Ukraina Magnus Törnqvist
Förord Jag kommer att beskriva Ukrainas historia och samhälle från dess bildande på 800-talet fram till idag. Detta för att man skall ha en bakgrund att stå på för att förstå vad som händer i Ukraina idag. Den största tyngdpunkten kommer att ligga på Ukrainas situation idag och vad som händer där nu. Jag kommer även att gå in på vad man skulle kunna förvänta sig av den närmaste framtiden i Ukraina. Allmänt Ukraina ligger i Östeuropa och är Europas näst största land, näst efter Ryssland. Landet har många grannar, det gränsar till Vitryssland i norr, till Polen Slovakien och Ungern i väst, till Rumänien och Moldavien i sydväst och till Ryssland i öst. I söder har Ukraina en kustlinje till Svarta havet. Huvudstaden och också den största staden är Kiev. Stora delar av landet är platt med bördiga jordar som lämpar sig väl för jordbruk. Från och med 800-talet var norra Ukraina en del av Kiev-riket, den första egentliga östslaviska statsbildning. Landet föll emellertid under mongoliskt styre på 1200-talet. För sekler därefter var Ukraina behärskat av många främmande makter, däribland Polen och det ryska riket. 1918 deklarerade Ukraina sin självständighet men blev till slut 1922 tvingade att ingå i det kommunistiska Sovjetunionen. 1991 deklarerade Ukraina självständighet efter en folkomröstning där 90 % röstade för att bryta sig loss från Sovjetunionen. Sedan självständigheten har Ukraina gått en delikat balansgång mellan Ryssland och väst. Ukraina har tagit en aktiv del i NATO:s partnerskap för fred (PFP) och deklarerat att EU-medlemskap är ett strategiskt mål, även fast EU än så länge inte varit så intresserade av den idén. Kanske det kommer att ändra sig efter de senaste händelserna i höst. I maj 2002 deklarerade även Ukraina sin vilja att bli medlem av NATO. NATO har välkomnat det steget men sagt att det fortfarande finns mycket att göra innan det kan bli aktuellt. I det senaste Irakkriget har Ukraina haft ca 1500 soldater i Irak, det finns däremot ett beslut att dra tillbaka trupperna i mitten av 2005. Geografi Ukrainas totala yta är 603 700 km² (ca 1,4 ggr Sveriges yta). En stor del av landet består av en stor slätt, i väster sträcker sig dock Karpaterna in i landet där den högsta toppen når 2061 meter över havet. Det finns många större floder i landet, bland annat Dnestr och Bug i väster och Donets i öster. Donau bildar gränsen mot Rumänien helt i syd. Men den allra längsta floden inom landet är Dnjepr som
också är Europas tredje största flod. Alla floder flyter söderut där de rinner ut i Svarta Havet som Ukraina har en 1050 km lång kustremsa till. Miljö Tack vare Sovjets policy att bara koncentrera sig på industrins och jordbrukets produktivitet utan att tänka på vilka följder det gav på miljön, har det haft en fruktansvärd negativ inverkan på miljön. Framför allt är läget illa i de starkt industrialiserade områdena i sydost. Men även i norr runt det gamla kärnkraftverket Tjernobyl är läget illa. Det var i 1986 som kärnkraftverket råkade ut för en härdsmälta och stora delar (8 % av landets totala yta) av norra Ukraina kontanimerades av radioaktivt nedfall. Fortfarande saknar Ukraina i stort sett lagstiftning på miljöområdet vilket leder till en fortgående miljökatastrof på många i landet. Skogen upptar 13 % av ytan. Större delen av Ukraina har ett kontinentalt klimat med kalla vintrar och varma somrar. Krimkusten däremot har ett Medelhavsklimat med milda blöta vintrar och varma torra somrar. Medeltemperaturen i Kiev i januari är -6 C och i juli 20 C. Befolkning Ukrainas befolkning var år 2001 ca 48,5 Milj vilket ger en invånartäthet på ca 80 inv/km². Det innebär att Ukraina hamnar på en 6: e plats i Europa efter Ryssland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Det är intressant att notera att befolkningen har minskat med ca 3,5 miljoner på bara 10 år. Detta på grund av hög dödlighet och låg fertilitet men även på grund av en omfattande emigration. Orsakerna till den höga dödligheten och den låga fertiliteten finns att finna i den omfattande miljöförstöringen, dålig diet, utbredd rökning och alkoholism och en borttynande sjukvård. 68 % av befolkning bor i städer. Ukraina har många olika etniska grupper där ukrainare 78 % och ryssar 17 % är de största. Den ryska andelen har nästan dubblerats sedan andra världskriget. Men det finns även många andra folkgrupper i landet, däribland judarna. Numera är dom inte lika många som förr men det bor fortfarande ca 100 000 judar i landet. Idag lever uppskattningsvis 22,5 miljoner ukrainare utanför landets gränser, dom flesta av dom (11 Milj) lever i Ryssland, 3,5 miljoner i dom övriga förre detta sovjetrepublikerna, 1,2 miljoner i Östeuropa 2,2 miljoner i USA och ca 1 miljon i Kanada. Tabellen nedan visar en sammanställning av befolkningsgrupperna i Ukraina.
