INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6701_



Relevanta dokument
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6901_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6601_

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1886.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1892.

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6901_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6501_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1893.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1894.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE STOCKHOLM

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-38

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1886.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER OCH MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1878.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-42

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6301_

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

LANDTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6401_

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 21 October 1829 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1828

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

INLEDNING. Föregångare:

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

INLEDNING. Underdånig berättelse till Kongl. Maj:t angående nativiteten och mortaliteten m.m. Stockholm, Täckningsår: 1836/

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-5801_

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

titel Utg.ort start slut sidantal Leverans ADRESS KONTOR FÖR ÖSTERGÖTLAND MED WADSTENA LÄN (1831) Linköping Lev. 2 AFTONBLADET (1811)

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell eller limag@bredband.net

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-b0-6302_

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS)

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-33

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-35

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-55

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ

Comenius fortbildning, april 2013

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:

INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-48

Barn berörda av avhysning 2015

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM, 1864.

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

Krydda med siffror Smaka på kartan

Alfabetisk förteckning över tidningslägg i stort format som är i så dåligt skick att de inte kan plockas fram

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-41

Andel behöriga lärare

FERIEARBETEN M A T E M A T I K TILL SJUNDE KLASSENS ÖFRE AFDELNLNG GIFXÅ YID STATENS HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK SOMMAREN 1896 SAMLADE OCH UTGIFNA

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6001_

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Demografiska rapporter ; 1999:2).

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Västmanlands län Månad

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bergs-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med bergshandteringen. Stockholm, Norstedt, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-b0-d0-44

Örebro län Månad

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-5901_

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Västmanlands länmånad

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Transkript:

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1896 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Innehåller bl. a. årlig förteckning över patent åren 1858-1884. År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1857 Efterföljare: Industri / af Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, 1913-1970. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1968. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde 1836-1895. S. 6: Tab. 6. Fabriksindustrin 1896-1912. S. 7: Tab. 7. Hantverket 1896-1915. S. 8: 12: Tab. 8: Industrin 1913-1950. S. 14-15: Tab. 10. Antalet arbetsställen inom industrin med fördelning efter arbetarantal 1913-1950. BISOS D digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-d0-6701_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER och MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR 1867.

Innehåll Pag. Inledning 1-22. Bilagor till Commerce Collegii underdåniga berättelse angående Fabriker och Manufakturer m. m. år 1867... 23-62. Litt. A. Litt. B. Uppgift å antalet Fabriker och Manufakturer samt tillverkningsvärdet vid dem m.m. under åren 1863-1867 24-29. Uppgift å tillverknings- och värdebeloppen vid nedan uppräknade Fabriker och Manufakturer under åren 1863-1867.. 30-39. Litt. C. 1. Uppgift å egare och innehafvare af Fabriker och Manufakurer under åren 1863-1867.. 40-41. Litt. C. 2. Uppgift å arbetare vid Fabriker och Manufakturer under åren 1863-1867 42-43. Litt. D. Litt. E. Litt. F. Litt. G. Litt. H. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomna Förteckningar öfver Handtverkare och deras Arbetare under åren 1863-1867 44-47. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare i Städerne och Köpingarne blifvit taxerade åren 1864-1867... 48-49. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare på landet blifvit taxerade år 1864-1867 50-51. Sammandrag af uppgifter angående export och import af åtskilliga fabriks- och manufakturvaror, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, äfvensom af dertill erforderliga råämnen, under åren 1863-1867.. 52-57. Förteckning å de patent, som blifvit af Kongl. Commerce- Collegium utfärdade år 1867 58-62.

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium får härmed i underdånighet afgifva berättelse angående Fabriker och Manufakturer samt Husslöjder och Handtverkerier i riket år 1867, grundad pä de i dessa afseenden genom Länsstyrelsernas och Magistraternas försorg samt i enlighet ined föreskrifna formulär insamlade eller meddelade uppgifter, af hvilka de väsentligaste, eller de, som angå tillverkningsbelopp eller värdet deraf, lemnas af vederbörande näringsidkare och dcrföre, på sätt i föregående berättelser äfven blifvit anmärkt, icke kunna hafva någon officiel egenskap. Hvad först angår Fabrikerna och Manufakturerna har Collegium låtit upprätta underdånigst bilagda sammandrag litt. A. och B. samt C. 1 och C. 2, upptagande för hvartdera af de senast förflutna fem åren

2 1867. eller 1863 1867 dels antalet fabriker och manufakturer samt värdet af de vid dem åstadkomna tillverkningar äfvensom förhållandet med den vid dessa inrättningar använda drifkraft in. m., dels tillverkningsqvantiteterna, såvidt sådana kunna uppgifvas, och de dem motsvarande värden, dels ock slutligen antalet égare eller innehafvare af fabriker och manufakturer samt deras arbetare; och får Collegium i afseende â de uti förberörda tabellariska sammandrag angifna fabriker och manufakturinrättningar meddela följande redogörelse : l:o Klädesfabrikerne. Vid dessa verk, till antalet 66, sysselsattes det år, denna berättelse omfattar, 3,861 arbetare, och utgjordes tillverkningen af 1,341 fot fint, 54,506 fot medelfmt och 1,524,182 fot groft kläde samt 2,240,548 fot diverse väfnader eller schalar, dukar och filtar m. m., eller tillsammans 3,820,577 fot och dessutom af sistnämnda slags väfnader 13,738 stycken, allt i värde upptaget till 9,368,349 R:dr, hvilket med 139,400 R:dr öfverskjuter det för år 1866 angifna värde och äfven är högre än 1865 års enahanda tillverkningsvärde, men deremot understiger det för hvartdera af åren 1863 och 1864 anmälda värdebelopp. I Norrköping voro 41 fabriker med 2,189 arbetare i verksamhet år 1867, och tillverkades 1,036,478 fot egentligt kläde, 699,626 fot doffel och drap, 524,507 fot korderoy, 123,066 fot kasimir och satin, 52,381 fot ratin samt 13,608 fot diverse väfnader, eller tillsammans 2,449,666 fot ylleväfnad, uppskattad till ett sammanräknadt värde af 6,381,955 3R:dr. De betydligaste tillverkningarne åstadkommos af Drags aktiebolag med 365,360 fot till ett värde af 1,041,909 R:dr, af Bergsbro aktiebolag med 268,118 fot, i värde uppgifna till 793,683 R:dr, af Smedjeholmens aktiebolag med 217,310 fot till ett värde af 638,250 R:dr samt af fabriksidkaren J. E. Davidson med 159,720 fot, i värde angifna till 403,933 R,:dr. Utom i Norrköping idkades klädestillverkning uti 8 städer och 1 köping samt å 10 särskilda orter på landet*) till nedan angifna tillverknings- och värdebelopp, nemligen: 2:o Fabrikene för Helylle- och blandade väfnader. Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker, till hvilka jeraväl hänföras de s. k. Etoffsfabrikerne eller fabriker för tillverkning af flanell och flaggduk, uppskattas till 704,482 R:dr och understiger med 534,512 R:dr värdet af samtliga dessa fabrikers tillverkningar år *) De i denna tabell och vidare i berättelsen omförmälda fabriker, hvilka finnas â landet, utmärkas, till skilnad från de i städerna varande, genom angifvande af det län, der de äro belägna.

