 2008 och bidragsberoendet ökat. I Värmdö har utbetalningarna av försörjningsstöd ökat från 16,4 miljoner kronor 2006 till 29,9 miljoner kronor 2013. Vi socialdemokrater vet att värmdöborna vill arbeta för att kunna bidra till vår gemensamma välfärd. Trots det ökar arbetslösheten. Samtidigt söker massor med företag och den offentliga sektorn efter arbetskraft till exempel plåtslagare, sjuksköterskor och ingenjörer medan många saknar tillräcklig utbildning eller erfarenhet för att kunna ta de jobb som finns. Ju längre människor får gå arbetslösa desto svårare blir det att anställas. Därför ska alla som kan arbeta få chansen att ta steget in i arbetslivet och aktivt bidra till samhället. Vi är tydliga med att ingen som kan jobba ska behöva gå på bidrag. Vi ställer krav på sysselsättning för dem som idag saknar sysselsättning. Men vi kompletterar också arbetslinjen med möjligheter. Vi kommer att erbjuda alla som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet i Värmdö riktiga jobb inom vård, skola och näringsliv eller utbildning som leder till jobb. Alla långtidsarbetslösa unga som kan jobba erbjuds ungdomsanställningar, lärlingsjobb eller en utbildning som leder till jobb. Ungdomsanställningarna ska vara tidsbegränsade upp till 12 månader men kompletteras med minst 20 procents utbildning. Det är våra vallöften till värmdöborna. Jobb i stället för bidrag Det är viktigt att insatser anpassas individuellt efter den arbetssökandes förutsättningar. Personer som uppbär försörjningsstöd på grunda av arbetslöshet ska erbjudas jobb eller utbildning. För det finns flera åtgärder. Tidsbegränsade anställningar där långtidsarbetslösa på försörjningsstöd ska kunna erbjudas visstidsanställning i kommunen, så kallade Värmdöjobb stärker kopplingen till arbetsmarknaden och förbättrar den offentliga servicen. Forskningen är enig om att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är mest verkningsfulla är de som för de berörda i så stor utsträckning som möjligt liknar vanliga jobb. Därför är den enskilt viktigaste satsningen på jobb istället för bidrag en modell med tidsbegränsade kommunala anställningar. Med inspiration från bland annat Sigtuna som gjort sådana satsningar menar vi att de som långtidsarbetslösa och uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska kunna erbjudas en visstidsanställning. Anställningen ska ge kollektivavtalsenlig lön enligt särskilt avtal. Arbetet ska på ett tydligt sätt höja de offentliga verksamheternas kvalitet värmdöborna ska få bättre service inom omsorg, skola och samhällelig service. 4

Vuxenutbildning Bygg ut vuxenutbildningen med fokus på bristyrken. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög i Värmdö letar många arbetsgivare efter utbildad arbetskraft. Idag är gymnasiekompetens ett grundkrav för så gott som alla jobb samtidigt som många arbetslösa saknar gymnasiekompetens. De som behöver vuxenutbildning för att få gymnasiekompetens ska garanteras detta. Därtill bygger vi ut vuxenutbildningen tillsammans med Stockholmsregionen och genomför en särskild satsning på bristyrkesutbildningar. Arbete för unga Alla människor har rätt till ett arbete och skyldighet att delta i arbetslivet. Unga ska i samma utsträckning som alla andra få ta del av arbetets mening och sammanhang. Arbetslösheten för unga Värmdöbor (18-24 år) har ökat med 22,7 procent, från 154 personer i augusti 2012 till 189 personer samma månad i år, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Många unga vittnar om svårigheten att få ett jobb. Även unga med högre utbildning har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Vi kan samtidigt se att avhoppen från gymnasiet ligger på 27 procent. I SKL:s rapport Motverka studieavbrott (2012), framgår det klart att personer med enbart grundskoleutbildning som högsta utbildning har mycket svårt att få ett varaktigt jobb. Under de tre senaste åren har antalet registrerade arbetssökanden hos Arbetsförmedlingen med enbart grundskola nästan fördubblats. Denna andel förväntas öka bland annat med tillskott av ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft har samtidigt ökat inom flera sektorer medan efterfrågan på jobb som kräver minst gymnasiekompetens har rationaliserats bort. Denna utveckling på arbetsmarknad har ökat risken för unga att hamna i långtidsarbetslöshet eftersom de saknar arbetslivserfarenhet. Vi ser att en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden är unga vuxna, med fokus på 18-24 år, som varken arbetar eller studerar. Det handlar om uppskattningsvis 235 ungdomar, varav hälften har någon form av funktionsnedsättning, enligt Samordningsförbundet i Värmdö, VärmSam. Genom projektet Unga vuxna är målet att så många som möjligt ska studera färdigt för att sedan kunna gå vidare till arbete. Projektet pågår till åtminstone till april 2015 och behöver få en lämplig fortsättning i kommunens ordinarie verksamhet. Vi ser en koppling mellan avhopp från gymnasiet med arbetslöshet vid 25 års ålder, varför vi vill se tidiga preventiva satsningar för att minska avhoppen från gymnasiet. Alla ungdomar ska ha rätt att möta arbetslivet, såväl arbetsgivare som fack under sin skoltid. Vi vill att alla ungdomar i Värmdö ska vara aktiva med antingen studier, praktik eller arbete. Arbetsförmedlingen ska erbjuda arbetslösa ungdomar något av detta inom 90 dagar. Vårt mål är att inga unga under 26 år ska vara arbetslösa mer än max 90 dagar. Det betyder att ingen ung människa ska vara arbetslös mer än maximalt tre månader. Det betyder också att kommunen har ansvar för att följa upp om en ung människa som lämnat skolan har jobb, praktik eller studerar. För unga som inte klarat skolans mål blir inträdet på arbetsmarknaden ofta en långt utdragen pina. Jobb utan särskilda kunskapskrav finns praktiskt taget inte. Dessa ungdomar behöver särskild och tidig stöttning av kommun och arbetsförmedling. Särskilda ungdoms- och praktikplatser med samtidig utbildning, praktiskt och teoretiskt, är en nödvändighet. Alla upptänkliga vägar ska prövas för att tidigt låta unga som vill arbeta, göra detta. Det är en vinst inte bara för de unga, utan för hela samhället. 5

