ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör?

Lars Cornell På uppdrag och i samråd med ett flertal kommuninnevånare och Föreningen VIT vit@tjust.com Tjust 2012-03-21 Sid 1 av 8 Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2012/em2025.pdf Delgives: johan.pehrson@riksdagen.se (Fp) christian.juliusson@europarl.europa.eu (Fp) emma.henriksson@riksdagen.se (KD) alf.svensson@europarl.europa.eu (KD) bjorn.soder@riksdagen.se (SD) mikael.damberg@riksdagen.se (S) goran.farm@europarl.europa.eu (S) anna.kinberg.batra@riksdagen.se (M) karin.terio@moderat.se (M) akko.karlsson@mp.se (Mp) isabella.loevin@europarl.europa.eu (Mp) hans.linde@riksdagen.se (V) anders.w.jonsson@riksdagen.se (C) hanna.stenegren@europarl.europa.eu (C) sune.sjostrom@landskapsskydd.se (FSL) ENERGIMYNDIGHETEN Box 310 63104 Eskilstuna Kopia: Länstyrelsen Kalmar. Västerviks kommun. Vindkraft i teori och praktik på kommunal nivå. ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör? Energimyndigheten har i skrivelse till länstyrelsen i Kalmar län 2012-02-27 Dnr 2012-1083 yttrat sig över förslag till översiktsplan. Yttrandet väcker många frågor som föreningen VIT, Vindskydd I Tjust, ber Energimyndigheten besvara. Vindkraft är kontroversiellt och förorsakar stor sorg och ilska. Efter paniken 2007 har förnuftet börjat återvända. Många inser att klimatbubblan är död och för jordens klimat saknar vindkraft betydelse. Det är endast ett problem för rika länder eftersom ingen annan har råd att förstöra sitt land med vindkraft. Låt vindkraftutbyggnaden ta paus i tio år så får vi se var vi står då. Under alla omständigheter är det svårt att tro, att vindkraftöverenskommelsen överlever nästa val. Vindkraft bör därför göras till en valfråga! Bilaga 1: Om vindkraft. Bilaga 2: Vetenskap om klimat. Tjust i mars 2012 Lars Cornell ordf. 1

Energimyndigheten dokument Dnr 2012-1083 www.tjust.com/vit/2012/energimyndigheten20120227.pdf Re: Vårt yttrande över förslag till kommunens översiktsplan. www.tjust.com/vit/2012/remiss2025.pdf Sid 1, 3:e stycket.. en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning, med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Vi hoppas att Energimyndigheten sakligt informerar Regering om: - att vindkraft inte är kostnadseffektiv och inte behövs i Sverige. - har stor negativ inverkan på hälsa, landskap och miljö. - har ingen påverkan på jordens klimat. Vi yrkar att Energimyndigheten sanningsenligt rapporterar till Regeringen, att målet kostnadseffektiv och låg negativ inverkan inte är förenligt med utbygmad av vindkraften sid 4, 2:a stycket. Det är motstridiga mål. Andra energikällor är mer kostnadseffektiva och ger mindre negativ inverkan. Sid 1. nederst. Ord som klimatmål och klimatarbete används utan att närmare definieras. Vilken klimatmodell används? Varför har den valts? Vilken betydelse ges koldioxid i klimatarbetet? Vari skall klimatarbetet bestå? På vilket sätt ingår vindkraft i klimatarbetet, sanningsfullt utan politisk demagogi? Det är stor skillnad mellan åsikter och vetenskap år 2007 då koldioxidhysterin var som värst och nu år 2012 när en tillnycktring skett. På grund av politisk låsning har Sverige hamnat på efterkälken i anpassning till vetenskapliga iakttagelser och slutsatser. Sid 2. Följande tabell anges som energi- och klimatmål för Sverige samt visar Energibalans Västervik. Beräkningarna är förenklade så att fossilt bränsle antas ge 100% koldioxidutsläpp medan ej fossilt ger 0 %. Mål 2020 Sverige EU Andel förnyelsebar energi exkl trspt 50 % 20 % Därav inom trensporter 10 % 10 % Energieffektivisering 20 % 20 % Minskade utsläpp av växthusgaser 40 % 20 % Energislag Västervik, 2008 Total anv Diesel och bensin för transporter 324 GWh Övrigt fossilt bränsle 42 GWh Etanol för transporter 8 GWh Övrig bioenergi 334 GWh El 438 GWh därav förnyelsebart ca 60% SUMMA 1 146 GWh BERÄKNINGAR Förnyelsebart mål exkl trspt 50 % av 42 + 334 ger krav = 188 GWh. Förnyelsebart befintligt är 334 + 8 = 334 GWh. Målet är således redan uppfyllt. Transporter 10 % av 324 + 8 = 332 GWh. 10% därav = 33 GWh. Det återstår att förse transportsektorn med 33-8 = 25 GWh fossilfritt bränsle. EL. Vår elmix är redan till 96 % fossilfri. Vindkraft kan endast försämra den siffran. Minskat utsläpp av växthusgaser 40% kan inte inkludera transportsektorn, det vore orimligt. Det som avses är 37 GWh övrigt fossilt bränsle x 40% = 15 GWh. Vindkraftverken i Bleckhem ger ca 25 GWh. Målet är således redan uppfyllt. 2

