Fiskundersökningar i Segeåns Vattendragsförbund Lund 5--1 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 5 9 Lund Telefon -93 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Innehåll 1 Sammanfattning 3 Inledning 3 Material och metoder 3.1 Metodik elfiske 3. Bedömning av tillstånd och avvikelse 5 3.3 Bedömning av påverkan Resultat och kommentarer.1 Resultat elfiske. Bedömning av påverkan 11.3 Kommentarer till årets undersökning 11 5 Referenser 1 Bilagor Bilaga 1 Datablad elfiske 13
1 Sammanfattning Under har elfiskeundersökningar utförts på lokaler i inom Segeåns avrinningsområde. Vattendrag som har undersökts är Sege å (3 lokaler) med tillflödena Risebergabäcken, Torrebergabäcken och Spånghomsbäcken. Resultatet av årets undersökning ger information om de undersökta åarnas nuvarande status som biotop för strömlevande arter som grönling och öring. Öring (Salmo trutta) registrerades på tre lokaler, dock med varierande tätheter. Höga tätheter av öring erhölls i Torrebergabäcken, Risebergabäcken och i Segeåns nedre del vid Lilla Mölleberga. Lokaler med avsaknad av öring indikerar på en hög påverkansgrad. Lokalen i Spångholmsbäcken och två lokaler i Segeåns huvudfåra bedömdes vara betydligt påverkade. I Segeån är troligtvis vattenkvalitén den faktor som begränsar förekomsten av öring. Grönling (Barbatulus barbatulus) registrerades på 5 lokaler. Sammanfattningsvis framgår det av års elfiske att relativt stabila förhållande för fiskfaunan råder i Risebergabäcken, Torrebergabäcken och i Segeåns nedre del vid Lilla Mölleberga. Utöver öring och grönling har förekomst av gädda (Esox lucius), mört (Rutilus rutilus), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) påvisats under års elfiskeundersökning. 3
Inledning Under har lokaler provfiskats inom Segeåns avrinningsområde och är en uppföljning av tidigare års undersökningar (Eklöv 1999,,, 3, ). Från samtliga lokaler finns elfiskedata från flera år ( ), varav lokaler har data från 7 år, vilket medför att artsammansättning och beståndstätheter kan studeras över tid i dessa vattenområden. Undersökningen har utförts på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund. Resultatet av årets undersökning ger information om vattendragens nuvarande status som biotop för strömlevande arter som öring och grönling, samt tjänstgöra som kunskapsunderlag för framtida vatten- och fiskevårdsåtgärder. Rätt tillämpat kan elfiskeundersökningar komplettera vattendragets övriga miljöövervakning. Vattenkemiska- och fysikaliska undersökningsparametrar dominerar ofta i vattendragens miljöövervakningsprogram vilket ger en relativt momentan bild över vattnets miljöförhållanden. Fiskfaunan, där förekomst respektive avsaknad av olika fiskarter och årsklasser, ger däremot ett mått på vattnets miljöförhållanden under motsvarande period som fisken uppehållit sig i det aktuella vattenområdet. Havsöringen, som under sina första levnadsår är stationär, lämpar sig speciellt väl som en s.k. biologisk indikator på miljöförändringar, eftersom de kräver en hög syrgashalt och relativt god vattenkvalitet (Eklöv 199). 3 Material och metoder 3.1 Metodik elfiske Under har lokaler provfiskats, under perioden från den 9 till den 1 september. Elfisket har utförts av Anders Eklöv och Kerstin Weisz. De lokaler som undersöktes var; 1. Risebergabäcken (Riseberga),. Sege å (L. Mölleberga), 3. Sege å (Skabersjö),. Sege å (L. Svedala) 5. Spångholmsbäcken (Bara),. Torrebergabäcken (Klågerup), (figur 1). Elfisket utfördes kvantitativt, med tre genomfiskningar på samtliga lokaler, på en sträcka av -3 m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fiskeriverket (Sers & Degerman 1999). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Fisken som fångades samlades in efter varje avfiskning och förvarades i backar. Efter avfiskningarna på varje lokal längdmättes och vägdes all fisk. Före mätning bedövades fisken med Benzokainum. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (19) uppdelat på årsungar () respektive äldre ungar (>) för öring, täthet för övriga arter beräknades också. På varje lokal mättes bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av öringtäthet med andra åar, har elfiskedata från Skånska vattendrag använts (tabell 1) (Elfiskeregistret 5, Eklöv 199).