Införa 90-dagarsgaranti för unga Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning som leder till jobb. Den som inte tar erbjudandet förlorar rätten till ersättning. Genom en nära samverkan mellan Centrum för arbete och studier (CAS) och Värmdö matchning, kommer kommunen att kunna skräddarsy och erbjuda utbildningar utifrån företagares behov och önskemål och matcha ihop arbetssökande möjlighet till denna utbildning. Vi vill att CAS återigen ska bli en motor och ett stöd för de lokala företagen. Vi vill satsa på CAS så att Värmdö matchning ges möjlighet att fungera som resurs för näringslivet igen. Vi vill satsa på yrkesintroduktionsjobb/lärlingsutbildningar som ger möjlighet att kombinera jobb med utbildning inom det yrke som man utbildat sig till inom ramarna för Värmdö Matchning. Vi vill påbörja arbetet med att skapa ett certifieringssystem för vuxenutbildning (enligt Nackas modell). På längre sikt vill vi avsluta den upphandlingsmodell för vuxenutbildning som nu gäller så att satsningar kan göras på vuxenutbildning. Vi vill utveckla bestående former för projektet Unga Vuxna. Genom projektet nås unga personer mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar och som har någon form av funktionsnedsättning. Målet med Unga vuxna i Värmdö är att så många som möjligt ska studera färdigt för att sedan kunna gå vidare till arbete. Projektet finansieras via Varmsam fram till 2015, därefter är finansieringen oklar. Införa utbildningskontrakt för unga Vi vill införa utbildningskontrakt för att unga som saknar gymnasiekompetens ska avsluta sin gymnasieutbildning. Syftet är att hjälpa fler till jobb och utbildning, och samtidigt betona det egna ansvaret för att göra sig anställningsbar. Öka kopplingen till arbetsmarknaden i skolan Vi vill utveckla ett nätverk mellan skola, näringsliv och kommun - Jobbnet Värmdö. Nätverket syftar till att öka elevers kunskaper från åk 6-9 samt gymnasiet om arbetsmarknaden och framtidens arbetsmarknad genom studiebesök på arbetsplatser, praktikplatser, extrajobbsmöjligheter etc. Nätverket kan också vara navet för kunskapsspridning om framtidens arbetsmarknad ute till skolorna. Erbjud sommarjobb för alla Samtliga unga värmdöbor i åldern 15-17 år ska erbjudas sommarjobb. I dagsläget har endast 150 ungdomar möjlighet att genom kommunens försorg få subventionerade sommarjobb hos kommunen och privata arbetsgivare. Förra året sökte 382 personer sommarjobb. Men om det skulle vara känt att kommunen tillhandahåller sommarjobb till alla som söker kan det bli fler sökande. Dessutom vill vi även erbjuda 17-åringar sommarjobb (nu erbjuds bara 15-16-åringar). Totalt budgeteras för 150 sökande utöver de 150 som redan finns budget, sammanlagt ges alltså 300 ungdomar i åldern 15-17 år möjlighet att sommarjobba. Anställ en ungdomscoach för gymnasiet Anställ en ungdomscoach som ansvarar för att följa upp elever med hög frånvaro som befinner sig i riskzonen för att hoppa av. Ungdomscoachen ska vara närvarande på de skolor där en stor andel av de 6

Värmdöelever som riskerar att hoppa av går. Affärsplan Värmdö Värmdö är på många sätt en välbärgad kommun med en hög inkomstnivå. Sysselsättningsnivån och nyföretagandet ligger högre än i många andra kommuner. Andelen nyregistrerade företag i kommunen tillhör den högsta i Sverige. Trots de goda förutsättningarna är ungdomsarbetslösheten hög och företagarklimatet i Värmdö får ständigt låga betyg. För att arbetsmarknaden ska fungera på sikt måste det finnas växande företag som vill och kan anställa ny medarbetare. Om det skapas många nya jobb i ekonomin kommer också fler ges chansen på arbetsmarknaden. Under krisen 2008 såg vi att många jobb försvann och att många av dem som hamnade utanför då inte har kommit tillbaka in på arbetsmarknaden. Med en kombination av effektiv arbetsmarknadspolitik och näringspolitik i Värmdö skapas förutsättningarna för framtidens jobb och utveckling. Det finns ett antal problem som påverkar näringslivsklimatet negativt. Värmdö kommun satsar förhållandevis lite resurser på näringslivsfrämjande åtgärder. Ett annat problem är stora brister i infrastruktur och samhällsplanering. Dessutom har Värmdö stora brister i skolorna och kompetensförsörjningen för dem som vill etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen brister också i sitt bemötande av företag som vill etablera sig eller expandera i kommunen. Ett antal mätningar och data som rör näringslivsfrågor talar sitt tydliga språk. I ett stort antal rankingar av kommuners näringslivsklimat hamnar Värmdö under eller långt under genomsnittet av kommuner. För