Beslut för förskoleklass och grundskola

Dnr 44-2016:9429 Bellevueskolan AB Org.nr. 556568-6135 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bellevueskolan belägen i Malmö kommun Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1

2 (16) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Bellevueskolan AB att vid vite av 300 000 kronor senast den 30 november 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. et gäller omedelbart. vill påminna om att huvudmannen enligt 2 kap. 8 skollagen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Även om huvudmannen ges viss tid att rätta till brister har huvudmannen det fulla ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med författningarna. förutsätter därför att huvudmannen snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Om Bellevueskolan AB inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Undervisning och lärande konstaterar att Bellevueskolan AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna. (3 kap. 3 skollagen; 5 kap. 2 skolförordningen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) Lärarna stärker elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. (Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. - Säkerställa att utbildningens mål alltid klargörs för eleverna. - Säkerställa att alla lärare stärker elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan.

3(16) Extra anpassningar och särskilt stöd konstaterar att Bellevueskolan AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 5a skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. - Säkerställa att ansvariga på skolan ger en elev skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Bedömning och betygssättning konstaterar att Bellevueskolan AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna bedömer elevernas kunskaper allsidigt utifrån kunskapskraven samt beslutar och informerar om betyg i enlighet med författningarnas krav. (3 kap. 15, 10 kap. 15-20 skollagen; 6 kap. 7 och 9 kap. 20 skolförordningen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg; Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen) Betyg beslutas om och skälen för betyg anges i enlighet med författningarnas krav. (3 kap. 14 och 16-17 skollagen; 6 kap. 5 skolförordningen) Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling. (3 kap. 4 och 10 kap. 12 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. - Säkerställa att eleverna får information om de grunder som tillämpas vid betygsättningen. - Säkerställa att elever informeras om sin utveckling i samtliga ämnen som eleven får undervisning i såväl vid utvecklingssamtal som fortlöpande under terminens gång. - Säkerställa att den eller de som beslutar om ett betyg daterar uppgiften i betygskatalogen och förser uppgiften med egenhändig signatur. - Säkerställa att betygskatalogen innehåller identifieringsuppgifter även avseende namn på skolenhet och den kommun där skolenheten är belägen samt titel på den eller de som har beslutat om betyg.

4(16) - Säkerställa att horisontellt streck endast används i betygsdokument och betygskatalog då betyg inte har kunnat sättas för att det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. - Säkerställa att alla ändringar och rättelser i betygskatalogen uppfyller kraven i 7 och 15 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog. I detta ingår att se till att rättelser och ändringar anges i betygskatalogen. Om ett betyg rättas eller ändras ska såväl det gamla som det nya betyget framgå. Rättelser och ändringar ska dateras och signeras på samma sätt som anges i 7. Det ska framgå av betygskatalogen om det är en rättelse eller ändring som är beslutad. - Säkerställa att terminsbetygen uppfyller kraven i 7 Skolverkets föreskrifter om terminsbetyg även avseende att dokumenthuvudet innehåller skolenhetens namn samt att fältet för elevens personnummer är rastrerat. - Säkerställa att kolumnen för betyg i terminsbetygen är rastrerad. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling konstaterar att Bellevueskolan AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. - Säkerställa att eleverna tillförsäkras studiero på samtliga lektioner. - Säkerställa att lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäler detta till rektorn. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns brister på Bellevueskolan inom områdena Undervisning och lärande, Extra anpassningar och särskilt stöd, Bedömning och betygsättning samt Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Flera brister är av sådan art att de allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Motsvarande brister inom bedömningsområdena Undervisning och lärande, Extra anpassningar och särskilt stöd, Bedömning och betygsättning samt åtgärder mot kränkande behandling konstaterades vid tillsynen 2011 (dnr 44-2010:2513). Att brister inom samma bedömningsområde åter konstaterades vid s besök i början av våren 2017 är allvarligt. Vad gäller bedömningsområdet Undervisning och lärande visar tillsynen att eleverna inte alltid ges ett aktivt lärarstöd, där utbildningens mål klargörs. Vidare visar tillsynen att elevernas vilja att lära och tillit till den egna förmågan behöver stärkas.