1867 3 1866 samt är det lägsta tillverkningsvärde, som under senaste fem år förekommit. Förhållandet med denna tillverkning åskådliggöres genom följande tabell, som äfven utvisar de särskilda orter, der ifrågavarande fabriker under år 1867 voro i gång: Antalet arbetare vid nyss omförmälda fabriker uppgick år 1867 till 409. 3:o Bomullsväfnadsfabrikerne, Vid dessa fabriker, 15 till antalet med 1,448 arbetare, tillverkades är 1867 bomullslärft, callico, domestics, fustian, madapolam, moleskin, möbeltyg, printers, shirting, twills m. m. till ett sammanlagdt värde af 4,700,418 R:dr, hvilket värde med 897,141 R:dr understiger värdet af de nästföregående året åstadkomna tillverkningar af enahanda slag, men är högre än det för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 angifna värde. Förhållandet med de under år 1867 i verksamhet befintliga bomullsväfnadsfabrikerne och de orter, der tillverkningen bedrifvits, inhemtas af följande tabell: 4:o Linneväfnadsfabrikerne, hvilka voro 3 till antalet år 1867 och sysselsatte 117 arbetare, hade följande tillverknings- och värdebelopp, nemligen: Nyssnämnda tillverkningsvärde understiger med 16,505 R:dr det för år 1866 angifna värde, hvilket var det högsta, som dittills under något år förekommit. 5:o Segel- och tältduksfabrikerne. Vid dessa fabriker, som år 1867 voro 6 till antalet, har sammanlagda tillverkningsvärdet under samma år utgjort 593,023 R:dr; och öfverstiger nyssnämnda tillverkningsvärde, hvilket tillika är det högsta, som under något af senaste fem år förekommit, det för år 1866 angifna enahanda värde med 60,548 R:dr. Förhållandet med tillverkningsbelopp och värde har under år 1867 varit sådant följande tabell utvisar:

4 1867 Antalet vid ifrågavarande fabriker sysselsatte arbetare har uppgått till 232. 6:0 Tricotväfnadsfabrikerne, 14 till antalet, sysselsatte 770 arbetare. De särskilda orter, der fabriksrörelse af detta slag, bestående af strumpor, skjortor, kalsonger, tröjor, halsdukar, mössor m. m., år 1867 egt rum, jemte tillverkningsbelopp och värde, inhemtas af följande redogörelse: Nyssnämnda tillverkningsvärde understiger det för år 1866 angifna med 58,170 R:dr, men är högre än något af de för åren 1863, 1864 och 1865 anmälda värden. 7:o Repslagerierna. Dessa voro under år 1867 till antalet 22, nemligen i Stockholm 1, Carlstad 1, Gefle 3, Göteborg 3, Lund 2, Malmö 1, Oscarshamn 1, Söderköping 1, Uddevalla 2, Westervik 1, Örebro 1, Göteborgs och Bohus län 3 samt Westernorrlands län 2. Vid dessa verk sysselsattes 196 arbetare, och är tillverkningsvärdet uppgifvet till 389,261 R:dr, som med 50,771 R:dr öfverstiger värdet af repslageriernas tillverkningar är 1866 och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 8:o Mekaniska ullgarnsspinnerierna voro, på sätt följande tabell närmare utvisar, år 1867 i verksamhet uti:

1867 5 De vid dessa fabriker sys Tillverkningsvärdet öfverstiger det för år 1866 angifna med 5,747 R:dr. selsatte arbetare utgjorde år 1867 ett antal af 153. 9:o Mekaniska bomullsgarnsspinnerierna. Under är 1867 voro 20 sådana fabriker i verksamhet med 169,286 spindlar, och sysselsattes vid dessa fabriker 3,110 arbetare. Tillverkningen och värdet uppskattades till följande belopp, nemligen: Nyssnämnda tillverkningsvärde, 12,107,154 R:dr, är 1,557,477 R:dr lägre än det för år 1866 angifna, men öfverstiger det för hvartdera af åren 1863,- 1864 och 1865 upptagna värde. Tillverkningsqvantiteten utgjordes af följande garnsorter, nemligen : 10:o Mekaniska linnegarnsspinnerierna. Fabrikstillverkning af sådan beskaffenhet har under år 1867 bedrifvits vid 2 inom Göteborgs och Bohus län belägna fabriker, nemligen Almedals och Jonsereds. Till verkningsqvantiteten uppgifves hafva utgjort 457,059 «till ett värde af 510,382 R:dr, hvilket värde med 29,536 R:dr understiger det för år 1866 angifna och är näst efter det för år 1863 upptagna värde det lägsta, som under senaste fem år anmälts. Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 152. ll:o Sidenfabrikerne. Vid dessa fabriker, 4 till antalet år 1867 och alla i Stockholm, sysselsattes 240 arbetare. Tillverkningen, bestående af hel- och halfsidenväfnader af olika slag samt dukar och schalar, uppgick till 144,950 fot och 82,126 stycken, i värde angifna till 717,692 R:dr, hvilket belopp med 157,076 R:dr understiger det för år 1866 angifna tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem ar förekommit. 12:o Kattunstryckerierna voro år 1867 till antalet 8, nemligen i Borås 4, Göteborg 1, Stockholm 1 och Östersund 1 samt inom Elfsborgs län 1 (Bastarås). Tillverkiiingsqvantiteten vid dessa verk är beräknad till 1,363,000 fot och 9,382 stycken, alltsammans värderadt till 139,206 R:dr eller 149,542 R:dr min-

6 1867 dre än värdet af omförmälda fabrikers tillverkningar nästföregående året. Vid ifrågavarande inrättningar sysselsattes år 1867 ett antal af 63 arbetare. 13:o Sockerraffineringsverken, till ett antal af 9 år 1867, sysselsatte 1,148 arbetare. Förhållandet med de olika tillverkningarne vid dessa fabriker inhemtas af nedanstående tabell, som jemväl angifver de särskilda orter, der fabrikerne år 1867 voro i gång. Sammanlagda tillverkningsvärdet, 13,186,728 R:dr, öfverskjuter enahanda tillverkningsvärde för år 1866 ined 150,103' R:dr och är äfven högre än det för hvartdera af åren 1863 och 1865 angifna, men understiger 1864 års tillverkningsvärde med 158,750 R:dr. Det vid förenämnda i Landskrona befintliga sockerbruk tillverkade hvitbetssocker har nu lika litet som föregående år till qvantitet eller värde sarskildt uppgifvits, men den vid samma fabrik åstadkomna qvantitet s. k. hvitbetssirup har enligt uppgift under år 1867 utgjort 508,000 skålpund till ett värde af 10,160 R:dr. 14:o Tobaksfabrikerne voro 98 till antalet år 1867 och sysselsatte 2,201 arbetare. Nedan intagna tabell angifver de särskilda orter, der ifrågavarande fabriksrörelse bedrifvits, äfvensom förhållandet med de olika slagen af tillverkningarne samt värdet deraf.

