Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri 8 000 9 600 1 000 2 700 3 900 24 700 Verkstadsindustri 5 200 5 000 800 5 600 2 600 19 300 Metallindustri 5 300 1 700 900 400 2 800 11 100 Gruvbaserad industri 100 40 100 500 2 400 3 100 Övrig industriustri 1 000 1 800 500 1 700 900 5 800 Totalt 19 570 18 070 3 410 10 920 12 500 Antal industrisysselsatta 27 800 20 700 6 800 19 400 18 200 kr per industrisysselsatt 704 000 874 000 501 000 563 000 685 000 kr per industrisysselsatt Jämfört med riket +67 000 +237 000-136 000-74 000 +48 000 64 480 93 000 694 000 +57 000
Näringslivet i Norrland består av nationellt sett betydelsefulla kluster Tå äll- Fjällturism Gä BARENTSREGIONEN RYMDCENTRUM M EU:s viktigaste Pajala Mittskandia - året runt Fjällturism Sorsele Storuman Vilhelmina ö Lycksele ö Älvsbyn Övertorneå Överkalix å Piteå Skellefteå Kalix Bottenviksbågen och"rajalla" Haparanda Fjällturism Åre Mittnorden Ö Berg Härjedalen Dorot rotea Strömsund Krokom Ånge Ljusdal Brä sele Sollefteå Vind deln Kramfo fors Mittnorden Hu udiksvall Sö öderhamn Ume å Örnsköldsvik Kvarken regionalt centrum/ stödjepunkt turism verkstadsindustri biltest träindustri IT biobränsle massa och papper Klustersamverkan turism gruv/mineral/metall verkstadsindustri biltest biobränsle massaråvara
Gruvproduktionen i Sverige i såväl nuvarande som planerade gruvor är koncentrerad till de två nordligaste länen (källa: SGU). Kirunavaara Malmberget Aitik Storliden Ersmarksberget Maurliden Kristineberg Åkerberg Svartliden Björkdal Petiknäs Fäboliden Renström Garpenberg Norra Garpenberg odalfält Zinkgruvan Aktiva gruvor 2001 Brytning av malm, totalt Mton 35 17,5 3,5 Planerad/nyligen startad gruva
Sverige är EUs främsta gruvnation (källa Svenska Gruvföreningen) Sveriges gruvproduktion 2002 Metall Produktion Del av EU15:s produktion (EU25) (EU27) Järn Silver Guld Bly Koppar Zink 20,3 Mton 320,8 ton 5,8 ton 43 000 ton 72 000 ton 148 600 ton 91,8% 62,2% 33,3% 33,2% 44,0% 22,7% 88% 18% 29% 25% 11% 19% 87% 18% 29% 21% 9% 18%
Virkesproduktionen i Norrland utgör grunden för de höga produktionsvärdena i kustens industrier. Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri 2001 6 000 MSEK 3 000 MSEK 6 00 MSEK Produktionsvärde per kommun Skattade kommunala värden Årlig skogsproduktion 200 MSEK 100 MSEK
1,66 Mkr 1,94 Mkr 1,70 Mkr 1,94 Mkr 1,98 Mkr Industriellt produktionsvärde per industrisysselsatt 2001 Mer än 2,10 Mkr 1,90-2,10 Mkr 1,80-1,90 Mkr 1,60-1,80 Mkr Mindre än 1,60 Mkr Norrlands har samma genomsnitt som riket, 1,85 Mkr per industrisysselsatt
512 000 kr 389 000 kr 455 000 kr 600 000 kr 527 000 kr Industriellt förädlingsvärde per industrisysselsatt 2001 Mer än 700 000 kr 600 000-700 000 kr 500 000-600 000 kr 400 000-500 000 kr Mindre än 400 000 kr Norrlands har samma genomsnitt som riket, 510 000 kr per industrisysselsatt