Figur 1. Elfiskestationer nr 1-,. Tabell 1. Värden på öringtäthet för elfiske i Skånska vattendrag (data från Elfiskeregistret, 5). erna anges i antal per 1 m. Vandrande bestånd Vattendragsbredd < m - m - m > m Öring.1 111.3 5. 33. Öring > 51. 9. 1.. Antal elfisken 1 1 11 3. Bedömning av tillstånd och avvikelse Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité har använts för att bedöma tillstånd och avvikelse från jämförvärdet (Wiederholm 1999). Vid bedömning av tillstånd indikerar ett lågt samlat index, klass 1, på ett vattendragets fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket fisk med hög andel laxfisk med hög reproduktion. Om klassning hamnar runt 3 indikerar detta att vattendraget är nära medianen för svenska vattendrag. Höga index, klass -5, indikerar art- och individfattiga system med avsaknad av laxfisk, och kan tyda på att en negativ påverkan sker på vattendraget (tabell ). Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde indikerar ett lågt samalt index, klass 1, på ingen eller obetydlig avvikelse och höga index, klass -5, indikerar på stor till mycket stor avvikelse från jämförvärdet (tabell 3). 5
Tabell. Klassning av tillstånd för fisk i vattendrag. Tillstånd, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Mycket lågt samlat index < Lågt samlat index. -.5 3 Måttligt högt samlat index.5-3. Högt samlat index 3. -. 5 Mycket högt samlat index >. Tabell 3. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk i vattendrag. Avvikelse från jämförvärde, fisk Klass Benämning Samlat index 1 Ingen eller obetydlig avvikelse <. Liten avvikelse. - 3.3 3 Tydlig avvikelse 3.3 -.5 Stor avvikelse.5 -.9 5 Mycket stor avvikelse >.9 3.3 Bedömning av påverkan Index används för att beskriva tillstånd och avvikelser. För att kunna göra en bedömning av påverkan kan dessa index användas för att sammanfatta resultaten. Tre olika klasser har därför använts för att ange påverkansgraden. 1. Ingen eller obetydlig påverkan. Betydlig påverkan 3. Stark eller mycket stark påverkan Lokaler med ingen eller obetydlig påverkan har låga till mycket låga index för tillstånd och avvikelse. Lokaler där öring saknas eller förekommer i låga tätheter och har måttligt till höga index bedöms att ha en betydlig påverkan. Lokaler med stark till mycket stark påverkan har höga index för tillstånd och avvikelse (klass -5). Påverkan kan utgöras av organiska föroreningar, låga syrgasvärden, höga halter av giftiga ämnen såsom ammonium, samt fysisk förändring av vattendraget som dikning och förändrad markanvändning. Resultat och kommentarer.1 Resultat elfiske Resultaten redovisas dels övergripande enligt nedan och i datablad (bilaga 1). De undersökta lokalerna (tabell ) som elfiskades skiljde sig åt, dels i artförekomst och dels i öringtäthet. Öring registrerades på tre lokaler med varierande tätheter för de olika åldersklasserna (figur ). På tre lokaler, Sege å vid Skabersjö och L. Svedal och i Spångholmsbäcken fångades ingen öring. Grönling fångades på 5 lokaler varav högst täthet erhölls i Spångholmsbäcken. Andra arter som registrerades var gädda, mört, ål och signalkräfta (tabell 5).