1867 7 Tillverkningsvärdet vid dessa fabriker under ar 1867 är 395,501 R:dr lägre än det, som angifvits för år 1866, och tillika det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 15:o Färgerierna. Vid dessa inrättningar, 402 till antalet och af hvilka 168 voro belägna i städerna, 20 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 214 på landet, sysselsattes 985 arbetare år 1867, och är värdet af tillverkningen uppgifvet till 1,269,624 R:dr eller 75,571 R:dr högre än det i berörda hänseende för år 1866 anmälda. Tillverkningsvärdet år 1867 är det högsta, som under något af senaste fem år uppgifvits. Största verksamheten egde år 1867 rum vid Levantens färgeri i Göteborgs och Bohus län, hvarest tillverkningen uppgick till ett värde af 85,380 R:dr. 16:o Läderfabrikernes antal år 1867 var 640, deraf 169 i städer, 37 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 434 på landet, och sysselsattes vid dessa fabriker 1,531 arbetare. Tillverkningen, bestående af sulläder och smorläder samt diverse hudar och skinn, är uppgifven till 2,637,530 S och 483,885 stycken med ett sammanlagdt värde af 3,872,847 R:dr, hvilket värde med 621,834 R:dr understiger det för år 1866 angifna och är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit. Fabriksidkarne Lundin och Kullman i Stockholm åstadkommo de betydligaste tillverkningarne, uppgående hos den förstnämnde till ett värde af 329,789 R:dr och hos den senare till ett värde af 175,470 R:dr. 17:o Oljeslagerierna voro 43 till antalet år 1867, deraf 39 på landet, och utgjorde arbetarnes antal 144. Tillverkningen uppgifves hafva bestått af: Tillverkningen af lin- och rofolja samt oljekakor utgör, på sätt af det nyss anförda synes, fortfarande den Irafvudsakligaste produktionen vid oljeslagerierna; och har tillverkning vid dessa fabriker egt rum å de orter och till det belopp, nedan intagna tabell utvisar:

8 1867 Värdet af tillverkningen år 1867, hvilket är det lägsta, som under senaste fem år angifvits, understiger med 304,185 R:dr 1866 års tillverkningsvärde. 18:o Såp- och tvålfabrikerne voro 13 till antalet år 1867, nemligen 3 i Stockholm, 1 i Calmar, 1 i Göteborg, 4 i Malmö, 1 i Norrköping, 1 i Ystad samt 2 i Göteborgs och Bohus län. Tillverkningen vid dessa fabriker år 1867 är uppgifven till 6,864,960 % såpa samt 574,980 «och 243,912 stycken tvål, äfvensom sammanlagda värdet deraf till 1,299,429 R:dr, hvilket värde är det lägsta, som under senaste fem år förekommit och med 49,558 R:dr understiger det för år 1866 angifna. Den betydligaste tillverkningen egde rum vid de tre fabrikerne i Stockholm till ett sammanlagdt värde af 836,758 R:dr. Antalet vid dessa 13 fabriker sysselsatte arbetare utgjorde 71. 19:o Stearinljusfabrikerne voro år 1867 till antalet 3, nemligen 2 i Stockholm och 1 på landet inom Stockholms län, samt sysselsatte tillsammans 181 arbetare. Tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker, för år 1866 beräknad till 1,114,355 «stearin-, margarin- och palmitinljns, är för år 1867 uppgifven till 879,000 a, värderade till 550,980 R:dr, som med 114,732 R:dr understiger tillverkningsvärdet för år 1866 och är med undantag af det för år 1864 angifna värde det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 20:o Talgljusfabrikerne. Dessa voro år 1867 till antalet 8, nemligen 3 i Stockholm, 1 i Calmar, 1 i Jönköping, 1 i Malmö och 2 i Ystad. Arbetarnes antal vid nämnde fabriker utgjorde 63. Tillverkningen för år 1867 uppgick till 19,985 Centner, i värde angifna till 809,441 R:dr, hvilket värde öfverskjuter det för år 1866 anmälda med 60,032 R:dr, men är lägre än det, som under något af åren 1863, 1864 och 1865 finnes upptaget. Största tillverkningen egde rum i Stockholm, der den uppskattades till 741,269 R:dr. 21:o Glasbruken, som år 1867 voro 25 till antalet, sysselsatte 1,281 arbetare. Nedanstående tabell utvisar antalet af dylika inrättningar inom de särskilda länen äfvensom tillverknings- och värdebeloppen: Sistnämnda belopp, 1,623,384 R:dr, understiger det för år 1866 angifna med 195,203 R:dr och är iifven lägre än tillverkningsvärdet år 1865, men öfverstiger det för hvartdera af åren 1863 och 1864 upptagna enahanda värde.

1867 9 22:o Porslinsfabrikerne. Vid dessa inrättningar, hvilka likasom föregående är voro 2, nemligen vid Gustafsberg inom Stockholms lan och Rörstrand i Stockholm, har värdet af tillverkningarne uppgått till ett belopp af 986,225 R:dr eller 545,846 R.dr vid förstnämnda fabrik och 440,379 K:dr vid den senare. Sammanlagda tillverkningsvärdet understiger det för år 1866 angifna med 56,532 R:dr och är äfven lägre än det, som för aren 1863 och 1865 finnes upptaget, men öfverskjuter det för ar 1864 anmälda. Antalet af de vid dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde 570. 23:o Stenkärls- och kakelugnsfabrikerne. Sådana fabriker funnos ar 1867 till ett antal af 68, nemligen 2 i Stockholm, 2 i Askersund, 1 i Gefle, 1 i Göteborg, 1 i Helsingborg, 1 i Landskrona, 1 i Malmö, 1 i Mariestad, -1 i Norrtelje, 1 i Oscarshamn, 5 i Sigtuna, 1 i Säter, 2 i Trelleborg, 2 i Upsala, 2 i Östersund samt på landet i nedan uppräknade län: Calmar 5, Christianstads 3, Elfsborgs 4, Gefleborgs 8, Jönköpings 4, Kopparbergs 1, Kronobergs 1, Malmöhus 2, Skaraborgs 2, Stockholms 1, Södermanlands 2, Upsala 2, Westerbottens 1 och Westernorrlands 3, äfvensom uti följande köpingar: Arvika 3, Mönsterås 1, samt Mörbylånga 1. Vid samtliga dessa verk sysselsattes 476 arbetare, och utgjorde tillverkningsvärdet 345,800 R:dr, hvilket belopp med 62,339 R:dr understiger det för ar 1866 angifna värdet å tillverkningar af ifrågavarande slag samt är det lägsta, som under något af senaste fem är förekommit. 24:o Pappersbruken. Antalet af sådana fabriksinrättningar är för år 1867 uppgifvet till 70, och tillverkades vid dessa fabriker af régal-, impérial- och medianpapper 527 ris, postpapper 3,824 ris och 67,500 %, skrif- och konceptpapper 46,417 ris och 810,300 fr, tryckpapper 53,028 ris och 2,355,800 W, kardusoch omslagspapper 102,449 ris och 573,600 S, makulatnr- och gråpapper 23,794 ris och 301,800 ffi, sockerpapper 140,600 ffi, samt diverse sorter papper 24,116 ris, 5,235,700 u, 9,810,730 stycken, 9,054 rullar och 5,957,618 qvadratfot. Tillverkningen i det hela uppgifves till 254,155 ris, 94,853 centner, 9,810,730 stycken, 9,054 rullar och 5,957,618 qvadratfot, alltsammans i värde motsvarande 4,065,848 R:dr, eller 675,364 R:dr mera än det för år 1866 anmälda tillverkningsvärde, hvilket var det högsta, som dittills under något år förekommit. Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 1,863, De betydligaste tillverkningarne år 1867 åstadkommos vid Korndals pappersbruk i Göteborgs och Bohus län för 1,468,963 R:dr och Klippans pappersbruk inom Christianstads län för ett värde af 355,409 R:dr. Nedan intagna tabellariska sammandrag utvisar de under år 1867 i gång varande pappersbrukens antal inom de olika orterna, qvantiteten af deras tillverkningar tillika med vissa slag deraf särskild t angifna och de öfriga sammanförda, under benämningen diverse sorter papper, äfvensom tillverkningsvärdet. Commerce {Jolhyit Berättelse ow Fabrik, och Manufakt. för år 1867. 2