Observera att kravet på minskade utsläpp av växthusgaser ej kan inkludera transportsektorn. Teknik till rimlig kostnad saknas och det kan vi inte åtgärda kommunalt. Att producera 40 % * 342 = 130 GWh fossilfritt fordonsbränsle och att byta ut fordonsparken skulle få förödande konsekvenser för miljö och ekonomi. Fråga: Hur har Energimyndigheten tänkt sig att transportsektorn skall kunna minska sina utsläpp av koldioxid med 40% fram till år 2020? Sid 2 om regionala strategier Hotet om en överhettad jord är mycket litet. Det finns inga vetenskapliga iakttagelser som stödjer den hypotesen. Däremot kan det vara så att vi går mot en kallare tid som lilla istiden. Det är ett betydligt större hot för oss eftersom behovet av bioenergi (mat) blir mycket större samtidigt som möjligheterna att producera det minskar. Fråga: Varför har Energimyndigheten ignorerat att planera inför ett sådant hot? Sid 4 om Vindkraft. Tillgång på kraft med god kvalitet och låg kostnad är ett nationellt intresse. Men att det skall komma från just vindkraft är inte ett nationellt intresse. Det är möjligen ett politiskt intresse bundet till vissa partier. Det är bara att slå upp nästan vilken tidning som helst och se med vilken ilska svenska folket försöker värja sig mot att få sin miljö och ekonomi förstörda och att enighet saknas i regeringen. Det är motsägelsefullt att påstå att det är ett nationellt intresse att satsa på det som i alla avseenden är det sämsta av tillgängliga alternativ. Aldrig tidigare har en kanadensisk politiker ifrågasatt hittills helgonlika beskyddare av miljön i sådant klarspråk, skrev världspressen då. Första frågan: Anser Energimyndigheten att proportionalitetsprincipen vid tillståndsgivning skall åsidosättas eller manipuleras genom att på falska grunder förhärliga vindkraft och förstora det som är bra, om det skulle finnas något, och undertrycka allt som är dåligt? Fråga två: Har näringsministern med Regleringsbrevet 2011-12-22 förvandlat Energimyndigheten till en partipolitisk megafon så att allmänheten inte längre kan lita på att Energimyndigheten ger objektiv och saklig information? Fråga tre: I Regeringsuppgörelsen, 2008/09:162-163 fanns även överenskommelse om mer och ny kärnkraft. Varför uppvisar inte Energimyndigheten balans i arbetet för dessa två energislag? Fråga fyra: Prop 2008/09:163 föreskriver en Kontrollstation år 2015 om kunskapsläget om klimat. Mycket har ärndats i kunskapsläget i och med att IPCC s modeller visat sig vara felaktiga. Kan Energimyndigheten tänka sig att anpassa sitt arbete med hänsyn till förändrad kunskap redan nu? 3

VINDKRAFT Bilaga 1 De alternativ som i Sverige står mot varandra är följande, se även www.vattenfall.se/sv/elens-ursprung.htm?wt.ac=search_success - Vattenkraft är den största el-energikällan med koldioxidutsläpp endast 4.4 g/kwh. - Kärnkraft svarar för nästan hälften av elbehovet med utsläpp 4.5 g/kwh. - Vindkraft har vuxit till att täcka nästan 4 % av elbehovet med utsläpp 13 g/kwh. - Biokraft minskar fotosyntesen och är därför mer koldioxiddrivande än fossil kraft. - Fossil kraft används sparsamt endast i krissituationer. Av uppräknade alternativ är vindkraft det dyraste alternativet. För planeringsmålet efordras >500 miljarder i investeringar varav 200-300 miljarder i subventioner. Några av skälen till vindkraftens dåliga miljövärden och höga kostnad är: - Det blåser ojämnt mycket så att ett verk dimensionerat för 2 MW endast ger i genomsnitt ca 0,5 MW. Därför blir det stort och dyrt. - De måste placeras 150 m upp i luften. För att det inte skall blåsa omkull behövs 2000 ton stål och betong i fundamentet, dvs mer än 300 lastbilslass per vindkraftverk. Det är mycket dyrt och miljöbelastande. - Vindens kraft är så utspädd att mycket stora ytor berörs och bli förstörda. - Behovet av 2000 