Tabell. Åbredd (m), lokalens längd (m), medel- och maxdjup (m), medelström (m/s) samt dominerad substrat på elfiskelokalerna. Koordinater Bredd Längd Medel- Max- Medel- Substrat Lokal djup djup ström 1. Risebergab. 17;13.5 5.15.3.3 sand-grus. L. Mölleberga 171;1331 7...55.5 sten-block 3. Skabersjö 1;1337. 7.5.7.7 block. L. Svedala 155;1335 3. 5.15.3. grus-sten 5. Spångholmsb. 131;13371 1. 5.15.35. sten-lera. Torrebergab. 117;133953. 1.3.5. sand-sten Tabell 5. Beräknad täthet (antal/1 m ) för öring ( anger årsungar, > anger äldre öring), gädda, grönling, mört, ål och signalkräfta vid års elfiske. öring gädda grön- mört ål signal- Lokal > ling kräfta 1. Risebergabäcken 7.. 35. 9.9. Lilla Mölleberga 37..9 11.3. 3. Skabersjö 1.9 3.7 5.. L. Svedala.1 7.3 1.7 1.3 5. Spångholmsbäcken 1.. Torrebergabäcken 1 7.7 7.7 15 1 5 > 1 3 5 Figur. av öring (antal/1 m ) fångad vid elfiske. anger årsungar och > äldre öring. Lokal 1. Risebergabäcken, Riseberga På lokal 1, Risebergabäcken, erhölls ett motsvarande antal öringar jämfört med föregående år. erna har varit både betydligt högre som lägre under tidigare år, 199, 1993 och 199 respektive 199 och 1997 (figur 3). Vid årets fiske erhölls även äldre öring (>), vilket har saknats de tre senaste åren. Risebergabäcken rinner fram genom ett omland med en kraftigt antropogen påverkan. Fiskfaunan utsätts tidvis för förorenat avloppsvatten vilket bräddas ut genom dagvattnet, vilket på flera platser mynnar direkt i bäcken. Åtgärder för att förhindra breddning där orenat 7
avloppsvatten direkt går ut i Risebergabäcken bör utföras. Andra arter som fångades var grönling som förekom rikligt och signalkräftor. Risebergabäcken, Riseberga 15 1 > 5 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 Figur 3. av öring fångad vid elfiske i Risebergabäcken. anger årsungar och > äldre öring. Lokal. Sege å vid L. Mölleberga Området har tidigare undersökts sedan 199, öring registrerades första gången 1993 och förekomsten av öring har under 199-talet ökat. Lokalen har från och med 199 flyttats upp 3 m. Detta för att området har förändrats, med en uppbyggd forssträcka, mot det tidigare för fisken svårforcerade överfallet under bron. Den nya forsträckan ligger på ett område som tidigare bestod av en djuphåla. Vid undersökningen år erhölls en högre täthet jämfört med de tre senaste åren (figur ). en av årsungar ligger något under medelvärdet för andra Skånska vattendrag med motsvarande åbredd (tabell 1). Andra arter som fångades var grönling och ål. Sege å, L. Mölleberga 5 3 > 1 199 1999 1 3 Figur. av öring fångad vid elfiske i Sege å vid L. Mölleberga. anger årsungar och > äldre öring.
Lokal 3. Sege å, Skabersjö Lokalen har undersökts sedan 199 och är belägen i en fiskväg (omlöp) i anslutning till Skabersjödammen. Skabersjödammen blev ett definitivt vandringshinder när dammen anlades. Under 199 byggdes ett omlöp, vilket fungerar som en vandringsväg för alla fiskarter. Omlöpet består av en uppbyggd meandrande åfåra med sten och block. Vid årets undersökning erhölls ingen öring. Vidtidigare års undersökningar har öring fångats i relativt låga tätheter förutom vid fisket 199 (figur 5). Bristfällig vattenkvalité kan vara en orsak till att öring saknas eller förekommer i låga tätheter. Arter som fångades vid årets fiske var gädda, mört och ål. Sege å, Skabersjö 5 3 > 1 199 1999 1 3 Figur 5. av öring fångad vid elfiske i Sege å vid Skabersjö. anger årsungar och > äldre öring. Lokal. Sege å, L. Svedala Vid L. Svedala erhölls ingen öring. Sedan lokalen började undersökas (1995) har öring endast registrerats vid tre tidigare tillfällen, 199, 1 och 3 då endast få individer (figur ). Sege å, L. Svedala 1 > 1995 199 1997 199 1999 1 3 Figur. av öring fångad vid elfiske i Sege å vid L. Svedala. anger årsungar och > äldre öring. 9