10 1867 Pappers- 25:o Kortfabrikerne. Dessa voro 4 till antalet, nemligen 2 i Stockholm, 1 i Malmö och 1 i Norrköping. Tillverkningsqvantiteten är uppgifven till 173,376 st. kortlekar, värderade till 136,412 R;dr, eller 8,994 R:dr mera än tillverkningsvärdet ar 1866; och är förstnämnda värde, 136,412 R:dr, näst efter det för år 18G6 angifna, det lägsta, som under senaste fem år anmälts. Arbetarnes antal uppgick till 17. 26:o Tapetfabrikernes antal var 17, nemligen 4 i Stockholm, 2 i Göteborg, 2 i Jönköping, 2 i Malmö, 1 i Ulricehamn och 1 i Östersund, samt inom Calmar lan 1, Jönköpings län 1 och Kronobergs län 3. Sammanlagda tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker är uppgifven till 618,538 rullar, i värde motsvarande 230,370 Rrdr, hvilket värde med 49,135 R:dr understiger det för år 1866 angifna och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Antalet arbetare vid dessa fabriker utgjorde 147. 27:o Mekaniska verkstäderne voro år 1867 till antalet 86, eller 74 i städer och 12 pä landet, med ett sammanlugdt tillverkningsvärde af 7,474,434 R:dr, neinligen uti:

bruken. 1867 11

12 1867 Värdet af tillverkningen vid ifrågavarande inrättningar ar 1867 visar, jemfördt med förhållandet ar 186G, en minskning af 418,131 R:dr oeh är äfven lägre än det för är 1865 angifna, men öfverstiger tillverkningsvärdet för hvartdera af aren 1863 oeh 1864. Betydligaste tillverkningen egde rum vid Motala mekaniska verkstad för 1,553,962 R:dr oeh vid Bergsunds mekaniska verkstad för 629,121 R:dr. Antalet arbetare uppgick till 4,502. 28:o Mekaniska snickerifabrikerne voro 3 till antalet år 1867 och sysselsatte 59 arbetare. Värdet af tillverkningarne uppgick till 116,000 R:dr, hvilket värde med 38,000 R:dr understiger tillverkningsvärdet ar 1866 samt näst efter det för är 1865 angifna är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 29:o Akdonsfabrikerne voro 16 till antalet är 1867, nemligen 1 i Stockholm, 1 i Engelholm, 1 i Gelle, 2 i Grenna, 2 i Helsingborg, 3 i Jönköping, 2 i Malmö, 1 i Nyköping, 2 i Södertelje och 1 i Ystad. Dessa fabrikers sammanlagda tillverkningsvärde är uppgifvet till 176,315 R:dr, som med 28,215 R:dr understiger tillverkningsvärdet för är 1866 och är det lägsta, som under senaste fem är förekommit. Största tillverkningen egde rum vid de tvä fabrikerne i Södertelje till ett sammanlagdt värde af 92,175 R:dr. Arbetarnes antal utgjorde 212. 30:o Kemiskt-tekniska fabrikerne. Dessa fabriker, omfattande tillverkningen af kemiskt-tekniska preparater, färger, parfymerier, helsovatten m. m., voro 34 till antalet år 1867, eller 29 i städer och 5 på landet, nemligen 17 i Stockholm, 1 i Carlshamn, 1 i Falun, 2 i Göteborg, 2 i Jönköping, 1 i Linköping, 2 i Malmö, 1 i Sundsvall, 1 i Söderköping och 1 i Örebro saint på landet inom Göteborgs och Bohus län 1, Stockholms län 3 och Östergötlands län 1. Värdet af tillverkningarne vid samtliga dessa fabriker är uppgifvet till 125,454 ll:dr, hvilket med 67,008 R:dr understiger enahanda tillverkningsvärde ar 1866 och är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. Antalet arbetare utgjorde år 1867 vid ifrågavarande fabriker 140. 31:o Tändsticksfabrikerne. Vid 16 sådana fabriker, inrättade å nedannänmda orter, utgjorde tillverkningsvärdet är 1867: Antal fabriker. Tillverkningsvärde. Förenäiiuida tillverkningsvärde, 918,857 K:dr, öfverskjutcr föregående arets enahanda värde med 59,475 K:dr och sir det högsta, som hittills under något är förekommit. De vid nämnda fabriker sysselsatte arbetares antal uppgick ar 1867 till 1,596. 32:o Pressjästfabrikerne voro till antalet 3, samtliga belägna inom Stockholms län. Tillverkningsqvantiteteu utgjorde 127,580 skalp., i värde upptagne till 94,211 R:dr, eller 23,984 R:dr mindre än ena-