% av totala befolkningen 1000' 2001 1989 Ukrainare 37542 77,8 72,7 Ryssar 8334 17,3 22,1 Vitryssar 276 0,6 0,9 Moldavier 259 0,5 0,6 Krimtatarer 248 0,5 0 Bulgarer 205 0,4 0,5 Ungrare 157 0,3 0,4 Rumäner 151 0,3 0,3 Polacker 144 0,3 0,4 Judar 104 0,2 0,9 Armenier 100 0,2 0,1 Greker 92 0,2 0,2 Tatarer 73 0,2 0,2 Zigenare 48 0,1 0,1 Azerbadjaner 45 0,1 0 Georgier 34 0,1 0 Tyskar 33 0,1 0,1 Andra nationaliteter 177 0,4 0,4 Utbildning Invånarna i Ukraina har en ganska hög utbildningsnivå. Skolgången är obligatorisk mellan 7 och 16 år. Det finns 10 universitet i landet och många mindre specialiserade skolor. Dom mest kända universiteten är Kiev universitet (bildat 1834) och Lviv universitet (bildat 1784) är också det äldsta i landet. Totalt finns i landet 650 000 studerande på universitetsnivå och 9000 doktorander. Sociala frågor Övergången från den sovjetiska perioden har inneburit många nya och svåra problem. Stora delar av den gamla eliten har klarat av övergången väl. Många gamla direktörer och fabriksföreståndare har behållit sina positioner och tjänat väldiga summor på privatiseringarna. Även många höga medlemmar av det förre detta kommunistpartiet och säkerhetsapparaten har gått över till affärslivet av tvivelaktig sort. Däremot har den stora majoriteten av befolkningen fått känna på enorma omvälvningar och försämringar. Till exempel sjönk levnadsstandarden för den vanlige medborgaren mellan 1991 och 1996 med upp till 80 % för att därefter äntligen börja stiga igen. Men fortfarande lever närmare 45 % av befolkningen under fattigdomsnivån och då framför allt de gamla som har en mycket svår situation. Deras pensioner uppgår bara till ca $40 i månaden, långt ifrån tillräckligt att överleva på. Arbetslösheten är hög även fast den
har förbättrats den senaste tiden, sjukvården är i en akut kris med låga löner för de anställda och brist på mediciner. Den uppskattade levnadslängden för män vid födseln har sjunkit från 65 till 58 år. Miljökatastrofer, dålig diet och en explosionsartad utveckling för HIV/AIDS där uppskattningsvis 2 % av befolkning är infekterade nu, är alla ett allvarligt hot mot Ukrainas tillstånd. Kriminalitet och framför allt korruptionen är vidspridd med mycket av ekonomin kontrollerad av maffialiknande klaner baserade i de industrialiserade områdena i sydost. Den organiserade kriminaliteten har stort inflytande i samhället med tentakler långt in i regeringen. Allt detta är viktigt att tänka på när man ser på den senaste tidens utveckling i Ukraina. Ekonomi Efter Ryssland var Ukraina den näst största ekonomin i förre detta Sovjet. Länge känt som kornboden av Europa, Ukraina har traditionellt sett alltid haft en stor jordbrukssektor på grund av sina väldiga och bördiga slätter. Det producerade mer än ¼ av Sovjetunionens totala jordbruksproduktion. Ukrainas industri växte snabbt under 30-talet, framför allt då i sydost. Men i och med Sovjetunionens kollaps kastades Ukraina in i en mycket svår ekonomisk kris. Stora industrier slogs ut som inte klarade av den nya konkurrensen och jordbruket drabbades också hårt. 1996 var BNP bara 40 % av vad den var 1991. Problemet berodde på en mycket hög inflation och långsamma ekonomiska reformer för att stimulera det privata näringslivet. Men dom senaste åren har ekonomin äntligen visat tillväxt. Det var tack vare de reformer som den nu nyvalde presidenten Viktor Jusjtjenko genomförde 1999-2001 som ekonomin äntligen började ta fart. År 2002 växte ekonomin med 5,9 %, 2003 med 9,0 % och de första 9 månaderna 2004 med hela 13,4 %. De första 9 månaderna 2004 uppgick BNP till 50 miljarder USD, vilket innebär en BNP/capita på $1237. Det senaste året har det