att möta dessa utmaningar har vi tagit fram Affärsplan Värmdö. I den formulerar vi idén att Värmdö ska vara en plats där människor startar, driver och verkar i företag som skapar jobb och välstånd. Det ska vi uppnå genom bland andra följande åtgärder: Värmdö Framtidsarena. Vi etablerar en arena som samlar personer ur näringsliv, akademi, förvaltning, politik, utbildningsväsen med flera, för att diskutera hur Värmdö kan påbörja arbetet med att nå affärsidén. Innovationsupphandling. Kommunen upphandlar varje år verksamheter för mångmiljonbelopp. En del av dessa kan bidra till att utveckla framtidens välfärd och hållbara produkter och tjänster. Vi vill därför främja upphandlingar som utgår ifrån kommunens behov av nya lösningar. Vi definierar vad vi behöver, inte hur det ska lösas. Innovationsupphandlingen är en process som genomförs innan den egentliga upphandlingen, men målet är att den som får göra lösningen också ska få genomföra uppdraget och kommunen åtar sig att mildra krav på garantier eller långvarig support, etc, för att uppmuntra småskaliga lösningar. Värmdö kommun kan erbjuda en särskild kvalitetsstämpel som i sin tur underlättar för en nyetablerad verksamhet att få fler nya kunder, vilket i slutändan gynnar företagets tillväxt och kommunens support- och garantimöjligheter. Detaljplanearbete. Vi startar detaljplaner för Sveviatomten (Skärgårdsvägen), Västra Ekedal (Kil/Insjön) och inventerar ytterligare områden att detaljplanelägga för arbetsplatser. Mark- och lokalfond. Vi underlättar framtida markköp och arbetsplatsområden. Flexibla och permanenta arbetsplatsmöjligheter för företagare i kulturhuset. Jobbmöjlighet på bussar. Föra dialog med landstinget/sl så att Värmdöbussarna senast år 2015 har en standard med wifi och laddningsuttag. Fler busskörfält och reversibla körfält på väg 222. Kommunen ska teckna avtal med Trafikverket om kollektivtrafikkörfält på sträckan Mölnvik-Slussen och om reversibla körfält över Skurubron och eventuellt andra flaskhalsar utmed vägen. Minskade brostörningar vid Danvikstull. Vi når en överenskommelse med Stockholms hamnar om bättre reglering av broöppningar vid Danvikstull så att störningar i rusningstrafik 7

minimeras. Fiberhjälpen. Vi inrättar fiberhjälpen, en tjänst som införs ett par timmar i veckan utför rådgivning till föreningar. Öppet stadsnät. Vi utreder möjligheten att bygga ett öppet stadsnät för fiber i Värmdös centralorter. Värmdö matchning. Satsa på vuxenutbildningen Centrum för arbete och studier (CAS) så att Värmdö matchning fungerar som resurs för näringslivet igen. Certifierad vuxenutbildning. Vi börjar arbetet med ett certifieringssystem för vuxenutbildning (enligt Nackas modell). På längre sikt vill vi avsluta den upphandlingsmodell för vuxenutbildning som nu gäller så att satsningar kan göras på vuxenutbildning. Högskola i Värmdö. Vi kartlägger vilka högskoleverksamheter att bearbeta för en etablering här. Utbildning för politiker och kommunanställda. Personal inom utvalda förvaltningar, politiker i kommunstyrelsen och nämndernas gruppledare erbjuds utbildning i företagande och näringslivsfrågor. Vi vill därför skriva under på att: Bygga ut vuxenutbildningen och skapa fler utbildningsplatser inom bristyrken. Ge jobb istället för försörjningsstöd och anställa inom skola, vård och omsorg. Alla långtidsarbetslösa unga som kan jobba erbjuds ungdomsanställningar, lärlingsjobb eller en utbildning som leder till jobb. Erbjuda sommarjobb för 300 15-17-åringar. Införa åtgärderna i Affärsplan Värmdö för att Värmdö ska var en av Sveriges mest attraktiva kommuner att driva företag i. 8

Framtidens förskola och skola Bakgrund Under Värmdömoderaternas styre har i princip all tillväxt investerats i skattesänkningar medan skolan och annan offentlig konsumtion fått stå tillbaka. Konsekvenserna ser vi i Värmdö i sjunkande kunskapsresultat och minskad behörighet till gymnasiet. Allt fler elever väljer bort Värmdös grundskolor och åker till Nacka. Här arbetar färre lärare per elev än genomsnittligt i länet. Underskottet på utbildad förskolepersonal är stort. Värmdö är placerad på den absoluta botten av alla landets kommuner när det gäller andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Här missar 27 procent att fullfölja sin gymnasieutbildning. Vuxenutbildningen har monterats ned. Det innebär sämre livschanser för Värmdös barn och unga. Socialdemokraterna prioriterar istället en ny skolpolitik som sätter mindre klasser och fler lärare framför nya skattesänkningar. Det är naturligtvis skadligt för Värmdös konkurrenskraft och framtida arbetsmarknad att kvaliteten i Värmdös skolor sjunker. Men det är framförallt dåligt för alla de barn och ungdomar som genom att inte klara grundskolans kunskapsmål stängs ute från gymnasiestudier. Att inte klara grundskolans mål och kunna få en gymnasieutbildning försämrar drastiskt möjligheterna till ett jobb för de personer det berör. Redan i tidiga skolår får alltför många barn uppleva att de inte duger till. Alltför många misslyckanden i skolan grundläggs i tidiga år. Det borde vara en självklarhet att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna under de första åren i skolan. Ändå är det här Sveriges skolor tappar som allra mest enligt PISAundersökningen. Värmdö behöver en nystart för skolan. Fler lärare och speciallärare är en viktig del i att vända trenden i