1867 13 hända värde är 1866; och är nämnda värde, 94,211 R:dr, tillika det lägsta, som under senaste fem är blifvit anmäldt. Antalet arbetare vid dessa fabriker utgjorde 12. 33:o Porterbryggeri. Fabrikshandtering af ifrågavarande slag idkades är 1867 endast vid det sä kallade f. d. Lorentska porterbryggeriet i Göteborgs och Bohus län, hvarest tillverkningsqvaiititeteii utgjorde 489,699 kannor, i värde upptagne till 484,026 R:dr, hvilket belopp med 49,177 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och äfven är lägre än det för år 1863 anmälda, men öfverskjuter det för hvartdera af åren 1864 och 1865 uppgifna värde. Arbetarnes antal utgjorde 68. 34:o Cikoriefabrikerne voro år 1867 till antalet 6, nemligen 1 i Calmar och 2 i Malmö samt 2 inom Blekinge län och 1 i Malmöhus län. Vid dessa fabriker, der 114 arbetare sysselsattes, tillverkades 1,583,599 skalp, till ett värde af 202,370 R:dr, hvilket värde med 48,390 R:dr understiger det för ar 1866 angifna och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Största tillverkningen egde rum vid fabrikernc i Malmö med 980,000 skalp, för ett värde af 113,000 R:dr. 35:o Bärvinsfabrikerne, hvilka år 1867 voro 4 till antalet, eller 1 i Stockholm, 1 i Gefle, 1 i Göteborg och 1 inom Kronobergs län, åstadkommo en tillverkning af 120,300 kannor, i värde motsvarande 235,450 R:dr, som med 9,650 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år 1866, men är lägre än det för hvartdera af åren 1863, 1864 och Ï865 angifna enahanda värde. Den betydligaste tillverkningen, utgörande 95,000 kannor till ett värde af 190,000 R:dr, åstadkoms vid den i Stockholm befintliga fabriken. Antalet af de vid förenämnda fabriker sysselsatte arbetare var 16. 36:o Fabrikerne för litografiska arbeten. Vid dessa fabriker, 4 till antalet, eller 2 i Stockholm, 1 i Malmö och 1 i Norrköping, sysselsattes 185 arbetare. Värdet af nämnda fabrikers tillverkningar är uppgifvet till 306,347 R:dr, hvilket, jemfördt med tillverkningsvärdet år 1866, utvisar en tillökning af 29,642 R:dr och är det högsta, som hittills något år förekommit. Den betydligaste tillverkningen egde rum vid fabriken i Norrköping till ett värde af 289,647 R:dr. 37:o Musikaliska Instrumentmakerierna. Af sådana fabriker voro 13 i verksamhet år 1867, nemligen 4 i Stockholm, 2 i Göteborg, 1 i Linköping, 2 i Malmö, 2 i Nora, 1 i Westervik och 1 i Örebro, hvarjemte 2 dylika inrättningar blifvit anmälda såsom under året icke begagnade. Värdet af tillverkningen har uppgått till 192,100 R:dr, som med 60,000 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde och är det högsta, som under senaste fem år anmälts. Största 'tillverkningen egde rum vid de två fabrikerne i Göteborg till ett värde af 82,000 R:dr. Antalet sysselsatte arbetare var 102. 38:o Mineraloljefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka år 1867 voro 2 till antalet, eller 1 i Stockholm och 1 i Södertelje, sysselsattes 16 arbetare. Tillverkniiigsqvaiititeteii har utgjort 106,887 kannor och 22,336 a, till ett sammanlagdt värde af 111,038 R:dr, hvilket är 227,442 R:dr lägre än nästföregående årets tillverkningsvärde och äfven understiger det för hvartdera af åren 1864 och 1865 anmälda värde. Den betydligaste tillverkningen åstadkoms vid fabriken i Stockholm med 84,429 skalp, till ett värde af 75,986 R:dr. 39:o Handskfabrikerne voro 6 till antalet år 1867, nemligen 1 i Stockholm, 2 i Lund och 3 i Malmö, samt sysselsatte 138 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till 147,500 R:dr eller 3,400 R:dr mera än enahanda värde år 1866, hvilket var det högsta, som dittills något år förekommit. Största tillverkningen egde rum vid de tre fabrikerne i Malmö till ett värde af 120,000 R:dr. 40:o Skjortfabrikerne voro år 1867 till antalet 14, nemligen 13 i Stockholm och 1 i Gefle, samt sysselsatte 108 arbetare. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till 174,800 R:dr och är det högsta, som under de senaste fem åren blifvit anmäldt.- 41:o Korkfabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka voro 12 till antalet år 1867, eller 7 i Stockholm, 1 i Gefle, 1 i Göteborg, 1 i Malmö och 2 i Norrköping, sysselsattes 148 arbetare. Tillverkningsqvanti-

14 1867 teten utgjorde 226,096 gross, i värde upptagen till 172,220 R:dr eller 5,279 R:dr mera än det för år 1866 anmälda tillverkningsvärde och äfven öfverskjutande det för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 angifna värde. De betydligaste tillverkningarne åstadkommos vid fabrikerne i Stockholm till värde af 80,640 R:dr och vid fabriken i Malmö till värde af 50,000 R:dr. 42:o Nitroglycerinfabrik. År 1867 var 1 sådan fabrik inom Stockholms län i verksamhet och sysselsatte 11 arbetare. Tillverkningsqvantiteten uppgick till 80,000 skalp., värderade till 160,000 R:dr eller 85,000 R:dr mera än det för år 1866 angifna värde. 43:o Urfabrikerne voro år 1867 till antalet 93, alla belägna i städer, och sysselsatte 137 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till 109,290 R:dr och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 44:o Lackérfabrikerne voro år 1867 till antalet 7, nemligen 5 i Stockholm, 1 i Malmö och 1 i Uddevalla. De vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar värderades till 187,722 R:dr eller 143,222 R:dr mera än värdet af enahanda tillverkningar år 1866; och är förstbemälda värde, 187,722 R:dr, det högsta, som under senaste fem år uppgifvits. 45:o Kemiska blekerierna. Vid dessa fabriker, hvilka år 1867 voro 7 till antalet, nemligen 1 i Carlshamn, 1 i Göteborg, 2 i Norrköping, 1 i Göteborgs och Bohus län, 1 i Södermanlands och 1 i Östergötlands län, har tillverkningen under senaste fem ar varit i oafbruten värde af 107,259 R:dr eller 25,124 R:dr mera än det för år 1866 anmälda. tillväxt och uppgafs år 1867 till ett 46:o Jern- och stålfabrikerne voro år 1867 till antalet 13, nemligen 2 i Stockholm, 4 i Gefie, 1 i Lund, 1 i Malmö, 2 i Nyköping, 1 i Ystad samt 2 inom Södermanlands län. Tillverkningen uppskattades till ett värde af 97,579 R:dr, hvilket med 29,002 R:dr öfverstiger det för år 1866 anmälda och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 47:o Stärkelsefabrikerne, hvilka år 1867 voro 6 till antalet, eller 1 i Stockholm, 2 i Malmö, 1 i Norrköping samt 2 inom Stockholms län, åstadkommo tillverkningar till ett värde af 92,084 R:dr, eller 4,128 R:dr mindre än 1866 års tillverkningsvärde och lägre än något af de under åren 1863, 1864 och 1865 angifna värden. 48:o Silkesfransfabrik. Ar 1867 är det första, då 1 sådan fabrik anmälts i Stockholm vara i verksamhet. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till 90,000 R:dr. 49:o Ättikefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka år 1867 voro 11 till antalet, eller 3 i Stockholm, 1 i Carlshamn, 1 i Eskilstuna, 1 i Lund, 1 i Mariefred, 2 i Skenninge samt 1 inom Kopparbergs och 1 i Malmöhus län, värderades tillverkningen till 75,009 R:dr, hvilket belopp med 13,304 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem år blifvit anmäldt. 50:o Lump- och lappullsfabrikerne. Dessa voro år 1867 till antalet 2 och belägna: 1 inom Blekinge och 1 inom Christianstads län. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till belopp af 63,750 R:dr, eller 57,750 R:dr mera än enahanda värde år 1865, det enda, då uppgift oin tillverkningar af ifrågavarande beskaffenhet egt rum. 51:o Vagnssmörjefabrikerne. Vid dessa fabriker, hvilka år 1867 voro till antalet 3, eller 1 i Malmö, 1 i Södertelje och 1 i Ystad, astadkommos tillverkningar för ett värde af 61,610 R:dr, hvilket med 53,180 R:dr öfverstiger det för år 1866 anmälda och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 52:o Bandfabrikerne voro år 1867 till antalet 8, nemligen 7 i Stockholm samt 1 inom Göteborgs och Bohus län. De vid dessa fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till ett värde af 59,147 R:dr eller 10,231 R:dr mindre än det år 1866 angifna; och är förstnämnda värde, 59,147 R:dr, det lägsta, som under senaste fem år anmälts.