gjorts en del reformer för att försöka minska byråkratin bland annat genom att sänka inkomstskatten som var som högst 40 % till en 13 % skatt för alla. För att förstå Ryssland stora inflytande på Ukrainas ekonomi kan man se på det faktum att 80 % av naturgasen och 90 % av dess olja som används måste importeras från Ryssland. Man kan bara föreställa sig vad som skulle kunna hända om det blev ett stopp i leveranserna från Ryssland. Med tanke på allt som har hänt med och runt presidentvalet i Ukraina under hösten återstår det att se hur det har påverkat ekonomin.
Den senaste tidens utveckling När jag nu har gått igenom lite grundläggande fakta om Ukraina tänkte jag gå över till den senaste händelseutvecklingen. Jag ska börja med att lite kort presentera de två huvudkandidaterna som ställde upp i det senaste presidentvalet och som blev en spännande drabbning som har splittrat landet. Vilket man kan se väldigt tydligt på kartan nedan. Viktor Jusjtjenko (Eng) Yushchenko = Jusjtjenko (Sv) (Eng) Yanukovych = Janukovitj (Sv) Från början en försiktig och lojal teknokrat är nu Ukrainas mäktiga oppositionsledare som kräver dramatiska politiska reformer. Utbildad som revisor imponerade han stort på väst när han som premiärminister under Leonid Kuchman reformerade stora delar av ekonomin. Hans framgång gav honom dock många starka fiender vilket ledde till att han blev sparkad från sin post 2001. Han bildade då oppositionspartiet Vårt Ukraina. Många ser honom som en som kommer att föra Ukraina närmare resten av Europa. I valkampanjen utsattes Jusjtjenko för ett förgiftningsförsök vilket också har bekräftats av läkare i Wien. Han överlevde men han fick allvarliga ärr i ansiktet som ett synligt tecken på attacken. Jusjtjenko har anklagat sina politiska motståndare att ligga bakom, frågan om vi får veta exakt vem som ligger bakom återstår att se, men en undersökning i frågan kommer dock att inledas. Viktor Jusjtjenko är inte från västra Ukraina som skulle kunna tro eftersom han har sitt huvudsakliga stöd där. Han är faktiskt född i nordöstra Ukraina i regionen Sumy på gränsen till Ryssland 1954. Det är huvudsakligen en jordbruksbygd med en dominerande
ukrainatalande befolkning. Därmed skiljer han sig från de flesta andra ledande politiker som har ryska som sitt modersmål. Efter universitetsstudier slog han sig in i finanssektorn. Han började som revisor och klättrade sedan till mycket högre positioner inom Ukrainas banksystem under sovjettiden. 1993 blev han chef för Ukrainas nybildade centralbank. Under hans ledning lotsade han Ukraina från hyperinflation till låg inflation och en någorlunda stabil valuta hryvnya. Efter att han hade lotsat landet genom rubelkrisen 1998 utnämnde Leonid Kuchma Viktor Jusjtjenko till premiärminister. Många tror att Kuchma hade planer på att Jusjtjenko skulle få överta rollen som president när han skulle avgå. Men Jusjtjenkos stora framgångar med att reformera ekonomin och inte minst börja betala ut löner och pensioner i tid gjorde honom väldigt populär. Detta var något som Kuchmas supportrar inom de stora industrigrupperna i sydost och Moskva inte kunde tåla. De tvingade Kuchma att göra sig av med Jusjtjenko. Som jag sade tidigare gick han då över till oppositionen och blev ledaren för Vårt Ukraina. När så valkampanjen drog igång var Jusjtjenko den absolut mest populära politikern i Ukraina. Det enda som gjorde att den dåvarande premiärministern Viktor Janukovitj hade en chans var på grund av att de statskontrollerade medierna smutskastades Jusjtjenko. Men den allra största uppmärksamheten kom i och med att Jusjtjenko förgiftades vilket lämnade ärr och blåsor på hans ansikte bara några