5(16) Vad gäller bedömningsområdet Extra anpassningar och särskilt stöd visar tillsynen att skolan inte alltid ger elever de extra anpassningar de är i behov av. Vad gäller skolans arbete med trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling visar tillsynen att inte alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero på samtliga lektioner samt att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att alla fall då personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls till rektor och huvudmannen så att omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna skyndsamt kan utredas och åtgärder vid behov vidtas. Avseende skolans arbete med bedömning och betygssättning visar tillsynen att inte alla elever informeras om de grunder som tillämpas vid betygsättningen. Vid utvecklingssamtal informeras inte heller elever om sin utveckling i alla ämnen som de får undervisning i under innevarande termin. Vidare informeras inte elever fortlöpande under terminens gång om sin utveckling. Tillsynen visar också att skolans arbete med betygssättning inte uppfyller författningarnas krav då betygskatalog och elevers terminsbetyg är bristfälliga i sin utformning. Vad gäller övriga områden som har granskat har det inte framkommit annat än att skolans arbete uppfyller författningarnas krav. Motivering till bedömning av brister Undervisning och lärande s bedömning s utredning visar att det finns lärare som inte förklarar utbildningens mål för eleverna. gör därför bedömningen att eleverna inte alltid ges det aktiva lärarstöd som skolförfattningarna kräver. Elever uppger att det finns lärare som säger att eleverna inte vill lära sig och att det även finns lärare som tror att eleverna inte kan nå mer än F. Vidare uppger elever att undervisningen är tråkig. Rektorn bekräftar uppgifterna om att det finns lärare som inte tror att eleverna kan lära sig. Mot bakgrund av elevers och rektorns uppgifter gör bedömningen att skolans arbete med att stärka elevernas lust att lära och tillit till den egna förmågan brister. s utredning avseende att undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna synliggöra mål. Intervjuade elever säger att de i vissa ämnen och för vissa lärare inte vet vad de ska lära sig. Enligt elever i samtliga intervjuade grupper så berättar några lärare vad de ska lära sig och vilka mål undervisningen har, men i vissa ämnen berättar lärarna enligt eleverna aldrig om detta. Några elever säger att de får gissa vad de ska lära sig. I intervju beskriver äldre elever förmågor i något ämne hämtade från läroplanens kursplaner. De säger att de i detta ämne förstår syftet med undervisningen. Däremot säger de att det finns ämnen där de inte har fått information om målen för utbildningen.

6 (16) I lärarintervjuer finns det lärare som berättar om hur de synliggör mål för eleverna. Det finns också lärare som säger att de ibland synliggör målen för eleverna, men inte alltid. De uppger sig inte heller alltid förklara det som görs i förhållande till målen i läroplanen. Enligt någon lärare kan anledningen till att eleverna säger att de inte vet varför de ska lära sig det de håller på med i undervisningen, vara att det saknas en samsyn på skolan kring arbetet med att förklara detta för eleverna. Rektorn säger att arbetet med att presentera målen med utbildningen för eleverna är ett utvecklingsområde. Enligt rektorn är det olika i olika ämnen om detta sker, och vissa lärare är enligt rektorn tydligare med att presentera målen än andra. När rektor får bemöta utsagor från elever om att målen för utbildningen inte presenteras i alla ämnen, svarar rektor att det nog stämmer att det ser olika ut i olika klassrum. Rektorn uppger vidare att det ser olika ut om och hur målen synliggörs för eleverna och presenteras så att de kan förstås av eleverna. s utredning avseende att lärarna ska stärka elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. I en intervju säger elever att det inte känns roligt då det finns lärare som säger att de inte vill lära sig. I en annan intervju säger elever att det för det mesta är så att man känner att man måste lära sig, och att eleverna inte känner att de vill det. Någon elev säger att det bara är några lärare som visar att de bryr sig om dem och vill att de ska bli något. Vidare säger elever i ytterligare en annan intervjugrupp att enligt lärarna är de inte så smarta så att de kan nå mer än F, att lärarna inte tror att de kan nå mer. I en intervju berättar några elever om någon lärare som lär ut på ett roligt sätt och att alla då lyssnar. De säger att de andra lärarna gör det tråkigt för de lägger bara fram papper och så får eleverna bara arbeta med det. Dessa elever säger att det är tråkigt när lärarna sitter och tittar på dem när de "fyller i papper". I lärarintervju beskriver någon lärare att hen vill ge eleverna upplevelser och ger exempel på hur hen gör för att levandegöra ämnet. Men det finns också lärare som i intervju säger att de måste bli bättre på att motivera eleverna och visa att det lönar sig att kämpa. Någon lärare säger att eleverna inte har någon drivkraft. Enligt någon intervjuad lärare så har de talat om att höja nivån på undervisningen så att alla elever kan nå längre, och säger vidare att de inte kan nöja sig med att bara få eleverna till betygsnivån E. Rektorn säger att många lärare har en positiv syn på elevernas förmåga men att det finns lärare som inte tror att eleverna kan lära sig. Rättslig reglering Av skolförordningen framgår att eleverna genom strukturerad undervisning ska ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Av läroplanen, avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår att skolan ska klargöra för elever och föräldrar bl.a. vilka mål utbildningen har och vilka krav skolan ställer.