53:o Tunnbinderifabrik. År 1867 var 1 sådan i Stockholm belägen fabrik i verksamhet. Tillverkningsvärdet finnes upptaget till 54,500 R:dr, eller 750 R:dr mera än det för är 1866 uppgifna, det första, då tillverkningar af ifrågavarande slag blifvit anmälda. 54:o Risgrynsqvarn. Ar 1867 har 1 inrättning af ifrågavarande beskaffenhet inom Göteborgs och Bohus län åstadkommit tillverkningar för ett värde af 54,000 R:dr, hvilket belopp med 4,940 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem ar förekommit. 55:o Stenhuggerierna voro år 1867 till antalet 5, nemligen 2 i Lund, 2 i Malmö och 1 inom Blekinge län. Dessa inrättningars tillverkningar uppskattades till 52,890 R:dr, hvilket med 18,545 R:dr understiger tillverkningsvärdet år 1866 och äfven är lägre än det år 1865 anmälda, men betydligt öfverskjuter de för åren 1863 och 1864 uppgifna värden. 56:o Galvaniska fabrikerne. Dessa fabriker voro år 1867 till antalet 7, eller 2 i Stockholm, 2 i Carlshamn, 1 i Malmö, 1 i Södertelje och 1 i Örebro. 1867 1.5 Värdet å de vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar har under senaste fem år undergått obetydliga förändringar och uppgifves för år 1867 till 45,990 R:dr. 57:o Fabrikerne för åstadkommande af kirurgiska instrumenter voro år 1867 till antalet 5, af hvilka 3 voro belägna i Stockholm, 1 i Göteborg och 1 i Malmö. Dessa fabrikers tillverkningar uppskattades till 41,087 R:dr, hvilket belopp med 10,268 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och näst efter det för år 1863 anmälda är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 58:o Metall- och bronsfabrikerne voro år 1867 till antalet 14, deraf 3 i Stockholm, 1 i Gefle, 3 i Göteborg, 3 i Malmö, 2 i Sigtuna, 1 i Westerås och 1 i Örebro. Vid dessa fabriker åstadkommos tillverkningar för ett värde af 40,510 R:dr, hvilket belopp med 39,431 R:dr understiger det för år 1866 anmälda och är det lägsta, som under senaste fem år uppgifvits. 59:o Benmjölsfabrikerne. Vid dessa fabriker, 5 till antalet, eller 1 i Stockholm samt 2 inom Elfsborgs och 2 inom Westmanlands län, uppgifves tillverkningen år 1867 till 40,397 R:dr eller 25,466 R:dr mindre än 1866 års tillverkningsvärde; och är förstnämnda belopp, 40,397 R:dr, äfven lägre än det för år 1863 anmälda, men öfverstiger det för hvartdera af åren 1864 och 1865 uppgifna värde. 60:o Rullgardinsfabrikerne voro är 1867 till antalet 2 och belägna 1 i Göteborg och 1 i Jönköping samt åstadkommo tillverkningar för ett värde af 38,785 R:dr, hvilket belopp med 8,785 R:dr öfverskjuter föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, som under senaste fem år anmälts. 61:o Spegelfabrikerne. Dessa voro år 1867 till antalet 18, deraf 2 i Stockholm, 1 i Carlshamn, 2 i Gefle, 3 i Göteborg,,1 i Halmstad, 1 i Jönköping, 2 i Malmö, 1 i Mariestad, 1 i Norrtelje, 2 i Umeå, 1 i Westervik och 1 i Örebro. De vid ifrågavarande fabriker åstadkomna tillverkningar värderades till 36,700 R:dr, hvilket belopp något öfverstiger 1866 års tillverkningsvärde, men är betydligt lägre än det för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 anmälda värde. 62:o Skostiftsfabrikerne voro 4 till antalet år 1867, eller 3 i Stockholm och 1 i Gefle, och uppskattades värdet af de vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar till 35,225 R:dr, hvilket belopp med 8,875 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och tillika är det högsta, som under senaste fem år anmälts. 63:o Paraplyfabrikerne. Vid 3 sådana fabriker, af hvilka 2 voro belägna i Stockholm och 1 i Jönköping, åstadkommos år 1867 tillverkningar till ett värde af 31,631 R:dr, hvilket med 5,880 R:dr understiger det för år 1866 anmälda, och näst efter det för år 1863 uppgifna värde är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 64:o Klosettfabrikerne. Sådana inrättningar voro år 1867 till antalet 3, alla i Stockholm, och åstadkommo tillverkningar till ett värde af 28,500 R:dr eller 1,400 R:dr mera än föregående årets enahanda

16 1867 värde, samt äfven öfverskjutande det anmälda värdet för år 1865, det första, då tillverkningar af ifrågavarande slag anmälts hafva egt rum. 65:o Sockersågningsfabrik, År 1867 har 1 sådan inrättning i Stockholm blifvit satt i verksamhet samt åstadkommit tillverkningar till ett uppgifvet värde af 27,600 R:dr. G6:o Kimröks-, harts- och terpentinfabrikerne voro år 1867 till antalet 14, nemligen 1 i Landskrona, samt på landet inom Elfsborgs län 1, Gefleborgs län 1, Kronobergs län 1, Stockholms län 2, Södermanlands län 2, Westraanlands län 2, Örebro län 2 och Östergötlands län 2. Tillverkningsvärdet, iippskattadt till 24,122 R:dr, understiger föregående årets värde med 362 R:dr samt är äfven lägre än det för hvartdera af åren 1863 och 1864 anmälda värde, men öfverskjuter det, som för år 1865 uppgifvits. 67:o Korgfabrikerne. Dessa fabriker voro är 1867 till antalet 13, deraf 6 i Stockholm, 3 i Göteborg, 3 i Malmö och 1 i Örebro. De vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar värderades till 21,039 R:dr eller 1,081 R:dr mera än tillverkningsvärdet år 1866; och är 1867 års enahanda värde, näst efter det för är 1863 anmälda, det högsta, som under senaste fem år förekommit. 68:o Senapsmalerierna voro år 1867 till antalet 3, deraf 1 i Stockholm, 1 i Calmar och 1 i Göteborg, samt hade en tillverkning, som uppskattades till 20,700 R:dr. Med undantag af det för år 1863 anmälda värde är förenämnda belopp, 20,700 R:dr, det lägsta, som under senaste fem år blifvit uppgifvet. 69:o Knappfabrik. Ar 1867 var 1 sådan fabrik i Stockholm i verksamhet och värderades tillverkningen till 20,000 R:dr eller 5,000 R:dr mera än tillverkningsvärdet för år 1866 och 17,000 R:dr högre än enahanda värde år 1865, hvaremot det för hvartdera af åren 1863 och 1864 uppgifna värde öfverstiger det för förstnämnda år 1867 anmälda. 70:o Vaddfabrikerne voro år 1867 till antalet 9, deraf 7 i Stockholm, 1 i Nyköping och 1 inom Östergötlands län. Tillverkningsvärdet, hvilket upptagits till 19,884 R:dr eller 5,949 R:dr mera än föregående årets enahanda värde, är tillika det högsta, som under senaste fem år anmälts. 71:o Axelfabrik. Under år 1867 har, likasom under de två nästföregående åren, 1 sådan i Köping belägen fabrik varit i verksamhet, och har tillverkningsvärdet, i likhet med hvad under föregående år egt rum, uppgifvits till 18,000 R:dr. 72:o Pudrettfabrik. Vid 1 sådan fabrik, hvilken år 1867 inom Stockholms län varit i verksamhet, uppskattades tillverkningen till 18,000 R:dr, eller 3,000 R:dr mindre än år 1866, det första, då fabriksrörelse af ifrågavarande slag anmälts. 73:o Vadmalsstamparne voro år 1867 till antalet 48, alla belägna på landet. Tillverkningen värderades till 15,733 R:dr, hvilket belopp med 390 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde samt äfven är lägre än det för hvartdera af åren 1863 och 1864 anmälda värde, men något öfverskjuter det, som uppgifvits för år 1865. 74:o Nålfabrikerne. Af sådana inrättningar voro 3 i verksamhet år 1867, deraf 1 i Stockholm, 1 i Upsala och 1 inom Östergötlands län. De vid ifrågavarande fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till ett värde af 14,605 R:dr, hvilket med 9,354 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 75:o Pelsverksfabrikerne voro år 1867 till antalet 2, hvaraf 1 i Gefle och 1 i Malmö, och värderades tillverkningen till 13,000 R:dr, hvilket belopp med 3,500 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år 1866 och näst efter det år 1863 angifna värde är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 76:o Portföljfabrikerne. Vid dessa fabriker, 2 till antalet, eller 1 i Stockholm och 1 i Göteborg, åstadkounnos ar 1867 tillverkningar till ett värde af 12,725 R:dr eller 775 R:dr mera än nästföregående

