Asarums kyrka Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering Asarums socken, Karlshamns kommun Blekinge museum rapport 2012:6 1:e antikvarie Thomas Persson
Innehåll Inledning... 2 Befintliga förhållanden... 2 Tidigare renoveringar och förändringar efter 1800... 6 Bakgrund till genomförda åtgärder... 8 Kyrkorummet, allmänt... 9 Koret... 10 Lillkyrkan... 15 Omgestaltningen av kyrkorummets västparti... 16 Värmeinstallation... 17 Tillgänglighet... 17 Övrigt... 18 Konservatorsarbeten... 19 Bilaga 1... 20 Bilaga 2... 21 Bilaga 3... 22 Bilaga 4... 26
2 Inledning Asarums kyrkliga samfällighet har under perioden maj 2011 februari 2012 låtit genomföra en interiör renovering av Asarums kyrka efter programhandlingar, upprättade av Krister Wall Arkitektkontor. Solem Byggutredning AB, Karlshamn, har svarat för projektledning. Länsstyrelsen lämnade 2011-08-22 tillstånd till åtgärderna (dnr 433-1452-11). 1: e antikvarie Thomas Persson, Blekinge museum, har svarat för antikvarisk medverkan. Arbetet slutbesiktigades 2012-02-10 med efterbesiktningar 2012-02-24 resp. 2012-03-05. Befintliga förhållanden Asarums kyrka har fått sin nuvarande utformning genom en serie om- och tillbyggnader. Den ursprungliga, troligen tidigmedeltida kyrkan med långhus, kor och absid, utökades 1697-1700 med en korsarm i norr. 1749-50 gjordes en motsvarande utbyggnad i söder. 1797-1800 revs resterande delar av den medeltida kyrkobyggnaden och kyrkan fick sin nuvarande regelbundna korsformiga plan. 1868 tillfogades i östra korsarmen en femsidig absidiol inrymmande sakristia. Kyrkans utbyggnadsfaser, rekonstruktion av Ann-Marie Elmqvist 1996. A. Den medeltida kyrkan B. Norra korsarmen 1697 C. Södra korsarmen 1749 D. Östra och västra korsarmen 1799 E. Sakristian 1866
3 De vitkalkade murarna är spritputsade med slätputsade omfattningar. Den västra, norra och södra korsarmens gavlar avslutas med frontoner med utkragad gesims. Taket är täckt med falsad kopparplåt. Portalerna från den stora omgestaltningen omkring 1800 fick sitt nuvarande utseende 1883, då även fönsterbågarna i gjutjärn tillkom. Även interiört har kyrkan trots de många om- och tillbyggnaderna bibehållit en nyklassicistisk prägel. Kyrkorummet täcks av flacka s.k. trågvalv, sedan 1911 putsade och genom lister indelade i fält. De putsade, vitstrukna väggarna avslutas med en med tandsnitt försedd gesims i trä. I norra, södra och västra korsarmen finns läktare med underbyggnader för förråd respektive väntrum, vapenhus och toalett. Golvet i mittgångarna är belagt med kalkstensplattor samt med ett antal gravhällar, som placerades där 1829. Bänkinredningen, som torde ha tillkommit vid den stora ombyggnaden kring 1800, har slutna kvarter och är målad i grått med grönmarmorerade dörrspeglar med orange lister. I bänkkvarteren ligger ett fernissat trägolv. Koret upptar hela östra korsarmen. Golvet, som är förhöjd ett steg över långhuset, var lagt av brädor. Den östra sidan upptas av en altaruppsats i form av en tempelgavel med ett tympanon uppburet av två pelare med grönmarmorerade postament. Altartavlan från 1866 är utförd av Bengt Nordenberg. En tidigare altarmålning, utförd av Per Hörberg 1813, hänger på korets södra vägg. Altaret i putsat tegel täcktes av en enkel träinklädnad av pärlspont. Altarringen har gråmarmorerade balusterdockor med i rosa sammetsplysch klädda överliggare och knäfall. Predikstolen, på korets norra sida, har åttkantig, gråmålad korg samt är försedd med ett klockformat ljudtak. 1. Vy mot Ö före renovering. (foto Vård- och underhållsplanen 2007)
4 2. Vy mot V före renovering (foto Vård- och underhållsplanen 2007) 3. Korgolv och altar arrangemang före ombyggnad.