veckor före det viktiga valet. Jusjtjenko anklagade sina motståndare medan de statskontrollerade medierna förlöjligade hans utseende. TV porträtterade honom som antiryss och an agent från väst som skulle leda landet in i inbördeskrig. Sanningen är dock den att han aldrig har varit någon stor motståndare av Ryssland. Däremot vill han minska det stora inflytande som den Moskva-influerade eliten har i dagens Ukraina. Viktor Janukovitj När Viktor Janukovitj ställde upp som kandidat till presidentposten sågs han enbart som Leonid Kuchmans val, inget annat. Efter att den andra valomgången hade ogiltigförklarats av högsta domstolen efter tryck från den orange oppositionen mot det omfattande valfusket, kylnade relationerna mellan Leonid Kuchman och Viktor Janukovitj snabbt. Janukovitj var bitter på att Kuchman bytte sida och ansåg att det behövdes ett omval som ett svek. Viktor Janukovitj har varit premiärminister sedan november 2002. Han är från Donetsk och hade från början starkt stöd från Kuchmans maktbas som framförallt har sitt ursprung från Donetsk-området. Janukovitj uppväxt var fylld med problem, två gånger blev han dömd till fängelse i sin ungdom. Han kom från en väldigt fattig familj och fick kämpa sig fram. Han började sin karriär som en transportchef i Sovjetunionens kolgruveindustri i östra Ukraina. År 2000 hade han
tagit sin doktorsexamen i ekonomi. Han blev sedan guvernör i Donetsk-regionen som är Ukrainas ekonomiska hjärta. Många anser att han är ansiktet utåt för många av de starka industrigrupperna i regionen. Men många ger honom ändå beröm för hur han styrde Donetsk under sin tid som guvernör. Han attraherade stora investeringar till regionen. Även fast han har lärt sig ukrainska sedan han blev premiärminister har han svårt att uttrycka sig på ukrainska när det blir lite mer komplicerade diskussioner, han föredrar då ofta att argumentera på ryska som är hans modersmål. Under de TVsända debatterna med Jusjtjenko växlade han mellan båda språken. Som premiärminister fick han gå en fin balansgång mellan att försvara den rysktalande befolkningen i öster men också att bevara Ukrainas integritet jämnt emot Ryssland. Han hade emellertid ett kraftigt stöd från Rysslands president Putin, som även kom till Kiev mitt i valkampanjen för att stödja Viktor Janukovitj. Frågan är dock om det verkligen gav den önskade effekten som han hoppats på. Ukrainarna uppskattade uppenbarligen inte att Ryssland lade sig i valet så öppet. Det hade kanske till och med varit bättre för Janukovitj om Putin inte hade kommit över huvud taget. Eftersom Janukovitj är nästan 2 meter lång och väger 110 kg har han alltid spelat på sin fysiska styrka och har alltid gillat att bli fotograferad när han flyger plan eller hoppar fallskärm. Med tanke på detta så blev han förlöjligad efter att en oppositionell aktivist kastade ett ägg på honom offentligt. Janukovitj kollapsade på marken, stönade och grep efter sitt bröst. Ganska pinsamt för en man som har försökt att porträttera sig som en stark och handlingskraftig man. Han kommenterade hela händelsen med att han tyckte synd om den egensinnige ynglingen. Följden av presidentvalet Vem skulle ha kunnat tro att presidentvalet i Ukraina skulle bli så spännande och omtumlande som det blev för bara 6 månader sedan? Varför blev det så? Man skulle kunnat ha befarat att det skulle bli likadant som i Vitryssland tidigare på året. Men vi fick alla reda på vilken makt folket har bara de är beslutsamma. De stora protester som har varit i framför allt Kiev men också andra städer har bestått till en stor del av unga människor och då framför allt av en organisation kallad Pora. Pora har haft samarbete med Otpor från Serbien där de bland annat har lärt ut vikten av att ha fredliga demonstrationer. Pora bildades så sent som mars 2004 och har framför allt växt med hjälp av Internet. Detta är bara ännu ett exempel på de senaste 15 åren av omvälvningar i östra och centrala Europa. Den orangea revolutionen kommer att gå till historien tillsammans med sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien och rosornas revolution i Georgien. Dessa och andra fredliga revolutioner har ritat om den politiska kartan markant de