1867 17 årets tillverkningsvärde, och är förstnämnda värde, 12,725 R:dr, det högsta, som under senaste fem år anmälts. 77:o Kardfabrikerne voro 7 till antalet år 1867, nemligen 1 i Stockholm, 1 i Laholm, 3 i Lund samt 2 i Umeå. Tillverkningsvärdet uppskattades till 12,696 R:dr, hvilket belopp med 7,900 R:dr understiger tillverkningsvärdet år 1866 och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 78:o Chokoladfabrikerne. Dessa fabriker voro 5 till antalet år 1867, deraf 2 i Stockholm, 2 i Göteborg och 1 i Malmö. Tillverkningen är upptagen till värde af 12,070 R:dr eller 1,849 R-.dr mindre än för år 1866 och understiger äfven det för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 anmälda värde. 79:o Kaffebränneri. Under år 1867 har 1 sådan inrättning i Stockholm anmälts vara i verksamhet. Tillverkningsvärdet har uppgifvits till 12,000 R:dr, eller 16,400 R:dr mindre än föregående årets enahanda värde samt äfven lägre än det för år 1863 anmälda, men öfverskjutande det för hvartdera af åren 1864 och 1865 angifna. 80:o Pottaskefabrikerne voro år 1867 till antalet 41, deraf 1 i Grenna samt på landet inom Calmar län 18, Hallands län 4, Jönköpings län 7, Kronobergs län 6 och Östergötlands län 5. Tillverkningen uppskattades till 11,708 R:dr eller 7,793 R:dr lägre än det för år 1866 angifna värde; och är förenämnda värde, 11,708 R:dr, det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 81:o Metallduksfabrikerne. Vid dessa fabriker, 2 till antalet år 1867, eller 1 i Stockholm och 1 i Östergötlands län, åstadkommos tillverkningar för ett värde af 10,961 R:dr, hvilket belopp med 1,736 R:dr öfverskjuter föregående årets tillverkningsvärde och äfven är högre än det för hvartdera af åren 1863 och 1864 anmälda värde, men understiger det, som för ar 1865 blifvit uppgifvet. 82:o Saltraffinaderierna voro år 1867 till antalet 2, eller 1 i Stockholm och 1 i Göteborg, Tillverkningen uppskattades till 10,327 R:dr, hvilket med 2,827 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och äfven är högre än det för år 1865 anmälda, men understiger något det för hvartdera af åren 1863 och 1864 uppgifna. 83:o Förgyllerierna. Sådana inrättningar voro år 1867 till antalet 6, deraf 3 i Stockholm och 3 i Malmö. Tillverkningsvärdet uppgifves till 10,250 R:dr, hvilket med 3,445 R:dr understiger föregående årets enahanda värde och är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 84:o Fabrik för tillverkning af matematiska instrumenter. Under är 1867 var 1 sådan fabrik i Stockholm i verksamhet. Tillverkningen uppskattades till 10,000 R:dr, hvilket belopp med 4,000 R:dr öfverskjuter föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, som under senaste fem år förekommit. 85:o Tändrörsfabrik. Under år 1867 har, likasom under nästföregående år 1866, endast 1 sådan inom Wermlands län belägen fabrik varit i verksamhet; och har tillverkningsvärdet, i likhet med hvad år 1866 egde rum, uppgifvits till 10,000 R:dr. 86:o Hagelfabrik. Vid 1 sådan fabrik i Sala uppskattades tillverkningsvärdet till 9,280 R:dr eller 80 R:dr mera än det för år 1866 angifna. värde. 87:o Hattfabrikerne. Dessa voro år 1867 till antalet 6, deraf 3 i Göteborg, 1 i Hernösand, 1 i Lund och 1 i Nyköping. Tillverkningsvärdet har uppgifvits till 9,229 R:dr, hvilket belopp med 5,474 R:dr understiger föregående årets enahanda värde och är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 88:o Snörmakerierna. Under år 1867 var 1 sådan fabrik i verksamhet i Stockholm. Tillverkningen värderades till 8,000 R:dr, eller 2,000 R:dr mindre än tillverkningsvärdet år 1866; och är förstnämnda värde, 8,000 R:dr, det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 89:o Sidenappreteringsverken voro år 1867 till antalet 3, alla belägna i Stockholm, och har tillverkningen uppgifvits till ett värde af 6,200 R:dr, hvilket öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde med Commerce Colleffii Berättelse om Fahr. och Manufakt. för år 1867. 3