Att öring saknades vid årets fiske indikerar på en negativ påverkan sannolikt orsakad på tidvis dålig vattenkvalité. Öringungar är känsliga för låga syrgashalter samt för höga ammoniumvärden (Eklöv 199). Sege å vid L. Svedala har tidigare varit hårt belastad av avloppsvatten från Svedala ARV. En förbättrad kväverening av avloppsvattnet i Svedala reningsverk har skett och bör gynna fiskfaunan i hela Segeå. Vilket på sikt leder till att öring kan besätta de strömsträckor som finns uppströms Skabersjödammen. Arter som fångades var grönling, gädda, mört och ål. Lokal 5. Spångholmsbäcken, Bara Lokalen i Spångholmsbäcken har undersökts sedan 1. Uppströms i Spångholmsbäcken planeras det att utföra ett flertal dammar. Inom den undersökta lokalen finns lämpliga områden för strömlevande fiskarter som grönling och öring. Nedströms i vattendraget finns inga kända vandringshinder. Dock finns det ett partiellt vandringshinder strax uppströms den undersökta lokalen. Vandringshindret utgörs av ett raserat erosionsskydd nedströms en kulvert. Vid årets fiske fångades endast grönling. Vid fisket erhölls en mycket låg öringtäthet (). Avsaknad av öring vid årets provfiske kan indikera på att en störning har skett. Lokal. Torrebergabäcken, Klågerup Elfisket utfördes nedströms en gångbro i Klågerup. Lokalen har undersökts sedan år. I Torrebergabäcken har en lokal beläggen.5 km uppströms Klågerup vid Vissmarlöv tidigare undersökts mellan åren 199-1999, på denna lokal förekom rikligt med öring. Vid årets undersökning erhölls relativt höga tätheter av öring och grönling. Jämfört med föregående år var öringtätheterna något lägre men inom jämförvärden för andra vattendrag i regionen (tabell 1, figur 7). Torrebergabäcken, Klågerup 5 15 1 > 5 1 3 Figur 7. av öring fångad vid elfiske i Torrebergabäcken. anger årsungar och > äldre öring. 1
. Bedömning av påverkan Resultaten från tre av de undersökta lokalerna indikerar på en påverkan. I Spångholmsbäcken och från två lokaler i Segeåns huvudfåra, Skabersjö och L. Svedala erhölls ingen öring (tabell ). Lokalerna har måttligt högt index för tillstånd och avsaknad av öring indikerar på en betydlig påverkan (tabell ). Övriga lokaler visar på en låg påverkansgrad, med låga index för tillstånd och jämförvärde. Vilket tyder på ingen eller obetydlig påverkan. Sammanfattningsvis bedöms att tre lokaler har en betydande påverkansgrad och tre lokaler har ingen eller obetydlig påverkansgrad. Vattenkvalitén är sannolikt den faktor som begränsar förekomsten av känsliga fiskarter i Sege å med tillflöden. Tabell. Antal arter, individtäthet, biomassa, täthet laxfisk, bedömning av tillstånd, avvikelse och bedömning av påverkan för lokalerna 1 år. Vattendrag Rise- Sege å Spång- Torreberga holm berga Lokalnummer 1 3 5 Antal arter 3 3 3 1 Individtäthet (antal/1 m ) 3 11 1 19 35 Biomassa (vikt i gram/1m ) 1317 119 11 1 37, laxfisk (antal/1m ) 1 1 Bedömning av tillstånd, SNV.. 3. 3. 3. 1. Avvikelse från jämförvärde, SNV 1.9 1.1.7.3.9 1.3 Bedömning av påverkan, klass 1-3 1 1 1.3 Kommentarer till årets undersökning I Sege å, leker havsöringen regelbundet, i Risebergabäcken, Torrebergabäcken och i huvudfåran. I Spångholmsbäcken saknas referens material på öringens lekfrekvens, dock erhölls en öring () vid fisket år. Årets undersökning visar på avsaknad av öring i åns övre och mellersta delar. Att öring saknas eller förekommer i låga tätheter tyder på en miljöstörning vilket sannolikt beror på bristfällig vattenkvalité. Under senare år har reningen vid Svedala reningsverk förbättrats, framförallt vad gäller kvävereningen. Dock är öringen mycket känslig under vissa perioder under året, och under våren i april och maj när öringynglen har kläckts men fortfarande ligger nedgrävda i grusbottnarna behövs ett syrgasvärde på över 9 mg/l för att öringen ska överleva (Rubin & Glimsäter 199). Vidare är öringen känslig för höga värden av ammonium (>. mg/l) under motsvarande period (Alabaster & Lloyd19). I Risebergabäcken, Sege å vid L. Mölleberga och Torrebergabäcken visar årets resultat på måttligt till höga öringtätheter, hög fiskbiomassa, vilket visar på en mycket låg påverkansgrad. 11