7(16) Enligt läroplanen ska lärarna stärka elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Då Bellevueskolan AB:s verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Bellevueskolan AB att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Tillsynen visar att utbildningens mål inte alltid klargörs för eleverna. Vidare visar tillsynen att skolans arbete med att stärka elevernas lust att lära och tillit till den egna förmågan brister. Dessa brister i undervisningen försvårar elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen och att nå så långt som möjligt i deras kunskapsutveckling. Att målen inte klargörs för eleverna i tillräcklig omfattning samt att skolan inte har höga och tydliggjorda förväntningar på elevernas förmåga konstaterades även i s beslut den 7 april 2011 (dm 44-2010:2513). Att likartade brister åter konstateras vid s besök i februari/mars 2017 är allvarligt. Mot denna bakgrund finner att det föreligger skäl att förena föreläggandet med vite. Extra anpassningar och särskilt stöd s bedömning Utredningen visar att det finns elever som har behov av extra anpassningar som inte får det stöd de behöver. Mot denna bakgrund gör bedömningen att skolans arbete med extra anpassningar inte uppfyller författningarnas krav. s utredning Enligt intervjuade lärare är det inte en självklarhet på skolan att man ska göra extra anpassningar och hur man ska göra dem. De säger att det är lärarna som ansvarar för de extra anpassningarna. Bland annat säger lärare att de inte får den handledning som behövs för att kunna sätta in de rätta extra anpassningarna då resursen för handledningen inte räcker till. De säger att de inte har den kompetens som behövs för att genomföra anpassningarna. Enligt några intervjuade lärare gör detta att elever inte får de extra anpassningar som de har behov av. Representanter från elevhälsan uppger att det inte är alla lärare som ger eleverna de extra anpassningar som de har behov av.

8(16) De uppger att inom detta område har skolan verkligen något att arbeta med. De säger att medvetenheten om hur extra anpassningar hänger samman med måluppfyllelse och styrdokumenten är låg. De säger att det finns vissa klasser där detta fungerar bra men det finns också klasser där medvetenheten hos lärarna måste bli större. Rektorn säger sig ha märkt en skillnad vad gäller extra anpassningar och säger att arbetet med extra anpassningar nu har kommit igång i klassrummen. Enligt rektorn så har det skett en förskjutning av ansvaret för genomförandet av extra anpassningar till lärarna. Rektorn säger att de nu kommit ganska långt i arbetet med extra anpassningar men säger samtidigt att för de lärare som inte kommit så långt återstår arbete. Rektorn säger sig inte känna igen det elevhälsan och lärare har sagt om att elever inte alltid ges de extra anpassningar som de är i behov av. Däremot säger rektorn att hon håller med om att det finns lärare som sätter in extra anpassningar som inte är av god kvalitet och i vissa klasser är anpassningarna av så låg kvalitet att de inte hjälper. Rektorn uppger att detta utvecklingsarbete började i oktober och att de är i början av arbetet. Rektorn säger att någon analys av effekterna av de extra anpassningarna som ges på skolan inte har gjorts, men att det ska göras till sommaren och då i förhållande till resultaten. Rättslig reglering Av skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte en utredning om behovet av särskilt stöd ska göras enligt 3 kap. 8 skollagen. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Då Bellevueskolan AB:s verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Bellevueskolan AB att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Tillsynen visar att inte alla elever ges skyndsamt stöd i form av extra anpassningar som motsvarar de behov som eleven har. Denna brist avseende extra anpassningar försvårar elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen och att nå så långt som möjligt i deras kunskapsutveckling. Brister inom samma område konstaterades i s beslut den 7 april 2011 (dnr 44-2010:2513). Att brist inom samma område åter konstateras vid s besök i februari/mars 2017 är allvarligt.