18 1867 1,300 R:dr samt äfven är något högre än det för år 1865 anmälda, men understiger det uppgifna tillverkningsvärdet för hvartdera af åren 1863 och 1864. 90:o Vaxduksfabrik. Vid 1 sådan fabrik i Stockholm har tillverkningen år 1867 uppgått till värde af 6,000 R:dr, eller till lika belopp med föregående årets tillverkningsvärde; och är detta värde näst efter det för år 1865 uppgifna det högsta, som under senaste fem år anmälts. 91:o Lackfabrikerne voro år 1867 till antalet 3, deraf 1 i Stockholm, 1 i Göteborg och 1 inom Elfsborgs län. Tillverkningen uppskattades till 5,900 R:dr eller 185 R:dr mera än nästföregående årets tillverkningsvärde, men lägre än tillverkningsvärdet för hvartdera af åren 1863 och 1865. 92:o Fabrikerne för tillverkning af optiska instrumenter. Sådana fabriker voro år 1867 till antalet 3, alla i Stockholm. Tillverkningsvärdet uppgifves till 4,100 R:dr, hvilket är 500 R:dr lägre än föregående årets enahanda värde, men öfverstiger det för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 anmälda värde. 93:o Pappersmålerierna voro 2 till antalet år 1867 och belägna i Malmö. Tillverkningen uppskattades till 4,020 R:dr eller 140 R:dr lägre än år 1866; och är förstnämnda tillverkningsvärde näst efter det för år 1864 uppgifna det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 94:o Stilgjuteri. År 1867 var 1 sådan inrättning i verksamhet i Stockholm, och har tillverkningsvärdet uppgifvits till 3,500 R:dr, hvilket med 1,500 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 95:o Fabrikerne för tillverkning af mansmössor voro år 1867 till antalet 4, deraf 1 i Lund, 1 i Westervik, 1 i Wexiö och 1 i Wimmerby. Tillverkningen, hvilken uppskattades till 3,152 R:dr eller 823 R:dr mindre än är 1866, är den lägsta, som under senaste fem år egt rum. 96:o Bildhuggerierna voro till antalet 2, eller 1 i Göteborg och 1 i Malmö, samt hade ett tillverkningsvärde af 2,927 R:dr, eller 12 R:dr mera än det år 1866 angifna värde, hvilket är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 97:o Möbelfabrikerne voro år 1867 till antalet 5, eller 4 i Stockholm och 1 i Göteborg. De vid dessa fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till 2,700 R:dr, eller 52,853 R:dr mindre än föregående årets tillverkningsvärde; varande förstnämnda värde det lägsta, som under senaste fem år anmälts. 98:o Glassliperierna. Dessa inrättningar voro år 1867 till antalet 2, deraf 1 i Stockholm och 1 inom Kronobergs län. Tillverkningen värderades till 2,425 R:dr eller 1,925 R:dr mera än det angifna värdet för år 1866, det första, dä tillverkning af ifrågavarande beskaffenhet anmälts hafva egt rum. 99:o Sämskmakerierna voro 4 till antalet år 1867, eller 1 i Upsala, 2 i Ystad och 1 inom Kronobergs län, samt hade ett tillverkningsvärde af 2,450 R:dr, hvilket är 250 R:dr mindre än tillverkningsvärdet år 1866 och lägre än något af de för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1865 angifna värden. 100:o Målkärlsfabrik. År 1867 var 1 sådan fabrik i verksamhet i Stockholm. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till 2,000 R:dr. 101:o Segelsömmeri. Under år 1867 har 1 sådan inrättning uppgifvits vara i verksamhet i Malmö, med ett tillverkningsvärde af 1,300 R:dr, hvilket med 1,700 R:dr understiger det för år 1866 angifna och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 102:o Skogsullsfabrik. År 1867, det första, då tillverkning af skogsull uppgifvits hafva egt rum, var 1 sådan fabrik i Jönköping i gång. Tillverkningen värderades till 1,118 R:dr. 103:o Filhuggeri. Vid 1 sådan inrättning i Stockholm värderades år 1867 tillverkningen till 1,000 R:dr, hvilket med 500 R:dr understiger tillverkningsvärdet år 1866 och näst efter det år 1863 anmälda är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. 104:o Sandpappersfabrik. Tillverkningen vid 1 sådan i Stockholm belägen fabrik, hvilken år 1867 första gången anmälts vara i verksamhet, har uppgifvits till ett värde af 1,000 R:dr.

1867 19 105:o Fabrik för tillverkning af skyltar. År 1867 har 1 sådan fabrik i Stockholm uppgifvits vara i gång. Tillverkningen värderades till 1,000 R:dr. 106:o Snusdosefabrik, Tillverkning af snusdosor har år 1867 egt ruin i Oscarshamn vid 1 fabrik med ett tillverkningsvärde af 850 R:dr, hvilket är 50 R:dr högre än 1866 års enahanda värde, men lägre än det för hvartdera af åren 1864 och 1865 angifria värde. 107:o Bleckslageri. Vid 1 sådan fabrik i Nyköping har år 1867 tillverkningen värderats till 800 R:dr, hvilket värde understiger 1866 års tillverkningsvärde med 1,200 R:dr samt äfven är lägre än det för år 1865 anmälda. 108:o Fabrik för beredning af tagel. Vid 1 sådan fabrik i Stockholm har tillverkningen år 1867 värderats till lika belopp med år 1866, eller 800 R:dr. 109:o Snickerifabrik. Ar 1867 har 1 sådan i Nyköping belägen fabrik anmälts vara i verksamhet, och tillverkningsvärdet uppgifvits till 600 R:dr mot 700 R:dr år 1866. 110:o Hvitgarfveri. Vid 1 sådan inrättning, som år 1867 uppgifvits vara i gång i Stockholm, har tillverkningsvärdet upptagits till 400 R:dr mot 300 R:dr år 1866. lll:o Fabrik för tillverkning af fabriksredskap. Tillverkning af ifrågavarande beskaffenhet har bedrifvits vid 1 fabrik i Stockholm till ett värde af 350 R:dr mot 500 R:dr år 1866 och 1,000 R:dr år 1865. 112:o Vaxljusfabrik, År 1867 har 1 sådan fabrik varit i verksamhet i Ekesjö. Tillverkningsvärdet har i likhet med flera föregående år uppgifvits till 190 R:dr. 113:o Silkesrederi. Under år 1867 har 1 sådan inrättning i Stockholm varit i verksamhet. Tillverkningsvärdet har uppgifvits till 100 R:dr mot 60,478 R:dr år 1866 och är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Beträffande åtskilliga, i tabellen Litt. A uppräknade fabriker, vid hvilka under åren 1863, 1864, 1865 och 1866 tillverkning i större eller mindre mån anmälts hafva egt rum, hafva för år 1867 några uppgifter icke blifvit Collegium meddelade. Sådana fabriker äro: fabrikerne för tillverkning af hjul, asfalt, leksaker, sadelmakarearbeten, borstbindarearbeten, tapetserarearbeten, kautschuk och kautschuksarbeten, skodon, kammarbeten, gipsarbeten, bläck- och blanksmörja, kopparslagarearbeten, hästskor, korkmadrasser, målarearbeten, svarfvarearbeten och möbelspån samt limkokerierna. Sammanlagda antalet af de arbetare, som varit sysselsatte vid de under N:is 44 113 nämnda fabriker, hur utgjort 1,304. Af här ofvan meddelade uppgifter och de uti tabellerna Litt. A. och B. samt C. 1 och C. 2 intagna sammandrag inhemtas, att antalet fabriks- och manufakturinrättningar år 1867 uppgått till 2,258 samt att 30,297 arbetare varit vid dem sysselsatte, äfvensom att fabriks- och manufakturinrättningames sammanräknade tillverkningsvärde utgjort 79,179,464 R:dr, som med 4,568,957 R:dr understiger nästföregående årets enahanda värde, men näst efter värdet för sistnämnda år är det högsta, som hittills under något år förekommit. I afseende å antalet af fabriker och manufakturverkstäder samt de vid dem sysselsatte arbetare, äfvensom å tillverkningsvärdet under de senast förflutna fem åren visar sig förhållandet sålunda: Den hufvudsakligaste minskningen i tillverkningsvärdet år 1867, jemfördt med föregående årets, har egt rum vid hel- och halfylleväfnadsfabrikerne, bomullsväfnadsfabrikerne, boinullsgarnsspinnerierna, tobaksfabrikerne, läderfabrikerne och oljeslagerierna.