Bruttoregionalprodukt per län i löpande priser (källa SCB). BRP Sysselsatt BRP per Index (riket=100) Län Mkr dagbefolkn sysselsatt 2001 Stockholm Västernorrland Skåne Uppsala Norrbotten Västra Götaland Västmanland Halland Dalarna Värmland Östergötland Kalmar Kronoberg Blekinge Jönköping Södermanland Jämtland Örebro Gävleborg Västerbotten Gotland Norrlandslänen Riket 639 904 972 498 658 119 61 230 109 145 561 101 269 542 488 396 552 100 66 953 121 621 551 99 58 959 107 918 546 99 380 127 702 194 541 98 57 644 111 348 518 93 57 026 110 403 517 93 61 151 119 898 510 92 58 005 114 459 507 91 90 353 180 796 500 90 51 373 103 375 497 90 42 193 84 979 497 90 32 536 65 761 495 89 77 953 157 675 494 89 51 686 104 746 493 89 27 362 56 187 487 88 58 894 121 898 483 87 58 126 120 709 482 87 53 432 111 844 478 86 11 529 25 229 457 83 259 109 505 803 512 92 2 265 978 4 091 079 554 100
Exportomsättning per år i Norrland. Norrlands tillväxt ligger på samma nivå som rikets. (IT-bubblan i Norrland sprack år 2000.) Exportomsättning per år i Sverige. (IT-bubblan i Sverige sprack 2000-2001.) 100 Mdr kr 800 Mdr kr 80 IT 700 600 IT 60 40 20 ÖVRIG INDUSTRI 500 400 300 200 100 ÖVRIG INDUSTRI 0 1999 2000 2001 2002 0 1999 2000 2001 2002
Sveriges exportvärde i tillverknings- och mineralutvinningsindustrin efter varu-sni. 1997 års värden uppräknade till 2002 års nivå med produktionsprisindex. (Källa: SCB) 10-14 15-16 17-19 20 21-22 23-24 25 26 27-28 29 30-33 34+35 36+37 Gruvor och mineralutvinningsindustri Livsmedels-, dryckesvaruoch tobaksindustri Textil-, beklädnads-, läderoch lädervaruindustri Trävaruindustri Massa-, pappers-, pappersvaruoch grafisk industri samt förlag Kemisk ind, raff petroleum och stenkolsprodukter Gummi- plastoch plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Metallverk och metallvaruindustri Maskinindustri som ej ingår i annan underavdelning Industri för eloch optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Bruttoexport, miljarder kr 20 40 60 80 100 120 140 1997 2002
Exportomsättningen (bruttoexporten) åren 1989, 1993, 1997 och 2002 i Sveriges län fördelat på näringsgren. 1989, 1993 och 1997 uppräknade med produktionsprisindex till 2002 års värden. 1989 1993 1997 2002 Exportomsättning per län, miljoner kr 100 000 50 000 10 000 0 50 100 km jord, skog jakt fiske mineralutvinning tillverkningsindustri energi och vatten, bygg handel, transport, finans mm offentlig sektor mm
2002 Exportomsättning per län, miljoner kr 100 000 50 000 10 000 0 50 100 km jord, skog jakt fiske mineralutvinning tillverkningsindustri energi och vatten, bygg handel, transport, finans mm offentlig sektor mm
De importerade insatsvarornas andel av Produktionsvärdet. Bedömd andel grundas på äldre statistik från 1985. SNI 01 Jordbruk p 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% p SNI 02 SNI 05 SNI 10-14 SNI 15-16 SNI 17-19 SNI 20 SNI 21-22 SNI 23-24 SNI 25 SNI 26 SNI 27 SNI 28 SNI 29 SNI 30-33 SNI 34-35 SNI 36-37 Skogsbruk Fiske Gruvor och mineralutvinningsindustri Livsmedel-, dryckesvaruoch tobaksindustri Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Trävaruindustri Massa-, pappers-, pappersvaruoch grafisk industri samt förlag Kemisk industri, raffinerade petroleum- och stenkolsprodukter Gummi-, plast- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Metallvaruindustrin Maskinindustrin ej ingående i SNI 30-35 Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Tillverkning av möbler, annan tillverkning och återvinning Andel 1985* Bedömd andel 2002 *) Källa: Input-Outputtabeller för Sverige 1985