senaste 15 åren. Alla andra revolutioner i Europa under den här tiden har lett till att de länderna har frågat sig om de vill gå med i EU och NATO. Det kommer antagligen att hända här också. EU har i och för sig tidigare avvisat Ukraina som en medlem. Men är det verkligen den rätta vägen att gå för att stödja den nya presidenten och demokratin i Ukraina. Jusjtjenko vann den nya valomgången klart med 52 % mot 44 % mot Janukovitj, så resultatet kommer att bli att vi kommer att få en mer västinriktad president än vad vi har haft tidigare. Är det inte då smart att stödja den inriktningen och stödja de reformer som krävs för att kunna bli en medlem av EU. Det finns i och för sig vissa medlemsländer i unionen och framför allt Polen som också har nära band till Ukraina som stödjer ett medlemskap. Vi får se hur utvecklingen går, men min gissning är att det nog kommer att bli ett medlemskap för Ukraina förr eller senare. Men det kommer nog att dröja ett tag, kanske uppemot 15 år. För närvarande har de bara en överensstämmelse om partnerskap med EU men som inte är tänkt att leda till medlemskap. En anledning till att EU inte genast accepterar Ukraina som kandidatland kan vara att man inte vill stöta sig för mycket med Ryssland. Men Europa växer oundvikligen längre och längre västerut, ända in till Rysslands gräns. Frågan är om denna revolution i Ukraina kommer att få några återverkningar i Ryssland efter hand, det kommer att bli intressant att följa. Jusjtjenko lär inte lägga sig helt i knät på väst, framför allt inte USA, även fast hans fru Kateryna är amerikanska och sägs ha stort inflytande på Jusjtjenko. Jusjtjenko sägs stödja idén att dra tillbaka alla de 1600 ukrainska trupperna i Irak. Jusjtjenko har sagt att hans tid som president ska präglas av sanning, regera enligt lagen, anständighet och normalitet. Vilket det inte har varit så mycket av förut. De gamla ledarna har sagt att de har förändrats men i stort sätt har inte så mycket hänt förrän nu. Det kommer också att bli mycket intressant att följa hur relationerna mellan Ryssland och Ukraina kommer att utvecklas. Alla turer i valet har följts mycket noga i Ryssland. Jusjtjenkos valvinst kommer definitivt att påverka relationerna mellan dessa historiskt sätt sammankopplade länder. Det kommer också att påverka Putins fortsatta utrikespolitik de närmaste åren eftersom han lovade att återställa Rysslands inflytande i närområdet efter hans valvinst 2000. Det lyckades ju inte så väl i detta fall kan man ju säga, Moskvas inhopp gjorde saken egentligen bara värre. Redan så har ryska kommentatorer försökt att förklara vad som egentligen hände och vad det kommer att få för konsekvenser för relationerna länderna emellan. Många verkar anse att en stor anledning till att det gick så fel sett från Moskvas synvinkel var att ryssarna la sig lite väl tydligt in i debatten och porträtterade Jusjtjenko som nazist, antisemit, antiryss och proamerikansk. Tydligen var det ukrainska folket inte så lättlurade utan det blev en motsatt effekt där de inte tyckte om att Ryssland la sig i deras angelägenheter, så då röstade de hellre på den motsatta kandidaten.