4. Norra korsarmen före ombyggnad. 5
5. Plan före ombyggnad 6
7 Tidigare renoveringar och förändringar efter 1800 En exteriör renovering omfattande putslagning och avfärgning genomfördes 1997. Samtliga gjutjärnsbågar i fönster renoverades 1993. Interiören renoverades senast i omgångar under perioden 1990-94. 1813-14 Ny altarordning med altartavla av Per Hörberg. Ny predikstol samt läktare i väster 1823 Långhusets stengolv läggs om 1828 Ny orgel av Johan Petter Åberg 1836 Yttertaket läggs om med falsad plåt 1846 Nya golv av ölandssten och brädor 1866 Ny altartavla av Bengt Nordenberg 1868 Ny absidformad sakristia invid östra korsarmen 1866 Ny orgel, predikstol och dopfunt 1882 Kyrkan förses med värmeugnar, placerade vid korets östvägg 1883 Förändring av portalerna samt gavelfrontonernas fönster. Ommålning av läktare och bänkinredning i ekfärg 1910 Vattenburen värme installeras med pannrum under sakristian 1911 En omfattande renovering genomförs efter ritningar av arkitekt Axel Lindgren. Altaranordningen förändras och förses med kolonner, som bär upp ett förkroppat entablement. Altarringen förminskas. Predikstolen förses med ljudtak och ny fot. De öppna korbänkarna tillkommer. Läktarbarriärerna förändras. Valven putsas och förses med listdekoration och målad dekor. Korets väggar vitkalkas, övriga väggar målas gula. Under gesimsen målas en bård med bladslinga i gult på grå botten, Innanfönster monteras. Som första kyrka i landet får Asarum 1912 elektricitet indragen 1936 Korets målade fönster tillkommer efter förslag av Agda Österberg 1956 Kyrkans västparti omgestaltas genom borttagande av de två bakre bänkraderna och framflyttning av västväggen. De befintliga två läktartrapporna tas bort och ersätts med en murad trappa. Orgelläktaren utökas genom att sidopartierna flyttas fram. Läktarna i norra och södra korsarmen förses med underbyggnader. Tak och väggar vitmålas. Bänkinredningen målas i rosa och duvblått 1960 Takets svartplåt ersätts med koppar 1967 Nya portar och ytterdörrar 1976 Nytt orgelverk 1992-93 Kyrkans tekniska installationer förnyas. Direktverkande elradiatorer och bänkvärmare installeras. Ventilationsanläggning baserad på självdrag installeras. Kyrkans västparti omgestaltas. De två bakre bänkraderna tas bort. Väntrum inreds och toaletterna handikappanpassas. Väggar målas och bänkinredningens nuvarande färgsättning tillkommer
8 Bakgrund till genomförda åtgärder Sedan flera år har i kyrkorummet märkts en besvärande lukt av fukt och mögel. En direkt identifierbar orsak var att långhusets stengolv hade utjämnats sågspån täckt av byggplast och matta. Trots att arrangemanget togs bort i slutet av 1980-talet har mögeldoften bestått. Lukten antogs då komma från ett källarutrymme under korgolvet. För att söka komma till rätta med problemen installerades en fläkt samt en ventilationskanal. Förhållandena förbättrades men vissa luktproblemen fanns kvar. Efter förnyade undersökningar bedömdes en demontering av korets bjälklag och plankgolv med åtföljande sanering vara nödvändig. Kyrkans interiör var i övrigt i tämligen gott skick. Putsskiktet uppvisade endast begränsade skador och sprickor men var partiellt nedsmutsat. På gesimsen mellan väggar och valv syntes omfattande färgflagning. De tekniska installationerna hade setts över och kompletterats1992 men behövde förnyas. Framför allt gällde detta värmesystemet men också befintlig el-, ljudoch larmanläggning. Sedan 1992 hade kyrkan värmts upp med direktverkande el. Med hänsyn till såväl driftskostnader som inomhusklimat fanns stort behov av en konvertering till vattenburet uppvärmningssystem. Av funktionella skäl önskade församlingen även en omgestaltning av koret med bl a en förminskning och uppdelning av altarringen samt förbättring av den fysiska tillgängligheten. För mindre sammankomster önskades en s.k. Lillkyrka inrättas i norra korsarmen. För församlingsverksamheten behövdes vidare mera utrymme i västpartiet för bl a samkväm. Omfattning Arbetet har i huvudsak omfattat följande åtgärder: - ommålning av väggar och tak - bättringsmålning av bänkinredning mm - byte av korgolv - omgestaltning av kor med ombyggnad av altare och altarring - inredande av lillkyrka i norra korsarmen - omgestaltning av utrymmet under läktaren i västra korsarmen - installation av nytt vattenburet värmesystem baserat på fjärrvärme - förnyelse och komplettering av befintligt elsystem och larmanläggning - uppgradering av ljudanläggning - förbättring av tillgängligheten genom nya ramper mm - ommålning kyrkfönster - utlagning av plåt- och putsskador - komplettering av kyrkogårdsmuren - rengöring och konservering av altaruppsats, altarmålning, predikstol samt psalmtavlor.