ton betong medför lika mycket koldioxidutsläpp. Efter användning skall betongen bilas bort och deponeras. Vingar som väger 40 ton st kan ej återanvändas. - Nyare vindkraftverk använder magneter som behöver den sällsynta metallen neodym. Vid den miljöbelastande brytning erhåller man som biprodukt uran och torium. - Vindkraft behöver betydligt mer reglerkraft vilket innebär att vi måste bygga ut vattenkraften. Om så sker behövs ej vindkraften. - Vägar och kraftledningar till verken innebär fysiska ingrepp i miljön. Det minskar fotosyntesen och är således koldioxiddrivande. - Vindkraft efterfrågas ej av Tyskland och Danmark, energi med sådan kvalitet har de själva. Den går således ej att sälja. - Redan vetskapen om att vindkraftverk finns i bygd för hem och fritid skapar hos många olust och ledsnad. Det finns ett motsatsförhållande, vindkraftindustrin vill vidta politiska åtgärder för att höja elpriset. Konsumenterna vill ha lägre elpriser. Vindkraft i världen Vindkraft är ett rikemansproblem. Endast rika länder har råd att förstöra sig själva med vindkraft. Fattigare länder som Grekland, Italien, Spanien och Portugal måste välja efter sin plånbok och då blir det inte vindkraft. Polen, Finland och Frankrike är exempel på länder som väljer kärnkraft. Tyskland gör tvärt om, de väljer fossilt bränsle. Kina, Indien, USA och Rysland är exempel på länder som gör bådadera. Men de väljer inte vindkraft - de är ju inte dumma som vissa andra. Gulfländerna Emiraten, Kuweit, Saudiarabien och Iran väljer kärnkraft. De tjänar mer på att sälja sin olja än att elda upp den själva. Klimatbubblan är det nästan ingen som längre tror på. 4

VETENSKAP OM KLIMAT Bilaga 2 Bland världens klimatologer finns det konsensus om - att klimatet förändras, det gör det alltid - växthuseffekten - att koldioxidhalten har fördubblats de senaste 150 åren - att jordens temperatur ökat med ca 0.8 grader under den tiden - att koldioxidens påverkan är ca 1 grad logaritmiskt för varje fördubbling - att man måste skilja mänskligt påverkad uppvärmning från andra orsakssamband FN-organet IPCC fick uppdraget att söka bevis för mänsklig påverkan av klimatet. Får man ett sådant uppdrag kommer man att hitta bevis antingen de finns eller ej. Man kan dela in världens klimatologer i tre grupper: A) AGW-alarmisterna som anser att det finns förstärkande faktorer och att förloppet är linjärt. De har inte kunnat visa denna förstärkande och linjära faktor. Vetenskapliga mätningar motsäger att den finns. Många påståenden har visat sig vara falsarier. Från att ha varit i majoritet är de AGW-alarmistiska vetenskapsmännen nu sannolikt en mycket liten grupp. B) De moderata vetenskapsmännen som anser att en fördubbling av koldioxidhalten från förindustriell tid får en uppvärmningseffekt på ca en grad. C) AGW-skeptiker och klimatrealister som anser att det finns många faktorer som betyder mycket mer än mänsklig påverkan. Den sannolikt starkaste av dessa är solaktiviteten. Förmodligen är vi på väg mot en ny lilla istiden som under medeltiden. Den officiella svenska politiska attityden är fortfarande den AGW-alarmistiska som utgår från att årsmedeltemperaturen beräknas öka med 1,8-2,3 C på 30 års sikt och 3,3-4,7 C på 100 år. Få har numera den uppfattningen. Uppsalaprofessorn Sten Kajser gjorde sig till tolk för många av världens klimatvetenskapsmän när han i en artikel Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten skrev följande (här något förkortat) Utgångspunkten för denna forskning är jordens strålningsbalans, eller med andra ord energibalansen. Det anses att det för närvarande är en liten obalans så att inflödet till jorden är något större än utflödet - skillnaden påstås vara av storleken 1 W per kvadratmeter. Om denna energi skulle användas för att värma haven så skulle det räcka för att höja temperaturen på ytvattnet ner till 10 meters djup en grad. Om den istället skulle användas för att smälta is så skulle den kunna smälta mellan 1 och 2 % av Grönlands inlandsis. En mer rimlig fördelning skulle kanske vara att 10% används för att smälta is, 75% för att värma ytvatten och övriga 15% för att värma djuphavet. Då borde på de 12 år som gått sedan 1998 (medan atmosfären inte blivit märkbart varmare) ytvattnet (ner till ungefär 200 meters djup) ha blivit 0,5 grader varmare, 1% av Grönlands inlandsis skulle ha smält och djuphavet skulle ha blivit 0,04 grader varmare. Dessutom skulle världshaven ha stigit 6 cm. Om mina beräkningar är riktiga så kan jag förstå om ledande klimatforskare (grupp A ovan, min notis) är bekymrade över att de inte kan se vart värmen tagit vägen. 5