9 (16) Mot denna bakgrund finner att det föreligger skäl att förena föreläggandet med vite. Bedömning och betygssättning s bedömning s utredning visar att inte alla elever får information i samtliga ämnen om de kunskapskrav som ligger till grund för betygssättning i respektive ämne. Mot bakgrund av detta bedömer att skolans arbete med att informera elever om grunderna för betygssättningen brister. Av intervjuer med elever och lärare framgår att inte alla elever, fortlöpande under terminens gång eller vid utvecklingssamtal, informeras om sin utveckling och vilket stöd eleven behöver för att komma vidare i sitt lärande. Mot bakgrund av deras uppgifter, som motsägs av rektorns uppgifter, bedömer att skolans arbete med att informera elever om elevens utveckling brister. Utredningen visar att nedanstående brister finns i betygskatalogen och i elevers terminsbetyg. gör därför bedömningen att skolans arbete med betygssättning inte uppfyller författningarnas krav. s utredning avseende information till eleverna om grunderna för betygssättning. Elever säger i intervju att de inte får förklarat för sig vad de ska kunna för att få ett betyg. De säger att de i några ämnen får ett papper med kunskapskraven men att de inte får det i alla ämnen. Andra elever säger att alla lärare inte har berättat om kunskapskraven och att de inte har fått reda på kunskapskraven i alla ämnen. Det finns lärare som i intervju beskriver sitt arbete med pedagogiska planeringar och hur kunskapskraven är en del av dessa, vilka även elever får ta del av. Någon lärare använder elevexempel för att förtydliga betygsnivåer för eleverna. Vissa lärare säger dock att det är ett problem att beskriva betygsstegen för eleverna och att betygsdiskussionen med eleverna inte förs utifrån kunskapskraven. Någon lärare säger vidare att det finns en problematik kring betyg och bedömning på skolan och att diskussioner kring betyg och bedömning inte sker på skolan. Rektorn säger att lärarna i inledningen av ett arbetsområde informerar eleverna om de olika betygsnivåerna men att det nog ser olika ut hur detta görs på skolan. Rektorn säger även att de tillsammans på skolan skulle kunna arbeta med detta genom att exempelvis med elevexempel visa på olika nivåer. Rektorn menar vidare att man skulle kunna göra en mall för lärarna som de skulle kunna använda sig av så att de verkligen lyfter vad som behöver göras på de olika nivåerna. Rektorn säger att det finns en problematik med information till eleverna avseende vad som krävs för ett visst betyg och att detta är något skolan får arbeta vidare med.

10(16) s utredning avseende information till elev om elevens utveckling. I intervju säger elever att det är olika mellan ämnen om de under terminens gång får reda på hur de ligger till och vad de kan göra för att utvecklas vidare. De ger bland annat exempel på att de i något ämne enbart får information om vilka sidor de ska arbeta med. Elever säger att de vid utvecklingssamtalen får reda på hur de ligger till kunskapsmässigt och hur de ska förbättra sig i vissa ämnen, men inte i alla ämnen. De säger att de framförallt får information om de ämnen som den lärare har som håller i samtalet. På fråga från om elever fortlöpande ges respons ger lärare varierande svar. Det finns lärare som uppger att de fortlöpande ger eleverna information om vad de kan och hur de kan förbättra sig. Det finns även lärare som uppger att elever säger att de inte förstår vad de ska göra för att höja sina betyg, och de säger vidare att om inte eleverna förstår det så kan de inte heller bli bättre. Den framåtsyftande responsen fungerar inte, varken fortlöpande eller vid utvecklingssamtal, enligt vissa lärare. Någon av mentorerna som håller i utvecklingssamtal säger att utvecklingssamtalet ofta slutar med att eleven får gå till ämneslärare för att få veta vad som behöver göras, vilket man inte vet om de sedan gör. Lärare som är mentorer säger även att de inte vet om alla lärare fyller i de individuella utvecklingsplanerna. När rektorn ombeds kommentera elev- och lärarutsagor om att den fortlöpande responsen inte fungerar och att elever inte i alla ämnen vid utvecklingssamtal får information om sin utveckling säger rektorn att den formativa bedömningen varierar mellan lärare och att hon tror att många lärare upplever att de är tydligare än vad de är. Rektorn säger även att arbetet kanske måste riktas in på att förstärka information vid utvecklingssamtal i vissa ämnen. s utredning avseende utfärdande av betyg Vid s granskning av betygskatalog och elevers terminsbetyg framgår att det finns flera brister i dokumentens utformning. I betygskatalogen (höstterminen 2016) har inte alltid den eller de som beslutat om betyg daterat uppgiften och försett uppgiften med egenhändig signatur. I exempelvis bild och hem- och konsumentkunskap är det enbart undervisande lärare utan lärarlegitimation som har signerat betygen i betygskatalogen. Vid s genomgång av betygskatalog för höstterminen 2016 saknas identifieringsuppgifter avseende skolenhet, den kommun där skolenheten är belägen och titel på den eller de som har beslutat om betyg. I betygskatalog och terminsbetyg används emellanåt horisontella streck med annan betydelse än att betyg inte har kunnat sättas på grund av elevens frånvaro. Exempelvis finns i terminsbetyg för årskurs 6 ett horisontellt streck för språkval. Som information på betygsdokumentet står både att betyg inte ges i språkval i årskurs 6 och att horisontellt streck betecknar att betyg inte har kunnat sättas på grund av elevens frånvaro.