6. Plan efter ombyggnad 9
10 Kyrkorummet, allmänt Kyrkorummets väggar hade vid renoveringen på 1990-talet målats med alkydoljefärg (ALCRO). Underliggande skikt utgjordes av emulsionsfärg. Taket var struket med kalkfärg (Hammarkalk). Även om skadorna var tämligen begränsade togs beslut om att avlägsna alla sentida färgskikt ner till underliggande kalken. För ändamålet användes färgborttagningsmedel av fabrikat Silpox, vilket löste upp färgen som sedan kunde skrapas ner. En del ytliga skador i putsskiktet uppstod dock. Väggytorna behandlades därefter 2 ggr med sandkalk, varefter en traditionell kalkning, 3-4 ggr, gjordes (Kulekalk). Innertaket bedömdes ursprungligen inte behöva någon åtgärd men under arbetets gång omprövades behovet. Valven renborstades och behandlades med traditionell kalkning (Kulekalk). Färgskiktet på den tandsnittsförsedda takgesimsen i trä uppvisade en del uppskalningar. Överkalkningen skrapades bort och den underliggande grå oljefärgen togs som utgångspunkt för färgsättningen. Gesimsen behandlades med linoljefärg. Läktarnas pelare hade vid renoveringen 1993 fått en enkel svampmålning. Den ersattes med en regelrätt ådringsmålning i grönt. Bänkinredning mm målades 1993 med alkydoljefärg. Färgskikten uppvisade begränsade skador och endast retuschering och kompletteringsmålning gjordes. Bänkarnas sitt- och ryggsidor målades dock i sin helhet. Alkydoljefärg lika befintlig användes. De tidigare obehandlade fotstöden ströks med linoljefärg. Koret Befintligt plankgolv och bjälklag demonterades. Bjälklaget visade sig vila på betongbalkar samt i N på en betongplatta. Konstruktionen hade troligen tillkommit vid renoveringen 1956. Framför och under altaruppsatsen bibehölls trägolv och bjälklag. Det senare vilade på ett murverk av tuktad natursten, möjligen en rest av grundmuren till den medeltida kyrkans absid. Enligt ursprungligt förslag skulle befintligt plankgolv återläggas på en gjuten platta av betong. Efter underhandsbesked från länsstyrelsen togs beslut om att istället lägga ett nytt golv av kalksten. Som en mera reversibel lösning valdes även en undergjutning med kalkbetong. Den nya golvnivån ligger ca 5 cm över det tidigare plankgolvet. Detta innebar en anpassning av socklar mm. Virkesrester och övrigt löst material avlägsnades. På ett lager makadam lades en isolering med markskiva i vilken ledningsdragningarna förlades. På ytterligare ett makadamskikt gjordes en undergjutning med kalkbetong, i vilken slangar för golvvärme lades. Därefter påfördes ett kalkbaserat läggningsbruk för det nya kalkstensgolvet. Kalkstensplattorna lades kant i kant utan fog. Boxar med eluttag fälldes in i kalkstensgolvet. I korets SÖ hörn finns ett ca 4 kvm stort källarutrymme, till vilket en trappa leder från en golvlucka bakom altaruppsatsen. Det ca 1,8 m djupa källarutrymmet tillkom i samband med utbygganden av den östra korsarmen 1797-99. Över källaren lades nytt träbjälklag som täcktes med gipsskiva, på vilken gjordes motsvarande undergjutning som på det övriga korgolvet. Inspektionsluckan bakom altaruppsatsen bibehölls. Till utrymmet förlades VVSinstallationer.