Stockholms skolor. Vi satsar på utbildning i tidiga år. Därför vill vi att alla ska kunna läsa bra när de lämnar trean och för det behövs minst 60 nya lärare och specialpedagoger i Värmdö. Vi satsar på medvetet kvalitetsarbete från förskola upp till vuxenutbildningen. Vi satsar också på mindre skolklasser där det behovet finns i de tidiga årskurserna. Vi föreslår också insatser för att lärare ska få mer lärartid/minskad administration och insatser som ger elever med större behov ett bättre stöd. Tre nyckelbegrepp Tre nyckelbegrepp är viktiga för oss socialdemokrater för att skapa en bra och attraktiv skola på Värmdö: lärande, likvärdighet och långsiktighet. Lärande Skolan ska karaktäriseras av ett lustfyllt, kreativt lärande av god kvalitet, där alla barn och elever möts av höga förväntningarna oavsett bakgrund. Vi bygger vår skolpolitik på forskning om vad som leder till bra resultat i skolan. Allt lärande hos eleven börjar med en bra lärare. Undervisningssituationen är extremt viktig för att läraren ska lyckas. Värmdös lärare får inte tillräcklig tid för pedagogiska samtal. De får inte relevant kompetensutveckling. Alltför mycket tid läggs på administrativa uppgifter. 9

Vi vill att lärarnas kompetensutveckling ska syfta till att fler elever ska nå sina mål. Lärarna ska kunna fokusera på det pedagogiska utvecklingsarbetet. De ska få tid och möjlighet till samarbete. Samtidigt ställer vi också krav på ständig utveckling. Vi vill ge rimliga ekonomiska ramar så att Värmdös förskolor och skolor kan klara sina uppdrag. Vi vill att lärandet börjar tidigt, i förskolan, och att människor ges möjlighet till utbildning genom hela livet. Därför är det viktigt att Värmdö kommun satsar på utbildning även för människor i vuxen ålder. Vi vill erbjuda varierade undervisningsmetoder och pedagogiker så att alla elever utvecklas till sin fulla potential. Fritids ska stimulera elevers utveckling och lärande. De ska också erbjudas en meningsfull fritid. Fritids är en viktig del av skolans verksamhet för att utveckla trygga, sociala och kreativa individer och vi vill se ett medvetet kvalitetsarbete inom fritidsverksamheten samt ett tydligt arbete med att rekrytera fler fritidspedagoger. Likvärdighet Förskolan och skolan ska vara en plats där alla barn oavsett bakgrund och förutsättningar ska ges de bästa förutsättningarna att utvecklas till sin fulla potential. Vi måste säkerställa att alla de elever som behöver stöd för att uppnå kunskapskraven får det tidigt under sin skolgång. En tidig satsning på en elev med problem är det enda sättet att minska kostnaderna på lång sikt för individen och samhället. Alla barn och elever ska erbjudas många möjligheter att lyckas oavsett social bakgrund, funktionsnedsättning, kön och etnicitet. Vi vill att våra medborgare ska ha tillgång till ett brett utbud av intressanta och attraktiva skolor där undervisning av god kvalitet är garanterad. Utbudet ska spegla vår kommuns karaktär, det ska finnas såväl större som mindre skolor i både tätort och glesbygd. Långsiktighet Framtidens skola måste utveckla fler förmågor hos våra elever än enbart förmågan att läsa, räkna och skriva. Lärandet ska inte primärt syfta till höga resultat i PISA-undersökningar. För att leva och verka i det här århundradet behöver vi också utveckla våra kommunikativa, innovativa och digitala kompetenser. Därför betonar vi också vikten av entreprenöriellt lärande från tidig ålder för alla elever i Värmdös skolor. Vi vill satsa på ett motiverande ledarskap på skolorna, med målmedveten kvalitetsutveckling och personalpolitik. Alla är viktiga pusselbitar i elevernas lärande och utveckling, från lärare och fritidspersonal till vaktmästare. Den moderna arbetsmarknaden ställer krav att vi någon gång i livet skolar om oss. Vi ser att Centrum för arbete och studier (CAS) är en värdefull motor på Värmdö för att stödja vuxnas möjlighet att få en andra, tredje och kanske fjärde möjlighet i livet. Vi vill satsa på CAS verksamhet genom att utöka inslaget av yrkeshögskoleverksamhet, samt utveckla Lärlingsutbildningarna (APL). Skolornas och förskolornas inre och yttre rum behöver kunna stimulera lek, lärande, kreativitet och utveckling. Vi vill göra en särskild satsning på att skapa en modern, utvecklingsinriktad lokal till Kvarnbergsskolans verksamhet. Vi ser att årtionden av avsaknad av nödvändiga renoveringar lett till att skolan är i mycket slitet skick och står inför mycket omfattande renoveringar för att vara funktionell. Vi 10

vill bygga en ny skola som är anpassad efter verksamhetens och framtidens behov. Enbart genom ett tydligt styrsystem som utgår från verksamheternas behov, kan vi skapa en långsiktighet för skolan som organisation. Vi vill avskaffa köp- och säljsystemet och de dubbla utbildningsnämnderna. Kommunen bör tillsätta en renodlad skolchef som leder den förvaltning som samordnar och leder förskola, grundskola, gymnasium, särskola och vuxenutbildning. Vi vet att elever är olika och behöver olika saker för att lyckas i sina studier. Vi tror därför på att det ska finnas olika typer av förskolor och skolor, stora som små, i tätort och i glesbygd och med olika pedagogiska arbetssätt. Vi tror på att kommunala skolor ska verka sida vid sida med seriösa friskolor. Vi tror att kvaliteten på alla skolor i kommunen skulle utvecklas om de samverkade mer. Genom att betrakta de kommunala