Betyg har strukits i betygskatalogen utan att det framgår om det är rättelser eller ändringar av betyg som är beslutade (musik, årskurs 7 höstterminen 2016). I moderna språk, språkval och spanska (årskurs 6 höstterminen 2016) har betyg strukits över med penna utan att anledning framgår. Det framgår inte om det är rättelser eller ändringar av betyg. Ändringarna har inte daterats och signerats. Vid s genomgång av terminsbetyg för höstterminen 2016 saknas i terminsbetygets dokumenthuvud skolenhetens namn samt att fälten för elevernas personnummer är rastrerade. Terminsbetygens kolumn för betyg är inte heller rastrerad. Rättslig reglering Enligt skollagen ska elever informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättning. Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande informeras om elevens utveckling. Vid utvecklingssamtalen som ska hållas minst en gång varje termin ska lärare, elev och vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Enligt skollagen ska rektorn se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123) 7 ska den eller de som beslutar om ett betyg datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med egenhändig signatur. Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog 8 ska betygskatalogen innehålla identifieringsuppgifter, exempelvis namn på skolenhet och den kommun där skolenheten är belägen samt namn och titel på den eller de som har beslutat om betyg. Om ett betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 skollagen ska detta enligt 6 kap. 19 skolförordningen markeras med ett horisontellt streck i betygsdokumenten, vilket gäller både betygskatalog och terminsbetyg. Av Skolverkets föreskrifter om betygskatalog, 15 framgår vidare att rättelser och ändringar ska anges i betygskatalogen och att följande gäller för sådana rättelser eller ändringar. Om ett betyg rättas eller ändras ska såväl det gamla som det nya betyget framgå. Rättelser och ändringar ska dateras och signeras på samma sätt som anges i 7. Det ska framgå av betygskatalogen om det är en rättelse eller ändring som är beslutad.

12 (16) Enligt Skolverkets föreskrifter om terminsbetyg (SKOLFS 2014:50) 7 ska terminsbetygets dokumenthuvud innehålla bl.a. skolenhetens namn. Vidare framgår att fältet för elevens personnummer ska vara rastrerat. Enligt Skolverkets föreskrifter om terminsbetyg 9 ska terminsbetyget innehålla en kolumn för betyg, kolumnen ska vara rastrerad. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Då Bellevueskolan AB:s verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Bellevueskolan AB att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Tillsynen visar att information om grunderna för betygsättning inte alltid ges enligt författningarnas krav. Vidare visar tillsynen att skolans arbete med att informera eleverna om sin utveckling brister. Dessa brister försvårar elevernas möjligheter att nå målen för utbildningen och att nå så långt som möjligt i deras kunskapsutveckling. Tillsynen visar även att skolan brister avseende att betygskatalog och terminsbetyg inte förs enligt författningarnas krav. Brister inom samma områden konstaterades även i s beslut den 7 april 2011 (dnr 44-2010:2513). Att likartade brister åter konstateras vid s besök i februari/mars 2017 är allvarligt. Mot denna bakgrund finner att det föreligger skäl att förena föreläggandet med vite. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling s bedömning Utredningen visar att eleverna vid Bellevueskolan, trots att ett antal åtgärder har vidtagits, inte tillförsäkras studiero på alla lektioner. bedömer därför att skolans arbete med att tillförsäkra eleverna en skolmiljö som präglas av studiero inte uppfyller författningarnas krav. Av intervjuer med lärare och elevhälsans personal framgår att personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten inte alltid anmäler detta till rektorn. Rektorns uppgifter motsäger inte dessa uppgifter. Mot bakgrund av de uppgifter som lämnas av lärare och elevhälsa gör bedömningen att det finns brister i verksamheten när det gäller personalens skyldighet att anmäla situationer som kan innebära kränkande behandling till rektorn.