Tänk själv: Havet blir surare hör vi ofta. Nej det blir det inte. På sin höjd mindre basiskt. Havet är mättat och när det blir varmare avger det koldioxid. Det är därför temperaturstigningen kommer först och koldioxidhöjningen efteråt. Tänk själv! Alarmisterna säger att koldioxid förorsakar att jorden blir varmare. Men då blir även havet varmare. Då avger vattnet koldioxid. Men då måste det vara bra för korallerna och fiskarna och inte tvärt om vad alarmisterna påstår. Himalayas glaciärer smälter. Floderna torkar ut. Tänk själv! Blir det litet varmare kanske iskanten hamnar litet högre upp bara. Men NASA s satelliter har inte kunnat upptäcka någon förändring. Var kommer flodernas vatten från? Jo, regn och snö. Säger man att floderna torkar är det detsamma som att säga att det kommer att sluta snöa och regna där. Men så blir det inte. Floderna är faktiskt äldre än bergen. Ökenområdena växer skriker miljövänner och varnar för koldioxid och bannar dig för att du tankar med bensin i ställer för biobränsle. Jo, öknarna växer nog på en del ställen. Men det beror på att det blivit fler människor där. De behöver bioenergi till bränsle, foder och mat. Växterna tål inte trycket och dör. På grund av att människorna behöver bioenergi breder öknarna ut sig. Det minskar fotosyntesen och höjer luftens koldioxidhalt. Ett universitet i USA kartlade de främsta anledningarna till förändrat klimat. Bland de 14 viktigast fanns inte koldioxid nämnt. Atollerna sjunker. Ja, och det har de gjort i miljoner år. De har bildats på toppen av vulkaner som är tunga och därför långsamt sjunker. Men korallerna kan växa tiotals gånger snabbare. När de dör bildar de sand som av vågor sköljs upp och bildar atollen. De senaste 15 åren har det inte blivit varmare trots alla koldioxidutsläpp. Det är ett kraftfullt bevis för att FN-organet IPCC s klimatmodeller inte fungerar. Enögt fokus på CO2-utsläpp leder till felaktiga politiska beslut. Vi anser att det inte föreligger något egentligt klimathot, i annan bemärkelse än att många samhällen är sårbara för olika naturliga klimatförändringar. skriver en grupp forskare. Det sker nu ett strömhopp av forskare som överger koldioxidhypotesen. I den stora Tyska tidningen Bild skriver en vetenskapsman om Die CO2-Lüge (CO2-lögnen) och så är det runt om i världen. Samtidigt finns det personer som så målat in sig i ett hörn och inte kan överge sin trosuppfattning och andra som är beroende av den attityden för att få forskningsbidrag. En ny bok Die kallte sonne (Den kalla solen - varför klimatkatastrofen inte kommer att äga rum) har utgivits. Författaren Fritz Vahrenholt blev skeptisk när han skulle granska en rapport från FN-organet IPCC om förnybar energi och fann hundratals fel. Boken framlägger ytterligare bevis för att vi snarare går mot en ny köldperiod. Roy Spencer är klimatolog anställd vid NASA. Han publicerar regelbundet observationer från satelliter. Följande diagram visar jordens temperatur tom februari 2012. Det framgår tydligt, att de senaste 12-15 åren har det inte blivit varmare. 6

