Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Relevanta dokument
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

RÖDSOTVIRUS I HÖSTSÄD - RISKVÄRDERING OCH EFFEKTER AV VARMARE KLIMAT

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

PM Strategin för växtskyddsmedel

Rapport BETRÄFFANDE UNDERSÖKNINGAR AV BEET WESTERN YELLOW VIRUS (BWYV) PÅ HÖSTRAPS I SKÅNE

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Odlingssystem och bladlöss Uttjatad eller outnyttjad resurs

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

SSS a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Bekämpning av insekter i vårsäd

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Vad provas och hur? Vad provas inte?

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Åkerarealens användning i juni 2001

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

PlantComMistra. Växtkommunikation och bladluskontroll

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Veckorapport - Skara vecka 26

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Vad är herbicidresistens?

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad

Utnyttja restkvävet i marken

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

SSSSSSfSSS a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion. Kraftig ökning av arealen under omställning till ekologisk produktion

Klimatförändringarna och vår anpassning

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Jordbrukardagar 2019

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Veckorapport - Linköping vecka 22

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs

Effekter av packning på avkastning

Jordbrukardagar 2016

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Största spannmålsskörden på 17 år. Totalskörden av raps och rybs tangerar fjolårsnivån

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Utv.st

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2004

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016

Arealen jordbruksmark minskar något. Arealen spannmål minskar och rekordstor veteareal. Arealen vall och grönfoderväxter minskar

11 Ekologisk produktion

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Transkript:

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Viktiga faktorer för virusspridning och dess effekter - Förekomst av smittkällor; Plöjning, trädor - Förekomst och aktivitet hos vektorer - Tidpunkt för infektion; Såtid - Bekämpning: Insekticider - Med längre höstar ökar troligen problemen med höstinfektioner av virus

Förutsägelse av varmare klimat i norra Europa Antal månader med en dygnsmedeltemperatur över +5 C för åren 1961 1990 (a) och 2070 2100 (b) vilket visar en årlig förflyttning av zonerna 5 till 8 km norrut. Roos et al. (2011) Eur J Plant Pathol 129: 9-19

Rödsot/gulsot Vårinfektion av havre Vårinfektion av korn Infektion av stråsäd och gräs med rödsotvirus är vanligt

Havrebladlus (Rhopalosiphum padi): vektor för rödsotvirus och potatisvirus Y

Höstgrödor i södra Sverige och Danmark drabbade av rödsotvirus våren 2015; infektion av höstgrödor har annars varit ovanligt Foto Roland Sigvald

Foto Christer Pålsson, Krageholm

Sugfälla Alnarp 2014 augusti november visar inflygning av havrebladlöss i oktober 600 Rhopalosiphum padi Rhopalosiphum maidis Sitobion avenae 500 number of aphids weekly 400 300 200 100 0 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Vecka Jordbruksverket

Angrepp av rödsotvirus även 2016 och 2017 2016 Angrepp (vissa kraftiga) på vårvete, korn och havre i Dalarna, Uppsala, Gävleborg och Västernorrland 2017 Angrepp på en del fält med höstvete, höstkorn och råg i Skåne; höstvete och höstkorn i Västra Götaland; höstkorn i Östergötland

Flera rödsotvirus identifierade Gensekvensanalyser visar att utbrotten av rödsotvirus både 2015 och 2017 utgjordes av: Barley yellow dwarf virus-pas (släktet Luteovirus) Barley yellow dwarf virus-pav (släktet Luteovirus) Barley virus G (släktet Polerovirus)

Stort antal bladlöss i sugfällan i Alnarp hösten 2018 2500 2000 Antal bladlöss 1500 1000 500 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Tidpunkt År 2006 År 2014 År 2016 År 2017 År 2018

Stort antal bladlöss i sugfällan i Ingelstorp hösten 2018 3000 2500 2000 Antal bladlöss 1500 1000 500 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Tidpunkt År 2006 År 2014 År 2016 År 2017 År 2018

Flera virusvektorer bland bladlössen hösten 2018 Allra vanligast: havrebladlus (vektor för rödsotvirus och potatisvirus Y) Förekomst även av: majsbladlus (vektor för rödsotvirus) persikobladlus (vektor för många virus i potatis, raps, sockerbeta och andra växter) Enstaka: Sädesbladlus (vektor för rödsotvirus)

Virus överförda med persikobladlus Beet mild yellowing virus, Beet yellows virus Beet chlorosis virus (virusgulsot sockerbeta) Syngenta Turnip yellows virus (raps) Ofta symptomfria infektioner, som ändå ger skördeförluster Mark Stevens Mark Stevens

Potatisvirus Y sprids med havrebladlus och persikobladlus Strecksjuka Mosaik; Krussjuka Nytt: Nekros på knölens utsida Potato tuber necrotic ringspot disease; PTNRD

Infektioner i höstoljeväxter, sockerbeta och potatis 2019? Höstoljeväxter: ökad risk Tidigare år har infektioner i höstoljeväxter med turnip yellows virus varit förknippat med förekomst av persikobladlus under hösten Sockerbeta och potatis: antagligen ingen ökad risk Risk för virusinfektion av potatis och sockerbeta gäller främst under vår och sommar.

Stor risk för virusinfektioner i höstoljeväxter och höstsäd Omfattningen på skadorna beroende av: - Såtid - Etablering av bladlöss i grödor (de flesta bladlössen är på väg till vintervärdar) - Andel virusbärande bladlöss - Bekämpning av bladlöss

Framtid Nya grödor, t.ex. majs, som kan utgöra gröna bryggor Minskad jordbearbetning och andra ändringar i odlingsmetoder Ökad förekomst av insektsvektorer Övervintring av vuxna bladlöss

Tack till: VB, SLU: Jim Nygren, Ulrike Beuch, Elham Yazdkhasti, Kanitha Sathees, Marcelle Johnson, Efstratia Poimenopoulou, Ingrid Eriksson, Asma Youssef Inst. för ekologi, SLU: Roland Sigvald, Annhild Eriksson, Richard Hopkins (Univ. of Greenwich) Inst. för växtproduktionsekologi, SLU: Velemir Ninkovic Tallinn University of Technology: Merike Sõmera, Erkki Truve Jordbruksverket: Växtskyddscentraler i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala Rådgivare och lantbrukare