Synpunkter inför framtida elfisken Långa kontinuerliga tidsserier av biologiska data är viktiga för att kunna utvärdera en eventuell påverkan eller förbättring av vattenkvalitén. I Sege å finns flera lokaler där elfiske har utförts under flera år mer eller mindre sammanhängande. Lokalerna som undersöktes år bör bibehållas inför en framtida uppföljning. För att få en kontinuitet bör elfiske utföras varje år på dessa lokaler. Erkännande Tack till Åke Jönsson som hjälpt till med fältarbetet. Segeåns Vattendragsförbund har finansierat undersökningen. 5 Referenser Alabaster, J. & Lloyd, R, 19. Water Quality Criteria for Freshwater Fish. Butterworths, pp 31. Bohlin, T. 19. Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer. Inf. Sötvattenlab. Drottningholm. : 1-33. Degerman, E. & Sers, B. 1999. Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Eklöv, A. Olsson, I. 199. Havsöringåar i Malmöhus län, av öringungar - Elfiske 1993. Länsstyrelserapport 9/9. Malmöhus län. Eklöv, A. 199. The distribution of brown trout (Salmo trutta L.) in streams in southern Sweden. Doctoral thesis. Department of Ecology. Lund University. Eklöv, A. 1999. Elfiske i Sege å 1999. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Elfiske i Sege å. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Fiskundersökningar i Sege å 1. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A. 3. Fiskundersökningar i Sege å. Segeåns Vattendragsförbund. Eklöv, A.. Fiskundersökningar i Sege å 3. Segeåns Vattendragsförbund. Rubin, J-F. & Glimsäter, C. 199. Egg-to-fry survival of the sea trout in some streams of Gotland. Journal of Fish Biology,, 55-. Wiederholm, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 913. 1
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Risebergabäcken L1- -9-9 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Riseberga X:17 Y:13 Malmö C SV Provtagare: Anders Eklöv, Kerstin Weisz Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m):.5 Lokalens längd (m): 5 Avfiskad yta (m ): 3 Maxdjup (m):.3 Medeldjup (m):.15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: grus, sand, sten1 Närmiljö: äng Beskuggning: 1% Ved i vattnet (antal/1m ): Höjd över havet (m): 5 Vattentemperatur ( C): 1.3 ph: 7. Syrgas (mg/l):.9 Konduktivitet (ms/m):.7 Antal arter: 3 Individtäthet (antal/1m ): 3 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 1317 öring (antal/1m ): 1 Bedömning av tillstånd (SNV):. Avvikelse från jämförvärdet (SNV): 1.9 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 131 signalkräfta 5 5 Öring () 5 7 Öring (>) 17 Risebergabäcken, Riseberga L1. Risebergabäcken 15 1 5 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 > Antal arter 1 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 199. en av () öring var något högre än under perioden 1999 till. Bedömning av påverkan: Ingen eller obetydlig. 13
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Sege å L- -9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Lilla Mölleberga X:17 Y:1333 Malmö C SV Provtagare: Anders Eklöv, Kerstin Weisz Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 7. Lokalens längd (m): Avfiskad yta (m ): 1 Maxdjup (m):.55 Medeldjup (m):. Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block, block3, block1 Närmiljö: artificiell Beskuggning: % Ved i vattnet (antal/1m ):. Höjd över havet (m): 7 Vattentemperatur ( C): 13.9 ph: 7. Syrgas (mg/l): 7.1 Konduktivitet (ms/m): 1. Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): Biomassa: (vikt i gram/1m ): 119 öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV):. Avvikelse från jämförvärdet (SNV): 1.1 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 1 15 Ål 11 1 Öring () 59 95 Öring (>) 19 Sege å, L. Mölleberga L. Sege å, L. Mölleberga 5 3 1 199 1999 1 3 > Antal arter 1 199 1993 199 1997 199 1999 1 3 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 199. Lokalens läge har flyttats 3 m uppströms från år 199. en av () öring var något högre jämfört med 1, och 3. Lax registrerades 3. Bedömning av påverkan: Ingen eller obetydlig. 1