förskolorna och skolorna som en del av samma koncern, där alla kommunala verksamheter ingår, skulle vi i större utsträckning kunna göra samordningsvinster när det gäller ekonomi, lokaler, IT samt pedagogisk utveckling. Vi menar att den enda vägen mot en bra förskola och skola går via långsiktiga strategier, ett brett politiskt samarbete och framtidsinriktade reformer som arbetas fram tillsammans med verksamheterna och medborgarna. Därför kommer vi att arbeta särskilt aktivt med att ta in föräldrars och elevers perspektiv genom en ständigt pågående dialog med dem och med personalen på skolorna. Det är dags för oss att ta politiskt ansvar för skolans utveckling mot framtiden. Vi vill därför skriva under på att: Öka barnens stöd i förskolan och skolan och anställa minst 60 nya förskolelärare, lärare och specialpedagoger innan 2018 Minska klasserna där det behövs med upp till fem elever i förskolan fram till tredje klass. Satsa på kompetensutveckling till lärarna Erbjuda behörighetsgivande studier till obehöriga lärare Satsa på ökad andel förskollärare, bland annat genom vidareutbildning för barnskötare Satsa på förskollärares och lärares karriärsutveckling, bland annat genom satsning på förstelärare Inrätta en pedagogisk utvecklingsarena (Pedagog Värmdö) för kompetens- och metodutveckling samt erfarenhetsutbyte för förskola och skola Minska barngrupperna på fritids och satsa på kvalitetsutveckling Satsa på att integrera estetiska uttrycksformer, fysiska aktiviteter och socialt samspel i barnens vardag. Kreativitet och innovation ska stimuleras i undervisningen Satsa på ett varierat utbud av pedagogiska metoder och inriktningar i förskola och skola Ge mest resurser till de elever som behöver dem bäst Satsa på att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd på våra förskolor och skolor Satsa på bättre och ökade stödresurser till grund- och gymnasieskolan Inrätta en resurspool med specialpedagoger som verkar ute på skolorna Inrätta läxstudio som leds av schemalagda behöriga lärare Ge alla elever digitala kompetenser i skolan Satsa på att öka elevernas internationella erfarenheter Rusta de kommunala skolornas lokaler och satsa på en god psykisk och fysisk arbetsmiljö Satsa mer på vuxenutbildning, lärlingsutbildningar samt yrkeshögskolor på hemmaplan 11

Utveckla Kyrkskolan till en F-6-skola Bygga en ny modern, utvecklingsinriktad skola i centrala Gustavsberg Avskaffa den dubbla köp- och säljorganisationen för skolan. Vi skapar en organisation som utgår från verksamheternas behov och tar hänsyn till de samordningsvinster som kan göras 12

Hälsa och välfärd Bakgrund Vårt välfärdssamhälle är en del av det som gör Sverige unikt. Men något håller på att gå sönder. Resurserna i välfärden räcker inte till. Äldre bollas mellan boenden. Människor far illa av vinstjakten i välfärden. Värmdömoderaterna lovade lägre arbetslöshet, minskat utanförskap och att värna välfärden. Men verkligheten visar att deras svar på varje samhällsproblem att sänka skatten och privatisera inte fungerar. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) har ökat kraftigt sedan 2006. Anmälda fall av allvarliga skador eller händelse med risk för allvarliga skador har ökat med cirka 40 procent i sjukvården sedan 2006. Larm om vårdskandaler på äldreboenden har blivit vanligare och Socialstyrelsen gjorde efter en inspektion av 100 demensboenden bedömningen att mer än hälften av boendena hade för låg bemanning. Motsatsen till generell välfärd är välfärd som bygger på grundtrygghet, välgörenhet och behovsprövning. Moderaterna har försvagat den generella välfärden. Kvalitetsbristerna i äldreomsorgen är stora. Klyftorna mellan barn och ungdomar har ökat. När otryggheten i den offentliga välfärden växer väljer fler att bygga på med privata försäkringar. Det är ett mindre effektivt sätt att organisera välfärden. Människor som inte har råd att skydda sig får ett otryggare liv. Vi socialdemokrater vill i stället se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där vi ställer krav på varandra och hjälps åt. Där konkurrenskraft och anständighet går hand i hand. När välfärden fungerar och omfattar alla vågar vi mer; byta jobb, starta företag, flytta eller börja studera. Det tjänar vi alla på. Därför vill vi se till att Sverige har lägst arbetslöshet i EU 2020. Det kräver samarbete och investeringar i framtiden så att svenska företag kan växa och anställa. Med fler jobb får vi råd med en välfärd att vara stolta över. Fungerande välfärd går före fler skattesänkningar. Det är dags att gå från privat risk till gemensamt ansvar. 13

