VÄSTSVENSKA TRENDER MARIA SOLEVID
Bedömning av den ekonomiska utvecklingen senaste 12 månaderna, 1998-2014 (balansmått) 60 40 Balansmått 20 0-20 -40 5 0 8-3 Egna ekonomin Sveriges ekonomi -60-80 -100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Bedömning av dem framtida ekonomiska utvecklingen 1998-2014 (balansmått) 30 Balansmått 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60 8-4 - 1 Egna ekonomin - 29 Sveriges ekonomi -70 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
0 Inställning till att minska offentlig sektor och bedriva mer sjukvård i privat regi, 1998-2014 (balansmått) -5-10 -15 Balansmått -20-25 -30-23 - 28-20 - 29 Minska den offentliga sektorn Bedriva mer av sjukvården i privat regi -35-40 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Inställning till skatter, 1998-2014 (balansmått) 60 50 40 30 34 39 Höja kommunal-/region alskatten hellre än att minska servicen Balansmått 20 10 18 0-2 Sänka skatterna -10-20 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Bedömning av hur kommun- och regionstyrelser sköter sina uppgifter, 1999-2013 (balansmått) 30 20 12 10 Balansmått 0-9 +1 Kommunstyrelsen -5 Regionstyrelsen -10-20 -30 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förtroende för politiker, 1999-2014 (balansmått) 30 20 12 Rikspolitiker 10 Balansmått 0-10 -5 EU-parlamentariker - 6 Kommunens politiker - 9 VG:s politiker -20-30 - 15-28 - 30-17 -40 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Medborgarnas viktigaste regionala frågor 1998-2014 (procent av samtliga) 50 45 40 42 Sjukvård 35 30 Procent 25 20 15 25 18 14 26 19 Kommunikation/trafik Utbildning 10 5 9 7 11 8 7 Sysselsättning Äldrevård Miljöfrågor 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
50 Bedömning av servicen i kommun och region 1998-2014 (balansmått) 40 38 +37 Kommunen 30 Balansmått 20 15 +22 Västra Götalandsregionen 10 0-10 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
60 Bedömning av olika typer av service bland boende i Västra Götaland 1998-2014 (balansmått) 50 50 47 Balansmått 40 30 20 24 +42 Vårdcentral +38 Sjukhusvård +16 Kollektivtrafik 10 6 +7 Äldreomsorg 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förtroende för yrkesgrupper, 1999-2014 (balansmått) 90 Balansmått 80 70 60 50 40 72 63 54 44 48 60 57 43 Personal inom barnomsorgen Sjukvårdspersonal Lärare i grundskola Personal inom äldreomsorgen 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förtroende för yrkesgrupper, 1999-2014 (balansmått) 60 56 50 51 Poliser 42 40 30 36 Kollektivtrafikens personal Balansmått 20 10 14 15 Socialarbetare 0-6 - 3 Journalister -10-20 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Medborgarnas uppfattning om den medicinska kvaliteten inom sjukvården (balansmått) 70 60 58 60 57 60 58 57 57 50 40 44 30 20 10 0
Medborgarnas uppfattning om tillgången till vård (balansmått) 35 30 25 25 30 20 15 16 14 14 12 18 10 7 5 0
Medborgarnas uppfattning om sjukvårdsorganisationens effektivitet (balansmått) 0-5 -10-9 -15-13 -13-20 -25-21 -23-30 -28-28 -28
Medborgarnas uppfattning om sjukvårdspersonalens bemötande (balansmått) 76 74 74 74 72 70 68 70 68 71 70 69 66 64 64 62 60 58
Mellanmänsklig tillit 1998-2014 70 60 57 60 Höglitare 50 Procent 40 30 31 27 Mellanlitare 20 12 10 9 Låglitare 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Allmän livstillfredsställelse 1998-2014 (procent) 70 60 60 50 52 Ganska nöjd med livet Procent 40 30 27 38 Mycket nöjd med livet 20 10 11 6 Inte nöjd 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Västsvenska trender några reflektioner Oförändrade ekonomibedömningar Starkt, men försvagat, stöd för offentlig sektor Typiskt valår förtroendeåterhämtning för kommun- och regionstyrelser Sjukvård och kollektivtrafik viktiga men servicen kommer sämre ut Stora inomregionala skillnader i synen på vård Överlag nöjda och tillitsfulla medborgare
Västsvenskar och demokrati Göteborg den 14 december 2015 Lennart Nilsson
Vadan och varthän? Demokrati Effektivitet Välfärd Utveckling Aktörers bedömningar medborgare, politiker, tjänstemän, kommuner, näringsliv, medier Olika delar av Västra Götaland Förändringar över tid Jämförelser med andra nivåer EU, Sverige, delregioner, kommuner och kommundelar Jämförelser med bedömningar i andra regioner/ landsting och hela Sverige, andra länder
Sammanfattande synpunkter Sjukvården är alltid en av de viktigaste frågorna för väljarna men i Västra Götaland liksom i Sverige som helhet är den politiska aktiviteten på den regionala nivån lägre jämfört med hemkommunen och staten Sedan bildandet av Västra Götalandsregionen har intresset för politik och möjligheten att påverka ökat på den regionala nivån Medborgarna är kritiska till hur styrelsen sköter sitt arbete både när det gäller hemkommunen och regionen i Västra Götaland med lika många missnöjda som nöjda Medborgarnas nöjdhet med det sätt på vilket demokratin fungerar i Västra Götalandsregionen har emellertid sedan bildandet av regionen ökat markant med högre värden under valåren
Attityder till arbete i Västsverige Tomas Berglund, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Vad värderar människor viktigt i ett arbete? Manifest sida materiella belöningar av ett arbete Latent sida socialt sammanhang, meningsfulla arbetsuppgifter etc. Och vad avgör hur människor ser på sitt arbete?
Idealtypiska attityder till arbete Den karriäristiska inställningen Den altruistiska inställningen Den individualistiska inställningen Den instrumentella inställningen
Tidigare forskning visar att karriärism kännetecknar unga och personer i chefpositioner altruism inom offentlig sektor och bland kvinnor individualism bland högutbildade och egenföretagare instrumentell attityd bland lågutbildade, arbetare och män. Skillnader mellan (6) länder karriärism minst utbredd i Sverige, mest i USA altruism mest utbredd i USA, men minst i Sverige och Norge individualism vanligast i Sverige instrumentell attityd minst utbredd i de två nordiska länderna
Fokus i SOM-studien om Västsverige Studera hur attitydmönstren ser ut replikeras liknande mönster som i tidigare forskning? Speciellt fokusera på betydelsen av Kön Generation Uppväxtplats
Västsvenskars syn på arbete Tabell 1: Tre aspekter som störst respektive minst andelvästsvenskar värderar som mycket viktigt i ett arbete. Procent och antal. Mycket Viktigt Anställningstryggheten 66,9 2629 God gemenskap med arbetskamrater 66,1 2670 n Att arbetet går att kombinera med privat- och familjeliv 61,1 2630 Hög inkomst 20,7 2622 Goda karriärmöjligheter 16,1 2564 Möjlighet att leda andra människor 14,9 2575 Kommentar: Frågan i SOM-undersökningen (F59) som ställdes lyder Hur viktigt för dig personligen är/var följande i ett arbete?. Svarsalternativen var : Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt, Inte alls viktigt. De aspekter av ett arbete som man kunde värdera syns i tabellen.
Tabell 2: Svarsmönster. Faktorladdningar. Stor frihet att planera arbetet själv 1 2 3 4,741,099,007 -,086 Flexibla arbetstider,621,080,108,050 Ett arbete där jag kan utvecklas,607,272,286,112 Omväxlande arbetsuppgifter,644,189,084,322 Att arbetet motsvarar min kompetens Ett arbete där man måste använda sin kreativitet Ett arbete med mycket eget ansvar Ett arbete där man kan hjälpa andra människor,560,240,171,384,588,446,020,051,553,496,167 -,160,140,755 -,176,270 Mycket lagarbete,110,688,161,182 Mycket kontakter med andra människor Att man gör något som är viktigt för samhället Möjlighet att leda andra människor,271,670,163,088,238,538 -,158,195,158,693,370 -,071 Hög inkomst,057,009,807,175 Goda karriärmöjligheter,243,120,764 -,069 Lite stress -,040,129 -,027,792 Att det jag gör märks och uppmärksammas,332,233,235,536 Kommentar: Principal Component Analysis med Varimax rotation. n= 2244.