11 7. Korets trägolv borttaget. Underliggande betongbalkar frilagda 8. Detalj av bevarat murverk under träbjälklaget i anslutning till altaret. Murverket är möjligen en bevarad rest av den medeltida kyrkans grundmur.
12 9. Källarutrymmet i korets sydöstra hörn 10. Detalj av källarutrymmet
13 11. Makadamfyllning och markplatta 12. Utläggning av värmeslingor på markplattan
14 Befintlig altarinklädnad av pärlspont demonterades och det bakomliggande putsade altaret i tegel inkläddes enligt godkända handlingar med stående kalkstensskivor samt försågs med altarskiva av blästrad kalksten. Då det tidigare förhöjda utrymmet innanför altaruppsatsen sänktes i nivå med korgolvet gjordes framför altaret en halvcirkelformad, ca 20 cm hög plattform, likaså klädd med kalksten. För att göra korutrymmet mera flexibelt förminskades och sektionerades altarringen, som därmed även gjordes mobil. Överliggare och knäfall kläddes med ny textil. 13. Det putsade tegelaltaret 14. Altarpartiet efter ombyggnad
15 Lillkyrkan För att åstadkomma ett mindre andaktsrum demonterades inredningen i det norra korsarmens östra kvarter. Trägolvet under bänkarna togs bort liksom underliggande betonggjutning. Efter urschaktning påfördes makadam, isolering, undergjutning, golvvärme och kalkstensgolv enligt samma lösning som i koret. 15. Lillkyrkan 16. Norra korsarmen med lillkyrkan
16 Omgestaltningen av kyrkorummets västparti Utrymmet under läktaren var trångt trots de år 1993 borttagna bänkraderna. Församlingen önskade plats för samkväm med möjligheter till servering mm. Tillstånd gavs till att ta bort ytterligare två bänkrader. Det kvarliggande trägolvet under bänkarna togs bort och ersattes med nytt kalkstensgolv med samma uppbyggnad som i kor och lillkyrka. Utrymmet på den södra sidan inreddes med en lös serveringsdisk samt ståbord. I det norra exponeras äldre inventarier, styrpulpet samt förvaring av bänkdynor mm. 17. Utrymmet i kyrkans västparti före ombyggnad 18 Efter ombyggnad
17 Värmeinstallation Befintlig elbaserad värmeinstallation med strålpaneler under bänkar och vägghängda radiatorer demonterades och ersattes med ett vattenburet värmesystem anslutet till kommunens fjärrvärmesystem. Under bänkarna monterades konvektorer samt längs väggarna radiatorer. Föreskrivna standardradiatorer byttes ut mot Wattheating Radiator Plan. Ledningsdragningarna förlades i kanaler under kalkstengolv. I de nya kalkstensgolven i koret, lillkyrkan och under västläktaren lades slangar för golvvärme. 19. Detalj av värmeinstallation i korets södra del. Tillgänglighet Befintlig ramp i skivmaterial från långhus till kor ersattes med en fast ramp med beläggning av kalkstensplattor. Rampen byggdes ovanpå långhusets stengolv. I vindfången i norra och södra korsarmen demonterades golvets kalkstensplattor. Undergolvet höjdes i nivå med ytterportarnas tröskel, varefter plattorna återmonterades. Dörrar till läktartrappor demonterades. Entrén till norra korsarmen försågs med dörröppnare.
18 20. Den nya rampen till koret 21. Förhöjning av golvet i norra vindfånget Övrigt El-. ljud- och larmanläggningar förnyades vid renoveringen 1993 men var i behov av uppgradering. För detta krävdes en ny styrpulpet, som placerades bakom västra korsarmens norra bänkkvarter. Nya spotlights på belysningsskenor monterades i kor och lillkyrka. Kyrkans fem ljuskronor försågs med hissar. Ny ljudanläggning installerades. I kyrkorummet monterades aspirerande branddetektorer.