Havet Havets höjning är det främsta skrämselobjektet. På grund av att jorden blir varmare i accelererande takt (vilket är fel - det blir den inte) smälter isarna på Grönland, Nordpolen, Sydpolen och Himalaya vilket får världshavens yta att höjas och lågt liggande länder att svämmas över. Det är den politiska dogmen som av Al Gore mfl planterades så hårt i vissa människor att de därefter blev omottagliga för vetenskapliga fakta. Larmet uttolkas så att jordens ökande värme får isarna att smälta, havet att stiga och många länder att svämma över med drastiska konsekvenser. Därför skall vi förstöra vår bygd och vår ekonomi med vindkraft och bioenergi. Bioenergi är i så fall ännu sämre eftersom det minskar fotosyntesen vilket är mer koldioxiddrivande än vad fossila bränslen är för samma energimängd. Växthuseffekten bör vara starkast några km upp ovanför ekvatorn. Men mätningar kan inte hitta någon sådan sk hot-spot. Maldivernas regering tog på sig dykarkläder och höll regeringsmöte under vattenytan för att ge eftertryck åt sina ekonomiska krav. Då skrev docent Mörner Stockholms universitet, som svarat för just mätningar av havsytan, att de kunde vara lugna. Någon alarmerande höjning kunde inte iakttas. Långt tillbaka i tiden har havsytan åkt upp och ned. För ca 8000 år sedan, vid inlandsisens slut, åkte den upp hela 120 m. Troligen blev Bosporen då översvämmad, Svarta Havet bildades och Noa fick rycka ut för sin Bibliska bedrift. Innan dess strövade både människor och mammutar kring i Doggerland som nu är Nordsjön. Mörner skriver THE GREAT SEA-LEVEL HUBUG. While the IPCC and its boy scouts present wilder and wilder sea level predictions for the near future, the real observational facts demonstrate that sea level has remained virtually stable for the last 40-50 years. och stöder det med vidstående resultat från mätningar. Under de senaste 140 åren har havet stigit med 2 3 mm per år utom de senaste åren. NASAs satellitmätningar visar, hör och häpna, att havsytan sjunker. Det är inte mycket, men ändock ett klart trendbrott. Många tror, att havsytan höjs på grund av att ismassor på Grönland och Sydpolen smälter. Tänk själv! Hur mycket is smälter om temperaturen ändras från -32 till -31? Den viktigaste anledningen att havet skulle stiga är att vattnet blir varmare och då utvidgar det sig. OBS 7

IPCC:s rapport visar falsk flagg. Orden räcker knappast till när FN:s klimatpanel IPCC beskriver sin egen förträfflighet. År efter år har det alarmistiska klimatsamhället bemötts med beundran, smicker och beröm. En gränslös självuppskattning har byggts upp, men ärlig feedback och konstruktiv kritik saknas. Donna Laframboise researchade om IPCC i två år. Hon fann en organisation där man saknar varje intresse för att diskutera osäkerhet och intressekonflikter. Organisationen är så arrogant, så van vid att omvärlden svansar för den, att dess ledare har misslyckats med att vidta ens de enklaste försiktighetsåtgärder, säger hon. David Cameron anser att vindkraftsparker har varit slöseri med offentliga pengar I sin starkaste kritik någonsin av grön energi menar premiärministern att för mycket av skattebetalarnas pengar har gått till vindkraftverk på land, vilka är lönsamma endast pga subventioner. Vi skär ner bidraget till landbaserad vindkraft eftersom jag tycker att den har varit översubventionerad och ett slöseri med offentliga medel, sa han under veckans frågestund i underhuset. Vindkraftverk som byggts på den brittiska landsbygden har varit översubventionerade och slöseri med offentliga medel, säger David Cameron enligt The Telegraph. Den andra saken vi gör är att ge lokalbefolkningen ett större inflytande över frågor som rör vindkraft. Den nya religionen Eija-Riitta Korhola är välkänd som finsk politiker, efter tretton år i Europaparlamentet, och som en allt mer kritisk röst mot Europas energi- och klimatpolitik. EU:s klimat- och energipolitik kännetecknas av ett otal irrationella lösningar. Man började med utsläppshandel som på konstlad väg höjer priset på elektricitet och ökar kostnaderna, vilket knappast är positivt för vare sig klimat eller miljö. Man införde vindkraft där det inte finns någon vind. Inmatningspriser har lett till att sådant som aldrig borde vara lönsamt blivit lönsamt. Intäkter har flyttats från industrin till företag som producerar elektricitet för aktiemarknaden. Tidsramen för målen för förnybar energi är så orealistisk att ett hållbart skogsbruk hotas. Med hänsyn till allt detta förstår jag inte hur parlamentet kan vara så angeläget att höja våra ensidiga mål för att minska utsläppen, när de globala miljöfördelarna är minimala jämfört med den belastning det innebär för industri och arbetsmarknad. /Eija-Riitta Korhola, Europaparlamentet den 22 juni 2011 8