Tabell 3: Svarsmönster, reducerad. Faktorladdningar Altruistisk attityd Karriäristisk attityd Individualistisk attityd Mycket lagarbete,796,154,035 Mycket kontakter med andra människor,792,168,171 Ett arbete där man kan hjälpa andra människor,769 -,122,155 Hög inkomst,064,856,035 Goda karriärmöjligheter,074,804,190 Stor frihet att planera arbetet själv,080,074,853 Flexibla arbetstider,194,145,765 Kommentar: Principal Component analysis med Varimax rotation. n= 2244
Karriärism Altruism Individualism Kön (Kvinna=0) -,166** -,437*** -,101+ Generation (50- talist=0) 20-30-talist -,115,448*,116 40-talist -,062,448**,203 60-talist -,077 -,414**,078 70-talist,125 -,350*,078 80-talist,381*** -,382* -,066 90-talist,643*** -,362 -,509** Uppväxt (Gbg, Sthlm, Malmö=0) Landsbygd -,069 -,178,042 Mindre tätort -,021,042,038 Större tätort -,003 -,090,010 Norden -,219 -,603+ -,317 Europa,512** -,446 -,026 Utanför Europa 1,083***,221,543** Bor Landsbygd-,083** -,025 -,029 Stad Barn (Nej=0),077,234*,138 Utbildning,002 -,034,056 Förvärvsarbetar -,343*** -,021,129 (nej=0) Sektor (0=Privat) Offentlig -,054,845***,090 Ideell -,363*,620*,337* Position (Arbetare=0) Tjänsteman -,038 -,144,400*** Företagare -,342**,075,712*** Månadsinkomst,133***,069**,054*** Vänster-Höger,174*** -,016,004 Tror på gud (Nej=0) -,025,290**,042 Signifikansnivåer: +: p< 0.010, *: p< 0,05, **: p<0,01, ***: p> 0,001
Slutsatser Anställningstrygghet, gemenskap med arbetskamrater, ett arbete som går att kombinera med privat- och familjeliv är viktiga aspekter i ett arbete för västsvenskar Att få leda andra och möjlighet till karriär ser en betydligt mindra andel som viktigt Svarsmönstren i Västsverige överensstämmer med det som hittas för Sverige i sin helhet Kvinnor är både mer altruistiska och karriärinriktade än män I Västsverige hittar vi tydliga generationsskillnader vad gäller den altruistiska attityden mindre utbredd i den yngre generationen. Uppväxtplats betydelsefull för den karriäristiska attityden stadsbor mer karriäristiska och personer födda utanför norden Västsverige likt Sverige i övrigt men med några frågetecken!
Tack! Tomas.Berglund@socav.gu.se
A REASON TO GET OUT OF BED Lycka i Västra Götaland Tomas Ekberg Västra Götalandsregionen
Sammanhang - visionen om det goda livet 1. Blir det skillnad med mer lyckodriven utvecklingspolitik? Fler och mer relevanta svar inom ett växande forskningsområde Nya kunskaper, justerade prioriteringar, reviderade modeller 2. En studie kring teori, empiri och policyimplikationer Fokus på livstillfredsställelse Samverkan med SOM och Mistra Urban Futures Möten mellan forskning och politik 3. Vad försöker vi reda ut med SOM-data? Är det annevesare i Västra Götaland? Skiljer sig svaren för olika grupper eller invånare i olika situationer Relationen arbetsliv, pendling, ekonomi och lycka?
Faktorer som påverkar livstillfredsställelse Att välja rätt föräldrar och rätt land att födas i... Källa: Köcher/Raffelhüschen (2011)
Nöjda med livet i Västra Götaland 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur nöjd är du med ditt liv? Västra Götaland 2000-2014, % 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Inte Ganska Mycket 3,5 3,4 3,3 3,2 3,1 3,0 Nöjd med livet Kontrollvariabler + arbete och civilstånd, skala 1-4, mv 3,3 Utbildning
Perspektiv på livstillfredsställelse Levnadsförhållanden Analyser av: Hela befolkningen Kvinnor och män Åldersgrupper Arbetslösa Civilstånd Yrkesgrupper Ortstyper Levnadssätt
Levnadsförhållanden och lycka The Big Seven - USA Familjerelationer (8) Ekonomi (2) Arbete (6) Delaktighet (2) Hälsa (6) Personlig frihet (5) Personliga väderingar (4) The Big Seven Västra Götaland Familj Ensamstående /Vänner(9) Ekonomi Ekonomiska resurser (4) Arbete Arbetslös+ (6) Delaktighet Väl behandlad av andra (6) Hälsa Självuppskattad hälsa (6) Personlig frihet Personliga väderingar Källa: Layard/Helliwell VGR/SOM-Institutet 2015 Anm: Faktorer med störst påverkan på livstillfedställelse sorterade i ordning enligt Layard 2005. Siffran inom parentes står för negativ/positiv effekt i procent på livstilfredsställelse av normal förändring i respektive faktor. Försiktig tolkning VG. R2 VG=0,35. (20 minuter längre pendling= ca 1,5)
Var och en blir salig på sitt sätt Oroande resultat för unga (16-29) i Västra Götaland, bryter mönster. Ensamhet, hälsa och lång etableringstid är negativt. För kvinnor är goda sociala kontakter och att bli korrekt bemött viktigare. Ensam kvinna är stark. Män lider mer av ensamhet och behöver göra saker. Ensamstående är betydligt mindre tillfreds med livet. Betydelsen av att ha gjort något meningsfullt fördubblas. Men de vänjer sig med tiden. Arbetslöshet är ett gissel. Det sociala utanförskapet och sämre ekonomi ger problem. Att vara ensamstående är tre gånger värre för den arbetslöse och ensamhet är den arbetslöses lott. Att göra något meningsfullt blir dubbelt så viktigt. Risken att bli arbetslös sänker livstillfredställelsen rejält. De som definierar sig som arbetare/tjänstemän upplever sig oftare som diskriminerade och det påverkar deras välbefinnande. Företagare vill göra saker medan chefer mest vill att allt fungerar som det ska. I båda grupperna är de egna ekonomiska resurserna extra viktiga.
Generella lärdomar och lite fördjupning Hälsa, att göra något meningsfullt, ekonomiska resurser och att bli väl behandlad är viktigt i alla grupper av befolkningen. Ett aktivt liv har ett tydligt samband med att vara mer nöjd med livet. Att vara givmild lika så. Att göra saker och umgås med vänner rekommenderas. Att människor har olika levnadsförhållanden och villkor påverkar hur de uppfattar och lever sina liv. Fördomar bekräftas. Drivkrafter skiljer sig åt. En stor majoritet är nöjda med sin ekonomi. Ekonomi är viktigt. Den relativa ekonomin mer än absolut inkomst. Vi jämför oss och lever i skilda världar. Arbete är viktigt. Arbetslivet fungerar i grunden väl. En majoritet vill jobba mindre. Fler ju mer de jobbar. De som vill det är mindre nöjda. En begränsad lokal arbetsmarknad och att vara överkvalificerad påverkar lyckan negativt. Pendling är en del av vardagen och fungerar ofta väl. Tendens till att lång pendlartid minskar välbefinnandet. Inte lika bestämt om hänsyn tas till vad jobbet betyder. De som går och cyklar är mindre nöjda! De som kör bil mer. Kollektivtrafiken har svårt med tid och kvalitet. Mindre nöjda åker kollektivt.
TO DO OR TO HAVE. THAT IS THE QUESTION!
Vision Västra Götaland En uppföljning av den regionala utvecklingsvisionen ur ett regionalt- och jämställdhetsperspektiv Klara Bové 14 december 2015
Utbildningsnivå i Västra Götalands delregioner Andel svarspersoner med hög utbildning, 1998 och 2014 (procent) 60% 50% 48 40% 30% 20% 34 28 18 17 30 29 21 1998 10% 2014 0% Andel med hög utbildning (procent) 1998 2014 Ökning Kvinnor 28 % 44 % +16 Män 23 % 34 % +11
Utbildningsnivå bland unga vuxna (20-35 år) Andel unga vuxna med hög utbildning, 1998 och 2014 (procent) 70% 66 60% 50% 40% 30% 20% 10% 44 19 50 29 44 24 40 1998 2014 0% Andel med hög utbildning bland unga vuxna (procent) 1998 2014 Ökning Kvinnor 40 % 63 % +23 Män 29 % 53 % +24
Demokrati Politiskt självförtroende Känslan att politisk och social förändring är möjlig och att medborgarna kan vara delaktiga i en sådan förändring Mycket/ganska goda möjligheter att påverka politiska beslut i Västra Götalandsregionen(procent) 30 25 20 15 10 Kvinnor Män 5 0 2000 2014 2000 2014 2000 2014 2000 2014 Göteborsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal
Demokrati Politiskt självförtroende Känslan att politisk och social förändring är möjlig och att medborgarna kan vara delaktiga i en sådan förändring Mycket/ganska goda möjligheter att påverka politiska beslut i Västra Götalandsregionen(procent) 30 25 20 15 10 Kvinnor Män 5 0 2000 2014 2000 2014 2000 2014 2000 2014 Göteborsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal
Infrastrukturprojekt: Vilken är din åsikt om följande förslag gällande trafiken? Dåligt förslag Bra förslag Bygga ut kollektivtrafiken 2 74 Bygga snabbjärnväg mellan Oslo- Köpenhamn via Göteborg Bygga ut hela E20 mellan Göteborg och Örebro till motorväg 4 4 64 64 Trängselskatt i Göteborg 39 30 Dubbelspår för tåg mellan Göteborg och Borås 3 50 Marieholmstunneln 5 44 Västlänken 27 29 80 60 40 20 0 20 40 60 80
Bedömning om hur Västra Götalandsregionen sköter sin uppgift: Kollektivtrafiken (procent) Dåligt Bra VG 2014 31 51 Gbg-regionen 38 58 Sjuhärad 21 32 Skaraborg 26 32 Fyrbodal 20 31 80 60 40 20 0 20 40 60 80
Bedömning av kollektivtrafiken: Jag kommer i tid (procent) Felaktigt Riktigt VG 2014 21 51 Gbg-regionen 26 58 Sjuhärad 16 42 Skaraborg 20 37 Fyrbodal 14 44 80 60 40 20 0 20 40 60 80
Bedömning av kollektivtrafiken: Är inte ett rimligt alternativ för mig i min vardag (procent) Felaktigt Riktigt VG 2014 35 48 Gbg-regionen 45 44 Sjuhärad 24 53 Skaraborg 21 54 Fyrbodal 21 53 80 60 40 20 0 20 40 60 80
Bedömning av kollektivtrafiken: Jag väljer kollektivtrafiken för att det är ett miljövänligt alternativ (procent) Felaktigt Riktigt VG 2014 30 41 Gbg-regionen 34 48 Sjuhärad 24 33 Skaraborg 27 27 Fyrbodal 27 33 80 60 40 20 0 20 40 60 80
Hälsa och sjukvård Vårdcentral Sjukhusvård 80 70 60 50 40 30 20 10 0 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Andel i procent som är mycket eller ganska nöjda med servicen inom
Utbildningsnivån fortsätter att öka i samtliga regioner Skillnad mellan delregionerna minskar Positiv utveckling bland unga vuxna Det politiska självförtroendet ökar Relativt små skillnader mellan delregionerna Stora skillnader mellan kvinnor och män i olika delregioner Stora infrastrukturella projekt på gång Åsikter om respektive projekt starkt präglad av närheten till projekten i fråga Kollektivtrafiken Regionala skillnader i bedömningen av kollektivtrafiken Hälsa och sjukvård Minskande skillnad av bedömningen mellan delregionerna Skillnader i bedömning av sjukhusvård består mellan delregionerna
Vikten av politikerkännedom Sören Holmberg 14 december 2015