Turismen i Sverige omsatte år 2002 mer än 160 miljarder kr. Det Norrländska turismnettot var i förhållande till övriga Sverige ca 1 miljard. Turismomsättning 2002, Mkr 10 000 5 000 1 000 Nettovärde per invånare över 10 000 kr +10 000 - +5 000 kr +5 000 - +2 000 kr +2 000-0 kr 0 - -2 000 kr under 2 000 kr 0 50 100 km
Turismnetto inklusive svenskars utlandsresor. Såväl Norrland som Sverige som helhet har negativt turismnetto, Norrland har dock ett mera fördelaktigt värde. Turistnetto, mkr Befolkning Netto/inv, kr Diff mot rikssnitt, kr Gävleborg -1 430 277 000-5 160-2 180 Västernorrland -1 160 244 000-4 740-1 770 Jämtland 980 128 000 7 690 +10 660 Västerbotten -590 255 000-2 320 +660 Norrbotten -90 254 000-360 +2 620 Norrland Sverige -2 290-26 600 1 158 000 8 941 000-1 970-2 980 +1 000 0
Kommersiella gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser, antal och säsongsvariation. Gästnätter 2002 och säsongsvariation Kiruna 1 000 000 500 000 100 000 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Luleå Skattat antal för kommuner med färre än 5 anläggningar Lycksele Åre Umeå Östersund Härjedalen Sundsvall Älvdalen (Idre) Malung (Sälen) Stockholm
Elkraftproduktion 2001. Vattenkraften stod 2001 för ca 49% avden totala elproduktionen medan kärnkraften stod för ca 45%. Totalt hade Sverige 2001 en nettoexport på ca 7,3 TWh elenergi. 42% av Sveriges elproduktion sker i Norrland Forsmark Elkraftproduktion per kommun 2001 Miljoner MWh 20 10 Ringhals Oskarshamn 2 Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Värmekraft Mottrycksanl Kraftvärme Barsebäck 2
Elkraftproduktion 2001 per invånare. I Norrland produceras mer än 3 gånger så mycket el per invånare som i hela Sverige. Befolkning 2001 Elproduktion, TWh MWh/ inv Diff mot riket, MWh/inv Gävleborg 277 000 2,0 7,2-10,8 Västernorrland 244 000 15,6 63,9 +45,9 Jämtland 128 000 15,2 118,8 +100,8 Västerbotten 255 000 15,8 62,0 +44 Norrbotten 254 000 18,1 71,3 53,3 Norrland Sverige 1 158 000 8 941 000 67,7 161,2 58,5 18,0 +40,5 -
Norrlands livsmedelsproduktion handlar ofta om småskalig, hantverksmässig förädling. Delikatesser från Norrland. Ostdisken i Ostens hus, Burträsk
Nettoexporten inklusive industri, elkraft, turism och jordbruk. Samtliga Norrlandslän ligger över rikssnittet. 200 000 150 000 100 000 Nettoexport 2002, kronor per sysselsatt +54 000 +59 000 +34 000 +14 000 +11 000 117 000 +31 000 50 000 Sverige Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland
Komplettering av nettoexporten. För alla Norrlandslän utom Jämtland har korrigeringen för turismen inneburit en reducering av värdet och för alla Norrlandslän utom Gävleborg har korrigeringen för elkraften inneburit en ökning av värdet. Industri inkl gruvor Turism Elkraft Jordbruk 200 000 kr per sysselsatt 150 000 100 000 50 000-50 000 Sverige Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland