Avfallsplan A2020, Härryda kommun

Avfallsplan A2020, Härryda kommun Kommunspecifik bilaga till Göteborgsregionens avfallsplan Antagen av kommunfullmäktige 2011-09-19, 101 1

Kommunspecifik bilaga till A2020 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 2.1 Syfte 3 2.2 Befolkning och bebyggelse 3 2.3 Organisation och infrastruktur 4 2.4 Förvaring, insamling och transport 4 2.4.1 För hushåll 4 2.4.2 För företag och verksamheter 4 2.4.3 Nationella mål för hantering av slam 4 2.5 Nuvarande avfallsmängder 5 2.6 Avfalls- och återvinningsanläggningar 5 2.6.1 Återvinningscentralerna Bråta och Råssa 5 2.6.2 Farligt avfall bil 5 2.6.3 Samlaren 5 2.6.4 Slam 6 2.7 Ekonomiska förutsättningar 6 3. Lokala mål, policies och planer 6 3.1 Koppling mellan den regionala avfallsplanen och andra styrdokument i kommunen 6 3.2 Nulägesanalys och måluppfyllelse 6 3.2.1 Tryggt för människa och miljö 6 3.2.2 God säkerhet och arbetsmiljö 9 3.2.3 Kostnadseffektiv avfallshantering 9 3.2.4 God service 10 3.2.5 Robust avfallshantering 11 2

1. Sammanfattning Härryda kommun har lagstadgad skyldighet att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen är skyldig att upprätta en renhållningsordning som innefattar avfallsplan och föreskrifter. Kommunfullmäktige antog i 65/2009 Föreskrifter om hantering av avfall och i 109/2009 Avfallsplan 2009. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har på uppdrag av och tillsammans med respektive medlemskommun tagit fram en regional avfallsplan som sträcker sig till år 2020. Den regionala avfallsplanen tillsammans med den kommunala bilagan kommer således vara Härryda kommuns avfallsplan. Bilagan syftar till att beskriva kommunens arbete och förutsättningar för att uppfylla målen i den regionala avfallsplanen. Bilagan beskriver också mer specifikt hur avfallshanteringen fungerar i Härryda kommun. Härryda kommun bedriver ingen praktisk avfallshantering utan anlitar entreprenörer som upphandlas genom LOU. Kommunen har sedan 1998 tillämpad viktbaserad taxa för att stimulera till utsortering av material som kan återvinnas. I kommunen finns det 28 stycken återvinningsstationer där invånarna kan lämna tidningar och förpackningar. Det finns en återvinningscentral, Bråta, för inlämning av grovavfall. Härryda kommun samarbetar med Bollebygds kommun, vilket innebär att de som bor i de östra delarna har möjlighet att lämna avfall till Bollebygds återvinningscentral, Råssa. För att förenkla insamlingen av mindre farligt avfall och elektronikavfall finns den så kallade Samlaren i fyra butiker runt om i kommunen. Det finns möjlighet att lämna farligt avfall till Farligt avfall bilen. För att ständigt förbättra servicen gentemot invånarna och arbeta för en modern, miljömässig och effektiv avfallshantering ska varje kommun enligt den regionala avfallsplanen arbeta med nedanstående fem delområden. Dessa är Tryggt för människa och miljö God säkerhet och arbetsmiljö Kostnadseffektiv avfallshantering God service Robust avfallshantering För varje delområde finns ett antal mål och delmål angivna. 2. Bakgrund 2.1 Syfte Avfallsplan A2020, Härryda kommun är en bilaga till den regionala avfallsplanen som syftar till att beskriva Härryda kommuns nuläge på avfallsområdet och förutsättningar att uppfylla målen i den regionala avfallsplanen samt beskriva kopplingen mellan den regionala avfallsplanen och den tidigare upprättade lokala avfallsplanen. Basåret för A2020 är 2008. 2.2 Befolkning och bebyggelse Befolkningsmängden i Härryda kommun var den 31 juni 2010 34 198 personer. Mellan 1998 och 2008 har befolkningen ökat med 13,9 procent. Detta kan jämföras med mediankommunen, vars befolkning under samma tid har minskat med 1,3 procent. 2008 var antalet invånare 33 500 och det fanns 9 203 småhus i kommunen. 2009 fanns det 12 670 bostäder i kommunen varav 74 % (9 376 st) var småhus. Antalet fritidshus är 1 210. 3

De flesta arbetstillfällena i Härryda kommun finns inom handel och kommunikation. Göteborg Landvetter flygplats bidrar i hög utsträckning till detta. Där arbetar cirka 3 500 personer i ett hundratal olika företag. I december 2009 fanns det drygt 3 100 företag i Härryda kommun. Närmare hälften av alla företag är enskilda näringsidkare och de flesta i denna grupp har inga anställda. (Årsredovisning 2009, Härryda kommun.) 2.3 Organisation och infrastruktur Härryda kommun har lagstiftat ansvar för hämtning, transport och omhändertagande av hushållsavfall, avloppsslam från enskilda anläggningar och farligt avfall från hushållen. Kommunen har ansvar för insamling och transport av hushållsliknande avfall från företag och verksamheter. Kommunen har genom den lokala renhållningsordningen ansvar för hämtning, transport och slutligt omhändertagande av slam från olje-, fett- och slamavskiljare. All insamling, hämtning och transport sköts genom avtal efter upphandling enligt LOU av entreprenörer. 2.4 Förvaring, insamling och transport 2.4.1 För hushåll Hämtning av hushållsavfall sker med 14-dagarshämtning för småhus. För säsongsabonnenter sker hämtning mellan 1 maj och 30 september. Hushållsavfall hämtas i sopkärl av plast, 190 660 liter och containrar i varierande storlekar. Härryda kommun tillämpar sedan 1998 viktbaserad taxa för hushållsavfall. Privatpersoner transporterar trädgårdsavfall, grovavfall och farligt avfall till återvinningscentral. Farligt avfall och lampor kan lämnas till farligt avfall bilen, mindre elektroniskt avfall och lampor kan lämnas i samlaren. 2.4.2 För företag och verksamheter Hämtning av hushållsliknande avfall sker med generell veckohämtning för företag och verksamheter. Efter ansökan till miljö- och hälsoskydd kan verksamheter få 14- dagarshämtning utan krav på kompostering. Verksamhetsavfall och farligt avfall får transporteras av den som har tillstånd från länsstyrelsen med undantag för begränsade mängder av vissa typer av avfall, enligt avfallsförordningen. För verksamheter med mindre mängder farligt avfall kan det räcka med en anmälan till länsstyrelsen. 2.4.3 Nationella mål för hantering av slam I avloppsvatten finns den ändliga resursen fosfor och andra viktiga näringsämnen. I tätbebyggda områden finns avloppsreningsverk som samlar upp avlopp för rening innan utsläpp till recipient. Till de kommunala avloppsreningsverken kommer tvätt- och toalettavlopp, industriavloppsvatten, diverse kemikalier från hushåll och dagvatten från vissa hårdgjorda ytor m.m. År 1994 slöts en slamöverenskommelse mellan Lantmännens Riksförbund LRF, Statens Naturvårdsverk och Svenska Vatten- och avloppsverksföreningen. Överenskommelsen gällde hur Hushållens utsläpp beräknas vara den största källan till tungmetaller och andra föroreningar i dagens avloppssystem. Källa: Svenskt Vatten näringsåterföring genom slamspridning skall kunna genomföras, samtidigt som kraven att endast slam av bra kvalitet kommer ut på åkermarken och på rätt sätt uppfylls. Lagstadgade gränsvärden finns för hur mycket tungmetaller som får tillföras åkermarken genom slamgödsling. 4

Hämtning av slam från enskilda anläggningar som sluten tank och slamavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla god funktion. Undantag är slam från enskild slamavskiljare tillhörande fritidsbostad eller slamavskiljare med endast bad- diskoch tvättvatten påkopplat, som hämtas vartannat år och i övrigt efter behov för att upprätthålla god funktion. Renhållningsorganisationen avgör lämplig tidpunkt. 2.5 Nuvarande avfallsmängder Mängden hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i Härryda uppgick till ca 14 850 ton år 2010 varav 8 245 ton var grovavfall. 2008 var motsvarande siffra 14 910 ton hushållsavfall varav 8 218 ton var grovavfall. Detta var en minskning gentemot föregående år, en minskning av avfallsmängderna har inte skett på många år och tros ha en stark koppling till det ekonomiska läget i landet. Statistiken avser hushållsavfall från sopkärl och grovavfall, exklusive förpackningsmaterial. Antalet hushåll som anmält kompostering av hushållsavfall uppgår till 4 662 stycken i december 2008, d.v.s. ca 51 % av villahushållen. Idag finns 58 stycken anläggningar som har matavfallsinsamling. De flesta av dessa anläggningar är skolor och livsmedelsaffärer. 2.6 Avfalls- och återvinningsanläggningar I Härryda kommun finns en återvinningscentral och 28 återvinningsstationer. Därutöver finns 4 stycken Samlaren och en farligt avfall bil för insamling av det farliga avfallet i kommunen. 2.6.1 Återvinningscentralerna Bråta och Råssa Återvinningscentralen ligger strax öster om Mölnlycke utefter gamla Boråsvägen. 2008 gjordes 83 549 besök av privatpersoner och företag. 2010 hade antalet besök ökat till 88 046. Boende i Härryda kommun kan lämna sitt grovavfall på Råssa återvinningscentral i Bollebygd. Som privatperson har man obegränsat antal besök på de två återvinningscentralerna. 2.6.2 Farligt avfall bil Under året finns det även möjlighet att lämna sitt farliga avfall till Farligt Avfall bilen när den kör sina turer i tätorterna. Under 2011 kommer turerna utökas från två per år till fyra. 2.6.3 Samlaren I kommunen finns fyra stycken skåp för mindre elektriskt och elektronisk avfall samt lampor, den så kallade Samlaren, i följande butiker: ICA Kvantum i Landvetter Coop i Mölnlycke Hemköp i Mölnlycke Tempo i Rävlanda Här kan invånarna lämna t.ex. glöd- och lågenergilampor, småbatterier, småelektronik, sprayburkar etc. Kommunen planerar att utöka denna tjänst även till Hindås och Hällingsjö. 5

2.6.4 Slam Slam från slamavskiljare, slutna tankar och andra enskilda avloppsanläggningar från östra delen av kommunen töms i Rävlanda avloppsreningsverk. I Hällingsjö finns ett mindre avloppsreningsverk som inte tar emot externt slam. Mängderna avlopp som renas i dessa två reningsverk motsvarar knappt hälften av de mängder som produceras i de anläggningar som finns i kommunen. Resterande del töms i Landvetter. Därifrån leds avloppet direkt till Ryaverket i Göteborg. Slam från reningsverken i Rävlanda och Hällingsjö hämtas i dagsläget av entreprenör som vidaretransporterar det för tillverkning av jordförbättringsmedel. 2.7 Ekonomiska förutsättningar Kommunal avfallshantering är enbart taxefinansierad, dvs. inga skattemedel används. Härryda kommun tillämpar en viktbaserad taxa sedan 1998, vilket innebär att soporna vägs och abonnenterna betalar en rörlig viktavgift tillsammans med en fast avgift för sophämtningen. Sophämtningen baseras på ett identifieringssystem som möjliggör vägning. Vägning av kärlet sker vid tömning både när kärlet lyfts upp och på väg ned. Vågarna är kontrollerade och det får skilja max 0.5 kg per tömning. Varje sopbil vägs sedan vid Sävenäs förbränningsanläggning. 3. Lokala mål, policies och planer 3.1 Koppling mellan den regionala avfallsplanen och andra styrdokument i kommunen De styrdokument som direkt eller indirekt påverkar avfallshanteringen i Härryda Kommun är Härryda kommuns politiska inriktningsmål för miljö (Kf 104/2009) och Avfallsplan 2009 (Utvärdering och revidering av 2004 års avfallsplan) (Kf 109/2009). De övergripande målen enligt Avfallsplan 2004 och Avfallsplanen från 2009 är Minska avfallets mängd och farlighet Skydda kommuninvånarnas hälsa och miljö Främja en god resurshållning Erbjuda god kommunal service Eftersträva en kostnadseffektiv hantering Öka återanvändning och återvinning Ledorden i Härryda kommuns avfallsplan från 2009 var Utbildning och information Teknik och planering Sortering, återanvändning och återvinning (resurshushållning) 3.2 Nulägesanalys och måluppfyllelse Nedan beskrivs nuläget för Härryda kommun och förhållandet till de satta målen i den regionala avfallsplanen samt kommunens förutsättningar att uppfylla målen i A2020 redovisas. Basåret för den regionala avfallsplanen är 2008. 3.2.1 Tryggt för människa och miljö Tryggt för människa och miljö innebär att vi skall främja en hållbar avfallshantering genom att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, i andra hand återanvända, i tredje hand 6

materialåtervinna, i fjärde hand återvinna på annat sätt, t.ex. energiåtervinna och i sista hand deponera. Detta illustreras i den så kallade avfallstrappan, se figur 1. Figur 1 Avfallstrappan. EU har beslutat att alla länder inom EU skall arbeta efter denna modell för att på bästa sätt ta hand om det avfall som uppstår. Trappan innebär att det bästa är att inte något avfall uppkommer och sämst är att lägga avfallet på deponi. Mål avseende avfallsminimering och återanvändning År 2020 ska hushållsavfallsmängden per person i regionen vara lägre än år 2008. Kommentar: Mängden avfall inlämnat på Bråta återvinningscentral har ökat med 31 % från 2002 till 2008. Mängderna insamlat grovavfall på återvinningscentralen var 245 kg/inv 2008, 2009 minskade siffran till 241 kg/inv. Mängd insamlat hushållsavfall och därmed jämförligt avfall var 2008 553 kg/inv. Figur 2 visar att Härryda kommun ligger högre än snittet när det gäller insamlad mängd per invånare. Det är svårt att göra jämförelser eftersom systemen skiljer sig åt i landet. Mängden hushållsavfall har stadigt ökat fram till år 2007 för att därefter minska i samband med lågkonjunkturen. Under 2010 har en ökning skett. Den största delen, 45 %, av hushållsavfallet utgörs av det avfall som slängs i soptunnan. En stor del av det avfall som slängs i soptunnan är mat och förpackningar som kan sorteras ut. Fördelningen av innehållet i soppåsen fås fram genom plockanalyser. Hushållsavfall i Härryda kommun ton 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 500 400 300 200 100 0 kg/inv ton insamlat kg/inv insamlat i Härryda kommun kg/inv insamlat i Sverige Figur 2 Mängder insamlat hushållsavfall i Härryda kommun i ton och kg/inv. Jämförelse med Sverige de senaste 5 åren vad gäller mängder på invånare. 7

På återvinningscentralen tar Emmaus hand om inlämnade möbler, prylar och kläder för försäljning och bistånd till U-länder. Även Butik Händigt har en container där invånarna kan lämna saker, som sedan säljs i butiken. Byggmaterial tas tillvara av Återbruket för försäljning. På de flesta återvinningsstationerna har Myrorna behållare för insamling av kläder. För att nå målet och inte överstiga mängderna avfall gentemot 2008 ska regionen och kommunerna arbeta med att försöka påverka genom konsumentrådgivning, information om vad som händer med avfallet, att anordna bytesdagar och göra återvinningscentralen mer tillgänglig för återvinning. Information om att köpa varor som har bra kvalitet och är enkla att reparera samt om möjligheten att köpa secondhand är viktiga verktyg för att ändra folks beteenden. Naturvårdsverket är i färd med att sammanställa en handbok till landets kommuner om hur kommunerna kan arbeta för att minska avfallet. Det krävs arbete för att bryta det starka sambandet mellan avfallsmängder och konjunktur. Mål avseende resurshushållning Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras Minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. Energikvalitet och exergimängd (tillgänglig energi av högsta möjliga energikvalitet främst el- och bio- eller syntesgas) ska öka per avfallsmängd. Kommentar till mål om resurshushållning: Insamlingssystemet är utformat för att stimulera till minskade avfallsmängder, för att gynna hemkompostering och för att stödja producentansvaret för förpackningar och tidningar. Detta genom att hämtningssystemet är uppbyggt med viktbaserad taxa och möjlighet till glesa hämtningsintervall. En plockanalys som genomfördes 2009 visade att det behövs ytterligare åtgärder för att nå målen till 2020, se figur 3. Det finns fortfarande mycket kvar i soppåsen som bör sorteras ut. Fördelning i soppåsen Farligt avfall ; 0,1% Producentansvarsmaterial; 26,4% Resterande avfall; 44,6% Matavfall; 28,9% Figur 3 Resultatet av en plockanalys som genomfördes i Härryda kommun 2009. 8

Mer än hälften av det avfall som slängs kan sorteras ut och lämnas till återvinning. Under hösten 2011 kommer insamling av matavfall från hushåll att starta genom att områdesvis erbjuda hushållen att sortera ut sitt matavfall i bruna papperspåsar och lägga i ett nytt brunt sopkärl. Systemet är frivilligt, men taxan är konstruerad så att de som väljer att sortera ut sitt matavfall eller har hemkompost gynnas. Om abonnenter som väljer att sortera ut avfallet ändå slänger sitt matavfall i det brännbara sopkärlet kan kommunen klassa om dessa abonnenter till abonnemanget för osorterat. På det viset blir det också ett högre krav på fastighetsägarna att informera de boende om hur de skall sortera ut. Matavfallet kommer att bearbetas av Renova på Marieholm innan vidare transport till Ryaverket för framställning av biogas. Att göra biogas av matavfallet istället för att energiåtervinna anses vara bättre enligt EUs avfallstrappa. Detta då det vid rötning både framställs biogas och biogödsel. Under 2007 genomfördes en kompostkampanj med information om kompostering till alla hushåll och försäljning av komposter, genom ett samarbetsavtal med Skene Järn. Mer än 400 komposter såldes. En liknande kampanj har genomförts under andra halvåret av 2010. Under denna tid har 129 st kompostrar sålts. 2008 hade 4 668 invånare anmält att de hade en varmkompost, vilket motsvarar 50,7 % av hushållen i Härryda kommun. Kommunen informerar alla nyinflyttade om kompostering och möjligheten till glesare hämtningsintervall och därmed lägre taxa. Behållarna för insamling av tidningar och förpackningar kommer att bytas ut under 2011 och 2012. För att underlätta sortering kommer nya skyltar med information om sortering att sättas upp på återvinningsstationerna. Härryda kommun hoppas i och med det nya systemet och tillsammans med den stora andel av kommuninvånarna som har hemkompost att kunna nå upp till målet att minst 50 % av matavfallet behandlas så att växtnäringen utnyttjas. Kommunen kommer under våren 2011 delta i Avfall Sveriges kampanj som upplyser om materialåtervinning. 3.2.2 God säkerhet och arbetsmiljö Inom den regionala avfallsplanen ingår målområdet god säkerhet och arbetsmiljö som fokuserar på renhållningsarbetarnas arbetssituation. De detaljerade målen inom detta målområde är: Arbetsskador ska minska till minst samma nivå som riksgenomsnittet för samtliga branscher i Sverige. Antalet olyckor inom avfallshanteringen med tredje person inblandad ska minst halveras. Kommentar: Kommunen har i upphandlingen ställt krav på entreprenörerna vad gäller kvalitet, service, miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Kommunen måste beakta avfallshanteringen i ett tidigt skede i planeringen av nya områden och i befintliga områden arbeta för att öka förståelsen för att kraven på sophämtningsställen skärps. Detta skall i möjligaste mån ske i samverkan med kunden. 3.2.3 Kostnadseffektiv avfallshantering Inom den regionala avfallsplanen ingår målområdet kostnadseffektiv avfallshantering. Det detaljerade målet inom detta målområde är: Avfallshanteringen i regionen ska utföras med hög kvalitet i förhållande till kostnad. 9

Kommentar: Härryda kommun anser att det är viktigt att vara uppdaterad på vad som händer inom ny teknik och ta del av de verktyg som finns för att förbättra servicen gentemot invånarna. Kommunen arbetar bl.a. tillsammans med Mölndal, Göteborg, Lerum, Partille och Ale kommuner för att kommuninvånarna från och med 2011 ska ha möjlighet att lämna avfall på varandras återvinningscentraler. Varje år genomförs en jämförelse i landet för olika samhällkostnader. Härryda kommun deltar regelbundet i denna jämförelse. För avfallskostnaderna avser jämförelsen en bostad med 3 stycken 370 liters kärl. Figur 4 visar en sammanställning av kostnad fördelad per nyttighet i kronor per kvadratmeter, inklusive moms, avseende avfall. I figuren jämförs Härryda kommun med övriga kommuner i Göteborgsregionen och med snittet i landet. Jämförelsen visar att nästan alla kommuner i regionen ligger under snittkostnaden för landet, så även Härryda kommun. Jämförelse enligt Nils Holgersson - avfall 30 25 kr/kvm inkl. moms 20 15 10 2008 2009 5 0 Alingsås Göteborg Härryda Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö Medel i landet Figur 4 Kostnad per nyttighet i kronor/kvm inklusive moms enligt Nils Holgersson. 3.2.4 God service I den regionala avfallsplanen anges God service som ett viktigt målområde, som innebär att avfallshanteringen ska utgå från människans behov och ge nöjda kunder och brukare. Minst 90 procent av hushållen är nöjda med avfallshanteringen. Kommentar: En kundundersökning genomfördes 2008 angående servicen på återvinningscentraler i landet. Undersökningen visade att: Möjligheterna till att lämna farligt avfall ges omdömet 6,8 (skala 1-10 där 10 är bäst, medel hos deltagande kommuner 2008 var 6,6) Möjligheterna att lämna grovavfall ges omdömet 6,8 (medel 6,6) Möjligheterna att lämna elavfall ges omdömet 7,0 (medel 6,7) Servicen på återvinningscentralen ges omdömet 7,6 (medel 7,4). Hösten 2008 genomfördes SCB:s medborgarundersökning. På en skala från 1-10 hamnade sophämtningen på 7,5. Medel för alla de kommuner som deltog var =7,7. När SCB:s 10

medborgarundersökning genomfördes hösten 2010 hamnade betyget istället på 7,6 vilket var över medel som var 7,5. Under 2011 kommer kommunen att genomföra en enkätundersökning på Bråta avseende vad besökande tycker om anläggningen och om det finns förslag på förbättringar. Kommunen kommer även att satsa på information till hushållen, framförallt när det gäller det nya systemet för insamling av matavfall. En ökad förståelse för varför ett system eller en samhällsnytta är uppbyggt på ett visst sätt ökar oftast viljan till att göra rätt. Under 2010 byggdes ett hus för insamling av bl.a. farligt avfall och elektronikavfall på återvinningscentral Bråta. För att underlätta ytterligare för insamlingen av farligt avfall och mindre skrymmande elektriskt avfall har kommunen placerat ut den så kallade Samlaren i ett antal butiker i kommunen. Turerna för Farligt Avfall bilen kommer utökas under våren 2011 och kommunen avser att placera ut Samlaren i Hindås och Hällingsjö framöver. 3.2.5 Robust avfallshantering Målområdet Robust avfallshantering i den regionala avfallsplanen innebär att avfallshanteringen i regionen skall fungera som avsett även när den utsätts för påfrestningar eller snabba förändringar. Påfrestningar kan vara exempelvis väglaget vintertid och lagändringar såsom nya EU direktiv. Mål avseende Kompetensförsörjning Rätt kompetens och jämn åldersfördelning Utveckla och tillvarata ny kunskap för att bibehålla en modern avfallshantering Mål avseende Avfallshanteringen i samhällsplaneringen Planer för att klimatanpassa tillståndspliktiga anläggningar ska vara klara år 2015. Avfallshanteringen skall beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. Hög beredskap och kompetens för risk- och krishantering. Behandlings- och hanteringskapaciteten i avfallssystemen, inklusive förorenade massor ska vara säkrade. Kommentar: Målen ovan finns inte med i någon tidigare avfallsplan i Härryda kommun, men det är frågor som arbetas med kontinuerligt. Avfallsverksamheten har en tillståndspliktig anläggning, Bråta återvinningscentral. Under 2010 har två byggnader byggts på anläggningen, ett garage och ett hus för hantering av farligt avfall, elektronikprodukter, glödlampor och batterier. Under 2011 kommer en personalbyggnad att byggas. Dessa tre byggnader är byggda enligt de krav som ställs enligt resurssnåla byggnader. Härryda kommun har skickat in en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet för Bråta återvinningscentral. Denna har tidigare innehafts av entreprenören. De som arbetar på återvinningscentralen har utbildning enligt de krav som ställs för personal på återvinningscentral. Avfallsverksamheten är med i planeringen av nya bostadsområden och i arbetet med översiktsplanen. Verksamheten arbetar för att det i nya områden ska finnas gemensamma hämtplatser, bra vändplatser och bra framkomlighet. I de lokala föreskrifterna för avfall från den 1 mars 2007 finns bestämmelser avseende vändplatser, vägbredd etc. 11

I alla upphandlingar ställs krav på entreprenörens fordon och vid alla transporter ska lätta fordon med låg bullernivå användas. Fordonen är dieseldrivna och har minst Euro5-standard. Drivmedlet som används för renhållningsfordonen och slamtömningsfordonen är 100 % rapsmetylester, som är ett biobaserat drivmedel som kan användas i dieselmotorer. I regionen finns möjlighet att ta hand om förorenade massor för behandling eller deponering. En anläggning är Fläskebodeponin i Härryda kommun som drivs av Renova. Återvinning av schaktmassor är viktigt ur miljö- och resurssynpunkt och därför ska regionen utreda alternativ för att ta hand om framtida schaktmassor. Dessutom ska frågan om framtida behandlingsanläggning för matavfall utredas, som är en intressant fråga ur klimatsynpunkt. 12