19 Exteriört genomfördes endast begränsade åtgärder. I vinkeln mellan södra och östra korsarmen var putsen fuktskadad. Skadan härrörde från brister i den ovanför belägna ståndrännan. Skadorna på plåt och puts åtgärdades. Vid besiktningen konstaterades att plåttaket uppvisar tekniska brister och att årlig kontroll inför kommande omläggning är att rekommendera. Kyrkofönstren i gjutjärn målningsbehandlades. En fönsterbåge på södra korsarmens östra sida var kraftigt korroderad i övrigt var fönstren i gott skick. Ytterportarnas nedre fyllningar var kraftigt uppspruckna och byttes ut. Stenmuren läns kyrkogårdens västra sida uppvisade brister. Ställvis fanns tendens till kalvning men framför allt behövde det översta skiftet av återanvända, huggna gravramar bytas ut. Muren kompletterades med ett nytt övre skift av skarpkantad sten lika befintlig. På murens baksida grävdes jorden bort. För att undvika skador av rötter mm kläddes murens baksida med fiberduk och ett lager makadam påfördes. Konservatorsarbeten Konservering av inventarier har skett enligt programhandlingar. Arbetet har slutbesiktigats utan erinran (se bil. 4). Särskild rapport upprättas av konservator.
20 Bilaga 1 Medverkande konsulter Byggledare: Arkitekt: VVS: El: Gunnar Solem, Solems byggutredning AB, Karlshamn Krister Wall Arkitektkontor, Knislinge Rickard Holmström, EVU, Energi & Utveckling AB, Ronneby Peter Persson, ETG, El & Telegruppen, Karlshamn Medverkande entreprenörer Samordning, byggmästeriarbeten: Rörarbeten: Elinstallation: Specialsnickerier: Ljud: Ventilation: Folkes Bygg JM, J. Mattssons VVS AB, Karlshamn Elcom Sweden AB, Karlshamn Ektorps möbelsnickeri, Mörrum AM Audio Produktion, Mörrum VBBA Ventilation, Karlshamn Administrativa uppgifter Tillstånd till interiöra förändringar i Asarums kyrka lst dnr 433-1452-11
21 Bilaga 2 Materialsammanställning
22 Bilaga 3 Golvläggning i Asarums kyrka
23
24
25
26 Bilaga 4 Asarums kyrka, konservering av inventatrier Utlåtande över slutbesiktning 01 Tid för besiktning Besiktningen påbörjades 2012-02-10, kl 09.00 Ny besiktning 2012-02-24, kl 09.00 Ny besiktning 2012-03-05, kl 11.00 02 Entreprenaden samt parterna Beställare (E-f) Konservatorsarbeten Asarums kyrkliga samfällighet AB Box 36 374 02 Asarum Konservator Herman Andersson AB Betaniavägen 14 298 31 Tollarp 03 Besiktningsman (BM) Thomas Persson Blekinge museum Borgmästaregatan 21 371 35 Karlskrona 04 Närvarande (2012-02-10) För beställaren: För entreprenören: Karin Elmblad Laila Johansson Åke Johansson Herman Andersson 05 Kallelse Byggmötesprotokoll 9 06 Frågan om jäv 07 Tidigare besiktningar Förbesiktning från byggnadsställning av Hörbergs altartavla utförd 2012-01-19 av altaruppsatsen 2012-01-26 08 Aktuella dokument 1.Offert avseende konserveringsarbeten i Asarums kyrka, 2011-04-27 2.Tillkommande konservatorsarbeten enl. överenskommelse vid byggmöte 10, 2012-01-09 3.Konserveringsprogram avseende inventarier i Asarums kyrka, 2009-09-21 09 Delar som inte är tillgängliga för besiktning
27 10 Fel för vilka besiktningsmannen anser entreprenören ansvarig 11 Bristfälligheter och anmärkningar för vilka besiktningsmannen inte anser entreprenören ansvarig 12 Besked om godkännande Utfört arbete följer konserveringsprogram och offerter och godkännes Karlskrona 2012-02-28 Thomas Persson 1:e antikvarie BLEKINGE MUSEUM