13 (16) Därmed uppfyller verksamheten inte författningarnas krav s utredning avseende studiero I intervjuer beskriver eleverna avsaknad av studiero i nästan alla klasser, dock säger de att graden av brist på studiero varierar beroende på grupper och lärare. Elever från någon klass säger att det är lugnt i två ämnen men att det i övrigt inte är det. Andra elever säger att det är oroligt på nästan alla lektioner. Flera elever säger att avsaknaden av studiero påverkar deras möjligheter att lära sig. Elever beskriver att det som skapar brist på studiero exempelvis kan vara att elever vandrar runt i klassen, att pojkgrupper och flickgrupper är emot varandra, att elever leker och att elever skriker och inte lyssnar på lärarens genomgångar. Eleverna beskriver att lärarna på dessa lektioner försöker skapa studiero, bland annat genom att säga till eleverna, men att det inte hjälper. Elever från någon klass säger även att kuratorn har varit inne och pratat med ett par elever. I de klasser där elever beskriver avsaknad av studiero säger eleverna att problemen med studiero inte är ny utan att det har varit så även tidigare. Några elever säger att det alltid har varit så, andra säger att det även var så förra året. Intervjuade lärare bekräftar elevernas uppgifter om att det råder brist på studiero i vissa klasser, men beskriver att det har blivit bättre. I någon klass beskriver lärarna att de har gjort en plan för att förbättra studieron, men att de inte vet när planen ska följas upp. I andra klasser beskrivs att grupper och lokaler har förändrats för att förbättra studieron. De säger även att elevhälsoteamet deltar i arbetet med att förbättra studieron. I en annan intervju med lärare beskrivs en förbättrad miljö vad gäller studiero, men även i denna intervju säger lärarna att studieron inte är optimal i vissa klasser: den fungerar ibland men ibland inte. Om någon klass säger lärarna att en förbättring har skett men att det är lång väg kvar. De säger att oron i klassen är mycket verbal och påverkar undervisningen mycket. Elevhälsoteamet uppger att det tidigare var väldigt oroligt på skolan men att det har blivit lugnare. Bland annat har klassrummen organiserats om. Men de uppger också att det finns klasser där det fortfarande är så att det inte alltid är studiero. Rektorns beskrivning avseende att det i vissa klasser inte alltid är studiero överensstämmer med lärarnas och elevhälsans beskrivningar. Hon beskriver åtgärder som har satts in för att förbättra studieron och säger att det är bättre nu, men att de ännu inte fungerar fullt ut. Det finns enligt rektorn tillfällen då det fortfarande inte är studiero. Vad gäller någon klass säger rektorn att det även var problem med studiero förra läsåret. Under några av de observationer som genomfördes under tillsynsbesöket konstaterade att studieron var bristfällig. Under dessa lektioner var ljudnivån hög, ett flertal elever sysselsatte sig med annat än skolarbete, elever vandrade runt i klassrummen och störde andra och det fanns även elever som lämnade klassrummet under pågående lektion utan föregående kontakt med läraren.