Äldreliv Bakgrund Värmdö är en av de snabbast växande kommunerna i landet. Det innebär att vi får allt flera äldre, och därmed snabbt växande vård- och omsorgsbehov. Vi anser att utbyggnaden av äldreomsorgen är eftersatt, liksom i många andra kommuner. Sedan länge minskar antalet vårdplatser på våra vårdboenden (s.k. "särskilda boenden") i relation till andelen äldre. Värmdö kommun är särskilt utsatt. En utbyggnad som håller jämna steg med en kraftig ökning av antalet vårdbehövande ställer stora krav på kommunens ekonomi. Andelen äldre med vård- och omsorgsbehov växer även till följd av ökad livslängd. Ökad överlevnad innebär visserligen fler levnadsår. Men samtidigt ökar också sjukligheten i de högre åldrarna (s.k. uppskjuten sjuklighet). Sjukligheten flyttar upp i åldrarna, och leder dessutom till allt flera multisjuka och allt tyngre vårdbehov i de högre åldrarna. Statistiken visar nu att överlevnaden i Värmdös vårdboenden blir allt kortare: de äldre får komma in allt senare och med allt tyngre vårdbehov. Våra äldreboenden har utvecklats till vad som tidigare har kallats sjukhem. Värmdö kommun har liksom många andra kommuner hållit tillbaka utbyggnaden av vårdboenden, andra kommuner har lagt ned vård- och omsorgsboenden. Värmdö hänvisar till den s.k. "kvarboendeprincipen", och erbjuder istället "mera hemtjänsttimmar dygnet runt", med besök av hemtjänstpatruller morgon, middag, kväll och natt. Det innebär att antalet platser på vårdboenden minskar år efter år (i förhållande till andelen äldre i kommunen), och därmed ökar också vårdtyngden i hemtjänsten. Biståndsbedömningarna har blivit alltmera restriktiva. Det handlar om en fortlöpande urholkning av de äldres rättigheter, och en social nedrustning utan att socialtjänstlagen har ändrats. Nedrustningen ledsagas av tandlösa s.k. "kundundersökningar" och luddiga "värdighetsgarantier". Några nyckeltal: Enligt Värmdöstatistiken kommer andelen äldre (80+) att öka med drygt 60 procent på tio år. Andelen (90+) som bor kvar i sitt hem har ökat från 50 till 65 procent på sex år. Värmdö har idag ca 230 platser i sina vårdboenden. En prognos från 2011 som antagits av fullmäktige säger att vi behöver bygga ytterligare 160 nya platser fram till år 2021, dvs. inom de närmaste sju åren. Vi har idag 40 platser s.k. trygghetsboenden (med låg servicenivå). Ytterligare 60 planeras, men 200 personer står redan i kö. En rättssäker biståndsbedömning Äldrenämnden i Värmdö har ingen insyn i biståndsbedömningen till våra vårdboenden. Värmdö saknar ett grundläggande styrdokument, som preciserar kriterierna för rätten till plats på vårdboende. Värmdömoderaterna har under sex år motsatt sig ett sådant styrdokument. Det innebär att äldrenämnden inte har möjlighet att bedöma om biståndsbesluten följer lagstiftningen. Nämnden kan inte heller kontrollera skälen till avslag, och den får inte heller underlag för planering av den framtida äldreomsorgen. Revisorerna har granskat biståndshandläggningen i Värmdö, och anför allvarlig kritik: mål kopplade till besluten saknas, ingen kontinuerlig kontroll finns om fattade bistånds- och avslagsbeslut är rättvisa och likvärdiga, och olika bedömningsnivåer har upptäckts för likvärdiga ärenden. Kommunledningen hävdar nu att efterfrågan på plats på vårdboende har minskat, och att det nu går att sälja platser på våra vårdboenden till andra kommuner. 14

Vår slutsats är att biståndsbedömningen i huvudsak anpassats till redan befintliga vårdplatser och till kommunalekonomiska hänsyn, och inte till faktiska vårdbehov. Forskare anser att biståndsprövningen i Sverige ofta utmynnar i en förhandling, där de äldre ofta övertalas att acceptera hemtjänst och avstå från att söka vårdboende. Centrala vårdboenden och fler boendeformer nu Värmdö är en skärgårdskommun med omfattande landsbygdsbebyggelse, på fastlandet och på öarna. Kommunen behöver därför flera äldrebostäder i centralorterna, såväl som vårdboende och som service/trygghetsboenden. Det behövs dessutom ett stort tillskott av mindre hyresbostäder och bostadsrätter i centralorterna, med social förtur för äldre. När man blir äldre, när hälsan och rörligheten försämras, när partnern faller ifrån och man blir ensamstående, är det vanligt att man vill söka sig till centralorterna för att komma närmare dagligvaruhandel, vårdutbud, täta och trygga kommunikationer, kultur- och fritidsaktiviteter och offentliga rum där människor kan mötas. Det kan underlätta vardagslivet och öka tryggheten på äldre dagar. Det behövs ett väsentligt större utbud av mindre bostäder, med mycket korta gångavstånd till service och kollektivtrafik i tätorterna Gustavsberg, Hemmesta, Brunn och Stavsnäs/Djurö. Vi menar att en allsidig bostadsproduktion kan avlasta trycket på våra vårdboenden och trygghetsboenden. Vi behöver dessutom en samplanering mellan olika typer av äldrebostäder, som omfattar ett brett register av äldreservice. Kommunens nya vård- och trygghetsboenden bör lokaliseras i anslutning till kommuncentra och i nära anslutning till högklassig kollektivtrafik. Planerade vårdboenden i Gustavsberg kan tillsammans med ytterligare trygghetsbostäder (Värmdöbostäder) bilda basen för samutnyttjande av gemensamhetsanläggningar (restaurang, bibliotek, samlingslokaler, motion/rehab, daglighandel mm), och med tillgång till övrig service på platsen. Vi anser att ålderssegregering bör motverkas genom en samplanering mellan olika typer av äldreboenden, närliggande vanlig bostadsbebyggelse, och bostadsnära handel/verksamheter. Ålderssegregering motverkades i de servicehus som fanns tidigare, där alla hushållstyper och åldrar kunde leva. Dagens vårdboenden kräver emellertid mer specialiserad och tyngre service och omvårdnad, men servicehustraditionen kan återskapas i en vidare samhällsplanering, där olika typer av hushåll kan förenas inom närområdet. Insprängda trygghetsbostäder med social förtur för äldre i det vanliga bostadsbeståndet ger ett värdefullt tillskott för att underlätta en tidigare flyttning till trygghet och service i tätorterna. I anslutning till de båda planerade vårdboendena i Gustavsberg och närliggande bostäder bör en tillhörande skyddad parkzon med trafikfri yta tillskapas, med uteplatser, parkbänkar, planteringar och aktivitetsytor, tillgängliga för alla boende och verksamma i närområdet, och med anslutning till närliggande stränder. Gemensamhetsanläggningar och parkytor bör utgöra en offentlig mötesplats i närområdet. Fri trygghet Alt fler äldre tvingas att bo kvar hemma för att det inte finns tillräckligt många trygghetsboenden, servicehus och särskilda boenden i kommunen Att vara äldre och ensam kan skapa stor otrygghet, ångest och oro. För dessa personer kan ett trygghetslarm innebära den trygghet de behöver. Tjänsten är emellertid inte avgiftsfri, för närvarande kostar tjänsten 353 kronor per månad. Vi socialdemokrater 15