Jusjtjenko har sagt att det första landet som han kommer att besöka som president kommer att bli Ryssland. Detta antagligen för att visa att Ryssland kommer att vara en viktig partner oavsett vem som leder Ukraina. Ukraina har inte råd att vara ovän med Ryssland och Ryssland behöver även Ukraina. Så dom kommer nog att se till att relationerna fortsatt kommer att vara goda, det är nämligen i båda länders intresse. Nu när Jusjtjenko äntligen har nått sitt mål att bli president väntar en ännu svårare uppgift för honom, att försöka ena hans splittrade land. Å ena sidan hans anhängare som har tältat veckor i sträck i minusgrader på Kievs grader, och på den andra sidan finns många rysktalande i bland annat Donetsk som är rädda för deras jobb i gruvorna ska försvinna i och med de planerade ekonomiska reformerna. Det kommer att bli en svår balansgång. Jusjtjenko har sagt att under de första 100 dagarna kommer han att koncentrera sig på den sociala välfärden och på de allra fattigaste i Ukraina, han kommer även att kämpa mot den utbredda korruptionen som finns på alla nivåer i samhället. Jusjtjenko måste försöka visa att han är en president för hela landet och läka såren från denna upprivande strid. Han har sagt att han ska resa runt över landet och träffa folket bland annat till Donetsk där det starkaste motståndet mot honom finns. Han måste snabbt skaffa sig en stabil majoritet i parlamentet vilket under den nya konstitutionen kommer att ta över många av dagens maktbefogenheter som presidenten har. Det kan komma att bli lite komplicerat med alla småpartier som finns representerade där. Han måste snabbt börja att prestera resultat för att inte de människor som stödde honom under den orangea revolutionen ska vända honom ryggen. Han kommer att få använda all sin kraft åt att ena och bygga upp sitt land igen. Det har talats om att han kommer att ge de östliga provinserna mera att säga till om när det kommer till deras egen ekonomi. Han måste också fundera på vad han ska göra med problemet med språkfrågan i de överhängande ryskspråkiga provinserna. Jusjtjenko insisterar att det inte kommer att bli någon häxjakt på gamla motståndare nu när han kommer att bli president, han lovar att följa lagen har han sagt. Men han har sagt att korruption och andra allvarliga brott mot lagen kommer att utredas. Han har också sagt att han ska ordna en utredning angående journalisten Heorhiy Gongadze som mördades år 2000. Händelsen utlöste stora demonstrationer mot Leonid Kuchman eftersom det fanns vissa bevis på att han kunde ligga bakom mordet. Kuchma har nekat till allt. Jusjtjenko har också lovat att försöka förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag, de spelade även en stor roll under den orangea revolutionen. Han har också nämnt några privatiseringar som ska undersökas så att allt gick tillrätta då det begav sig.
Slutord Jag hoppas att du efter att ha läst detta har fått i alla fall en lite större förståelse för vad som har hänt i Ukraina under hösten och vad som kan bli resultatet av det hela. Källförteckning BBC NEWS http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe UTRIKESPOLITISKA INSTITUET http://www.ui.se/text2004 RADIO FREE EUROPE/RADIO LIBERTY http://www.rferl.org/reports/pbureport THE GUARDIAN http://www.guardian.co.uk/ukraine/story EU http://europa.eu.int/comm/external_relations/ukraine UKRAINSKA AMBASSADEN http://www.ukremb.com/about/history http://ukraine.uazone.net/article1 AV: MAGNUS TÖRNQVIST