14 (16) s utredning avseende åtgärder för att motverka kränkande behandling. I intervju berättar elever att lärarna och kuratorn pratar om vad som händer om någon känner sig kränkt, de säger även att lärarna pratar om hur man ska vara mot varandra, men att kränkningarna ändå fortsätter. I någon intervju säger elever att de inte tycker att lärarna pratar om hur eleverna ska vara mot varandra. De säger även att lärarna har sagt att eleverna ska prata med lärarna om någon elev blir kränkt men att eleverna inte alltid gör det. Bland annat säger elever att de inte vågar prata med lärarna för att andra elever säger att de ska ta saker eller göra andra dumma saker mot dem som berättar. Några säger att andra retas på grund av hudfärg. Eleverna berättar även att elever som retas säger att de bara skojar eller så ljuger de för lärarna och säger att de inte gjort något. Ibland kan det vara så att den som blivit retad bråkar, och då får den som blivit retad skulden av lärarna. Eleverna uppger att lärarna bland annat säger att man inte kan skoja på detta sätt, men enligt eleverna, så hjälper inte det, inget mer händer. Elever skulle vilja att lärarna tar tag i det direkt. De tycker inte heller att lärarna hjälper till att reda ut det som händer så att det upphör. Eleverna säger att det finns några vuxna på skolan som tar tag i och reder ut det som händer. I intervju säger några lärare att de tar kränkningar på största allvar och att anmälan om kränkning sker till rektorn. De beskriver en konsekvenstrappa som ska användas om kränkning sker. Lärarna beskriver också att arbete med att motverka kränkningar sker. I en annan lärarintervju säger lärare att anmälningar om kränkningar inte alltid sker, trots att de vet att alla kränkningar ska anmälas. En anledning uppges vara att om man skulle ta tag i allt så skulle det inte gå att bedriva undervisning. Någon lärare säger att man som nyanställd inte heller får information om vilka rutiner som gäller vid kränkningar. Någon representant för elevhälsan säger att de tar tag i kränkningar direkt. De säger att eleverna på skolan har en tillit till skolan och att det finns en stor tillgång till vuxna på skolan. Däremot säger representanter för elevhälsan även att det finns elever som säger att vuxna inte ingriper. De uppger också att det finns elever som varken har berättat hemma eller på skolan om kränkningar som har pågått i flera år. I intervjun med elevhälsan sägs att de på skolan har pratat mycket om hur de ska bemöta rasism och vad som är okej för eleverna att säga till varandra, men att upplevelsen är att lärarna inte alltid tar elevernas uppgifter om kränkningar på allvar. Exempel ges på att någon i elevhälsan sett elever bråka men att lärare som såg detta inte gick emellan. Representant för elevhälsan säger att de måste förstå att elevens upplevelse inte behöver vara deras upplevelse, och representanten säger vidare att hen inte tror att alla kränkningar når rektorn och att hen har tänkt att ta upp denna problematik med rektorn. Enligt representant för elevhälsan så måste man på skolan ta alla elever på allvar och följa upp det som sker mer. Rektorn beskriver konsekvenstrappan som finns då en kränkning sker. Rektorn säger att redan i första steget i konsekvenstrappan får rektorn information om att kränkning skett i och med att incidentrapport skrivs, och dessutom får huvudmannen rapporten.

15(16) Utifrån det eleverna sagt i intervju om att de tycker att kränkningar kan fortsätta i flera år utan att de vuxna gör något, poängterar rektorn vikten av återkoppling, och säger att om inte eleverna ser att någonting händer, när de har berättat att de känner sig kränkta, så berättar de kanske inte om det fortsätter. När rektorn hör om att det finns lärare som i intervju med säger att de inte alltid rapporterar kränkningar i alla ärenden säger rektorn att det varierar mellan pedagoger och att nivån för vad man tycker att man ska dokumentera varierar. Rektorn säger att hon uppmuntrar lärarna att skriva incidentrapporter. Rättslig reglering Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Av skollagen framgår vidare att lärare och annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska anmäla dessa till rektorn och att rektorn, när denne får sådan information, ska informera huvudmannen om de uppgivna kränkningarna. När huvudmannen får information om uppgivna kränkningar ska huvudmannen skyndsamt utreda omständigheterna kring dessa och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 27 skollagen får ett föreläggande förenas med vite. Enligt andra stycket samma lagrum ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Då verksamheten vid Bellevueskolan inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Malmö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Tillsynen visar att det, trots insatta åtgärder, finns brister i skolans arbete med att säkerställa en skolmiljö som präglas av studiero samt i skolans arbete för att motverka kränkande behandling. Bristande studiero leder till att elevers förutsättningar att nå målen för utbildningen allvarligt försvåras. Av utredningen framgår att det varit brister i studieron under minst ett års tid. Mot denna bakgrund bedömer att föreläggandet ska förenas med vite. Vad gäller bristen avseende anmälningsskyldigheten till rektorn så konstaterades även i s beslut den 7 april 2011 (dnr 44-2010:2513) brist inom detta område. Att likartad brist åter konstateras vid s besök i februari/mars 2017 är allvarligt. Mot denna bakgrund finner att det föreligger skäl att förena föreläggandet med vite även i denna del.