menar att kommunen bör tillhandahålla trygghetslarmen gratis, dels för att det är en stor kostnad för många äldre dels för att ett avgiftsfritt hemlarm skulle få fler att nyttja denna tjänst. Ett avgiftsfritt larm skulle även innebära en stor trygghet för kommunen, som skulle slippa oro sig för att gamla som råkat ut för en olycka, eller av annat skäl behöver hjälp, inte uppmärksammas. En mänskligare hemtjänst Det nya systemet med en beställar- och en utförarnämnd inom äldreomsorgen i Värmdö, bröt upp ett väl fungerande samarbete där brukaren av hemtjänst var i fokus. Personal som arbetar och känner brukare väl blev inte längre delaktiga vid beslut. Även om en kund vill ha med hemtjänstpersonal vid vårdplanering etcetera, godkänns det oftast inte. När samarbetet kring den äldres behov minskar, minskar engagemanget hos personal och arbetsledning. Det resulterar även i färre individuella lösningar som anpassas efter brukarens behov. När utförare ansöker om utökad tid för att brukarens behov har ändrats, bemöts detta ofta med misstro från beställarsidan. Tyvärr är det brukaren som drabbas negativt av detta. Hemtjänstutövare hör alldeles för ofta att brukaren känner sig utsatt och kränkt när de ska behöva bevisa sitt behov av hjälp, till exempel vid biståndsbedömning och uppföljningssamtal. Om det behövs tid utöver den beviljade tiden, till exempel för en försenad taxi, ett extra toalettbesök, väntan på ambulans eller om någon sörjer, måste det beviljas av biståndshandläggarna och då helst under händelseförloppet för att utövaren ska få ersättning för den tiden vilket förstås blir ett omöjligt uppdrag. I stället nekas utövaren ofta ersättning. Utförare uppfattar detta som ett hinder för att kunna bedriva sitt arbete professionellt med medmänsklighet i fokus. Det kan även uppfattas kränkande för personen och en oro att de är till besvär. En bidragande orsak till denna stelbenthet är enligt vår mening det dubbla nämndsystemet. Det har visat sig att detta system leder till ständiga gränsdragningsproblem där brukaren är den stora förloraren. De flesta uppskattar att bo hemma så länge man kan stiga upp, sköta sin hygien själv, gå kortare promenader och fortfarande har vänner i livet. Men allteftersom den egna skröpligheten tilltar och vänner försvinner blir ensamheten och isoleringen alltmer påtaglig. Man riskerar att bli fången i den egna bostaden, dagarna flyter ihop och livet har inget mer att erbjuda. Risken att bli helt passiviserad är överhängande. För den här gruppen omsorgstagare finns det ett stort behov av dagverksamhet. Att med jämna mellanrum få komma till en mötesplats där man kan delta i olika aktiviteter, umgås med andra, äta lunch eller bara njuta av att inte behöva vara ensam. Vi socialdemokrater ställer oss också frågande till hur det förenklade biståndet hanteras. Den äldre får sex timmar per vecka beviljat som förenklat bistånd och betalar sedan per utnyttjad timme. Dessvärre styrs tiden till att bara gälla ärenden som bank, post, apotek samt sociala aktiviteter. Att handla mat eller annat eller besöka kafé ingår inte. Alla som har hemtjänst borde i mycket högre grad själva ges möjlighet att bestämma hur den biståndsbedömda hemtjänsten skall användas. Vill man göra fler promenader, besöka biblioteket eller kommundelens dagverksamhet skall detta vara möjligt. Vi anser också att varje omsorgstagare skall få ett visst antal kvalitetstimmar till sitt förfogande att användas för att sätta guldkant på tillvaron. Det finns utredningar som visar att ett antal fria hemtjänsttimmar till alla hushåll från 75 år bidrar till att uppskjuta behovet av mer omfattande insatser. Vi vill ha ökad flexibilitet, minskade administrationskostnader och ökad individuell frihet inom 16

hemtjänst. Om brukaren själv fick disponera sin tid, är vi övertygade om att skulle det sänka kostnaden för alla inblandade parter. När hemtjänsten utvärderas hamnar alltid kontinuitet högt upp på önskelistan. Att få träffa samma personal är viktigt. När man väl har förklarat hur man vill bli duschad eller ha bäddat så ska man slippa förklara detta om och om igen för nya ansikten. För att uppnå kontinuitet behövs ett tillräckligt antal personal och en arbetsorganisation som minimerar antalet personer som besöker vårdtagaren. Det alltmer ökande vårdbehovet ställer krav på personal med adekvat utbildning, liksom behov av speciella demensteam. Till de få negativa synpunkter som brukar nämnas när hemtjänsten utvärderas är att personalen har för bråttom. Behovet av mer tid hos brukarna är uppenbart, tid för ett vardagssamtal vid köksbordet skulle innebära en kvalitetshöjning för de allra flesta. Mer tid för