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Sege å L-3-9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Skabersjö X:1 Y:1337 Svedala C SV Provtagare: Anders Eklöv, Kerstin Weisz Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m):. Lokalens längd (m): 7 Avfiskad yta (m ): 5 Maxdjup (m):.7 Medeldjup (m):.5 Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block, block1, block3 Närmiljö: äng Beskuggning: % Ved i vattnet (antal/1m ): Höjd över havet (m): 5 Vattentemperatur ( C): 1.1 ph: 7. Syrgas (mg/l):. Konduktivitet (ms/m):. Antal arter: 3 Individtäthet (antal/1m ): 11 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 11 öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV): 3. Avvikelse från jämförvärdet (SNV):.7 Art Antal Medianlängd (mm) gädda 1 39 mört Ål 33 Sege å, Skabersjö 5 L3. Sege å, Skabersjö Antal arter 1 3 1 > 199 1999 1 3 199 1999 1 3 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 199. Lokalen är belägen i en fiskväg. Fisktätheten var vid årets fiske låg och öring saknades. Bedömning av påverkan: Betydlig. 15
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Sege å L- -9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Lilla Svedala X:155 Y:1335 Svedala C SV Provtagare: Anders Eklöv, Kerstin Weisz Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 3. Lokalens längd (m): 5 Avfiskad yta (m ): 95 Maxdjup (m):.3 Medeldjup (m):.15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten1, sten, grus Närmiljö: äng Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/1m ): Höjd över havet (m): Vattentemperatur ( C): 1. ph: 7.3 Syrgas (mg/l): 7. Konduktivitet (ms/m): 5. Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): 1 Biomassa: (vikt i gram/1m ): öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV): 3. Avvikelse från jämförvärdet (SNV):.3 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 5 mört 9 15 gädda 1 1 Sege å, L. Svedala > Antal arter 1 L. Sege å, L. Svedala 1995 199 1997 199 1999 1 3 1995 199 1997 199 1999 1 3 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 1995. Fisktätheten var vid årets fiske låg och öring saknades. Bedömning av påverkan: Betydlig. 1
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Spångholmsbäcken L5- -9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Bara X:131 Y:13371 Svedala C SV Provtagare: Anders Eklöv, Kerstin Weisz Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1. Lokalens längd (m): 5 Avfiskad yta (m ): 5 Maxdjup (m):.35 Medeldjup (m):.15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten, finsed, sand Närmiljö: åker Beskuggning: 1% Ved i vattnet (antal/1m ):. Höjd över havet (m): Vattentemperatur ( C): 15. ph: 7. Syrgas (mg/l):. Konduktivitet (ms/m): 5.7 Antal arter: 1 Individtäthet (antal/1m ): 19 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 1 öring (antal/1m ): Bedömning av tillstånd (SNV): 3. Avvikelse från jämförvärdet (SNV):.9 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 11 5 Spångholmsbäcken, Bara 1 L5. Spångholmsbäcken Antal arter 1 > 1 3 1 3 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år 1. En öring () registrerades vid fisket. Vandringshinder finns uppströms lokalen. Bedömning av påverkan: Betydlig. 17
Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Sege å 9 Torrebergabäcken L- -9-1 Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Klågerup X:117 Y:133953 Svedala D SV Provtagare: Anders Eklöv, Kerstin Weisz Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m):. Lokalens längd (m): 1 Avfiskad yta (m ): 3 Maxdjup (m):.5 Medeldjup (m):.3 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten, sten1, sand Närmiljö: äng Beskuggning: % Ved i vattnet (antal/1m ):. Höjd över havet (m): 15 Vattentemperatur ( C): 1. ph: 7. Syrgas (mg/l): 7. Konduktivitet (ms/m):.9 Antal arter: Individtäthet (antal/1m ): 35 Biomassa: (vikt i gram/1m ): 37 öring (antal/1m ): 1 Bedömning av tillstånd (SNV): 1. Avvikelse från jämförvärdet (SNV): 1.3 Art Antal Medianlängd (mm) grönling 1 5 öring () 3 75 öring (>) 17 15 Torrebergabäcken, Klågerup 5 L. Torrebergabäcken Antal arter 1 15 1 > 5 1 3 1 3 Anmärkning: Lokalen har undersökts kvantitativt från år. en av öring var något lägre jämfört med tidigare år. Bedömning av påverkan: Ingen eller obetydlig. 1