Dnr 44-2016:9429 16 (16) Områden där inte har funnit brister Förutsättningar för lärande och trygghet Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Bellevueskolan AB uppfyller författningarnas krav inom förutsättningar för lärande och trygghet. Styrning och utveckling av verksamheten Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Bellevueskolan AB uppfyller författningarnas krav inom styrning och utveckling av verksamheten. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Bellevueskolan AB uppfyller författningarnas krav inom förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Bellevueskolan AB uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen vid skolenheterna. På s vägnar 42cfkA>_,,_ Björn ersson Avdel 'ngschef Ulrika Bohlin Föredragande Hur man överklagar, se bilaga 2 Allmänt om tillsynen: Mer om s tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Bellevueskolan Bilaga 2: Överklagandehänvisning

Bilaga 1 Dnr 44-2016:9429 1 (3) Fakta om Bellevueskolan har genomfört tillsyn av Bellevueskolan AB under vårterminen 2017. Bellevueskolan besöktes av mellan den 28 februari 2017 och den 17 mars 2017. Bellevueskolan är en fristående skola med förskoleklass och årskurserna 1 9. Skolan ligger i bostadsområdet Bellevuegården i sydvästra Malmö. Vid tidpunkten för tillsynen går 97 elever på skolan, organiserade både i åldershomogena och åldersblandade klasser. Personalen är indelade i tre arbetslag; ett för förskoleklass och årskurserna 1-4, ett för årskurserna 5-9 och ett för fritidshemmet. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. På skolan finns ett fritidshem med cirka 49 inskrivna elever. Bellevueskolan drivs av aktiebolaget Bellevueskolan AB med organisationsnummer 556568-6135. Måluppfyllelse Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt skolenhetens egen sammanställning har andelen elever i årskurs 3 som når nivån för godtagbara kunskaper i svenska varierat under perioden läsår 2011/12 till 2015/16 mellan som lägst 78 procent (2014/2015) och som högst 100 procent (2011/2012 och 2015/2016). Enligt skolenhetens egen sammanställning är andelen elever i årskurs 3 som når nivån för godtagbara kunskaper i svenska som andraspråk under perioden läsår 2014/2015 till 2015/2016 100 procent. Enligt skolenhetens egen sammanställning har andelen elever i årskurs 3 som når nivån för godtagbara kunskaper i matematik varierat under perioden läsår 2011/2012 till 2015/2016 mellan som lägst 78 procent (2014/2015) och som högst 100 procent (2011/2012). För läsår 2015/2016 är motsvarande värde 80 procent. Enligt skolenhetens egen sammanställning är andelen elever i årskurs 3 som når nivån för godtagbara kunskaper i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen under perioden läsår 2013/2014 till 2015/2016 100 procent. På grund av att resultatuppgifter baseras på färre än 10 elever saknas tillgänglig nationell statistik för de nationella ämnesproven (NP) i matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Bilaga 2 Dnr 44-2016:9429 Årskurs 6 På grund av att resultatuppgifter baseras på färre än 10 elever saknas tillgänglig nationell statistik för årskurs 6. Enligt skolenhetens egen sammanställning för årskurs 6 läsåret 2015/2016 så når samtliga elever betyg A E i ämnena bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, biologi, fysik, kemi, slöjd, geografi, historia, religion, svenska, svenska som andraspråk och teknik. 86 procent av eleverna når betyg A E i ämnena matematik och samhällskunskap. Årskurs 9 Under läsåret 2015/2016 fanns inte några elever i årskurs 9. Trygghet och studiero 2 (3) genomförde Skolenkäten för elever i årskurs 5, elever i årskurs 9, pedagogisk personal samt enkät för vårdnadshavarna i både förskoleklass och grundskola våren 2016. Resultaten av enkäterna, förutom för elever i årskurs 5, redovisas på skolenhetsnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. För elever i årskurs 5 redovisas istället ett medelvärde på varje fråga som följer samma skala. Indexet och medelvärdet kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt index- eller medelvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt index- eller medelvärde indikerar en negativ uppfattning. Svaren från vårdnadshavarna gällande studiero gav indexvärdet 4,0 för grundskolan (samtliga skolenheter 6,3). För vårdnadshavare i förskoleklass var motsvarande siffror index 8,2 (samtliga medverkande skolenheter 7,2). Vårdnadshavares svar gällande trygghet gav indexvärdet 5,5 för grundskolan (samtliga medverkande skolenheter 8,1). Svaren från vårdnadshavare i förskoleklassen gav indexvärdet 5,7 (samtliga medverkande skolenheter 8,1). Svaren från pedagogisk personal i grundskolan gällande studiero gav indexvärdet 4,7 (samtliga medverkande skolenheter 6,9). Svaren från pedagogisk personal i grundskolan gällande trygghet gav indexvärdet 7,6 (samtliga medverkande skolenheter 8,1). På grund av för få elever finns det inte något enkätresultat för elever i årskurs 5.

Bilaga 2 Dnr 44-2016:9429 Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Box 156, 221 00 Lund. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. 3(3)