bättre måltid Vi socialdemokrater ser att en av de största frågorna för äldre är maten. Hemlagad mat med smak och doft är viktig. Hemtjänstbrukarnas vardag fylls också av lust och glädje om de bereds möjlighet att vara delaktiga vid såväl inhandlandet som tillagandet av maten. De måltider som erbjuds våra äldre inom äldreboenden och hemtjänst ska inte ses enbart som näringstillförsel. Det som vi i yngre dagar upplevt som den goda måltiden. Den skall även kunna upplevas när vi blir äldre. Ofta är det små förändringar som behöver göras för att ge resultat. Många som kontaktar hemtjänstutövare frågar om de kan få hjälp att handla och få hemlagad mat. Det är känt att andra kommuner beviljar hjälp med att handla. Detta godkänns inte av Värmdö kommun. Måltidshjälp i Värmdö är beviljat till 15 minuter. På den tiden ska personal komma in till den äldre hänga av sig, presentera sig, tillsammans med brukaren bestämma vad denne ska äta, värma mat, duka, eventuellt hjälpa brukaren till bords, servera mat och på ett trevligt sätt avrunda samtalet, diska, ta på ytterkläder och gå ut. Enligt kommunens riktlinjer ska måltidshjälp innebära näringsriktig kost som serveras på ett trevligt och aptitligt sätt. Brukare upplever emellertid den korta tiden som att personalen har bråttom och att det inte finns tid för det lilla extra som så väl kan behövas, särskilt för de som är ensamma. Kompetens för vård av dementa Behovet av demensvård ökar stadigt i Värmdö (och i Sverige). För att våra dementa ska få en god vård är det centralt att personalen har en adekvat utbildning. Det råder emellertid stor brist på demensutbildade vårdare. Vi vill därför skriva under på att: Inrätta ett rättssäkert system med objektiva kriterier för biståndsbedömningen. Sätta högsta fart med två nya vårdboenden i centrala Gustavsberg. Bygga fler trygghetsboenden, återinföra servicehusen och samplanera utbyggnaden av mindre hyresrätter för att passa både unga och äldre. Hemtjänstutövare ska kunna få ersättning för oförutsedda händelser/fördröjningar som uppgår till i genomsnitt 15 minuter per vecka och brukare. 17

Inrätta fler demensteam i sin egen hemtjänst och ställa krav på fristående utförare att ha demensutbildad personal. Såväl den egna verksamheten som fristående utförare uppmuntras att öka kontinuiteten bland personal som besöker brukarna. Brukaren själv får välja hur de sex timmarna av förenklat bistånd ska disponeras. Kvalitetstid införs i hemtjänsten för alla från 75 år för att ge de äldre guldkant på tillvaron. I varje kommundel ska finnas dagverksamhet av två slag: biståndsbedömd och ickebiståndsbedömd. Den icke-biståndsbedömda kan med fördel drivas i samarbete med den sociala ekonomin. Den biståndsbedömda dagverksamheten, där deltagarnas hälsotillstånd är mer komplext, bör drivas av för ändamålet utbildad personal. Ge mer tid för en bättre måltidsupplevelse och näringsriktig kost i hemtjänsten, genom att: - Ge hemtjänstutövare möjlighet att lägga fokus på den äldres rätt till hemlagad mat. - Ge hemtjänstutövare möjlighet till mer tid för en hemlagad måltidsupplevelse såväl som för matsällskap. - Ge hemtjänstutövare möjlighet att följa med brukare som själva vill och kan handla sin mat. - Ge personalen inom äldreomsorgen särskild utbildning när det gäller förhållandet mat och ämnesomsättning samt kostens betydelse för ett friskare liv. - Sätta i gång ett lokalt utvecklingsarbete Matlust för att lyfta fram måltidernas betydelse inom äldreomsorgen, och att personalen ska vara en resurs i det arbetet och att det leds av förslagsvis dietist/pedagog med erfarenhet från vuxenundervisning och ämnesområdet. Trygghetslarmen ska vara tekniksäkra och avgiftsfria. Vidareutbilda kommunens undersköterskor i äldreomsorgen att fortbilda sig inom demensvård. Sjukvård Bakgrund Mycket av det Landstingsmoderaterna har gjort när det gäller valfrihet i vård och omsorgen har varit bra. Men när länets och kommunens vård och omsorg står inför stora utmaningar finns bara en idé: lägre skatter och fler privatiseringar. Vi vill skapa ordning och reda i vården och ge Värmdös läkare mer tid med sina patienter. För att kunna möta framtidens krav på sjukvården krävs ordning och reda: långsiktig planering och ett tydligt politiskt ansvar för vården. Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd. Vårt mål är att sjukvård ska ge alla Värmdös medborgare en jämlik tillgång till god vård. Det målet ska vi nå genom en ny vårdpolitik som utarbetas i nära samarbete med experter från både privata och offentliga vårdgivare, professionen, patientföreningar och läkemedelsindustrin. Sjukvård för äldre Idag är det många som har erfarenhet, eller har läst om, oacceptabelt långa väntetider på akutmottagningarna. Den största gruppen som vårdas på akutsjukhusen är gamla och multisjuka. Ingen ska behöva ligga på en akutmottagning i flera timmar i väntan på omhändertagande. Detta drabbar de äldre särskilt hårt. Dessutom ofta i onödan. Det finns idag ett antal geriatriska sjukhus (sjukhus med inriktning mot äldre) i länet, till exempel Dalens sjukhus. De har ett brett och viktigt uppdrag och sitter inne med stor erfarenhet och kompetens just gällande äldre och multisjuka. Socialdemokraterna vill ge de geriatriska sjukhusen ett utvidgat uppdrag vilket ger dem möjligheter att ta emot fler patienter direkt från eget eller särskilt boende och 18